Skötsel och utveckling av golfbanan

Här är sex råd om hur ni uppfyller kraven, ökar säkerheten, är skonsamma mot miljön och blir mer effektiva när ni planerar, sprutar och hanterar preparat.

1. Inga tomma rutor i sprutjournalen

Du ska alltid dokumentera när du använder växtskyddsmedel. Inte bara för att det är krav, utan även för att kunna följa upp vad du gjort och vilka effekter det fått.

Det bästa är att dokumentera löpande. Då är det störst chans att du kommer ihåg allt och att det blir gjort.

Kom ihåg att journalen ska sparas i minst tre år och att inga rutor får lämnas tomma. En tom ruta är i lagens mening lika med att du inte tagit ställning. Vid kontroll kan du då behöva betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.

Du hittar mer information på sakertvaxtskydd.se, inklusive ifyllbara sprutjournaler per datum eller per plats du kan ladda ner till din dator och fylla i digitalt.

Du kan också ladda hem Sprutjournalen till din mobil. Appen är gratis och finns i App Store och Google Play.

2. Hur bra är du på integrerat växtskydd?

Som alla vet ska man vid användning av växtskyddsmedel tillämpa integrerat växtskydd (IPM).

Det finns åtta principer inom IPM: förebyggande åtgärder, övervakning, behovsanpassade beslut, val av metod, val av preparat, begränsad användning, åtgärder mot resistens och uppföljning.

Dessa principer utgår bland annat kommuner ifrån i sin checklista vid en eventuell tillsyn.

I Jordbruksverkets broschyr ”Hur bra är du på integrerat växtskydd?” kan du testa hur ni ligger till med de åtgärder ni utför på golfklubben. Den ger också en enkel guidning i de åtta principerna, dess syften och tillämpning.

Ladda ner broschyren

3. Ha koll på skyddsutrustningen

Använd grundskyddet när du hanterar växtskyddsmedel. Detta är bra att ha hemma:

Vilken specifik skyddsutrustning du behöver vid sprutning varierar. Se vad som föreskrivs på respektive växtskyddsmedels säkerhetsdatablad. Du hittar också mer information på sakertvaxtskydd.se.

4. Utvärdera din behandling med nollruta

Ett bra och enkelt sätt att följa upp effekten av dina växtskyddsåtgärder är att lämna en obehandlad ruta vid varje bekämpning, en så kallad nollruta. Om det är möjligt, försök lämna en nollruta vid varje behandling.

5. Motverka resistens mot bekämpningsmedel

Att motverka resistens handlar om att minska risken för att skadegörarna blir tåliga mot kemiska bekämpningsmedel. Genom att använda olika metoder kan vi bevara effektiviteten hos de olika preparaten så lång tid som möjligt.

Du kan motverka resistens genom att:

Hur stor risken är för resistens beror på olika faktorer, bland annat vilken skadegörare och/eller vilken typ av preparat det handlar om.

Om vi använder likartade preparat kan eventuell resistens utvecklas snabbare. Läs mer om regler kring användning av preparat med samma aktiva substans i denna artikel.

6. Minska avdriften med effektiva munstycken

Så fort det blåser ute ska du i samband med bekämpning beräkna ett skyddsavstånd mot till exempel bostäder eller vattendrag. Avståndets storlek beror bland annat på vindstyrka, bomhöjd och vilken teknik du använder.

Med höga priser på insatsmedel med mera ökar incitamentet att kunna behandla så effektivt som möjligt.

En hel del preparat kräver dessutom att du har avdriftsreducerande utrustning för att få använda dem, bland annat för att skydda vattenlevande organismer.

Genom att uppdatera sprutan och använda teknik som minskar avdriften och ger bättre kontroll på din sprutdusch, kan skyddsavstånden minskas.

Utöver ett betydligt kortare skyddsavstånd och mindre svinn kommer du också få ett större fönster för sprutning. Detta då det vid vissa tillfällen inte hade gått att komma ut med traditionell teknik på grund av för stor avdrift.

Ett enkelt sätt att minska vindavdriften är att använda effektiva munstycken. Ofta rör det sig om olika typer av injektormunstycken (enkel- eller dubbeldusch).

Säkert Växtskydd ger årligen ut listor över godkänd avdriftsreducerande utrustning – ladda ner dem här (se Lista avdriftsreducerande utrustning – Fläktspruta respektive Bomspruta).

I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

Inventera nu – bekämpa till våren

De invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin har börjat breda ut sig över landets golfbanor.

Sommar och höst är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av bestånden. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

Bestånden är garanterat fler än ni tror och är lätta att känna igen när de blommar. Dessa storvuxna arter är också mycket enkla att urskilja när de når maximal storlek.

Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter. 

Kostsamt att tappa kontrollen

Om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka. Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem.

På flera golfbanor växer dessa arter okontrollerat på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning. Det skapar ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

Viktigt med rätt bekämpningsmetod

De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

Ökade restriktioner på växtskyddssidan kan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

I Naturvårdsverkets metodkatalog finns alltid uppdaterad information om bekämpning av invasiva arter. Där kan du hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Läs mer om invasiva främmande arter 

Efter en vinter med extrem isbildning och tvära kast mellan mildväder och kyla har många golfbanor i framför allt mellersta och norra Sverige dessvärre fått omfattande vinterskador.

Skadeläget är värst på banor på linjen Karlstad–Örebro–Västerås–Enköping–Stockholm och norrut. Ett flertal golfklubbar där har fått sina greener i princip helt utslagna. Vissa har även drabbats av stora skador på andra klippta ytor som tee, fairway och ruff.

Gräsets återhämtning viktigare än greenhastigheten

Nu behöver du som är medlem eller greenfeegäst på någon av de drabbade banorna ha tålamod och förståelse för att gräset måste få tid att läka. Detta trots att det både kan innebära en senare säsongsstart och inledningsvis sämre kvalitet än du är van vid.

Under tiden skadorna läker kommer gräsetableringen vara det viktigaste. Det går sällan att kombinera med kortklippta, snabba greener. Du som spelar kanske därför får vänta lite längre på den där riktigt fina spelupplevelsen och känslan i puttningen.

Först när det nya greengräset har återhämtat sig och är fullt etablerat kan banpersonalen börja fokusera på att få till en jämn och fin bollrull igen.

Banpersonalen kämpar – men sol och regn behövs

Nuläget är mycket besvärligt på banorna i det aktuella området. Gräset på alla skadade klippta ytor måste återetableras.

Banpersonalen är naturligtvis både besvikna och frustrerade över situationen och gör allt för att få till bra och spelbara gräsytor så fort som möjligt. Så nya frön, dressa, vattna och i vissa fall täcka med täckningsdukar.

Men det behövs också värme och nederbörd för att gräsfröet ska gro. Eftersom våren hittills varit så torr och framför allt kall säger erfarenheten att det kan ta ytterligare flera veckor att läka alla skador.

Hjälp gärna till genom att stötta banpersonalen i denna utsatta situation, trots att det tar lite längre tid än vanligt att få till den spelupplevelse och kvalitet vi är vana vid.

Orsak: ogynnsamt väder och extrem isbildning

Det är många olyckliga väder- och klimatrelaterade förhållanden som bidragit till skadeläget och som tyvärr inte går att skydda sig emot.

Det började med att hösten 2021 var blötare än vanligt och bjöd på få soltimmar. Det gav gräset dåliga förutsättningar för att klara vintern.

Under vintern snöade och töade det i omgångar. Det ledde till omfattande isbildning som varade länge – på vissa håll mer än tio veckor. Is lägger sig som ett tätt skikt över gräset och förhindrar luftväxling. Det gör att gräset inte får tillräckligt med syre, vilket i längden leder till skador hos många grässorter.

Vinterhalvåret avslutades med en extremt kall och torr vår med frost i princip under alla nätter i april och ända in i början av maj. Allt detta sammantaget har lett till förödande konsekvenser för gräset.

Tack för ditt tålamod!

Avslutningsvis återigen en önskan att du som golfare visar hänsyn och uppskattning för våra duktiga greenkeepers. Vi kan lova att de trots dessa tuffa utmaningar gör allt de kan för att vi ska få spela golf på friskt, grönt gräs på landets alla golfbanor i år. Stort tack för ditt tålamod!

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling Svenska Golfförbundet

Göran Tyrsing, kanslichef Swedish Greenkeepers Association

Tips: Om din golfklubb drabbats av svåra vinterskador, använd gärna hela eller delar av denna text i kommunikationen med era medlemmar för att öka förståelsen och respekten, samt skapa arbetsro för er banpersonal. Ange gärna SGF och SGA som källa.

Golfen är en del av samhället. Det som påverkar samhället i stort påverkar också golfen. I sista led är det spelarens plånbok och vilja att betala som avgör, och på vägen dit är det klubbens budget som måsta parera det nya läget i samhället.

En stor del av golfklubbens kostnader ligger i driften av anläggningen (bana, maskiner och fastigheter). Nu ser vi stora kostnadsökningar på förbrukningsmaterial som är avgörande för att golfklubben ska kunna presentera en attraktiv bana för golfspelaren.

Fyra saker att ta höjd för

1. Kostnader för drivmedel. Vid månadsskiftet febr/mars låg dieselpriset på ofattbara 28-kronor per liter. Räknar vi på en genomsnittsklubb, 18 hål med en årsförbrukning på ca
9 000-10 000 liter diesel, kan ni få ökade kostnader med 80 000 kronor redan 2022 om dieselpriset går från 16kr till 24kr/liter.

2. Elpriser som ökar. Den mest energikrävande delen på en golfbana är bevattningspumparna som går nattetid, då spotpriset ofta är lite lägre. Men 2022 kan innebära att det i södra Sverige (region 3) blir upp till 400% dyrare än för ett år sedan. En normal golfklubb hade förra året en kostnad på ca 150 000 kr i el. Håller de höga priserna i sig kan det röra sig om en ökning på ca 600 000 kr i södra Sverige.

3. Transportpriser som rusat i höjden till följd av bland annat containerbrist. Det här har vi fått vänja oss vid de senaste två pandemiåren och det påverkar golfbanedriften. Containerfrakterna har på många håll gått upp med 300%. Frakten slår igenom på i stort sett alla produkter.

4. Brist på reservdelar. Flera ban- och verkstadschefer vittnar nu om att det är svårt att få tag på delar till maskiner som är nödvändiga för viktiga skötselinsatser. Det skapar oro och bristen kan leda till ökade priser på delar som är avgörande för att leverera den spelupplevelse golfaren är van vid.

Är årets budget redan inaktuell?

Hög kvalité på golfbanan till ett tämligen lågt pris. Det var en svår ekvationen redan innan kriget. Nu är det en nästan omöjlig ekvation. Det finns ett behov av att se över budgeten för året eller acceptera att den inte håller. Men också att redan nu vara tydlig i kommunikationen till medlemmarna. Världsläget påverkar golfklubben.

Golfklubben finansieras av medlemmarna. Dagens och morgondagens golfupplevelse avgörs av vad vi tillsammans är beredda att betala.

Annica Lundström, Svenska Golfförbundet
Göran Tyrsing, Swedish Greenkeepers Association

Godkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop (4934) har förlängts till och med 2035-03-31. Det tidigare produktgodkännandet för Prestop gick ut den 1 oktober 2021, men nu får preparatet alltså fortsatt säljas och användas på golfbanor i ytterligare ett antal år. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Användning av växtskyddsmedel är kombinerat med risker, både för människors hälsa och för miljön. Upprepad användning av samma ämne kan göra att svampar, insekter och ogräs blir mindre känsliga eller resistenta mot ett ämne.

För att minimera riskerna är det viktigt att inte överskrida dosen som står på preparatets etikett. Men det finns också regler för hur olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne (aktiva substans) får användas tillsammans.

Så här räknar du ut maxdosen

Om du använder två preparat som innehåller samma verksamma ämne måste du tänka på:

✓ Att den sammanlagda mängden av det verksamma ämnet inte överstiger den mängd som gäller för det verksamma ämnet i det preparat som tillåter högst mängd.

✓ Att antalet gånger du använder preparat med samma verksamma ämne inte får vara fler än för det preparat som tillåter flest behandlingar.

Inom golfen använder vi några preparat som innehåller samma verksamma ämne, till exempel difenokonazol i Instrata Elite och Ascernity samt Fludioxonil i Medallion TL och Instrata Elite.

Använder du några av dessa, eller andra växtskyddsmedel med samma verksamma ämne, måste du dels räkna ut vad den sammanlagda mängden blir, dels det totala antalet möjliga behandlingar.

Exempel: Instrata Elite och Ascernity

En golfbana har under höstens växtskyddsbehandlingar använt Instrata Elite och Ascernity på sina greener. Dessa preparat innehåller samma verksamma substans: difenokonazol.

För Ascernity gäller följande:

● Max 236 g difenokonazol/ha per tillfälle
● Max två behandlingar per år
● Maxdos per år: 472 g difenokonazol/ha (236 g x 2 tillfällen)

För Instrata Elite gäller följande:

● Max 240 g difenokonazol/ha per tillfälle
● Max en behandling per säsong
● Maxdos per år: 240 g difenokonazol/ha

Då Ascernity tillåter högst mängd och flest behandlingar är det vägledande för total årliga maxdos: 472 g/ha och maxantal behandlingar: två per år.

Det betyder att det inte är tillåtet att använda två behandlingar med Ascernity och en med Instrata Elite under samma år.

Kontrollera också att inte totalmängden difenokonazol överskrids. Använder klubben maxdosen för båda dessa preparat vid varsitt tillfälle ger det en total mängd på 476g/ha per år (Ascernity 236 g/ha + Instrata Elite 240 g/ha). Redan här har ni alltså överskridit högsta tillåtna mängd med 4 g/ha.

Fler växtskyddsmedel med samma verksamma ämne

För den verksamma substansen fludioxonil, som finns i Medallion TL och Instrata Elite, är maxdosen 1 500 g/ha per år. Här är det maxdoserna för Medallion TL som är vägledande (max 375 g x max 4 tillfällen).

Du hittar alla verksamma ämnen inklusive anvisningar för behandling i listan över godkända växtskyddsmedel. Ladda ner den här.

Att göra – nu och i framtiden

Dessa regler påverkar golfen relativt hårt och är en fråga vi bör jobba mer med, då vi redan har ett begränsat antal fungicider.

Det vi kan göra just nu:

✓ Fundera på nya eller andra alternativ som innehåller andra verksamma substanser.

✓ Justera doserna om ni använder två växtskyddsmedel med samma aktiva substans under samma säsong, för att inte riskera att överskrida maxdosen. (OBS, notera justeringen i sprutjournalen.)

På längre sikt ökat fokus på IPM:

✓ Hitta andra alternativ till kemisk bekämpning

✓ Ytterligare minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel

Vill du veta mer?

Jordbruksverket har tagit fram en PDF som vägledning vid användning av produkter med samma verksamma ämne. Ladda ner den här.

Vid eventuella frågor, kontakta SGF:s bankonsulenter Henrik Norén eller Peter Edman.

Slutligen, tack till Adam Carlsson på Lidingö GK för hans erfarenheter angående växtskyddsmedel som innehåller samma aktiva substans.