Här kan du som arbetar som banchef, greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb läsa nyheter, råd och rön inom banskötselområdet.

Vill du ha bankonsulenternas nyhetsbrev om banskötsel (skickas kvartalsvis), mejla susanne.persson@golf.se

Senaste nytt inom banskötsel

  1. Golfen satsar miljoner på grönyteforskning
  2. Ekologisk hållbarhet

    Golfen satsar miljoner på grönyteforskning

    Den nordiska forskningsstiftelsen Sterf inleder ett internationellt forskningssamarbete med USGA och R&A. Under tre år investeras 8,2 miljoner kronor i forskningsprojekt inom hållbar skötsel av golfbanor och andra grönytor.

    Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

    Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

    – Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

    De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

    ✓ Hållbar användning av vatten
    ✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
    ✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
    ✓ Klimat och koldioxidbalans

    Kan även tillämpas inom fotboll

    Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

    Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

    Mer forskning för varje krona

    – Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

    – Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

    Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

    Bättre spelytor till lägre kostnad

    – Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

    – Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

    För mer information kontakta:

    Maria Strandberg, direktör Sterf.
    Mobil: 070-620 17 87
    E-post: maria.strandberg@golf.se

    Bruno Hedlund, ordförande Sterf
    Mobil: 070-420 56 34
    E-post: bruno.hedlund@golf.se

    Mer information

    Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

    Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet

  3. Hållbara golfbanor i Blekinge
  4. Ekologisk hållbarhet

    Hållbara golfbanor i Blekinge

    Det finns många miljöaspekter att ta hänsyn till på en golfbana, men vad krävs egentligen för att en golfbana ska bli hållbar? Se intervjun med Katrine Svensson och få tips om vad du kan göra på din golfklubb.

    Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

    Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

    Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

    Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

    Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

    (Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

    Läs intervjun i textformat: 

    Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

    – I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

    – Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

    – Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

    – Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

    – Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

    Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

    – Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

    – Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

    – Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

    Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

    – Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

    – Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

    Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

    – Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

    – Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

    – I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

    På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

    – Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

    – I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

    – Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

    – Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

    Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

    – Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

    – Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

    – När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

    Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

    – Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

    Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

    – Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

    – Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

    Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

    – Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

    För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

    – Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

    – Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

  5. Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag
  6. Ekologisk hållbarhet

    Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag

    Onsdag 22 maj 2024 är det Biologiska mångfaldens dag. Passa på att uppmärksamma den värdefulla insats din golfklubb gör för att bevara och utveckla biologisk mångfald på och runt golfbanan.

    En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.

    Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.

    Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans

    Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

    Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.

    Här är några tips:

    • Låt en grupp medlemmar ta ansvar för att bygga insektshotell och fågelholkar. Bjud gärna in närliggande skolor och förskolor och låt barnen hjälpa till

    • Planteringsdag – köp in fröer och plantor som ni hjälps åt att så och plantera på anläggningen

    • Genomför en Gökottegolf med pris till den som sett och hört flest fågelarter (birdies)

    • Arrangera artbingo på och runt banan, kanske i samband med en golftävling

    • Plantbytardag i samband med golfloppis

    • Naturinventering i samarbete med lokal naturförening eller studieförbund

    • Fågelinventering i samarbete med lokal ornitologförening

    Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.

    Ladda ner tipsen som PDF

    Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.

    Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf

    Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser 

    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.
    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.

    Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.

    Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

    Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).

    Allt om Projektstöd Klubb 65+

  7. Sigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris
  8. Ekologisk hållbarhet

    Sigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris

    Fick utmärkelsen för sitt fantastiska och mångåriga arbete för biologisk mångfald. Priset delades ut i samband med Svenska Golfförbundets förbundsmöte.

    Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. 

    2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

    Fyra personer står på scen - två delar ut ett pris till de övriga två. I bakgrunden syns en bild med texten Stort grattis till Sigtuna Golfklubb.
    Priset delades ut av Göran Tyrsing från SGA och Malin Pellborn från SGF:s förbundsstyrelse.

    Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.

    På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.

    Motiveringen lyder:

    Man står bredvid två skyltar som visar hur Sigtuna GK jobbar med naturvård och biologisk mångfald.
    Klubbens naturvårdsarbete syns tydligt, både på anläggningen och i annan kommunikation.

    Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör. 

    Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.

    Sandblottor, bihotell, rabatter med pollinatörsvänliga blommor, fågelholkar, död ved... det finns många exempel på de insatser klubbens eldsjälar gjort för att gynna naturen och den biologiska mångfalden på anläggningen.
    Sandblottor, bihotell, rabatter med pollinatörsvänliga blommor, fågelholkar, död ved... det finns många exempel på de insatser klubbens eldsjälar gjort för att gynna naturen och den biologiska mångfalden på anläggningen.

    Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.

    För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.

    Stort grattis till en värdig pristagare!

    Mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris

  9. Nytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare
  10. Ekologisk hållbarhet

    Nytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare

    Nu välkomnas alla Sveriges golfklubbar att göra insatser för biologisk mångfald och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

    Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg.
    Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg.

    Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

    Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

    – Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

    – Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

    Två kvinnor på scen inför publik. På presentationen bakom syns texten Vildare golf och en samarbetslogga för WWF och Svenska Golfförbundet.
    Kampanjen presenterades under förbundshelgen av projektledarna Lina Karanikas, WWF och Sussi Persson, SGF.

    Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

    Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

    Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

    Skylt på en blomsteräng med texten Vi gör golfen vildare.
    Det finns kampanjmaterial i form av färdiga skyltar, banners och bilder att ladda ner och använda för att kommunicera klubbens arbete med att göra golfen vildare.

    – Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

    Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

    I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

    Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

    – Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

    – Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

    Kan bli artrika miljöer

    På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023.
    På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023.

    Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

    Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

    Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

    Stort engagemang för naturen

    Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

    I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

    Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

    Mer om kampanjen och WWFs arbete:

    wwf.se/vildare-golf
    wwf.se/vildare-sverige

    Mer om golfens hållbarhetsarbete:

    golf.se/hallbarhet
    golf.se/biologiskmangfald

  11. Svenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum
  12. Ekologisk hållbarhet

    Svenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum

    Närmare tusen elever har redan fått chansen till undervisning utomhus på golfbanan. Under 2024 får ytterligare 400 skolbarn och deras lärare chansen att bekanta sig med sitt nya utomhusklassrum på golfbanan. Konceptet sprider sig över Sverige – och stöttas från och med 2024 av Svenskt Friluftsliv.

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Elever har utomhuslektion på golfbanan. I det här fallet korthålsbanan på Viksjö Golfklubb strax utanför Stockholm.

    Svenskt Friluftsliv vill se en ökad satsning på undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

    De stöttar därför konceptet Golfbanan som utomhusklassrum med pengar för att möjliggöra arbetet under 2024.

    I projektet ingår den befintliga satsningen i Stockholm med fyra golfklubbar och fyra skolor, samt en utökning med en skola och en golfklubb i Göteborg och två skolor och en golfklubb Sölvesborg i höst. 

    Så går det till

    – Baseras på befintlig kunskap om utomhuspedagogik
    – Ämnen och teman utgår ifrån läroplanen Lgr22
    – Dialog mellan skola och personal på golfklubben
    – Lämpliga områden på golfbanan identifieras
    – Fortbildning för lärare på golfbanan
    – Guide med lämpliga undervisningsmetoder
    – Barnen får bekanta sig med sitt nya klassrum

    Idén om att använda golfbanan som utomhusklassrum för skolelever kläcktes av Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och en pilotstudie med gott resultat genomfördes 2018 i Motala tillsammans med Spetsa vid Linköpings Universitet.

    Ökad hälsa, ökad skolprestation, ökad kunskap om natur och friluftsliv i allmänhet och allemansrätten i synnerhet samt chansen att få prova på golf är de starkaste ingredienserna i konceptet.

    Konceptet är igång i många delar av Sverige

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    En skogsdunge på golfbanan kan vara perfekt plats för utomhusundervisning, bland annat i biologi.

    Tack vare Svenska Golfförbundets satsning på att använda golfbanan som utomhusklassrum har elever i framför allt årskurs fem i Stockholm och Örbyhus i Uppland fått chansen att komma ut i skogsbryn och på ängar vid golfbanan. 

    De undervisas i ämnen som NO, engelska och geografi utifrån läroplanen Lgr22. Från och med 2024 introduceras konceptet alltså även i Göteborg och Sölvesborg, med stöd av Svenskt Friluftsliv.

    I Jönköping är det elever i högstadiet och gymnasiet som åker till A6 friluftsområde och besök på A6 Golfklubb. Den satsningen är treårig (2023–2025) och stöttas av LONA-medel från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.

    Golfbanan som utomhusklassrum innehåller också fortbildning av lärare som alltså får en personlig utveckling i sitt yrkesutövande genom att lära sig om hur de kan ”lära ut ute”.

    "En stor vinst för både golfen och samhället"

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Att prova på golf ingår i konceptet Golfbanan som utomhusklassrum. För många av eleverna är det första gången de håller i en golfklubba.

    – Det finns många vinster i vårt samarbete när det gäller att få ut barn och unga i naturen, och i kunskapsutbytet mellan Svenskt Friluftsliv, Sterf och Svenska Golfförbundet för att stimulera till mångfunktionell användning av tätortsnära natur, säger Maria Strandberg, direktör vid Sterf.

    – Dessutom är satsningen en bra chans för att rekrytera nya golfare som normalt inte hittar till golfbanan, säger Maria Strandberg.

    Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, säger:

    – Att vår fantastiska idrottsplats kan nyttjas till mer än bara golf är en stor vinst för både golfen och samhället. Konceptet Golfbanan som utomhusklassrum ger skolbarnen en möjlighet att lära sig mer om naturen och miljön genom att studera olika växt- och djurarter som finns på och runt golfbanan samtidigt som barnen får möjlighet att prova på golf.

    – Genom att uppmuntra barnen till regelbunden fysisk aktivitet utomhus främjar vi i förlängningen en hälsosam livsstil och golfklubben kan rekrytera nya golfspelare. Win win för alla!, säger Annica Lundström.

    Bra för både elever och lärare  

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Fortbildning av lärare sker innan det är dags för undervisning med eleverna. Här tränar lärare på ED-gymnasiet i Jönköping på att göra en bår, vilket ingår i Vård- och omsorgsprogrammet.

    Här är några av de positiva resultaten av utomhusundervisning: 

    ✓ Förbättrar elevernas inlärning, koncentration, engagemang och vilja att samarbeta
    ✓ Minskar stressnivån hos eleverna
    ✓ Kopplar skolans mål och ämnen till verkligheten och ger kontakt med naturen
    ✓ Gynnar särskilt barn med särskilda behov 
    ✓ Undervisning utomhus förbättrar undervisningen i klassrummet
    ✓ Ökar samarbetet mellan lärare

    Vill du också komma igång?

    Är din golfklubb eller skola nyfikna på konceptet Golfbanan som utomhusklassrum, och intresserad av att starta upp ett lokalt projekt? Hör av dig till thomas@idrottenskraft.se så får du hjälp vidare, i första hand via ditt RF-SISU-distrikt. Du kan också läsa mer via länkarna nedan.

    Information för golfklubbar ➤
    Information för skola och kommun ➤

    Skribent

    Thomas Björn
  13. Webbinarium om ICE-BREAKER
  14. Blåtonad bild på en istäckt green med en linjal nedstoppad i isen. Texten ICE-BREAKER, webbinarium om vinteröverlevnad 11 mars.
    Banskötsel

    Webbinarium om ICE-BREAKER

    Ta del av resultaten från STERF:s treåriga forskningsprojekt om bättre vinteröverlevnad. Anmäl dig till webbinariet den 11 mars och få tips och råd för en bättre vårstart, presenterade av Nordens främsta forskare och experter.

    Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.

    Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).

    Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.

    Datum: Måndag 11 mars 2024
    Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
    Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
    Språk: Skandinaviska språk
    Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤

    Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.

    Till anmälan ➤

    Program (cirkatider)

    Inledning

    • 08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.

    Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten

    • 09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.

    • 09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.

    09.45. Paus 15 minuter

    Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset

    • 10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.

    • 10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.

    • 11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.

    11.30. Lunch 60 minuter

    Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador

    • 12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.

    • 12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.

    • 13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.

    Avslutning

    • 13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.

    • 14.15. Tack för idag!

    Föreläsare och presentatörer:

    Trygve S. Aamlid, NIBIO

    Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO

    Wendy Waalen, NIBIO

    Karin J. Hesselsøe, NIBIO

    Marit Almvik, NIBIO

    Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet

    Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet


    Varmt välkommen med din anmälan!

    Skribent

    Porträttbild Håkan Blusi
  15. Krönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv
  16. Ekologisk hållbarhet

    Krönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv

    Tävling, social gemenskap, umgänge över generationsgränserna, en chans att komma in i ett sammanhang – och en fin naturupplevelse. Golfen är olika saker för olika människor. För mig är golfen till stor del det sistnämnda – en del av ett aktivt svenskt friluftsliv.

    En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

    Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

    ”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

    Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

    Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

    Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

    Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

    Skribent

    Porträttbild på Maria Strandberg.
  17. Erbjudande om jordprofilsanalys
  18. Banskötsel

    Erbjudande om jordprofilsanalys

    Hur vet du hur mycket sand, luft och näringsämnen gräset behöver för att må så bra som möjligt? Det kan en jordprofilsbedömning ge svar på. Ta hjälp av din bankonsulent för att ta prover av er profil och skicka dem på analys till ett oberoende labb i USA.

    En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

    Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

    Till vänster ett jordprov med thatch i olika nivåer markerat med en linjal. Till höger en man som sitter med ett jordprov samt ett antal olika verktyg.
    Din bankonsulent kan hjälpa till ta prover av er jordprofil och skicka dem på analys till ett oberoende laboratorium i USA.

    Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

    Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

    Fysikaliska och kemiska analyser

    I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

    Rapportsida med massor av text och kurvor, samt bild på en jordprofil i olika nivåer.
    Exempel: rapport fysikalisk analys.

    De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

    Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

    Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

    Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

    Detta ingår i den fysikaliska analysen

    Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

    ✓ Partikelstorlek
    ✓ Partikelklassificering
    ✓ Organiskt material
    ✓ Densitet
    ✓ Porositet
    ✓ Vattenhållande förmåga
    ✓ Perkolation

    Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

    En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

    Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

    Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

    I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

    Detta ingår i den kemiska analysen

    Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

    ✓ pH-värde
    ✓ Näringsämnesvärden
    ✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
    ✓ Kväve-release
    ✓ Salthalt
    ✓ Basmättnadsgrad

    Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

    Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

    Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

    En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

    Så här går det till rent praktiskt

    I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

    1. Bankonsulenten tar fem hålkoppar på varje green och delar upp dem i de olika nivåerna.

    2. Bankonsulenten tar även andra prover gällande växtplats, förutsättningar och spelbarhet.

    3. Proverna skickas till Brookside Labs i USA (läs mer på blinc.com).

    4. Efter cirka två månader kommer resultatet tillbaka, med analyssvar och rekommendationer baserade på obereonde forskning.

    5. Bankonsulenten går igenom det samlade resultatet med klubbens banchef.

    6. Tillsammans konstaterar vi ett nuläge och bestämmer ett önskat läge utifrån rådande förutsättningar. Vi diskuterar också strategier och planer för att nå det önskade läget. 

    7. Vidare uppföljning sker efter överenskommelse med dig som banchef.

    Följ upp resultatet med ny analys

    Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

    Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

    Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

    Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

    Du hittar våra kontaktuppgifter här.

    Skribent

    Kontaktkort Erik Dahl
  19. Godkända växtskyddsmedel december
  20. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel december

    Fyra växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Läs om vilka det gäller och ladda ner nya listan över godkända växtskyddsmedel.

    Kemikalieinspektionen har förlängt produktgodkännandet för ett totalbekämpningsmedel, två fungicider och ett biologiskt växtskyddsmedel:

    ✓ Roundup Ultra (5773) är godkänt till 2024-12-15

    ✓ Medallion TL (5075) är godkänt till 2026-06-15

    ✓ Instrata Elite (5466) är godkänt till 2024-12-31

    ✓ Mycostop (4295) är godkänt till 2024-09-30

    Tänk också på att:

    – Nuvarande godkännande för tillväxtregleraren Attraxor (5549) går ut den 31 december 2023. Vi återkommer i början av 2024 med besked om det förlängs eller ej.

    – 31 januari 2024 är deadline för att använda, lagra och bortskaffa den gamla versionen av Exteris StressGard (5461).

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och gör en inventering av ert kemförråd inför 2024.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

  21. Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER
  22. Banskötsel

    Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER

    Spännande paneldiskussioner, tankar om klimatförändringar och intressanta forskningsresultat om vinteröverlevnad. Det bjöds de 80 deltagarna på under STERF:s heldagsseminarium i Oslo i november. Nu kan du ta del av kunskapen!

    Frostig golfbana. Ett antal personer lägger på en stor vit plastduk över en green.
    Resultat av vintertäckning på Skandinaviska golfbanor är ett av delprojekten inom STERF:s forskningprojekt ICE-BREAKER.

    ICE-BREAKER är ett av STERF:s största forskningsprojekt någonsin.

    Forskare, agronomer och praktiker från flera olika länder har under de tre senaste åren tittat på vad som händer med gräs både under vintern och vid vårstarten.

    Sex delprojekt ska förebygga vinterskador

    Målet med ICE-BREAKER är att hitta metoder för att minska mängden vinterskador på golfbanor i Norden.

    Forskningen har genomförts i sex olika delprojekt under 2020–2023:

    Delprojekt 1: Gräsarters och -sorters förmåga att stå emot syrebrist och uppbyggnad av koldioxid och andra skadliga gaser under långvarigt istäcke.

    Delprojekt 2: Golfgreeners syrenivå och temperatur vid täckning med plastduk, is eller snö.

    Delprojekt 3: Resultat av vintertäckning av golfgreener med tät plast.

    Delprojekt 4: Gräsets påverkan av olika förhållanden vid den svåra övergången från vinter till vår.

    Delprojekt 5: Identifiera gronings- och växthämmande gaser i rotzonen efter istäcke, och metoder för att eliminera dem före återetablering.

    Delprojekt 6: Hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, samt om förbehandling (primning) kan förbättra resultatet.

    Välbesökt slutseminarium i Norge

    Paneldebatt med cirka tio personer på scen samt en moderator som står nedanaför scenen.
    Paneldebatt med Maria Strandberg, direktör för STERF, som moderator.

    Den 3 november 2023 genomfördes ett heldagsseminarium om ICE-BREAKER-projektet i Oslo. Hela Golfnorge var samlat, då seminariet gick parallellt med norska golfförbundets Golfting. Cirka 80 deltagare från Norge och Island deltog.

    Dagen började med en överflygning av klimatets påverkan i Norden och vilka utmaningar som kommer framöver. Konklusionen är att det troligtvis kommer bli varmare och mindre snö men mer is på många platser i Skandinavien. Det kan göra det ännu mer utmanande att få en bra start på säsongerna.

    Därefter presenterades slutresultaten från vart och ett av de sex delprojekten.

    Som avslutning var det en intressant paneldebatt med forskare och praktiker om vinterns utmaningar, där egna erfarenheter delades och frågor från publiken besvarades efter bästa förmåga.

    Ta del av kunskapen du med!

    Se de viktigaste resultaten från ICE-BREAKER i denna video.

    Alla presentationer från seminariet hittar du här.

    Mer om ICE-BREAKER i STERF:s projektbeskrivning

    Forskningsprojektet går nu in i sluttampen och slutrapporter från delprojekten kommer inom kort publiceras på STERF:s hemsida.

    Text: Carl-Johan Lönnberg och Håkan Blusi, bankonsulenter SGF

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  23. International Turfgrass Field Days
  24. Ekologisk hållbarhet

    International Turfgrass Field Days

    I slutet av juni hölls fältdagar på forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik i Norge. Över 90 deltagare från Skandinavien, Nederländerna, Tyskland och USA fick visningar av försök och presentationer av pågående projekt.

    I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

    International Turfgrass Fielddays

    I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

    I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

    Tre projekt snart avslutade

    Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

    ✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

    ✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

    ✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

    De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

    Videos från NIBIO:s fältdagar

    Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här

    Skribent

    Porträttbild på Peter