En journalist mitt i naturen
Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.
Det här är Martin Emtenäs:
Ålder: 41. Bor: Nyköping.
Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
senaste skiva.
Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«
Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.
Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.
År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.
Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.
– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.
Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.
Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.
– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.
– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.
Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.
– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.
Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.
– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.
Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.
– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:
– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?
Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.
– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.
Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb
Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.
Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.
Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.
TEXT: Thomas Björn
Fler nyheter
-
Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag
En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.
Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.
Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans
Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.
Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.
Här är några tips:
Låt en grupp medlemmar ta ansvar för att bygga insektshotell och fågelholkar. Bjud gärna in närliggande skolor och förskolor och låt barnen hjälpa till
Planteringsdag – köp in fröer och plantor som ni hjälps åt att så och plantera på anläggningen
Genomför en Gökottegolf med pris till den som sett och hört flest fågelarter (birdies)
Arrangera artbingo på och runt banan, kanske i samband med en golftävling
Plantbytardag i samband med golfloppis
Naturinventering i samarbete med lokal naturförening eller studieförbund
Fågelinventering i samarbete med lokal ornitologförening
Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.
Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.
Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf
Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser
Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark. Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.
Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.
Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).
-
Sigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris
Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet.
2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.
Priset delades ut av Göran Tyrsing från SGA och Malin Pellborn från SGF:s förbundsstyrelse. Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.
På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.
Motiveringen lyder:
Klubbens naturvårdsarbete syns tydligt, både på anläggningen och i annan kommunikation. Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör.
Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.
Sandblottor, bihotell, rabatter med pollinatörsvänliga blommor, fågelholkar, död ved... det finns många exempel på de insatser klubbens eldsjälar gjort för att gynna naturen och den biologiska mångfalden på anläggningen. Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.
För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.
Stort grattis till en värdig pristagare!
-
Nytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare
Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg. Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.
– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.
– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.
Kampanjen presenterades under förbundshelgen av projektledarna Lina Karanikas, WWF och Sussi Persson, SGF. Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment
Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.
Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.
Det finns kampanjmaterial i form av färdiga skyltar, banners och bilder att ladda ner och använda för att kommunicera klubbens arbete med att göra golfen vildare. – Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.
Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland
I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.
Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.
– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.
– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.
Kan bli artrika miljöer
På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023. Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.
Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.
Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.
Stort engagemang för naturen
Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.
I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.
Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.
Mer om kampanjen och WWFs arbete:
wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverigeMer om golfens hållbarhetsarbete:
