Aktuellt om banskötsel

Här är nyheterna och ändringarna i listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel:

✽ Fungiciden Signum (4884) har lagts till i listan. Detta efter att SGF:s ansökan om utökat produktgodkännande för detta växtskyddsmedel har godkänts av kemikalieinspektionen. Från och med 2023-04-20 får produkten användas mot svampsjukdomar som dollar spot och snömögel på golfbanors greener, kragar och tees. Läs mer om Signum här.

✽ Fungiciden Heritage (5574) har fått ett förtydligande av användningsområde på golfbanor. Det är endast godkänt för användning på tee och green.

✽ Tillväxtregleraren Primo Maxx II (4510) har fått förlängt produktgodkännande till 2025-12-15.

✽ Tillväxtregleraren Clipless NT (5320) har fått förlängt produktgodkännande till 2025-12-15.

✽ Biologiska växtskyddsmedlet Trianum-P (5041) har fått förlängt produktgodkännande till 2026-04-15.

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Egen ansökan

Glöm inte att du måste söka eget tillstånd hos kommunens miljökontor för användning av kemiska växtskyddsmedel på din golfanläggning. Ladda ner exempelmallen och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.

Har du redan skickat in din ansökan och vill använda nya Signum redan i år, går det bra att komplettera din ansökan.

Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel. 

En ökad spridning av grässjukdomen dollar spot har skapat behov av ett nytt effektivt och bredverkande växtskyddsmedel för golfbanor. Därför har Svenska Golfförbundet via bankonsulenterna ansökt om ett utvidgat produktgodkännande (UPMA*, tidigare off-label) för växtskyddsmedlet Signum.

Ansökan är nu godkänd av Kemikalieinspektionen och från och med 20 april 2023 får Signum användas mot svampsjukdomar på golfbanors greener, kragar och tees. Max 2 behandlingar per säsong, maxdos per behandling 1,5 kg/ha och minst 21 dagar mellan appliceringar. 

I Sverige är Signum sedan tidigare registrerat för användning mot svamp i potatis, jordgubbar, morot med flera grödor. I Tyskland är medlet registrerat för användning på golfbanor och andra idrottsanläggningar samt i odling av gräsmattor.

Nya aktiva substanser för golfen

Signum, regnr 4884, innehåller de aktiva substanserna Pyraklostrobin 6,7 vikt-% och Boskalid 26,7 vikt-%.

Den aktiva substansen Boskalid har i amerikanska forskningsstudier visat sig ha hög effekt mot grässjukdomen dollar spot. Pyraklostrubin har en allmänt bred effekt mot svampsjukdomar på gräs.

Användandet av växtskyddsmedel med fler än en aktiv substans är att föredra då det minskar risken för resistens. De växtskyddsmedel som var godkända för användning inom golfen tidigare innehåller ingen av de aktiva substanserna som finns i Signum, vilket också minskar risken för resistensproblem.

Har du inte hunnit anmäla till kommunen vilka växtskyddsmedel du ska använda i år? Ha då Signum i åtanke som ett alternativ. Du kan också komplettera en redan inskickad anmälan. Ladda ner exempelmallen för ansökan och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.

Mer information kommer

Vi återkommer med ytterligare information och detaljer. Information om priser kommer från de leverantörer som kommer att sälja produkten.

Redan nu kan du läsa mer om produkten i kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister.

Läs om övriga nyheter i listan över godkända växtskyddsmedel här ➤

Ladda ner uppdaterade listan här

*UPMA står för utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde

En ny omgång av utvecklingsprogrammet Bättre spelupplevs är i startgroparna.

Under 2023 kommer 25 golfklubbar, från Skellefteå i norr till Ystad i söder (se bild), genomgå utbildningen.

Programmet ger deltagarna kunskap och verktyg kring att utveckla golfbanan och verksamheten för att göra golfen roligare för fler.

Det är kostnadsfritt för klubben, och pågår under en säsong genom en mix av individuellt digitalt lärande och fysiska workshops och uppgifter på klubben. 

Vässat program tack vare pilotklubbarna

Ett stort tack till alla pilotklubbar som var med förra året och har delgett sina erfarenheter till oss!

Upplevelsen från pilotåret 2022 var väldigt positiv. Feedbacken från deltagande klubbar var att de fått mer insikt om vad bättre spelupplevelse innebär för fler typer av golfare samt mer kunskap om sin bana.

Till årets omgång har programmet utvecklats och i år erbjuds fler fysiska möten samt mer plats för ämnen som golfbaneskötsel och spelstrategi.

Läs mer om Bättre spelupplevelse ➤

Nu spekuleras det extra mycket och det går rykten om totalt förbud för golfen. Det ligger dock bara som ett förslag än så länge, och ingen vet hur förhandlingarna inom EU kommer att gå eller hur tidslinjen kommer att se ut.

Jag ska försöka att mycket kort reda ut vad vi vet och hur vi i Sverige och Norden jobbar med frågan.

EU vill minska användningen av bekämpningsmedel

Det finns ett förslag framlagt från EU, att kraftigt minska användningen av bekämpningsmedel. Det gäller främst inom jordbruket, men golfen och andra branscher är berörda av samma lagstiftning.

Den viktigaste punkten för golfen i dessa omfattande förslag, är en skrivning att förbjuda användning av kemiska växtskyddsmedel på så kallade ”sensitive areas”. Där anses golf och andra sportytor ingå.

Det är något oklart hur man klassificerar olika typer av produkter (växtskyddsmedel). Det pratas om olika kategorier, till exempel ”low toxic”, och det är viktigt att klargöra vad som egentligen menas med det.

En fråga om när

Oavsett hur förhandlingarna går i detta förslag är det rimligt att tro att vi går mot en utfasning av kemiska växtskyddsmedel inom golfen. Frågan är nog om det kommer att ske inom tre, sex, tio eller 15 år?

Vissa tror på den kortare tiden. Men det verkar samtidigt som att detta förslag är kontroversiellt. Det kommer nog en del justeringar och det kan ta tid innan alla EU-länder enas i frågan.

Oavsett när det blir behöver vi förbereda oss så bra som möjligt i vår banskötsel, för att vara så redo som möjligt inför framtiden.

Ett tips är att titta på Pitch om framtidens banskötsel, och då särskilt reportaget från Nederländerna som kommit långt i arbetet med att fasa ut kemiskt växskydd till förmån för integrerat växskydd (IPM). Se avsnittet här. 

Diskussioner pågår på nordisk och europeisk nivå

Svenska Golfförbundet, Swedish Greenkeepers Association och STERF har kontakt med främst de övriga nordiska golfförbunden och greenkeeperorganisationerna för att ha en enad linje i vidare kontakter med EU.

Aktiva diskussioner pågår också mellan de nordiska golfförbunden och styrelsen i European Golf Association, om hur man ska få fram golfens önskemål till berörda parter inom EU-organisationen.

Vi följer utvecklingen och informerar löpande om vad som sker i denna fråga.

Priset är på 25 000 kronor, plus all den uppmärksamhet, prestige och goodwill som följer med. Juryn består av Peter Edman, Svenska Golfförbundet (SGF), och Robert Martin, Swedish Greenkeepers Association (SGA).

Insatser på många plan

Genom små och stora insatser, som gjorts tack vare ett bra samarbete med kommunen och olika myndigheter, är klubben ett ledande exempel för andra golfanläggningar, säger motiveringen bland annat.

– Kul att vårt arbete uppmärksammas. Vi har jobbat mycket med olika åtgärder på banan för att göra saker som gynnar naturlivet, säger Tobias Wigertsson, course manager.

Här är några av åtgärderna klubben arbetat med och som motiverar priset:

Vattenrening

Ett av de stora projekten är att man samarbetar med Emmaboda kommun, vars reningsverk ligger granne med banan. Renat avloppsvatten leds in på klubben där det processas innan det släpps ut i bevattningsdammarna. Detta är till nytta för kommunen, miljön och för klubben som kan öka kapaciteten när det gäller lagring av bevattningsvatten.

Pollinering

Ett annat stort projekt handlar om pollinering. Med hjälp av LONA-bidrag (Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning) har man skapat ängs- och sandmarker där man byggt två större insektshotell.

– Sandmarkerna lockar till sig alla sorters djur som gillar sand och som en bonus har vi fått en ”waste area” som gynnar golfspelet. Bin och andra insekter lockar vi hit genom att plantera ängsblommor, säger Tobias. För att hålla standarden på miljön har klubben upprättat en skötsel- och naturvårdsplan.

Energianalys

Emmaboda har också gjort en grundlig energianalys för att minska elförbrukningen. Elmätare har installerats på ett flertal platser vilket har lett till att elförbrukningen har minskats med cirka 20 procent.

Läs mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris.

En längre artikel om Emmaboda av Lennart Tidman publiceras i tidningen Greenbladet nr 2-2023.

Inga nyheter har tillkommit på listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel. Har du inte laddat ner den senaste versionen ännu? Då kan du göra det nu!

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Egen ansökan

SGF har ansökt om att få ytterligare en fungicid godkänd för användning på golfbanan, och svar väntas under våren 2023.

Du måste söka eget tillstånd hos kommunens miljökontor för användning av kemiska växtskyddsmedel på din golfanläggning. Ladda ner exempelmallen och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.

Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel. 

Texten är tagen ur Henrik Noréns lägesrapport för Gotland, Gästrikland, Stockholm och Uppland från december 2022.

Kostnaden för den el som driver pumpstationen och värmer och understöder klubbens fastigheter rusar. Maskiner har ökat kraftigt i pris och leasingkostnader har stigit. Detta är stora prisökningar som kommer att påverka driftskostnaderna.

Vad kan man då göra för att minska på sina egna kostnader?

Jag tror många har en plan men här är några tips jag själv tänker att ni kan göra på klubben – och vad ni inte bör skära ner på.

Växtnäring: Analysera näringsinnehållet i fairways. Förmodligen finns det mycket växtnäring kvar i ert förråd. Det kanske räcker att gödsla med kväve under våren, och stötta upp med rent kväve 1–2 gånger under säsongen.

Sprutgödsling av fairways har många fördelar, till exempel 100 % täckning, redan upplöst, går att spruta ut i små givor, ger en direkt effekt och minskar risken för oönskade tillväxttoppar som i sin tur minskar behovet av klippning och ökar spelbarheten.

Nackdelen är att det är mer tidskrävande än att gödsla med fasta produkter, vilket brukar ske vid färre tillfällen per säsong.

Drivmedel: Behöver all ruff klippas? Områden där spelarna nästan aldrig landar sina bollar kan vara en perfekt plats för högruffar eller blomsterängar. Både inramande och bra för pollinerande insekter. Kan man klippa stora plana ytor med en traktor med bogserad klippare går det att spara mycket bränsle.

Alla fairways behöver inte stripas genom diagonalklippning. Välj ut några hål där fairways syns tydligt från utslaget. Dessa fairways kan stripas diagonalt. Resten klipps med så långa klippdrag som möjligt.

Bevattning: Noggrann inmätning av alla ytors behov av vatten med en fuktmätare. Ofta övervattnas vissa ytor medan andra får för lite vatten. Börja gärna med fairways.

Inventera genom inmätning och justera därefter så kommer kvaliteten öka på spelytorna och allt gräs som vattnas. Det kommer också spara både el och vatten.

Områden där det inte är värt att spara

Vissa besparingsåtgärder kan kosta mycket mer än de sparar, både på kort och lång sikt. Här är ett antal viktiga områden där jag anser att ni inte bör skära ner budgeten:

☛ Personal, arbetsmiljö och säkerhet

☛ Underhåll av spelytor – till exempel dressning, luftning, borstning, vertikalskärning och vältning

☛ Underhåll av maskiner – de ska hålla länge och leverera bästa kvalitet

☛ Gräsfrön – så alltid med den starkaste arten och sorten   

☛ Underhåll av dräneringar och diken – ett måste för bra spelytor

☛ Underhåll av skog och undervegetation – solljus och vindväxling är helt avgörande för ett starkt gräs

Mässan arrangeras årligen av GCSAA (amerikanska greenkeeperorganisationen) med GCBAA (amerikanska golfbanebyggarnas organisation), ASGCA (amerikanska golfbanearkitekternas organisation) och USGA (amerikanska golfförbundet) som partners.

Tydliga trender världen över

Golfboomen som startade under 2020 (läs Covid-19) fortsätter i USA. Framtidstron är god även om priserna stigit också där. Det byggs inte lika mycket nya banor som tidigare, men renoveras desto mer. Inte bara det som syns på ytan utan även under mark, till exempel bevattning och dränering.

Tydliga trender inom skötsel är att bancheferna tittar mycket på spelbarhet. Hur tillför vi vatten på spelytorna? Hur hårt ska det vara? Vilken hastighet eftersträvas just på vår bana?

Det samlas in data på fukt, fasthet, hastighet och hur mycket gräset växer dagligen i betydligt större utsträckning än tidigare. Den trenden ser vi också i Sverige.

Klippare drar mot eldrivet

På maskinsidan och framförallt klippare är trenden batteridrivet eller hybrid.

Toro och Jacobsen satsar hårt på elmodeller som nu börjar finnas av fairwayklippare och mindre ruffklippare, medan John Deere har flera hybridmodeller av större klippare. Greenklippare med eldrift har funnits sedan några år hos alla de ledande märkena.

Robotar börjar också användas flitigare nu när de börjar kunna hantera större ytor och styrs med GPS, men där är känslan att vi i Sverige och Europa ligger lite längre fram med användandet.

Nästa år går mässan av stapeln i Phoenix. Då har säkert utvecklingen tagit ett steg till vad beträffar driften på maskinsidan.

Bra utbildningar och nätverkande

Under konferensen första dagar anordnades seminarier och utbildningar inom golfbaneskötsel med några av världens främsta forskare och banchefer.

Nytt för i år var de interaktiva kurserna som var förlagda på golfbanor med olika teman, bland annat bunkrar, tekniska lösningar och tävlingspreparering. En bra form av utbildning, där mindre grupper lyssnar och interagerar med föreläsare som var utplacerade på olika stationer runt golfbanan.

Innehållet i utbildningarna var mycket brett, med upp till sju stationer med både teoretiska och praktiska inslag. Under vandringen på banan fanns också tid att nätverka på ett enkelt sätt med andra som gick kurserna.

Projekt och undersökningar av USGA och PGA of America

Ansökan till vårt svenska utvecklingsprogram Bättre spelupplevelse är öppen. Att även USGA arbetar mycket med dessa frågor blev tydligt under konferensen.

I mässhallen hade en 2 000 m2 stor grässcen byggts upp som ett golfhål, där USGA presenterade ”Tee it forward”, ett gemensamt initiativ mellan USGA och PGA of America. Projektet uppmuntrar spelare att spela den tee som passar bäst för deras driverlängd. Lär dig mer här.

Det presenterades också en undersökning kallad ”Best tee”. Enligt den spelar många golfare fel längd på banorna utifrån deras svinghastighet.

Orsakerna till att man inte spelar från sin ”bästa tee” är bland annat att det inte finns rätt teealternativ, man är van att spela från en viss tee eller att man vill spela från samma tee som de andra man spelar med.

I undersökningen har det också påvisats att golfare som uppmuntras att välja en banlängd i linje med deras förmågor påskyndar spelet, förbättrar banans spelbarhet och förhöjer den totala golfupplevelsen.

Projektet handlar om att öka biologisk mångfald på banorna genom att utveckla ytorna utanför de finklippta spelytorna. Det behöver inte vara dyra eller resurskrävande åtgärder. Ofta är det mindre, enkla justeringar och ökad kunskap som gör stor skillnad.

Naturligtvis är golfspelet huvudfokus på golfbanan. Men ett bra komplement till god banstatus är att även höja statusen på banans biologiska mångfald, det vill säga göra en mer gynnsam miljö för insekter, blommor och andra djur. Dessa åtgärder ökar även spelarnas helhetsintryck på anläggningen.

Kul och viktigt med information

En viktig del i projektet är att ta fram ett bra informationsmaterial. Varje deltagande klubb kommer att informera om biologisk mångfald på golfbanan generellt.

Skylten ovan är en översikt över de värdefulla miljöer som finns på golfbanan, och som vi med enkla medel kan öka värdet på. Naturvårdsbiologen och konstnären Frida Nettelbladt har illustrerat bilderna till informationstexterna.

Den kompletteras med mindre skyltar som markerar intressanta miljöer ute på banan, till exempel fina vattenmiljöer, blommande högruffar, öppna sandytor och död ved.

Hela LONA-projektet avslutas efter 2023 och kommer att redovisas i en utförlig rapport. Generella checklistor och faktablad kommer också att tas fram för att ge enkla, praktiska tips på hur insekts-, växt- och djurliv på golfbanan kan ökas.

Vill du också informera dina medlemmar och gäster om vilka miljöer på golfbanan som är extra värdefulla för biologisk mångfald? Lär dig mer och ladda ner länsstyrelsernas folder här.

Delprojekt 6 löper under 2020–2023 och ska ta reda på hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer. Man testar också huruvida förbehandling av utsädet har någon betydelse för groningsförloppet.

Nu är resultaten från 2022 års försöksgreener på Rättviks GK och Sollefteås GK sammanställda. 

Ladda ner och läs den spännande rapporten