Biologisk mångfald

Golfanläggningen kan relativt enkelt förbättra livsvillkoren för djur och insekter. Detta med liten arbetsinsats och utan stora kostnader. I många fall räcker lite ändrade arbetsrutiner. Här får du konkreta tips på åtgärder.

Samarbete med WWF – gör golfen vildare

Kampanjbild för "Vi gör golfen vildare". En humla på en rödklöver i bakgrunden. Ovanpå det en logotyp för WWF och Svenska Golfförbundet som samarbetar för ökad biologisk mångfald på Sveriges golfanläggningar.

Många golfklubbar bidrar redan till biologisk mångfald, men nu är det dags att växla upp.

Häng på SGF:s och Världsnaturfonden WWFs samarbete för ökad biologisk mångfald på svenska golfklubbar. 

Registrera era vilda kvadratmeter och gör insatser tillsammans! 

Läs mer här ➤

Om biologisk mångfald

  • Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

    Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Det är ett av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

    Biologisk mångfald innebär en variationsrikedom i olika nivåer. Dels av ekosystem/landskap med många olika naturtyper, dels av olika växt-, djur- och svamparter och slutligen en stor genetisk variation inom arter. Alla nivåer är viktiga.

    Många arter är hotade

    Nära 50 procent av arterna som är knutna till odlingslandskapets biologiska mångfald är hotade idag. Dessutom riskerar en stor andel av våra pollinerande insekter riskerar dock att försvinna inom snar framtid.

    Men det går att vända trenden, om vi hjälps åt! Det behövs åtgärder för vår mångfald överallt i landskapet – och här spelar golfbanorna en viktig roll.

    Biologisk mångfald på golfbanan

    Golfanläggningen är redan en mycket varierad plats. På de cirka 70 ha som en 18-håls golfbana använder, finns ofta förutom klippt gräs, dammar, diken, stenmurar, åkerholmar, äldre lövträd, brynmiljöer och oklippta gräsytor (ruffar). En fördel är att golfbanan ofta ligger i anslutning till städer och samhällen där de "gröna" ytorna minskar.

Vanliga frågor

  • Nedan hittar du svar på några vanliga frågor om golf och biologisk mångfald, som vi bland annat fått från golfspelare och privatpersoner, kopplat till Svenska Golfförbundets samarbete med Världsnaturfonden WWF.

    1. Kommer en satsning på att gynna biologisk mångfald påverka golfspelet negativt?
    2. Nej, åtgärder som gynnar biologisk mångfald görs framför allt på de ytor på golfanläggningen som inte är i spel.

      Dessa åtgärder kommer snarare göra golfbanor vackrare och mer intressanta, vilket kan förstärka den positiva upplevelsen att vistas på golfbanan.

    3. Finns det någon biologisk mångfald att prata om på golfanläggningar?
    4. Många golfanläggningar har höga nivåer av biologisk mångfald, som i många fall till och med överträffar det som finns i naturskyddade områden.

      Golfbanor har också en stor potential att främja till exempel pollinering och naturlig skadedjursbekämpning. Det innebär att golfbanor både kan gynna rekreationsintressen och bevarande av naturvärden (Colding, J. och Folke, C, 2009).

    5. Varför har många golfanläggningar en rik biologisk mångfald?
    6. Golfanläggningar består av en mosaik av skapade och naturliga miljöer, som på många sätt liknar det gamla och småskaliga kulturlandskapet.

      Här finns till exempel ängsmark, skog, gamla träd, död ved, brynmiljöer, dammar och andra småvatten, stenrösen, sandblottor och en massa andra mindre biotoper som är viktiga för olika växter och djur.

      På så sätt blir de en typ av gröna oaser där växter, djur och människor kan trivas tillsammans (Andrén, C. 2024).

    7. Är golfanläggningar alltid bra för biologisk mångfald?
    8. Man kan skilja på biologisk mångfald på grund av golfanläggningar och biologisk mångfald trots golfanläggningar.

      Lite förenklat kan man säga att golfbanor som anlagts i områden som tidigare var starkt påverkade av mänsklig aktivitet gynnar biologisk mångfald, medan betydelsen är mindre i områden med lite befolkning och mer orörd, naturlig miljö (Berntson, L. & Lindström, A. 2005; Colding, J. & Folke, C. 2009)

    9. Är inte golfanläggningars arealer obetydliga i ett större perspektiv?
    10. Tillsammans omfattar Sveriges golfanläggningar cirka 28 000 hektar (SCB). 40 procent av detta utgörs av anlagda ytor som greener, tees, fairways, foregreens, semiruffar, övningsområden, parkeringar, vägar och byggnader.

      Resterande 60 procent, cirka 15 000 hektar, utgörs av naturmark som till exempel högruff och ängsmark, skog och gamla träd, bryn, dammar och andra småvatten.

      Naturmarkernas areal på svenska golfanläggningar motsvarar därmed den sammanlagda ytan av alla nationalparker i Svealand, eller alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

    11. Bryr sig golfspelare och golfklubbar om biologisk mångfald?
    12. Ja, det finns ett påfallande stort engagemang för biologisk mångfald på svenska golfklubbar.

      Av de 307 klubbar som svarade på en hållbarhetsenkät vintern 2022–2023 uppgav hela 97 procent att de gör insatser, större och mindre, för att gynna biologisk mångfald. 

      Några exempel:

      ✓ 80 % av klubbarna lämnar stubbar och döda träd
      ✓ 67 % av klubbarna har fågelholkar och insektshotell
      ✓ 65 % av klubbarna anlägger och/eller sköter dammar/våtmark
      ✓ 52 % av klubbarna anlägger och/eller sköter ängsmark
      ✓ 30 % av klubbarna anlägger och/eller sköter skogsbryn

      Ta del av enkätesultaten här

    13. Spelar golfbanornas högruffar, gräsmarker och ängsmarker någon roll?
    14. Ängs- och betesmarker är några av våra allra mest artrika miljöer, där hundratals växter, svampar, insekter och andra djur kan hitta boplats eller föda (Naturvårdsverket 2024)

      Idag finns dock bara någon enstaka procent kvar av vad som fanns i Sverige i slutet på 1800-talet (Jordbruksverket 2019). Här kan golfen bidra.

      Möjligheten till blomrika ruffmiljöer på golfanläggningar är nästan lika stor som den totala ängsarealen i hela landet. Högruffar och gräsmarker som ligger på sandiga jordar har särskilt goda förutsättningar att genom lämplig skötsel förvandlas till blommande ängsmarker.

    15. Varför är skogen på golfanläggningar viktig för biologisk mångfald?
    16. Skog, gamla träd och död ved är vanliga inslag på en golfanläggning. Dessa miljöer ger också goda förutsättningar för en mängd djur- och växtarter – det vill säga en rik biologisk mångfald.

      Skogsbryn – alltså övergången mellan skogen och andra naturmiljöer – är ofta flikade och väl skiktade i olika höjder. Därför finns en stor mångfald av livsrum för olika arter i just brynmiljöer.

      På en golfanläggning finns stora möjligheter att genom planering och skötsel skapa dessa komplexa, variationsrika, biologiskt värdefulla och vackra miljöer (Andrén 2024).

    17. Hur viktiga är golfbanornas dammar och småvatten för växter och djur?
    18. Intilliggande vattendrag, dammar och andra småvatten på själva golfbanan är både en estetisk och spelmässig tillgång. Vattenmiljöerna är också betydelsefulla för en mängd sällsynta växt- och djurarter, inte minst groddjur.

      Idag utgör golfanläggningar en av få markanvändningsformer där småvatten tillkommer. Lokalt, till exempel i Stockholm, utgör därmed golfbanorna en betydande våtmarksresurs i landskapet (Colding och Folke 2009).

      En studie har visat att insektslivet i golfbanornas dammar i Stockholm är jämförbart med dammar belägna inom naturreservat.

    19. Hur används växtskyddsmedel på svenska golfbanor?
    20. Användningen av växtskyddsmedel (fungicider, herbicider, insekticider och tillväxthämmare) på golfbanor är hårt reglerad. Det krävs tillstånd, utbildning, funktionstest av utrustning, skyddsavstånd med mera.

      Det tycker vi inom svensk golf är bra. Vi arbetar dessutom hela tiden mot målet att skapa gräsytor som kan skötas utan eller med minimal insats av växtskyddsmedel, genom så kallat integrerat växtskydd (IPM). Det gynnar både kvaliteten, miljön och ekonomin.

      Växtskyddsmedel mot skadesvamp (fungicider) används bara på golfbanornas greener (ca 1 ha) och bara vid utbrott av skadesvamp när förebyggande åtgärder (IPM) inte har varit tillräckligt.

      Växtskyddsmedel mot ogräs används på fairways (ca 12 ha) och eventuellt på kortklippt semiruff. Denna behandling sker maximalt en gång per år, och då ofta som punktbehandling på särskilt ogräsdrabbade områden.

      Studier visar att växtskyddsmedel kan spridas från golfbanor, men att det inte finns några betydande toxikologiska effekter från golfbanor till grundvatten och ytvatten (Cohen S, Svrjcek A, Durborow T, Barnes NL. 1999.; WSP 2009).

    21. Hur används konstgödsel på svenska golfbanor?
    22. Principen för lyckad skötsel av en golfbana är att ha ett friskt gräs som ”växer” så lite som möjligt. Det är en stark drivkraft, eftersom spelkvaliteten blir kraftigt försämrad vid alltför stark tillväxt på gräset. Dessutom finns inget intresse att klippa mer än nödvändigt.

      Av skäl kopplat till både kvalitet, ekonomi och miljö arbetar vi inom svensk golf därför mot målet att skapa gräsytor som kan skötas utan eller med minimal tillförsel av konstgödsel.

      De ytor på en golfbana som normalt gödslas är greener och tees. Även fairway gödslas, men då med mindre mängder och oftast bara med kväve (N).

      På övriga ytor på banan, till exempel högruffar och skogspartier, sker ingen tillförsel av gödsel.

    1. Vad är biologisk mångfald?
    2. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och akvatiska ekosystem, och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår.

      Det innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. 

      (FN 1992; Världsnaturfonden WWF 2024; Naturskyddsföreningen 2024)

    3. Varför är biologisk mångfald viktigt?
    4. Biologisk mångfald är ett grundläggande mått på hälsan och motståndskraften hos vår planets ekosystem.

      En stor variation av ekosystem, arter och genetiska resurser är avgörande för att upprätthålla ekosystemtjänster – det vill säga funktioner, produkter och tjänster som ekosystemen ger oss människor, och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.

      (Wilson, E. O. 1985; Colding, J. och Lundberg, S. 2009; Carrington, D. 2018; IPBES & IPCC 2021; Världsnaturfonden WWF 2024Naturvårdsverket 2024)

    5. Hur går det för den biologiska mångfalden?
    6. Globalt står den biologiska mångfalden inför allvarliga hot. En miljon växt- och djurarter hotas av utrotning de kommande decennierna om utvecklingen följer trenderna.

      Utrotningstakten är mellan tio och hundra gånger snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren.

      De främsta faktorerna bakom den nedåtgående trenden är habitatförstöring och fragmentering av landskapet, klimatförändringar, överfiske och tjuvjakt, föroreningar, och invasiva främmande arter.

      Även i Sverige står många arter och livsmiljöer inför utmaningar. Arter knutna till det gamla och småskaliga kulturlandskapet har drabbats särskilt hårt (Carrington, D. 2018; IPBES 2019; SLU 2023; Världsnaturfonden WWF 2024Naturvårdsverket 2024).

WWF-samarbete

  • Samarbete med WWF – gör golfen vildare!

    Kampanjbild för "Vi gör golfen vildare". En humla på en rödklöver i bakgrunden. Ovanpå det en logotyp för WWF och Svenska Golfförbundet som samarbetar för ökad biologisk mångfald på Sveriges golfanläggningar.
    Anslut er till kampanjen "Gör golfen vildare" – gör enkla insatser för biologisk mångfald och registrera era vilda kvadratmeter.

    Många golfklubbar bidrar redan till biologisk mångfald, men nu är det dags att växla upp! Registrera era vilda kvadratmeter i nya kampanjen ”Gör golfen vildare”, framtagen av SGF och Världsnaturfonden WWF. 

    På kampanjsidan finns tips på enkla åtgärder för att göra delar av er golfanläggning mer pollinatörsvänlig. Dessutom får du tips på aktiviteter ni kan göra tillsammans på klubben för att öka engagemanget bland era ideella och stärka ert varumärke i lokalsamhället.

    Till kampanjsidan ➤

    Beräkningsmall för vilda kvadratmeter

    Nu finns en beräkningsmall i excel, som hjälper dig räkna ut alla vilda kvadratmeter på din golfanläggning. Där finns förklaringar på hur du räknar olika insatser för biologisk mångfald – som död ved, fågelholkar och blomsterrabatter. Enkelt och smidigt! 

    Ladda ner mallen här

    (Glöm inte att registrera era kvadratmeter på kampanjsidan när du räknat ut totalen.) 

    Kommunikationsmaterial

    Skylt på en blomsteräng med texten Vi gör golfen vildare.
    Använd kommunikationsmaterialet för att sprida budskapet på er anläggning.

    Det finns fint kommunikationsmaterial som din klubb kan använda för att sprida budskapet om hur ni jobbar med biologisk mångfald på er anläggning. 

    Ni hittar fina skyltar att skriva ut och sätta upp på golfklubben för att visa vad ni gör och inspirera era medlemmar till att också engagera sig för ett vildare Sverige. Ni hittar också delningsbilder till sociala medier samt banners att ha på hemsidan eller i mejlsignaturen.

    Ladda ner kommunikationsmaterialet ➤ 

    Tips 1: Gör en happening på klubben

    Bjud in till en happening på klubben på Biologiska mångfaldens dag, eller annat tillfälle som passar din klubb, och visa upp allt bra ni gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.
    Bjud in till en happening på klubben på Biologiska mångfaldens dag, eller annat tillfälle som passar din klubb, och visa upp allt bra ni gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

    Passa på att uppmärksamma den värdefulla insats din golfklubb gör för att bevara och utveckla biologisk mångfald på och runt golfbanan. Bjud in till en happening på klubben för medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter och inte minst allmänheten.

    Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd, bidrar till stolthet i klubben, och ger er ökad legitimitet i lokalsamhället. 

    Här är några tips på aktiviteter (kopplade till Biologiska mångfaldens dag, men går att göra närhelst det passar din klubb)

    Läs mer här ➤

    Tips 2: Sök pengar från Projektstöd 65+

    Ett 15-tal medlemmar planterar blommor i en rabatt vid Sigtuna GK:s klubbhus.
    Engagerade medlemmar på Sigtuna GK arbetar med att öka biologisk mångfald på anläggningen. Gör det ni med – och sök bidrag via Projektstöd 65+.

    Med hjälp av det nya Projektstöd Klubb 65+ kan golfklubbar ansöka om stöd för regelbundna aktiviteter utöver golfspel för golfare som är 65 år eller äldre.

    Vill ni vara med och göra golfen vildare? Sök då Paket 1 - Social hållbarhet i arbete med biologisk mångfald som bidrar till ett mer hållbart samhälle både inom ekologisk och social hållbarhet.

    Golfklubben kan starta upp sociala grupper som regelbundet gör insatser på golfbanan på ett enkelt och praktiskt tillvägagångssätt för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

    Allt om Projektstöd klubb 65+ ➤ 

Broschyr med enkla tips!

I ett samarbete mellan golfen och länsstyrelserna har foldern "Biologisk mångfald på golfbanan" tagits fram. Den visar på ett enkelt och illustrativt sätt hur vi praktiskt kan gå tillväga för att öka den biologiska mångfalden på våra golfbanor. 

Få tips på växter som är bra att gynna på golfbanan då de ger nektar och pollen till bin och andra viktiga pollinatörer. Läs om hur död ved, sandblottor, glesa skogsbryn, dammar och vattendrag, stenrösen och blommande rabatter på anläggningen bidrar till artrikedom och gör att växter, djur, insekter och fåglar trivs och frodas.

Ladda ner broschyren här

Tips och checklistor

  • Tips och checklistor

    Fyra enkla åtgärder

    Nedan är fyra mycket enkla åtgärder som många klubbars personal ordnar på en halv dag – vi kan kalla det "baspaket". Det kostar inget och kräver minimalt underhåll.

    Dessa åtgärder behöver inte ske i närheten av spelytorna, utan på mer avskild plats. Tar vi detta gånger 455 anläggningar blir det en stor standardhöjning för naturen.

    • Två döda träd (död ved) liggande i solig plats på banan, två pinnar eller stolpar i kanten av högruffen för att rovfåglar kan spana efter sork och liknande.

    • Två löv/rishögar i anslutning till dammar för bostad/övervintring av groddjur.

    • Två insektshotell och två fågelholkar utplacerade på anläggningen.

    • Två ytor som man har tagit bort vegetation och tagit fram sand för bin och insekter (om sandig mark).

    Fler praktiska tips 

    Det behöver inte vara svårare än så här för din golfklubb. Men det går förstås att utöka med fler åtgärder – och gärna sprida budskapet och engagera medlemmarna i arbetet med att öka den biologiska mångfalden.

    Nedan finns fler praktiska tips på åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för hotade arter. Fler tips finns i Skötselhandboken för biologisk mångfald på golfbanan.  

    1. Insektshotell, bo och skydd för insekter
    2. Insektshotell på golfbanan

      • Bygg en ram av lämplig storlek, den kan vara allt från 5 till 25 centimeter djup, men över 15 centimeter är att föredra. Ett ordentligt tak är viktigt så att det håller sig torrt.

      • Hotellet kan stå på ben på marken, eller hängas upp mot en vägg. Det bör stå varmt och solbelyst större delen av dagen.

      • Fyll hotellet med ihåliga strån, grenar av bambu, vass, gräs, fläder, druvfläder, hallon, björnbär.

      • Efter några år ses hotellet över och material som blivit utslitet byts ut. Ta bort material som inte alls blivit utnyttjat och ersätt med mer populärt material.

      • Det är bättre att ha flera små hotell än ett stort.

      • Om det inte finns plats med ett helt hotell, sätt upp en bunt vasstrån, en borrad träbit eller en välplacerad tegelsten med hål. Lämplig placering är i lä och söderläge.

      • Sätt fast finmaskigt nät framför rör och vedklampar som skydd mot fåglar. Borra med en vass borr så djupt som borren tillåter hål i storleken mellan 1,5 till 12 mm. Borra fler små hål än stora hål.

      • Vedträn, gärna kluvna av löv- eller barrved fungerar. Träet får inte vara impregnerat. I träet borras hål i olika storlekar, 1,5 till 12 millimeter. De små hålen ska vara flest. Borra hålen med vass borr så djupt det går och borren tillåter.

      Vilka arter hittar jag här?

      Bin som söker sig till hotell eller liknande, är vilda, solitära bin. De lever inte i samhällen som till exempel tambiet eller honungsbiet. En del arter gräver bon i sand medan andra vilda bin bygger bostäder i håligheter av olika slag. Det kan vara under stenar, i torra ihåliga växtstjälkar, i sprickor på träd eller i håligheter som andra insekter gnagt ut. I håligheterna läggs celler. I varje cell läggs ett ägg och biet stänger cellen. I cellen kan larven utvecklas i lugn och ro för att året därpå kläckas och flyga ut.

      Variera hålstorleken, olika bin kräver olika håldiameter.

      Svenska Naturskyddsföreningen, SNF

    3. Gamla, grova eller ihåliga lövträd
    4. På golfbanan strävar vi ofta efter att få ner ljus på banan för att gynna gräset. Det gäller att vara noga vid gallring bland träd och spara de som är en tillgång för biologisk mångfald. Det är ofta stora lövträd som har börjat åldras, som är mest värdefulla.

      • Om träden är gamla och farliga för spelare eller personal bör en arborist eller annan fackman göra en säkerhetsbedömning och vidta eventuella åtgärder. Säkerhetsåtgärder kan vara att ta ner trädet, beskära, stötta upp kronan, eller ta bort grenarna och göra högstubbe.

      • Trädets rotsystem sträcker sig långt utanför trädkronan, se till att inte rötter har möjlighet att söka sig in i greener eller i banans dräneringssystem.

      • Vid arbete, som byggnation runt träd, är det bra att skydda rötterna genom att avgränsa rotzonen med staket.

      • Vid ersättning av äldre träd som är på utgående, plantera det nya på ett avstånd från andra träd som är stort som ett fullvuxet träds krona. Då kan det nya trädet utvecklas fritt.

      Livet i äldre träd

      I gamla träd med den sprickiga, ojämna barken med både skuggiga och ljusa zoner finns många olika livsmiljöer som gör att mossor, lavar, insekter, fåglar och fladdermöss trivs. Man brukar ju säga att en mycket gammal, stor ek kan gynna tusen andra arter.

      Naturbilder från golfbanan

      Ytterligare en fördel med äldre träd är deras ”håligheter” samt att de börjar att brytas ner.

      Materialmixen i trädets håligheter av nerbruten ved, frön, pollen, löv, småkvistar och smådjur är en bra miljö för många insekter, fåglar och fladdermöss. Larverna av en hotad insekt, läderbaggen kan man ibland finna inne i stammens håligheter. Fåglar och fladdermöss använder hålen som boplatser och skydd mot rovdjur, väder och vind.

      Ett äldre lövträd som sakta börjar brytas ner kan stå kvar under många år under nerbrytningsprocessen. Förr eller senare faller eller bryts trädet sönder. Om det är möjligt, låt trädet ligga kvar om det inte stör spel eller är en säkerhetsrisk. Måste trädet sågas i bitar och flyttas kan det dras åt sidan, gärna till ett soligt läge. Där gör det fortfarande en stor tjänst för den biologiska mångfalden. Andra djur trivs öppet och ljust i trädens krona eller nära stammen där det kan finnas tillgång till den söta saven.

    5. Död, förmultnad ved
    6. Död ved på golfbanan

      • Träd och grova grenar som fallit eller måste avverkas gör mest nytta om de får ligga som de ligger, så hela som möjligt. Om det inte går, kapa upp stammar och grenar och dra ihop dem i en hög på samma plats.

      • Ibland är det inte möjligt att ha kvar död ved på den plats där den fallit. Samla då all död ved i en hög och lägg den på passande ställe. Detta kallas bio/fauna-depå. Den kan placeras på en solig men undangömd plats där den inte stör golfspelet. Ligger den synligt bör den skyltas upp med förklaring vad det är.  

        Växter och djur lever där med nytt material hela tiden, samtidigt som man slipper transportera bort veden från anläggningen.

      Livet i död ved

      Naturbilder från golfbanan

      Aktiviteten i död ved är ofta utförd av olika svampar. Många olika svampar kan bryta ner ved. Det finns två grundprinciper vid nerbrytning. En där slutprodukten blir ett vitt trådigt material och en där nerbrytningsprodukten blir bruna kantiga bitar. Vissa svampar ger fruktkroppar som man ser som ”tickor” på trädet. Cirka tusen skalbaggsarter eller 25 procent av skalbaggarna är beroende av multnande, nerbruten ved.

      Trädart, nerbrytningsgrad och fukthalt är faktorer som lockar olika insekter, lavar, mossor. Vissa är inte kräsna på omgivningen medan andra är krävande och önskar mycket specifika förhållanden. Det rika insektslivet lockar till sig djur som fåglar, fladdermöss i jakten på föda. 

    7. ”Sandblottor” eller ytor med öppen sand
    8. Öppen sand på golfbanan

      Öppna sandytor är bra för insekter med mera. Alla typer av bar sand fungerar men den bästa är den som när den är fuktig håller ihop om man kramar den.

      • Sandig jord, grus och till och med blottad lera är bra. Olika arter av småkryp använder olika sorters jord och sand så länge den är fri från vegetation.

      • Är banan byggd på sand är det allra enklaste att skrapa bort matjord och växter och frilägga sanden. Bra om ytan är mer än tio kvadratmeter.

      • Finns det inte sand i marken kan man hälla ut ett lass sand (överbliven) på lämpligt ställe.

      • Sandytan bör vara skuggfri större delen av dagen, alltid skuggfri mitt på dagen och gärna i lä från vind. Lutar ytan lite åt söder blir effekten än bättre. Helst ska ytan luta lite åt söder för att ännu bättre fånga upp ljuset och värmen.

      ”Waste areas” som finns på en del banor är en mycket bra miljö i detta sammanhang. Bara sandytor täcks relativt snabbt med växtlighet, så de behöver restaureras med visst intervall.

      Livet i ”öppen sand”

      Blottad sand och grus lagrar värme från solen och blir varmare än områden täckta av växter. Många insekter som lever i marken är beroende av att det finns solig, varm och bar sand där de kan gräva bon. Ägg och larver behöver värme för att kunna utvecklas. Ytan nyttjas också av värmekrävande småkryp för att få upp kroppstemperaturen. Varma soliga dagar kan fjärilar, bin, trollsländor och andra insekter nyttja värmen från den bara sanden.

    9. Stenmurar, stenrösen m m
    10. Stenmiljöer på golfbanan

      • Att göra ett nytt röse är enkelt, lägg bara upp stenar i en hög. Men se till att stenarna är någorlunda fria från jord och använd inte murbruk. Är man lite mer avancerad kan man göra en mur av stenarna.

      • Det är viktigt att stenen blir solbelyst. Röj gärna bort uppslag av lövsly och buskar speciellt på den södra sidan.

      • Spara däremot gärna enstaka blommande buskar och buskar som får nötter eller bär. Äldre, lämpliga räd gärna hamlade, kan också sparas i anslutning till stenarna.

      • Dumpa inte jord eller andra massor på eller i närheten av röset eller muren.

      Livet i stenmiljöer

      Naturbilder från golfbanan

      Miljön kring stenmurar är ofta torr, ljus och varm. Stenarna lagrar värme, det utnyttjar många insekter och andra djur. Det är inte ovanligt att se fjärilar sitta på en sten för att ta åt sig av värmen. På stenmurar växer många olika ljuskrävande arter av mossor och lavar.

      Vintertid är stenmurar och rösen en viktig övervintringsplats för till exempel landsnäckor, vattensalamandrar och ödlor. Många fågelarter använder stenpartier som tillhåll och boplats. Kombinationen stenar med buskar som har blommor eller bär är ännu bättre för småkryp och fåglar, då har de både skydd och mat.

    11. Dammar och småvatten
    12. Om det redan finns en damm kan den enkelt skötas för att olika växter och djur ska trivas.

      Vattenmiljöer på golfanläggningen

      • Helst ska vattensamlingarna vara hopbundna på något sätt, men det räcker om det finns grönområden som binder dem samman.

      • Plantera inte in fisk eller kräftor, då det ofta påverkar andra djur och insekter negativt.

      • Kantzonen, marken mellan vattnet och övriga marken, är viktig att sköta. Delar av kantzonen får gärna ha kort gräs, det gynnar både groddjur och fåglar. Håll den fri från skuggande träd och höga buskar längs den södra stranden. Placera gärna sten- och rishögar nära strandkanten.

      Inom golfen är det lämpligt att ha den sida av exempelvis en damm som är riktad mot spelet tydlig, dvs djupt vatten och kort klippt gräs, dvs lätt att sköta och hitta boll. Vattnets sida bort från spelet bör däremot vara långgrund, bevuxen och gärna med utspridda flata stenar, för att gynna den biologiska mångfalden.

      • Placera dammen så att den inte skuggas under större delen av dagen. Men låt gärna buskar och växter finnas intill vattnet på nord- och västsidan.

      • Sand, grus och sten i olika storlekar är lämpliga bottenmaterial. Lägg gärna i större grenar och eventuellt en bit, eller hel stam i den grunda delen av dammen.

      Livet i vattenmiljöer

      Naturbilder från golfbanan

      Många grodor, salamandrar, sländor, iglar och musslor trivs i småvatten som trädgårdsdammar. Om vattnet blir solbelyst och varmt kan fler småkryp leva här. De kan sedan bli en välkommen munsbit för en rad större djur som besöker eller lever på platsen. Vattenväxter renar vattnet och ger skydd och mat åt många av de små djur som lever här.

      Om det finns fisk och kräftor i vattnet är de snabba med att hitta och äta upp nästan allt som rör sig i vattnet. I ett småvatten utan fisk och kräftor finns det oftast fler dykarbaggar, iglar och groddjur. Även landlevande fåglar, småkryp och små däggdjur trivs nära vatten om den intilliggande marken är rätt utformad. De trivs när det finns partier med kortare gräs, stenar, buskar och kanske till och med lite död ved. Där kan de både få skydd och hitta mat bland de växter och buskar som finns.

      Läs mer:

      Golfbanan som våtmarksresurs

      Golfbanans roll för våtmarksfaunan i Stockholmsområdet

Skötselhandbok

  • Skötselhandbok för biologisk mångfald på golfbanor

    Ett bi sitter på en lila blomma. Texten "Skötselhandbok för biologisk mångfald på golfbanor.
    Ladda ner skötselhandboken som ger tips på hur ni kan öka den biologiska mångfalden på er golfanläggning.

    Mat, bostad och möjlighet till sociala kontakter. Tre viktiga delar i livet, oavsett om man är golfspelare eller insekt.

    Med några enkla steg och lite ändrad syn kan du hjälpa till så att golfbanan blir en plats för många fler, och på så sätt bidra till en ökad biologisk mångfald.

    Under tre år har Svenska Golfförbundet tillsammans med Falkenbergs och Varbergs kommuner samt fem golfklubbar i Halland identifierat och utvecklat mindre livsmiljöer (biotoper) som är viktiga för biologisk mångfald.

    Fokus för projektet har varit att gynna växter och insekter utifrån de förutsättningar som finns på respektive bana efter dialog med klubbar och banpersonal.

    Vill du ta del av och inspireras av deras arbete? Denna handbok bygger på erfarenheter från projektet och ger förslag till åtgärder du kan utföra på din golfklubb. 

    Ladda ner handboken här

    Projektet har finansierats av LONA-bidrag. Boken publicerades 2024. 

    Vill du ha ett fysiskt exemplar? Kontakta din SGF-rådgivare

Samverkansgrupp

  • Samverkansgrupp för biologisk mångfald, gräsmarker och infrastruktur

    Texten Samverkansgruppen för infrastrukturens gräsmarker, en rund bild på olika typer av gräsmark samt logotyper på alla deltagande organisationer i gruppen.

    Svenska Golfförbundet och vår forskningsstiftelse STERF deltar i ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets "nya" gräsmarker. 

    Syftet med samverkansgruppen är att utbyta kunskaper och erfarenheter, och hitta möjligheter att samordna utvecklingsprojekt och åtgärder. Gruppen är också ett viktigt forum för att diskutera praktisk förvaltning, uppföljning, forskning och projektsamarbete.

    I gruppen deltar: Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturvårdsverket, SLU (ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald), STERF, Svenska Golfförbundet, Svenska Kraftnät, Swedavia Swedish Airports, Trafikverket, TRIEKOL och Vattenfall. 

    Infrastrukturens gräsmarker – en plats för biologisk mångfald

    Blomsteräng intill flygplats. Undertill logotyper för deltagande organisationer i Samverkansgruppen för infrastrukturens gräsmarker.

    Dagens landskap innehåller många ”nya” typer av gräsmarksbiotoper - vägkanter, kraftledningsgator, järnvägsbankar, bangårdar, flygplatser, grustag, golfbanor, parker, och marginalmarker i industriområden.

    En del av dessa biotoper utgör redan idag lämpliga livsmiljöer för hotade och sällsynta arter. På många andra marker skulle skötseln kunna anpassas för att gynna biologisk mångfald och bidra till olika ekosystemtjänster, till exempel pollinering.

    Infrastrukturmiljöerna är fördelade i landskapet på ett sätt som gör att de kan användas för att knyta samman återstående fläckar av odlingslandskapets hävdade gräsmarker, och bidra till en fungerande grön infrastruktur.

    Ansvaret för skötseln av de här gräsmarkerna är fördelat på olika sektorer och aktörer på nationell, regional och lokal nivå, vilket försvårar en effektiv förvaltning.

    Resultat

    Sedan gruppen bildades i slutet av 2010-talet har flera positiva resultat uppnåtts:

    • Ett aktivt kontaktnät som bidrar till respektive organisations arbete med biologisk mångfald.

    • Ökad kunskap om varandras organisation, arbetssätt och naturvårdsarbete.

    • Ökad kunskap om de databaser, IT-system, analysmetoder och skötselmetoder som respektive organisation tillämpar.

    • Insikt om varandras ambitioner, möjligheter och problem i naturvårdsarbetet.

    • Projektsamarbeten.

    • Spin-off-effekter hos deltagande organisationer, till exempel informationsmaterial om hur nya biotoper kan skapas.

    • Bidragit med kunskap och kontakter samt fungerat som referensgrupp till olika projekt och uppdrag, till exempel om grön infrastruktur, information till allmänheten och uppföljning av biologisk mångfald i infrastrukturmiljöer.

    Långsiktiga mål

    Samverkansgruppens mål är att uppnå en bättre samordning av planering och genomförande av åtgärder för att stärka biologisk mångfald på landskapsnivå genom att:

    • Kontinuerligt utbyta kunskap, erfarenheter och information.

    • Identifiera nya utvecklingsområden.

    • Fördjupa kunskapen och öka medvetenheten om infrastrukturens potential i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden.

    • Fungera som kontaktpersoner och nätverksbyggare.

    • Samordna insatser.

    • Fungera som referensgrupp för forskningsprojekt och utredningar.

Behöver du hjälp?

Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här

Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område. ⇩

Porträttbild på Peter