Biologisk mångfald

Golfanläggningen kan relativt enkelt förbättra livsvillkoren för djur och insekter. Detta med liten arbetsinsats och utan stora kostnader. I många fall räcker lite ändrade arbetsrutiner. Här får du konkreta tips på åtgärder.

Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Det är ett av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Biologisk mångfald innebär en variationsrikedom i olika nivåer. Dels av ekosystem/landskap med många olika naturtyper, dels av olika växt-, djur- och svamparter och slutligen en stor genetisk variation inom arter. Alla nivåer är viktiga.

Många arter är hotade

Nära 50 procent av arterna som är knutna till odlingslandskapets biologiska mångfald är hotade idag. Dessutom riskerar en stor andel av våra pollinerande insekter riskerar dock att försvinna inom snar framtid.

Men det går att vända trenden, om vi hjälps åt! Det behövs åtgärder för vår mångfald överallt i landskapet – och här spelar golfbanorna en viktig roll.

Biologisk mångfald på golfbanan

Golfanläggningen är redan en mycket varierad plats. På de cirka 70 ha som en 18-håls golfbana använder, finns ofta förutom klippt gräs, dammar, diken, stenmurar, åkerholmar, äldre lövträd, brynmiljöer och oklippta gräsytor (ruffar). En fördel är att golfbanan ofta ligger i anslutning till städer och samhällen där de "gröna" ytorna minskar.

Broschyr med enkla tips!

I ett samarbete mellan golfen och länsstyrelserna har foldern "Biologisk mångfald på golfbanan" tagits fram. Den visar på ett enkelt och illustrativt sätt hur vi praktiskt kan gå tillväga för att öka den biologiska mångfalden på våra golfbanor. 

Du får tips på växter som är bra att gynna på golfbanan då de ger nektar och pollen till bin och andra viktiga pollinatörer. Du kan också läsa om hur död ved, sandblottor, glesa skogsbryn, dammar och vattendrag, stenrösen och blommande rabatter på anläggningen bidrar till artrikedom och gör att växter, djur, insekter och fåglar trivs och frodas.

Ladda ner broschyren här

Tips och checklistor

  • Fyra enkla åtgärder

    Nedan är fyra mycket enkla åtgärder som många klubbars personal ordnar på en halv dag – vi kan kalla det "baspaket". Det kostar inget och kräver minimalt underhåll.

    Dessa åtgärder behöver inte ske i närheten av spelytorna, utan på mer avskild plats. Tar vi detta gånger 455 anläggningar blir det en stor standardhöjning för naturen.

    • Två döda träd (död ved) liggande i solig plats på banan, två pinnar eller stolpar i kanten av högruffen för att rovfåglar kan spana efter sork och liknande.

    • Två löv/rishögar i anslutning till dammar för bostad/övervintring av groddjur.

    • Två insektshotell och två fågelholkar utplacerade på anläggningen.

    • Två ytor som man har tagit bort vegetation och tagit fram sand för bin och insekter (om sandig mark).

    Fler praktiska tips 

    Det behöver inte vara svårare än så här för din golfklubb. Men det går förstås att utöka med fler åtgärder – och gärna sprida budskapet och engagera medlemmarna i arbetet med att öka den biologiska mångfalden.

    Nedan finns fler praktiska tips på åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för hotade och triviala arter.

    1. Insektshotell, bo och skydd för insekter
    2. Insektshotell på golfbanan

      • Bygg en ram av lämplig storlek, den kan vara allt från 5 till 25 centimeter djup, men över 15 centimeter är att föredra. Ett ordentligt tak är viktigt så att det håller sig torrt.

      • Hotellet kan stå på ben på marken, eller hängas upp mot en vägg. Det bör stå varmt och solbelyst större delen av dagen.

      • Fyll hotellet med ihåliga strån, grenar av bambu, vass, gräs, fläder, druvfläder, hallon, björnbär.

      • Efter några år ses hotellet över och material som blivit utslitet byts ut. Ta bort material som inte alls blivit utnyttjat och ersätt med mer populärt material.

      • Det är bättre att ha flera små hotell än ett stort.

      • Om det inte finns plats med ett helt hotell, sätt upp en bunt vasstrån, en borrad träbit eller en välplacerad tegelsten med hål. Lämplig placering är i lä och söderläge.

      • Sätt fast finmaskigt nät framför rör och vedklampar som skydd mot fåglar. Borra med en vass borr så djupt som borren tillåter hål i storleken mellan 1,5 till 12 mm. Borra fler små hål än stora hål.

      • Vedträn, gärna kluvna av löv- eller barrved fungerar. Träet får inte vara impregnerat. I träet borras hål i olika storlekar, 1,5 till 12 millimeter. De små hålen ska vara flest. Borra hålen med vass borr så djupt det går och borren tillåter.

      Vilka arter hittar jag här?

      Bin som söker sig till hotell eller liknande, är vilda, solitära bin. De lever inte i samhällen som till exempel tambiet eller honungsbiet. En del arter gräver bon i sand medan andra vilda bin bygger bostäder i håligheter av olika slag. Det kan vara under stenar, i torra ihåliga växtstjälkar, i sprickor på träd eller i håligheter som andra insekter gnagt ut. I håligheterna läggs celler. I varje cell läggs ett ägg och biet stänger cellen. I cellen kan larven utvecklas i lugn och ro för att året därpå kläckas och flyga ut.

      Variera hålstorleken, olika bin kräver olika håldiameter.

      Svenska Naturskyddsföreningen, SNF

    3. Gamla, grova eller ihåliga lövträd
    4. På golfbanan strävar vi ofta efter att få ner ljus på banan för att gynna gräset. Det gäller att vara noga vid gallring bland träd och spara de som är en tillgång för biologisk mångfald. Det är ofta stora lövträd som har börjat åldras, som är mest värdefulla.

      • Om träden är gamla och farliga för spelare eller personal bör en arborist eller annan fackman göra en säkerhetsbedömning och vidta eventuella åtgärder. Säkerhetsåtgärder kan vara att ta ner trädet, beskära, stötta upp kronan, eller ta bort grenarna och göra högstubbe.

      • Trädets rotsystem sträcker sig långt utanför trädkronan, se till att inte rötter har möjlighet att söka sig in i greener eller i banans dräneringssystem.

      • Vid arbete, som byggnation runt träd, är det bra att skydda rötterna genom att avgränsa rotzonen med staket.

      • Vid ersättning av äldre träd som är på utgående, plantera det nya på ett avstånd från andra träd som är stort som ett fullvuxet träds krona. Då kan det nya trädet utvecklas fritt.

      Livet i äldre träd

      I gamla träd med den sprickiga, ojämna barken med både skuggiga och ljusa zoner finns många olika livsmiljöer som gör att mossor, lavar, insekter, fåglar och fladdermöss trivs. Man brukar ju säga att en mycket gammal, stor ek kan gynna tusen andra arter.

      Naturbilder från golfbanan

      Ytterligare en fördel med äldre träd är deras ”håligheter” samt att de börjar att brytas ner.

      Materialmixen i trädets håligheter av nerbruten ved, frön, pollen, löv, småkvistar och smådjur är en bra miljö för många insekter, fåglar och fladdermöss. Larverna av en hotad insekt, läderbaggen kan man ibland finna inne i stammens håligheter. Fåglar och fladdermöss använder hålen som boplatser och skydd mot rovdjur, väder och vind.

      Ett äldre lövträd som sakta börjar brytas ner kan stå kvar under många år under nerbrytningsprocessen. Förr eller senare faller eller bryts trädet sönder. Om det är möjligt, låt trädet ligga kvar om det inte stör spel eller är en säkerhetsrisk. Måste trädet sågas i bitar och flyttas kan det dras åt sidan, gärna till ett soligt läge. Där gör det fortfarande en stor tjänst för den biologiska mångfalden. Andra djur trivs öppet och ljust i trädens krona eller nära stammen där det kan finnas tillgång till den söta saven.

    5. Död, förmultnad ved
    6. Död ved på golfbanan

      • Träd och grova grenar som fallit eller måste avverkas gör mest nytta om de får ligga som de ligger, så hela som möjligt. Om det inte går, kapa upp stammar och grenar och dra ihop dem i en hög på samma plats.

      • Ibland är det inte möjligt att ha kvar död ved på den plats där den fallit. Samla då all död ved i en hög och lägg den på passande ställe. Detta kallas bio/fauna-depå. Den kan placeras på en solig men undangömd plats där den inte stör golfspelet. Ligger den synligt bör den skyltas upp med förklaring vad det är.  

        Växter och djur lever där med nytt material hela tiden, samtidigt som man slipper transportera bort veden från anläggningen.

      Livet i död ved

      Naturbilder från golfbanan

      Aktiviteten i död ved är ofta utförd av olika svampar. Många olika svampar kan bryta ner ved. Det finns två grundprinciper vid nerbrytning. En där slutprodukten blir ett vitt trådigt material och en där nerbrytningsprodukten blir bruna kantiga bitar. Vissa svampar ger fruktkroppar som man ser som ”tickor” på trädet. Cirka tusen skalbaggsarter eller 25 procent av skalbaggarna är beroende av multnande, nerbruten ved.

      Trädart, nerbrytningsgrad och fukthalt är faktorer som lockar olika insekter, lavar, mossor. Vissa är inte kräsna på omgivningen medan andra är krävande och önskar mycket specifika förhållanden. Det rika insektslivet lockar till sig djur som fåglar, fladdermöss i jakten på föda. 

    7. ”Sandblottor” eller ytor med öppen sand
    8. Öppen sand på golfbanan

      Öppna sandytor är bra för insekter med mera. Alla typer av bar sand fungerar men den bästa är den som när den är fuktig håller ihop om man kramar den.

      • Sandig jord, grus och till och med blottad lera är bra. Olika arter av småkryp använder olika sorters jord och sand så länge den är fri från vegetation.

      • Är banan byggd på sand är det allra enklaste att skrapa bort matjord och växter och frilägga sanden. Bra om ytan är mer än tio kvadratmeter.

      • Finns det inte sand i marken kan man hälla ut ett lass sand (överbliven) på lämpligt ställe.

      • Sandytan bör vara skuggfri större delen av dagen, alltid skuggfri mitt på dagen och gärna i lä från vind. Lutar ytan lite åt söder blir effekten än bättre. Helst ska ytan luta lite åt söder för att ännu bättre fånga upp ljuset och värmen.

      ”Waste areas” som finns på en del banor är en mycket bra miljö i detta sammanhang. Bara sandytor täcks relativt snabbt med växtlighet, så de behöver restaureras med visst intervall.

      Livet i ”öppen sand”

      Blottad sand och grus lagrar värme från solen och blir varmare än områden täckta av växter. Många insekter som lever i marken är beroende av att det finns solig, varm och bar sand där de kan gräva bon. Ägg och larver behöver värme för att kunna utvecklas. Ytan nyttjas också av värmekrävande småkryp för att få upp kroppstemperaturen. Varma soliga dagar kan fjärilar, bin, trollsländor och andra insekter nyttja värmen från den bara sanden.

    9. Stenmurar, stenrösen m m
    10. Stenmiljöer på golfbanan

      • Att göra ett nytt röse är enkelt, lägg bara upp stenar i en hög. Men se till att stenarna är någorlunda fria från jord och använd inte murbruk. Är man lite mer avancerad kan man göra en mur av stenarna.

      • Det är viktigt att stenen blir solbelyst. Röj gärna bort uppslag av lövsly och buskar speciellt på den södra sidan.

      • Spara däremot gärna enstaka blommande buskar och buskar som får nötter eller bär. Äldre, lämpliga räd gärna hamlade, kan också sparas i anslutning till stenarna.

      • Dumpa inte jord eller andra massor på eller i närheten av röset eller muren.

      Livet i stenmiljöer

      Naturbilder från golfbanan

      Miljön kring stenmurar är ofta torr, ljus och varm. Stenarna lagrar värme, det utnyttjar många insekter och andra djur. Det är inte ovanligt att se fjärilar sitta på en sten för att ta åt sig av värmen. På stenmurar växer många olika ljuskrävande arter av mossor och lavar.

      Vintertid är stenmurar och rösen en viktig övervintringsplats för till exempel landsnäckor, vattensalamandrar och ödlor. Många fågelarter använder stenpartier som tillhåll och boplats. Kombinationen stenar med buskar som har blommor eller bär är ännu bättre för småkryp och fåglar, då har de både skydd och mat.

    11. Dammar och småvatten
    12. Om det redan finns en damm kan den enkelt skötas för att olika växter och djur ska trivas.

      Vattenmiljöer på golfanläggningen

      • Helst ska vattensamlingarna vara hopbundna på något sätt, men det räcker om det finns grönområden som binder dem samman.

      • Plantera inte in fisk eller kräftor, då det ofta påverkar andra djur och insekter negativt.

      • Kantzonen, marken mellan vattnet och övriga marken, är viktig att sköta. Delar av kantzonen får gärna ha kort gräs, det gynnar både groddjur och fåglar. Håll den fri från skuggande träd och höga buskar längs den södra stranden. Placera gärna sten- och rishögar nära strandkanten.

      Inom golfen är det lämpligt att ha den sida av exempelvis en damm som är riktad mot spelet tydlig, dvs djupt vatten och kort klippt gräs, dvs lätt att sköta och hitta boll. Vattnets sida bort från spelet bör däremot vara långgrund, bevuxen och gärna med utspridda flata stenar, för att gynna den biologiska mångfalden.

      • Placera dammen så att den inte skuggas under större delen av dagen. Men låt gärna buskar och växter finnas intill vattnet på nord- och västsidan.

      • Sand, grus och sten i olika storlekar är lämpliga bottenmaterial. Lägg gärna i större grenar och eventuellt en bit, eller hel stam i den grunda delen av dammen.

      Livet i vattenmiljöer

      Naturbilder från golfbanan

      Många grodor, salamandrar, sländor, iglar och musslor trivs i småvatten som trädgårdsdammar. Om vattnet blir solbelyst och varmt kan fler småkryp leva här. De kan sedan bli en välkommen munsbit för en rad större djur som besöker eller lever på platsen. Vattenväxter renar vattnet och ger skydd och mat åt många av de små djur som lever här.

      Om det finns fisk och kräftor i vattnet är de snabba med att hitta och äta upp nästan allt som rör sig i vattnet. I ett småvatten utan fisk och kräftor finns det oftast fler dykarbaggar, iglar och groddjur. Även landlevande fåglar, småkryp och små däggdjur trivs nära vatten om den intilliggande marken är rätt utformad. De trivs när det finns partier med kortare gräs, stenar, buskar och kanske till och med lite död ved. Där kan de både få skydd och hitta mat bland de växter och buskar som finns.

      Läs mer:

      Golfbanan som våtmarksresurs

      Golfbanans roll för våtmarksfaunan i Stockholmsområdet

Samverkansgrupp

  • Samverkansgrupp för biologisk mångfald, gräsmarker och infrastruktur

    Texten Samverkansgruppen för infrastrukturens gräsmarker, en rund bild på olika typer av gräsmark samt logotyper på alla deltagande organisationer i gruppen.

    Svenska Golfförbundet och vår forskningsstiftelse STERF deltar i ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets "nya" gräsmarker. 

    Syftet med samverkansgruppen är att utbyta kunskaper och erfarenheter, och hitta möjligheter att samordna utvecklingsprojekt och åtgärder. Gruppen är också ett viktigt forum för att diskutera praktisk förvaltning, uppföljning, forskning och projektsamarbete.

    I gruppen deltar: Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Naturvårdsverket, SLU (ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald), STERF, Svenska Golfförbundet, Svenska Kraftnät, Swedavia Swedish Airports, Trafikverket, TRIEKOL och Vattenfall. 

    Infrastrukturens gräsmarker – en plats för biologisk mångfald

    Blomsteräng intill flygplats. Undertill logotyper för deltagande organisationer i Samverkansgruppen för infrastrukturens gräsmarker.

    Dagens landskap innehåller många ”nya” typer av gräsmarksbiotoper - vägkanter, kraftledningsgator, järnvägsbankar, bangårdar, flygplatser, grustag, golfbanor, parker, och marginalmarker i industriområden.

    En del av dessa biotoper utgör redan idag lämpliga livsmiljöer för hotade och sällsynta arter. På många andra marker skulle skötseln kunna anpassas för att gynna biologisk mångfald och bidra till olika ekosystemtjänster, till exempel pollinering.

    Infrastrukturmiljöerna är fördelade i landskapet på ett sätt som gör att de kan användas för att knyta samman återstående fläckar av odlingslandskapets hävdade gräsmarker, och bidra till en fungerande grön infrastruktur.

    Ansvaret för skötseln av de här gräsmarkerna är fördelat på olika sektorer och aktörer på nationell, regional och lokal nivå, vilket försvårar en effektiv förvaltning.

    Resultat

    Sedan gruppen bildades i slutet av 2010-talet har flera positiva resultat uppnåtts:

    • Ett aktivt kontaktnät som bidrar till respektive organisations arbete med biologisk mångfald.

    • Ökad kunskap om varandras organisation, arbetssätt och naturvårdsarbete.

    • Ökad kunskap om de databaser, IT-system, analysmetoder och skötselmetoder som respektive organisation tillämpar.

    • Insikt om varandras ambitioner, möjligheter och problem i naturvårdsarbetet.

    • Projektsamarbeten.

    • Spin-off-effekter hos deltagande organisationer, till exempel informationsmaterial om hur nya biotoper kan skapas.

    • Bidragit med kunskap och kontakter samt fungerat som referensgrupp till olika projekt och uppdrag, till exempel om grön infrastruktur, information till allmänheten och uppföljning av biologisk mångfald i infrastrukturmiljöer.

    Långsiktiga mål

    Samverkansgruppens mål är att uppnå en bättre samordning av planering och genomförande av åtgärder för att stärka biologisk mångfald på landskapsnivå genom att:

    • Kontinuerligt utbyta kunskap, erfarenheter och information.

    • Identifiera nya utvecklingsområden.

    • Fördjupa kunskapen och öka medvetenheten om infrastrukturens potential i arbetet med att stärka den biologiska mångfalden.

    • Fungera som kontaktpersoner och nätverksbyggare.

    • Samordna insatser.

    • Fungera som referensgrupp för forskningsprojekt och utredningar.

Behöver du hjälp?

Om du vill veta mer om det här ämnet eller behöver hjälp – kontakta din rådgivare inom bana och anläggning från Svenska Golfförbundet. Du hittar kontaktuppgifter här

Rådgivarna har också olika ansvarsområden. Nedan ser du vem som är ansvarig för just detta område. ⇩

Kontakt:

Porträttbild på Peter