Skötsel och utveckling av golfbanan
Vi har världens vackraste idrottsplats. Här hittar du allt du behöver för att ta hand om den på ett hållbart sätt och värna om naturen. Från att så det första fröet eller gå din första utbildning till långsiktigt strategiarbete och professionell banskötsel.
Vad är du intresserad av?
Samarbetspartners
Swedish Greenkeepers Association (SGA)
Föreningen Skandinaviska Golfbanearkitekter (FSGA)
Nyheter och artiklar
- Hur ser framtiden ut för kemiska växtskyddsmedel?
- Banskötsel
Hur ser framtiden ut för kemiska växtskyddsmedel?
Detta är en ständigt aktuell fråga, då vi ser att lagar och regler blir hårdare och utbudet av kemiskt växtskydd tenderar att minska för varje år.
Nu spekuleras det extra mycket och det går rykten om totalt förbud för golfen. Det ligger dock bara som ett förslag än så länge, och ingen vet hur förhandlingarna inom EU kommer att gå eller hur tidslinjen kommer att se ut.
Jag ska försöka att mycket kort reda ut vad vi vet och hur vi i Sverige och Norden jobbar med frågan.
EU vill minska användningen av bekämpningsmedel
Det finns ett förslag framlagt från EU, att kraftigt minska användningen av bekämpningsmedel. Det gäller främst inom jordbruket, men golfen och andra branscher är berörda av samma lagstiftning.
Den viktigaste punkten för golfen i dessa omfattande förslag, är en skrivning att förbjuda användning av kemiska växtskyddsmedel på så kallade ”sensitive areas”. Där anses golf och andra sportytor ingå.
Det är något oklart hur man klassificerar olika typer av produkter (växtskyddsmedel). Det pratas om olika kategorier, till exempel ”low toxic”, och det är viktigt att klargöra vad som egentligen menas med det.
En fråga om när
Oavsett hur förhandlingarna går i detta förslag är det rimligt att tro att vi går mot en utfasning av kemiska växtskyddsmedel inom golfen. Frågan är nog om det kommer att ske inom tre, sex, tio eller 15 år?
Vissa tror på den kortare tiden. Men det verkar samtidigt som att detta förslag är kontroversiellt. Det kommer nog en del justeringar och det kan ta tid innan alla EU-länder enas i frågan.
Oavsett när det blir behöver vi förbereda oss så bra som möjligt i vår banskötsel, för att vara så redo som möjligt inför framtiden.
Ett tips är att titta på Pitch om framtidens banskötsel, och då särskilt reportaget från Nederländerna som kommit långt i arbetet med att fasa ut kemiskt växskydd till förmån för integrerat växskydd (IPM). Se avsnittet här.
Diskussioner pågår på nordisk och europeisk nivå
Svenska Golfförbundet, Swedish Greenkeepers Association och STERF har kontakt med främst de övriga nordiska golfförbunden och greenkeeperorganisationerna för att ha en enad linje i vidare kontakter med EU.
Aktiva diskussioner pågår också mellan de nordiska golfförbunden och styrelsen i European Golf Association, om hur man ska få fram golfens önskemål till berörda parter inom EU-organisationen.
Vi följer utvecklingen och informerar löpande om vad som sker i denna fråga.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Emmaboda GK miljöprisas
-
Emmaboda GK miljöprisas
Natur- och miljöpriset stannar i Småland. 2022 års pristagare är Emmaboda Golfklubb, en bana mitt i småländska Glasriket, 20 mil söder om fjolårets vinnare Loftahammars GK.
Priset är på 25 000 kronor, plus all den uppmärksamhet, prestige och goodwill som följer med. Juryn består av Peter Edman, Svenska Golfförbundet (SGF), och Robert Martin, Swedish Greenkeepers Association (SGA).
Fakta/Emmaboda GK
Course Manager: Tobias Wigertsson
Banarkitekter: Åke Persson och Arne Sjögren
Antal anställda på banan: En på heltid (Tobias) och ytterligare fyra under säsong
Antal hål: 18 plus nio korthål som blir klara 2023
Greenfee: 520 kronor under säsong
Antal medlemmar: 550
Antal ronder per år: 25–30 000(Fakta och siffror gäller 2023)
Insatser på många plan
Genom små och stora insatser, som gjorts tack vare ett bra samarbete med kommunen och olika myndigheter, är klubben ett ledande exempel för andra golfanläggningar, säger motiveringen bland annat.
– Kul att vårt arbete uppmärksammas. Vi har jobbat mycket med olika åtgärder på banan för att göra saker som gynnar naturlivet, säger Tobias Wigertsson, course manager.
Här är några av åtgärderna klubben arbetat med och som motiverar priset:
Vattenrening
Ett av de stora projekten är att man samarbetar med Emmaboda kommun, vars reningsverk ligger granne med banan. Renat avloppsvatten leds in på klubben där det processas innan det släpps ut i bevattningsdammarna. Detta är till nytta för kommunen, miljön och för klubben som kan öka kapaciteten när det gäller lagring av bevattningsvatten.
Pollinering
Ett annat stort projekt handlar om pollinering. Med hjälp av LONA-bidrag (Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning) har man skapat ängs- och sandmarker där man byggt två större insektshotell.
– Sandmarkerna lockar till sig alla sorters djur som gillar sand och som en bonus har vi fått en ”waste area” som gynnar golfspelet. Bin och andra insekter lockar vi hit genom att plantera ängsblommor, säger Tobias. För att hålla standarden på miljön har klubben upprättat en skötsel- och naturvårdsplan.
Energianalys
Emmaboda har också gjort en grundlig energianalys för att minska elförbrukningen. Elmätare har installerats på ett flertal platser vilket har lett till att elförbrukningen har minskats med cirka 20 procent.
Läs mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris.
En längre artikel om Emmaboda av Lennart Tidman publiceras i tidningen Greenbladet nr 2-2023.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Godkända växtskyddsmedel februari 2023
-
Godkända växtskyddsmedel februari 2023
Inga uppdateringar av listan har skett sedan i december. Starta säsongen med att ladda ner, printa ut och sätta upp listan på klubben. Glöm inte att söka tillstånd hos kommunen för användning av kemiska växtskyddsmedel, ta hjälp av exempelmallen på denna sida!
Inga nyheter har tillkommit på listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel. Har du inte laddat ner den senaste versionen ännu? Då kan du göra det nu!
Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel
Egen ansökan
SGF har ansökt om att få ytterligare en fungicid godkänd för användning på golfbanan, och svar väntas under våren 2023.
Du måste söka eget tillstånd hos kommunens miljökontor för användning av kemiska växtskyddsmedel på din golfanläggning. Ladda ner exempelmallen och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.
Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?
Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Tips inför ett ekonomiskt tufft år
- Banskötsel
Tips inför ett ekonomiskt tufft år
I höstas funderade de flesta av oss på budget och ekonomi inför 2023. Under 2022 ökade framför allt drivmedels- och gödselkostnader dramatiskt. Nu har allt gått upp i pris. Här får du tips om vad du bör och inte bör spara in på.
Texten är tagen ur Henrik Noréns lägesrapport för Gotland, Gästrikland, Stockholm och Uppland från december 2022.
Kostnaden för den el som driver pumpstationen och värmer och understöder klubbens fastigheter rusar. Maskiner har ökat kraftigt i pris och leasingkostnader har stigit. Detta är stora prisökningar som kommer att påverka driftskostnaderna.
Vad kan man då göra för att minska på sina egna kostnader?
Jag tror många har en plan men här är några tips jag själv tänker att ni kan göra på klubben – och vad ni inte bör skära ner på.
Växtnäring: Analysera näringsinnehållet i fairways. Förmodligen finns det mycket växtnäring kvar i ert förråd. Det kanske räcker att gödsla med kväve under våren, och stötta upp med rent kväve 1–2 gånger under säsongen.
Sprutgödsling av fairways har många fördelar, till exempel 100 % täckning, redan upplöst, går att spruta ut i små givor, ger en direkt effekt och minskar risken för oönskade tillväxttoppar som i sin tur minskar behovet av klippning och ökar spelbarheten.
Nackdelen är att det är mer tidskrävande än att gödsla med fasta produkter, vilket brukar ske vid färre tillfällen per säsong.
Drivmedel: Behöver all ruff klippas? Områden där spelarna nästan aldrig landar sina bollar kan vara en perfekt plats för högruffar eller blomsterängar. Både inramande och bra för pollinerande insekter. Kan man klippa stora plana ytor med en traktor med bogserad klippare går det att spara mycket bränsle.
Alla fairways behöver inte stripas genom diagonalklippning. Välj ut några hål där fairways syns tydligt från utslaget. Dessa fairways kan stripas diagonalt. Resten klipps med så långa klippdrag som möjligt.
Bevattning: Noggrann inmätning av alla ytors behov av vatten med en fuktmätare. Ofta övervattnas vissa ytor medan andra får för lite vatten. Börja gärna med fairways.
Inventera genom inmätning och justera därefter så kommer kvaliteten öka på spelytorna och allt gräs som vattnas. Det kommer också spara både el och vatten.
Områden där det inte är värt att spara
Vissa besparingsåtgärder kan kosta mycket mer än de sparar, både på kort och lång sikt. Här är ett antal viktiga områden där jag anser att ni inte bör skära ner budgeten:
☛ Personal, arbetsmiljö och säkerhet
☛ Underhåll av spelytor – till exempel dressning, luftning, borstning, vertikalskärning och vältning
☛ Underhåll av maskiner – de ska hålla länge och leverera bästa kvalitet
☛ Gräsfrön – så alltid med den starkaste arten och sorten
☛ Underhåll av dräneringar och diken – ett måste för bra spelytor
☛ Underhåll av skog och undervegetation – solljus och vindväxling är helt avgörande för ett starkt gräs
Skribent
- Henrik Norén
- E-post: henrik.noren@golf.se
- Trender inom skötsel på Golf Industry Show (GIS)
-
Trender inom skötsel på Golf Industry Show (GIS)
Mässan för golfbaneskötsel hölls detta år i Orlando, USA. 3,2 hektar utställningsyta med nära på 450 utställare av maskiner, gräsfrö, gödsel, sand och allt annat som behövs för att sköta en golfbana erbjöds. Så det fanns en del att titta på för de 11 000 besökarna!
Mässan arrangeras årligen av GCSAA (amerikanska greenkeeperorganisationen) med GCBAA (amerikanska golfbanebyggarnas organisation), ASGCA (amerikanska golfbanearkitekternas organisation) och USGA (amerikanska golfförbundet) som partners.
Tydliga trender världen över
Golfboomen som startade under 2020 (läs Covid-19) fortsätter i USA. Framtidstron är god även om priserna stigit också där. Det byggs inte lika mycket nya banor som tidigare, men renoveras desto mer. Inte bara det som syns på ytan utan även under mark, till exempel bevattning och dränering.
Tydliga trender inom skötsel är att bancheferna tittar mycket på spelbarhet. Hur tillför vi vatten på spelytorna? Hur hårt ska det vara? Vilken hastighet eftersträvas just på vår bana?
Det samlas in data på fukt, fasthet, hastighet och hur mycket gräset växer dagligen i betydligt större utsträckning än tidigare. Den trenden ser vi också i Sverige.
Klippare drar mot eldrivet
På maskinsidan och framförallt klippare är trenden batteridrivet eller hybrid.
Toro och Jacobsen satsar hårt på elmodeller som nu börjar finnas av fairwayklippare och mindre ruffklippare, medan John Deere har flera hybridmodeller av större klippare. Greenklippare med eldrift har funnits sedan några år hos alla de ledande märkena.
Robotar börjar också användas flitigare nu när de börjar kunna hantera större ytor och styrs med GPS, men där är känslan att vi i Sverige och Europa ligger lite längre fram med användandet.
Nästa år går mässan av stapeln i Phoenix. Då har säkert utvecklingen tagit ett steg till vad beträffar driften på maskinsidan.
Bra utbildningar och nätverkande
Under konferensen första dagar anordnades seminarier och utbildningar inom golfbaneskötsel med några av världens främsta forskare och banchefer.
Nytt för i år var de interaktiva kurserna som var förlagda på golfbanor med olika teman, bland annat bunkrar, tekniska lösningar och tävlingspreparering. En bra form av utbildning, där mindre grupper lyssnar och interagerar med föreläsare som var utplacerade på olika stationer runt golfbanan.
Innehållet i utbildningarna var mycket brett, med upp till sju stationer med både teoretiska och praktiska inslag. Under vandringen på banan fanns också tid att nätverka på ett enkelt sätt med andra som gick kurserna.
Projekt och undersökningar av USGA och PGA of America
Ansökan till vårt svenska utvecklingsprogram Bättre spelupplevelse är öppen. Att även USGA arbetar mycket med dessa frågor blev tydligt under konferensen.
I mässhallen hade en 2 000 m2 stor grässcen byggts upp som ett golfhål, där USGA presenterade ”Tee it forward”, ett gemensamt initiativ mellan USGA och PGA of America. Projektet uppmuntrar spelare att spela den tee som passar bäst för deras driverlängd. Lär dig mer här.
Det presenterades också en undersökning kallad ”Best tee”. Enligt den spelar många golfare fel längd på banorna utifrån deras svinghastighet.
Orsakerna till att man inte spelar från sin ”bästa tee” är bland annat att det inte finns rätt teealternativ, man är van att spela från en viss tee eller att man vill spela från samma tee som de andra man spelar med.
I undersökningen har det också påvisats att golfare som uppmuntras att välja en banlängd i linje med deras förmågor påskyndar spelet, förbättrar banans spelbarhet och förhöjer den totala golfupplevelsen.
Skribent
- Erik Dahl
- E-post: erik.dahl@golf.se
- Information om LONA-projektet ”Biologisk mångfald på golfbanan”
-
Information om LONA-projektet ”Biologisk mångfald på golfbanan”
LONA-projektet ”Biologisk mångfald på golfbanan” pågår på fem Hallandsklubbar. LONA står för lokala naturvårdsåtgärder och är ett bidrag för naturvårdsåtgärder som söks via kommunen.
Projektet handlar om att öka biologisk mångfald på banorna genom att utveckla ytorna utanför de finklippta spelytorna. Det behöver inte vara dyra eller resurskrävande åtgärder. Ofta är det mindre, enkla justeringar och ökad kunskap som gör stor skillnad.
Naturligtvis är golfspelet huvudfokus på golfbanan. Men ett bra komplement till god banstatus är att även höja statusen på banans biologiska mångfald, det vill säga göra en mer gynnsam miljö för insekter, blommor och andra djur. Dessa åtgärder ökar även spelarnas helhetsintryck på anläggningen.
Kul och viktigt med information
En viktig del i projektet är att ta fram ett bra informationsmaterial. Varje deltagande klubb kommer att informera om biologisk mångfald på golfbanan generellt.
Skylten ovan är en översikt över de värdefulla miljöer som finns på golfbanan, och som vi med enkla medel kan öka värdet på. Naturvårdsbiologen och konstnären Frida Nettelbladt har illustrerat bilderna till informationstexterna.
Den kompletteras med mindre skyltar som markerar intressanta miljöer ute på banan, till exempel fina vattenmiljöer, blommande högruffar, öppna sandytor och död ved.
Hela LONA-projektet avslutas efter 2023 och kommer att redovisas i en utförlig rapport. Generella checklistor och faktablad kommer också att tas fram för att ge enkla, praktiska tips på hur insekts-, växt- och djurliv på golfbanan kan ökas.
Vill du också informera dina medlemmar och gäster om vilka miljöer på golfbanan som är extra värdefulla för biologisk mångfald? Lär dig mer och ladda ner länsstyrelsernas folder här.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Föregående sida
- Sida 1
- ...
- Sida 3
- Sida 4
- .
- Sida 5
- .
- Sida 6
- Sida 7
- ...
- Sida 28
- Nästa sida