Senaste nytt om banskötsel

Du som arbetar med banskötsel eller är inblandad i beslut som tas på en golfklubb kan få senaste nytt inom verksamheten. Ta del av informationen och bli mer lönsam på din golfklubb.

Vill du ha senaste nytt på mejlen, skicka din e-postadress till susanne.persson@golf.se

Nyheter

  1. Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag
  2. Banskötsel

    Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag

    År 2009 räddade banchef Peter Pettersson och hans personal livet på en greenfeegäst som ramlat ihop medvetslös på första tee. Nu är även riskanalyser av banan på plats för att trygga banarbetarnas vardag. – Varje anställd har en egen pärm, säger Pettersson.

    Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

    – Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

    – Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

    Skannade in från banguiden

    Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

    Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

    – Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

    – Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

    En pärm till varje anställd

    Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

    – Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

    – Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

    Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

    – Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

    Text och bild: Lena Lindström

  3. Godkända växtskyddsmedel augusti
  4. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel augusti

    Inga förändringar jämfört med senaste uppdateringen i maj.

    Det har inte blivit några ändringar i listan över växtskyddsmedel som är godkända att använda på golfbanor sedan senaste uppdateringen i maj 2021.

    Passa ändå på att se till att det är korrekt version ni använder på klubben, och dubbelkolla att ni inte har några icke-godkända produkter i kemförrådet. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  5. Få bukt med grobladen
  6. Banskötsel

    Få bukt med grobladen

    Grobladen verkar ha trivts speciellt bra under 2021 och varit ett stort problem på många golfbanor. Här får du tips på åtgärder för att förebygga och bekämpa ogräset.

    Groblad utbredda på en fairway
    Svag fairway med stort uppslag av groblad.

    Vi har inte hela orsaken till att ogräs som groblad börjat breda ut sig på svenska golfbanor så mycket i år, men det går att misstänka att vädret spelar roll.

    Torkan under 2018 och nu 2021 har försvagat vissa områden på banorna. Det har gett fröbanken med groblad möjlighet att gro och bilda nya plantor.

    Torka ger svaga gräsytor

    Större delen av Sverige hade en sen vår följt av en mycket torr period i början av sommaren.

    Innan regnet kom i månadsskiftet juli–augusti påminde året mycket om 2018. Nederbörden har dock fortsatt varit mycket lokalt, så många banor har haft ett fortsatt mycket torrt år.

    Bevattning och täckningsgraden på våra banor varierar mycket på foregreen, fairway och semiruff. På ytor som har utsätts för slitage och eventuell kompaktion och inte fått tillräckligt med vatten, har groblad utvecklats mycket – ibland extremt mycket.

    Förhållanden med en svag gräsyta har svårt att konkurrera med ogräs, speciellt groblad. Detta är ett problem som ökat i stora delar av landet.

    Fakta om groblad

    Fröstänglar på groblad i närbild.
    Groblad blommar från juni till september. De klibbiga fröna sprids lätt via skor och maskiner.

    Groblad (Plantago Major) är ett flerårigt, platsbundet ogräs med en rosett av blad och en bladlös stjälk med många frön. Den trivs på kortklippta gräsytor, särskilt på kompakterade, slitna ytor med svagt, glest gräs.

    Den blommar från juni till september och fröna kan gro under hela växtsäsongen. De klibbiga fröna kan spridas med skor och maskiner. Det finns också teorier om att frön skulle kunna spridas genom bevattningen. Vi har sökt information om det, men inte hittat något som styrker det.

    Bladnerverna är parallella och fortsätter ner i stjälken. Det är därför det är svårt att bekämpa den genom handplockning eller mekanisk bekämpning. Bladen ligger ofta tätt mot marken med en låg tillväxtpunkt, vilket också gör att de påverkas mycket lite av klippning.

    Mekaniska åtgärder

    Att på ett effektivt sätt åtgärda groblad är inte helt enkelt. Det viktigaste och enda hållbara på sikt är att få täta, jämna och välmående gräsytor – det vill säga bra förhållanden för gräset.

    Svaga eller ojämna ytor bör, utöver grundförbättringar som vatten, dränering, näring och luft, också stödsås för tätare turf. Kraftig sanddressning är en annan åtgärd som gynnar gräset och missgynnar grobladen.

    Handplockning fungerar bra på greener och är ofta enda lösningen. När det gäller greenområden, fairway och andra områden är det möjligt att handplocka om man tar tag i problemet när antalet plantorna är begränsat. I de mängder som det varit under året, är det dock svårt att klara med vanlig plockning.

    En direkt, mekanisk metod att motverka problemen med groblad kan vara att använda borstar i anslutning till klippningen. Bladen och fröstänglar lyfts och man får ett effektivare klippresultat. Plantorna stressas och försvagas, så att de inte klarar att växa och spridas lika effektivt.

    Kemiska åtgärder

    Groblad som behandlats men återtagit sin tillväxt

    Vid behov går det att nyttja något av de två växtskyddsmedel mot ogräs som är godkända på svenska golfbanor (se listan över godkända växtskyddsmedel).

    Båda preparaten är systemiska och har i huvudsak samma aktiva substans, så de kräver bra tillväxt i plantan för god effekt.

    Läs noga på infoblad och etikett vilka förutsättningar som ger optimal effekt. Temperatur, droppstorlek och vattenmängd spelar stor roll för effekten. Normalt rekommenderas medium droppstorlek och cirka 200 liter vatten per hektar.

    Använd alltid full rekommenderad dos och behandla de ytor där problemen är stora. Det är sällan hela spelfältet som har problem och behöver behandlas.

    Behandla på våren

    Yttre förhållanden vid sprutningen är minst lika viktiga som beredningen av sprutvätskan för att få bra effekt. Behandla på våren när plantan startat upp och är i bra tillväxt.

    Att spruta för tidigt vid för låg marktemperatur ger ofta dramatiskt sämre effekt. Följ de temperaturanvisningar (marktemperatur) som anges på etiketten eller infoblad.

    Att spruta senare, när plantan har minskat sin tillväxt och i stället producerar frön, ger betydligt sämre effekt än vid en vårbehandling i vegetativ tillväxt. Ofta får man viss påverkan, men plantan klarar behandlingen och återupptar föregående status.

    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.
    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.

    Se till att bladen inte är våta av dagg eller regn vid sprutningen. Då kan sprutvätskan rinna av bladen eller så leder det till en kraftig utspädningseffekt. Vid kraftig dagg kan vattenmängden som ligger på bladen vara flera tusen liter vatten per hektar.

    Även om sprutningen genomförs under perfekta förhållanden kommer vi troligen inte åt alla plantor. Tittar vi på alla växtskyddsmedel som är godkända inom golfen, men också de som får användas i jordbruket, anges effekten på groblad till 70–90 procent.

    De siffrorna gäller normalt plantor i hjärt- och örtbladstadiet, det vill säga när de är nyetablerade från frö och mycket små. De är då mycket känsligare än de stora plantor vi har på våra foregreen och fairways.

    Sammanfattning – ett utmanande problem

    Groblad är inget lätt ogräs att bli av med och det finns ingen enkel, snabb lösning. Det viktigaste är att ha så täta, väletablerade ytor som möjligt, samt att vid både mekanisk och kemisk bekämpning optimera alla moment – från applicering till förhållanden som väder och plantans utvecklingsstadie.

    För mer information om groblad och andra vanliga svenska ogräsarter, se Sterfs faktablad.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  7. Godkända växtskyddsmedel maj
  8. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel maj

    Heritage med reg.nr. 5361 får inte längre användas eller lagras, och se till att ha rätt version av Ascernity. Ladda ner nya listan och dubbelkolla kemförrådet.

    Det är återigen en hel del förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel, så se till att ladda ner den uppdaterade PDF:en att sätta upp i verkstad och kontor. 

    Några av uppdateringarna

    Heritage – versionen med reg.nr. 5391 har utgått och får inte längre användas eller lagras. Det är nu endast 5574 som gäller.

    Ascernity – finns i två versioner med olika reg.nr. Observera att det endast är 5681 som gäller för golfen.

    Godkännandet för Primo Maxx med reg.nr. 5004 gick ut 1 maj. Det får fortfarande användas, men får inte längre säljas från och med i höst. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  9. Vad kostar det att driva en golfbana?
  10. Banskötsel

    Vad kostar det att driva en golfbana?

    Resultaten från årets enkät om driftskostnader på golfanläggningar har nu bearbetats, analyserats och jämförts med resultaten från 2014–2019. Ännu ser vi inga effekter av pandemin, men till 2021 väntas vi se förstärkta resurser för banskötseln.

    Coronaåret 2020 var väldigt ovisst ur ett ekonomiskt perspektiv och flera golfanläggningar begränsade resurserna tidigt på året. Men när vi summerade året var det ett rejält uppsving för golfen och flera golfanläggningar gjorde ett rekordår rent ekonomiskt.

    Nyckeltalen i årets enkätsvar påverkades dock inte nämnvärt av pandemin, utan följer i stort hur det sett ut sedan driftskostnadsenkäten startade 2014. Gissningsvis blir det större förändringar 2021, då flera golfanläggningar förstärkt med mer resurser då vi är inne i en ny golfboom där många golfklubbar har fler medlemmar, mer spel och stärkt ekonomi.

    Rikssnittet för 2020

    Nedan är en tabell över rikssnittet från den senaste undersökningen, med antal tillsvidareanställda, sammanlagt antal timmar för säsongspersonal samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift, angivna exklusive moms.

    9 hål 18 hål 27 hål 36 hål
    Anställda (antal) 0,9 st 2,7 st 3,95 st 5,7 st
    Säsongspersonal (timmar) 1 675 h 3 792 h 6 313 h 6 044 h
    Drivmedel 45 000 kr 145 000 kr 250 000 kr 328 000 kr
    Gödningsmedel 30 000 kr 128 000 kr 246 000 kr 359 000 kr
    Maskinleasing 45 000 kr 306 000 kr 573 000 kr 754 000 kr
    Maskinservice och reservdelar 40 000 kr 116 000 kr 189 000 kr 248 000 kr

    Jämfört med snittet kan resultaten variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt. Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader lägger vissa långt mindre, andra långt mer än snittanläggningen.

    Det är många faktorer som påverkar klubbarnas budget och behov, vilket vi återkommer till senare i artikeln.

    Nyckeltal 2014–2020

    När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år. Det kan bero på att det är olika klubbar som svarat, men också på att kostnadsbilden varit hyggligt konstant genom åren.

    Nedan är nyckeltal från de sammanlagda resultaten av enkäterna 2014–2020, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.

    Nyckeltalen är framtagna utifrån de spann där vi hittar majoriteten av respondenterna inom de sex områden som undersökts.

    • 9-hålsanläggningar

      Personalresurser per år: 1 tillsvidareanställd, totalt mellan 850 och 1 350 arbetstimmar för säsongspersonal.

      Kostnader per år: drivmedel 30 000–50 000 kr, maskinleasing 50 000–75 000 kr, gödningsmedel 20 000–40 000 kr och service och reservdelar för maskiner 30 000–50 000 kr.

    • 18-hålsanläggningar

      Personalresurser per år: 2–3 tillsvidareanställda, totalt mellan 3 500 och 5 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

      Kostnader per år: drivmedel 120 000–150 000 kr, maskinleasing 200 000–300 000 kr, gödningsmedel 115 000–135 000 kr och service och reservdelar för maskiner 100 000–120 000 kr.

    • 27-hålsanläggningar

      Personalresurser per år: 3–4 tillsvidareanställda, totalt mellan 4 500 och 6 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

      Kostnader per år: drivmedel 180 000–200 000 kr, maskinleasing 250 000–400 000 kr, gödningsmedel 160 000–200 000 kr och service och reservdelar för maskiner 150 000–170 000 kr.

    • 36-hålsanläggningar

      Personalresurser per år: 5–6 tillsvidareanställda, totalt mellan 6 000 och 8 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

      Kostnader per år: drivmedel 260 000–300 000 kr, maskinleasing 600 000–900 000 kr, gödningsmedel 200 000–300 000 kr och service och reservdelar för maskiner 200 000–270 000 kr.

    Faktorer som påverkar kostnaderna

    Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som något exakt facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen med både långt högre och långt lägre kostnader.

    Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är främst dessa:

    • Geografiskt läge – var i Sverige ligger banan?

    • Spelsäsong – hur många skötselveckor har man?

    • Ambitionsnivå – vilken målsättning har anläggningen?

    • Arealer – hur många hektar är golfbanan?

    • Jordart – vad är det för mekanisk sammansättning?

    • Gräsart – vilken är den dominerande gräsarten?

    • Bunkrar – hur många finns på banan?

    • Gödningsmedel – vilken gödningsstrategi använder man sig av?

    Den största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.

    Gör en nyckeltalsanalys

    Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och de nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.

    Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat. Ta kontakt med undertecknad eller din bankonsulent så hjälper vi dig.

    Om undersökningen

    Svenska Golfförbundet har sedan 2014 årligen genomfört en enkätundersökning kring driftskostnader på golfanläggningar i Sverige. Syftet är att kartlägga kostnadsbilden och få fram nyckeltal på hur mycket resurser det går åt för att sköta en golfbana i Sverige, samt se hur trenden ser ut över tid. Sker det någon förändring från år till år inom personalresurser eller de olika kostnadsposterna?

    Enkäten skickas till banchefer och klubbchefer i Golfsverige, som svarat anonymt med siffrorna för sin anläggning. Svarsfrekvensen ligger mellan 20 och 30 procent av totala antalet golfanläggningar i Sverige (cirka 450) och respondenterna är fördelade över hela landet.

    Enkätsvaren sammanställs, bearbetas och analyseras sedan av Svenska Golfförbundets bankonsulenter. Resultaten presenteras på olika seminarier, utbildningar, mässor samt publiceras på SGF:s hemsida.

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  11. ICE-BREAKER: Fältstudie om krypvenssorter
  12. Banskötsel

    ICE-BREAKER: Fältstudie om krypvenssorter

    Hur etablerar sig olika krypvenssorter vid låga temperaturer och kan förbehandling av utsädet ha en positiv inverkan? Det ska ett nytt forskningsprojekt som genomförs på Sollefteå GK ta reda på.

    Försöksgreenen på Sollefteå GK, där ett treårigt forskningsprojekt om krypvenssorter nu startar.
    Försöksgreenen på Sollefteå GK, där ett treårigt forskningsprojekt om krypvenssorter nu startar.

    Fältstudien är ett av totalt sex delprojekt i Sterfs pågående forskningsprojekt ICE-BREAKER, som har det övergripande målet att ta reda på hur is- och vattenskador kan reduceras på nordiska golfbanor.

    Delprojekten löper parallellt under 2020–2023 och detta försök handlar om hur olika krypvenssorter kan etablera sig vid låga temperaturer samt om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

    Uppstart på Sollefteå GK maj 2021

    Fältförsöket startar under 2021 och genomförs på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Försöket är en vidareutveckling av tidigare års fältförsök om olika såtekniker.

    Syftet är att värdera skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor på olika krypvenssorter vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det? Vilken täthet blir det?

    Olika sorters krypven – med och utan primning

    Illustration över försöksgreen, uppdelad i led med 60cm mellanrum, döpta 0-1-2-3-4 etc. Nedanför tabell över vilka sorter som är i vilka led.

    Resultatet kan variera beroende på många omständigheter. I detta försök vill vi se om det är någon skillnad på olika sorter, där vi kommer att jämföra en sen sort, en medelsort och en snabb sort av krypven.

    Dessutom ska vi undersöka om fröprimning kan bidra med snabbare etablering, där vi kommer att jämföra Independence behandlad med tillväxthormonet gibberellinsyra (GA 3) med en obehandlad version av samma sort.

    Sorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). Dessa är utvalda från tidigare labbförsök från USA.

    Utsädesmängden är 0,6 kg/100m² och maskinen som används är en slitsmaskin (Vredo).

    Avläsning av temperatur, fukt och etablering

    Avläsning av försöket kommer ske minst tre gånger tills greenen är homogen. Mätdata och observationer som kommer ske är ytans marktemperatur, fuktighet samt visuell bedömning av uppkomst av nya plantor.

    Väderförhållanden och underhåll kommer att övervakas och rapporteras. Skötsel av greenen kommer att ske efter Sollefteå GK vanliga strategier efter vinterskador.

    Resultaten kommer publiceras och spridas på Svenska Golfförbundets och STERF:s hemsidor samt i de nordiska länderna.

    Ladda ner hela artikeln här

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  13. Kungsbacka GK får Natur- och Miljöpriset 2020
  14. Banskötsel

    Kungsbacka GK får Natur- och Miljöpriset 2020

    Ett långvarigt miljöarbete med bland annat eldrivna maskiner, återhållsam gödsling, solceller på taket, laddstolpar på parkeringen, sandbäddar för pollinerande bin och 150 uppsatta fågelholkar är några av skälen till priset.

    Närbild på ett inramat diplom som någon håller upp.
    Kungsbacka GK mottog diplom och ett stipendium på 25 000 kronor till ytterligare miljöarbete på anläggningen.

    Natur- och Miljöpriset delas ut årligen av Svenska Golfförbundet (SGF) och Swedish Greenkeepers Association (SGA). Motiveringen av Kungsbacka GK lyder i korta ordalag: ”För ett långvarigt och bra miljöarbete som sträcker sig 15–20 år tillbaka i tiden.”. 

    Priset består av ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

    Diplomet räcktes över i slutet av mars 2021 av Peter Edman, bankonsulent på SGF, samt Göran Tyrsing, kanslichef på SGA, i samband med inspelningen av ett reportage om hållbarhet till avsnitt sju av golfförbundets webb-TV-satsning Pitch.

    Peter Edman förklarar en del av Kungsbackas framgång i miljöarbetet:

    – Klubben har en aktiv miljökommitté med en bra mix av förtroendevalda, anställda och ideella och miljöarbetet är väl förankrat i styrelsen. Beslutsgången mellan miljökommitté, banchef, kanslichef och styrelse är bra, liksom kommunikationen mellan klubben och lokala myndigheter. Andra klubbar kan lära av Kungsbacka.

    En långsiktig miljöstrategi

    Vy över golfbana mot lågt stående sol. I bakgrunden syns havet.
    Eldriven maskinpark, laddstolpar på parkeringen, 150 uppsatta fågelholkar, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling är några av de åtgärder som gav Kungsbacka golfklubb utmärkelsen Årets Natur & Miljö-pris.

    Här kommer ett axplock på aktiviteter i klubbens miljöstrategi: Eldriven gräsklippare, vält och bollplockare på drivingrangen, laddstolpar på parkeringen, solceller på taket, 150 uppsatta fågelholkar på banan, hackspettar och gröngölingar som flyttats inom området för att få ökad livskvalitet, bikupor, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling.

    Det sistnämnda är baserat på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF:s råd och rekommendationer. Tack vare dessa har klubben lyckats minimera användning av kemiska växtskyddsmedel och gödselmedel.

    En miljöingenjör som klubbchef 

    En medelåldrers man i blå tröja står lutad mot räcket på en upphöjd veranda. I bakgrunden syns en golfbana med en vattendamm.
    Håkan Emqvist, klubbchef på miljöprisade Kungsbacka GK, har en bakgrund som vatten- och miljöingenjör.

    Håkan Emqvist är klubbchef sedan sommaren 2020, med en bakgrund som vatten- och miljöingenjör – en något annorlunda bakgrund jämfört med många andra chefer på golfklubbar i Sverige. Den rekryteringen säger också en del om hur styrelsen och miljökommittén på Kungsbacka golfklubb tänker ”utanför boxen”.

    – Vi märker att den yngre generationen tycker att hållbarhetsfrågor är betydligt viktigare. Vi har en hel hållbarhetsrörelse som leds av Greta Thunberg där hållbarhetsfrågan är helt central. Man vill se en samhällsutveckling där hållbart tänk står i fokus – och där spelar golfbanor en väldigt viktig roll, säger Håkan Emqvist till Pitch och fortsätter:

    – Vi tror att det är viktigt för framtida medlemsrekrytering, för att hålla oss relevanta och intressanta för de gäster som kommer och besöker oss, för partners och sponsorer som vill att de partners som de arbetar med tänker på miljön. Det är alltså inte bara yttre krav som gör att vi väljer att gå den här vägen.

    Kommunalrådet lovordar klubben

    Fredrik Hansson, kommunalråd (C) i Kungsbacka kommun som arrenderar ut en stor del av marken till golfklubben, lovordar klubbens natur- och miljöarbete.

    – Kungsbacka golfklubb driver ett långsiktigt miljöarbete som går många år tillbaka. Det är något vi från kommunens sida sätter stort värde på att, att man är aktiv, självständig och tar ansvar för sitt miljöarbete på ett så bra sätt.

    Enligt kommunalråd Hansson stärker det klubbens position som idrottsförening.

    – Jag ser Kungsbacka golfklubb som en stor förebild för andra föreningar – att vara ett gott exempel, säger han till golfförbundets TV-satsning Pitch. 

    Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft

    Se Pitch om Kungsbacka GK

    Se reportaget om Kungsbacka Golfklubb från Pitchavsnittet om hållbarhet nedan. Klicka på playknappen för att komma direkt till reportaget, som startar 21 minuter och 20 sekunder in i programmet. 

    Om Natur- och miljöpriset

    Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF). Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

    Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

    Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

    ✓ God bebyggd miljö och god hälsa
    ✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
    ✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
    ✓ Grundvatten av god kvalitet
    ✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
    ✓ Energi, avfallshantering, återvinning
    ✓ Design och konstruktion
    ✓ Utbildning och kommunikation

    Läs mer

  15. Godkända växtskyddsmedel mars
  16. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel mars

    Herbiciden Overtake och fungiciden Ascernity är nya på den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel. Dessutom är Mycostop tillbaka – nu godkänt till och med april 2022.

    Det är två nya produkter och en hel del övriga förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel denna gång, så se till att ladda ner en ny PDF att sätta upp i verkstad och kontor. Gå också igenom kemförrådet och dubbelkolla att allt ni har lagrat där följer Kemikalieinspektionens regler.

    Några av uppdateringarna

    Overtake – ny herbicid godkänd till och med 2025-12-31. Mer information kommer under våren

    Ascernity – ny fungicid godkänd till och med 2022-12-31. Mot svampsjukdomar, till exempel dollar spot, på green och tee.

    Roundup Ultra – förlängt godkännande till 2021-03-31 (tidigare godkännande upphörde 2019-12-31)

    Medallion – förlängt godkännande till 2022-10-31 (tidigare 2020-10-31)

    Mycostop – tillbaka på listan, nu godkänt till 2022-04-30

    Prestop – godkännande förlängt till 2021-09-30 (tidigare 2020-07-31)

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    OBS! Se till att er ansökan blir komplett

    För er som håller på med ansökan om att använda växtskydd på golfbanan är det viktigt att ni får med alla produkter ni eventuellt önskar använda under året – inklusive de nya Ascernity och Overtake om ni ser behov av dem.

    En komplettering av ansökan i efterhand är både krångligt och fördyrar ett eventuell tillstånd.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  17. Webbinar: Analys och statistik för dig som jobbar med golfbanan
  18. Banskötsel

    Webbinar: Analys och statistik för dig som jobbar med golfbanan

    Få en introduktion i det nya analysverktyget i Players 1st och hur du kan använda det i planeringen av arbetet på banan.

    Analys & statistik är en helt ny funktion i Players 1st, som på ett överskådligt och effektivt sätt presenterar klubbens medlemsstruktur och medlemmarnas spelmönster, baserat på medlems- och bokningsdata i Golfens IT-system (GIT). Du som jobbar på golfbanan kan bland annat använda dig av statistiken för att planera arbetet på banan.

    Nyfiken? Välkommen på utbildning!

    Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium för att lära dig mer om verktyget. Det tar cirka 50 minuter och riktar sig till dig som är anställd eller ideellt engagerad i golfbaneskötseln på anläggningen.

    Målet är att du ska få ökad kunskap kring verktygets möjligheter och en förståelse för analysresultaten. Utbildare är Per Lindroth och Sandra Tancred Fulke, klubbrådgivare på Svenska Golfförbundet.

    Datum och anmälan 

    Webbinariet arrangeras vid två olika tillfällen, 15 mars klockan 10.00 och 17 mars klockan 13.00. Anmäl dig till det pass som passar dig bäst, senast fredag 12 mars.

    Anmäl dig här ➤


    Utbildningen sker online via programmet Microsoft Teams. Du behöver inte ha någon särskild mjukvara installerad på din dator. På utbildningsdagen kommer du att få ett mejl med instruktioner samt länk till webbinariet. 

     

  19. Nytt sätt att rapportera farligt avfall
  20. Banskötsel

    Nytt sätt att rapportera farligt avfall

    Den 1 november 2020 skärptes kraven på verksamheter i Sverige att rapportera uppgifter om sitt farliga avfall i ett nytt avfallsregister. Det här gäller för golfklubben.

    Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester – så även golfanläggningar. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.

    Vad är nytt för golfklubben?

    Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall har sedan länge varit skyldiga att löpande anteckna och dokumentera hanteringen – så kallad anteckningsskyldighet. Från och med 1 november 2020 utökades denna skyldighet.

    Den stora skillnaden är att företag och verksamheter nu ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall i ett nytt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna bara finnas sparade hos varje verksamhet och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.

    Vad behöver golfklubben göra?

    Anteckna och dokumentera löpande uppgifter om mängder och typer av farligt avfall i kronologisk ordning. Senast två arbetsdagar efter påbörjad transport eller bortforsling av farligt avfall ska klubben rapportera i avfallsregistret, bland annat följande information:

    ► Typ av farligt avfall med avfallskod*

    ► Mängd i kilogram (får uppskattas om våg saknas)

    ► Din verksamhets CFAR-nummer från SCB:s företagsregister

    ► Uppgifter om din verksamhet, t.ex. kontaktuppgifter och organisationsnummer

    ► Vem som fraktat avfallet, inkl. dennes organisationsnummer

    ► Till vem avfallet transporterats, inkl. dennes organisationsnummer

    Kom ihåg! Om du ska transportera ditt eget farliga avfall behöver du anmäla det eller få tillstånd från din länsstyrelse.

    Vem ska rapportera i avfallsregistret?

    Alla verksamheter i Sverige, oavsett storlek, som:

    ✔ producerar farligt avfall

    ✔ transporterar farligt avfall

    ✔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet

    ✔ mäklar eller handlar med farligt avfall

    ✔ behandlar farligt avfall

    Relevanta länkar

    Till avfallsregistret

    Läs mer om de nya kraven hos Naturvårdsverket

    Ladda ner Naturvårdsverkets informationsbroschyr

     

    * Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar dem antingen i bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614) eller under avsnitt 13 (EWC-kod) i olika produkters säkerhetsdatablad. Läs mer om klassificering och avfallskoder hos Naturvårdsverket.

    Skribent

    Porträttbild på Peter