Aktuellt om banskötsel

Inga nyheter har tillkommit på listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel. Har du inte laddat ner den senaste versionen ännu? Då kan du göra det nu!

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Egen ansökan

SGF har ansökt om att få ytterligare en fungicid godkänd för användning på golfbanan, och svar väntas under våren 2023.

Du måste söka eget tillstånd hos kommunens miljökontor för användning av kemiska växtskyddsmedel på din golfanläggning. Ladda ner exempelmallen och modifiera den utefter din klubbs förhållanden.

Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel. 

Texten är tagen ur Henrik Noréns lägesrapport för Gotland, Gästrikland, Stockholm och Uppland från december 2022.

Kostnaden för den el som driver pumpstationen och värmer och understöder klubbens fastigheter rusar. Maskiner har ökat kraftigt i pris och leasingkostnader har stigit. Detta är stora prisökningar som kommer att påverka driftskostnaderna.

Vad kan man då göra för att minska på sina egna kostnader?

Jag tror många har en plan men här är några tips jag själv tänker att ni kan göra på klubben – och vad ni inte bör skära ner på.

Växtnäring: Analysera näringsinnehållet i fairways. Förmodligen finns det mycket växtnäring kvar i ert förråd. Det kanske räcker att gödsla med kväve under våren, och stötta upp med rent kväve 1–2 gånger under säsongen.

Sprutgödsling av fairways har många fördelar, till exempel 100 % täckning, redan upplöst, går att spruta ut i små givor, ger en direkt effekt och minskar risken för oönskade tillväxttoppar som i sin tur minskar behovet av klippning och ökar spelbarheten.

Nackdelen är att det är mer tidskrävande än att gödsla med fasta produkter, vilket brukar ske vid färre tillfällen per säsong.

Drivmedel: Behöver all ruff klippas? Områden där spelarna nästan aldrig landar sina bollar kan vara en perfekt plats för högruffar eller blomsterängar. Både inramande och bra för pollinerande insekter. Kan man klippa stora plana ytor med en traktor med bogserad klippare går det att spara mycket bränsle.

Alla fairways behöver inte stripas genom diagonalklippning. Välj ut några hål där fairways syns tydligt från utslaget. Dessa fairways kan stripas diagonalt. Resten klipps med så långa klippdrag som möjligt.

Bevattning: Noggrann inmätning av alla ytors behov av vatten med en fuktmätare. Ofta övervattnas vissa ytor medan andra får för lite vatten. Börja gärna med fairways.

Inventera genom inmätning och justera därefter så kommer kvaliteten öka på spelytorna och allt gräs som vattnas. Det kommer också spara både el och vatten.

Områden där det inte är värt att spara

Vissa besparingsåtgärder kan kosta mycket mer än de sparar, både på kort och lång sikt. Här är ett antal viktiga områden där jag anser att ni inte bör skära ner budgeten:

☛ Personal, arbetsmiljö och säkerhet

☛ Underhåll av spelytor – till exempel dressning, luftning, borstning, vertikalskärning och vältning

☛ Underhåll av maskiner – de ska hålla länge och leverera bästa kvalitet

☛ Gräsfrön – så alltid med den starkaste arten och sorten   

☛ Underhåll av dräneringar och diken – ett måste för bra spelytor

☛ Underhåll av skog och undervegetation – solljus och vindväxling är helt avgörande för ett starkt gräs

Mässan arrangeras årligen av GCSAA (amerikanska greenkeeperorganisationen) med GCBAA (amerikanska golfbanebyggarnas organisation), ASGCA (amerikanska golfbanearkitekternas organisation) och USGA (amerikanska golfförbundet) som partners.

Tydliga trender världen över

Golfboomen som startade under 2020 (läs Covid-19) fortsätter i USA. Framtidstron är god även om priserna stigit också där. Det byggs inte lika mycket nya banor som tidigare, men renoveras desto mer. Inte bara det som syns på ytan utan även under mark, till exempel bevattning och dränering.

Tydliga trender inom skötsel är att bancheferna tittar mycket på spelbarhet. Hur tillför vi vatten på spelytorna? Hur hårt ska det vara? Vilken hastighet eftersträvas just på vår bana?

Det samlas in data på fukt, fasthet, hastighet och hur mycket gräset växer dagligen i betydligt större utsträckning än tidigare. Den trenden ser vi också i Sverige.

Klippare drar mot eldrivet

På maskinsidan och framförallt klippare är trenden batteridrivet eller hybrid.

Toro och Jacobsen satsar hårt på elmodeller som nu börjar finnas av fairwayklippare och mindre ruffklippare, medan John Deere har flera hybridmodeller av större klippare. Greenklippare med eldrift har funnits sedan några år hos alla de ledande märkena.

Robotar börjar också användas flitigare nu när de börjar kunna hantera större ytor och styrs med GPS, men där är känslan att vi i Sverige och Europa ligger lite längre fram med användandet.

Nästa år går mässan av stapeln i Phoenix. Då har säkert utvecklingen tagit ett steg till vad beträffar driften på maskinsidan.

Bra utbildningar och nätverkande

Under konferensen första dagar anordnades seminarier och utbildningar inom golfbaneskötsel med några av världens främsta forskare och banchefer.

Nytt för i år var de interaktiva kurserna som var förlagda på golfbanor med olika teman, bland annat bunkrar, tekniska lösningar och tävlingspreparering. En bra form av utbildning, där mindre grupper lyssnar och interagerar med föreläsare som var utplacerade på olika stationer runt golfbanan.

Innehållet i utbildningarna var mycket brett, med upp till sju stationer med både teoretiska och praktiska inslag. Under vandringen på banan fanns också tid att nätverka på ett enkelt sätt med andra som gick kurserna.

Projekt och undersökningar av USGA och PGA of America

Ansökan till vårt svenska utvecklingsprogram Bättre spelupplevelse är öppen. Att även USGA arbetar mycket med dessa frågor blev tydligt under konferensen.

I mässhallen hade en 2 000 m2 stor grässcen byggts upp som ett golfhål, där USGA presenterade ”Tee it forward”, ett gemensamt initiativ mellan USGA och PGA of America. Projektet uppmuntrar spelare att spela den tee som passar bäst för deras driverlängd. Lär dig mer här.

Det presenterades också en undersökning kallad ”Best tee”. Enligt den spelar många golfare fel längd på banorna utifrån deras svinghastighet.

Orsakerna till att man inte spelar från sin ”bästa tee” är bland annat att det inte finns rätt teealternativ, man är van att spela från en viss tee eller att man vill spela från samma tee som de andra man spelar med.

I undersökningen har det också påvisats att golfare som uppmuntras att välja en banlängd i linje med deras förmågor påskyndar spelet, förbättrar banans spelbarhet och förhöjer den totala golfupplevelsen.

Projektet handlar om att öka biologisk mångfald på banorna genom att utveckla ytorna utanför de finklippta spelytorna. Det behöver inte vara dyra eller resurskrävande åtgärder. Ofta är det mindre, enkla justeringar och ökad kunskap som gör stor skillnad.

Naturligtvis är golfspelet huvudfokus på golfbanan. Men ett bra komplement till god banstatus är att även höja statusen på banans biologiska mångfald, det vill säga göra en mer gynnsam miljö för insekter, blommor och andra djur. Dessa åtgärder ökar även spelarnas helhetsintryck på anläggningen.

Kul och viktigt med information

En viktig del i projektet är att ta fram ett bra informationsmaterial. Varje deltagande klubb kommer att informera om biologisk mångfald på golfbanan generellt.

Skylten ovan är en översikt över de värdefulla miljöer som finns på golfbanan, och som vi med enkla medel kan öka värdet på. Naturvårdsbiologen och konstnären Frida Nettelbladt har illustrerat bilderna till informationstexterna.

Den kompletteras med mindre skyltar som markerar intressanta miljöer ute på banan, till exempel fina vattenmiljöer, blommande högruffar, öppna sandytor och död ved.

Hela LONA-projektet avslutas efter 2023 och kommer att redovisas i en utförlig rapport. Generella checklistor och faktablad kommer också att tas fram för att ge enkla, praktiska tips på hur insekts-, växt- och djurliv på golfbanan kan ökas.

Vill du också informera dina medlemmar och gäster om vilka miljöer på golfbanan som är extra värdefulla för biologisk mångfald? Lär dig mer och ladda ner länsstyrelsernas folder här.

Delprojekt 6 löper under 2020–2023 och ska ta reda på hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer. Man testar också huruvida förbehandling av utsädet har någon betydelse för groningsförloppet.

Nu är resultaten från 2022 års försöksgreener på Rättviks GK och Sollefteås GK sammanställda. 

Ladda ner och läs den spännande rapporten

Här är nyheterna och ändringarna i listan över de växtskyddsmedel som är godkända för användning i golfbaneskötsel:

✽ Herbiciden Tomahawk (5236) har fått förlängt produktgodkännande i tre år och är nu godkänd till och med 2025-12-31.

✽ Herbiciden Overtake (5634) får numera endast användas vid vårbehandling.

✽ Fungiciden Medallion (5075) har fått förlängt produktgodkännande i ett år och är nu godkänd till och med 2023-10-31.

✽ Fungiciden Exteris Stressgard finns i två olika versioner. För den med reg.nr. 5461 upphörde produktgodkännandet 2022-08-01. Den får inte lagras, bortskaffas eller användas efter 2024-02-01. Versionen med reg.nr. 5799 är godkänd till 2025-01-31.

✽ Fungiciden Ascernity (5681) har fått förlängt produktgodkännande i drygt ett år och är nu godkänd till och med 2024-03-02. Dessutom finns ett nytt krav vid användning: Vid sprutning närmare än 100 m från öppet vatten ska utrustning som reducerar avdriften med minst 90 % användas.*

✽ Tillväxtregleraren Primo Maxx (5004) är nu borttagen från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas. Nu är det enbart Primo Maxx II (4510) som gäller.

✽ Biologiska växtskyddsmedlet Mycostop (4295) har fått förlängt produktgodkännande med fem månader och är nu godkänd till och med 2023-09-30.

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Använder du flera preparat med samma verksamma ämne?

Se då till att inte överskrida den totala maxdosen för ämnet. Läs om hur du räknar ut mängden och antal möjliga behandlingar per år i denna artikel. 

* Information om avdriftsreducerande utrustning (spridare) vid spridning av växtskyddsmedel finns på sakertvaxtskydd.se.

Nytt besked för golfen gällande totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra. I juni beslutade Kemikalieinspektionen nämligen att förnya produktgodkännandet till den 15 december 2023. I samband med det har produkten också fått ett nytt registreringsnummer: 5773.

Bra med ett klart besked efter det senaste årens osäkerhet kring fortsatt användande av produkter med glyfosat som verksam substans.

Fungiciden Exteris StressGard har fått förändrat produktgodkännande till 31 januari 2025 och i och med det också ett nytt registreringsnummer: 5799. Godkännandet för versionen med registreringsnummer 5461 går ut 31 januari nästa år.

Tänk också på att tillväxtregleraren Primo Maxx (5004) inte får användas, lagras eller bortskaffas efter 31 oktober i år. Som ersättare finns Primo Maxx II (5410).

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Tips! Så gör du med överblivet bekämpningsmedel

När ett produktgodkännande går ut måste du göra dig av med överblivet bekämpningsmedel inom 18 månader. Om produkten därefter finns kvar i kemförrådet blir det anmärkning vid eventuell myndighetskontroll.

Bekämpningsmedel klassas som miljöfarligt avfall och måste hanteras varsamt. Om de hamnar fel kan de skada både djur, växter och människor. 

Du kan lämna in bekämpningsmedlet i sin originalförpackning på en miljöstation eller bemannad återvinningscentral. Sedan november 2020 krävs också att ni som verksamhet alltid rapporterar farligt avfall i det nationella avfallsregistret. Läs mer om det här.

I vissa fall bistår tillverkaren med returhantering. Du kan alltid kontakta din återförsäljare för att höra vad som gäller för specifika preparat.

ROBO-GOLF är ett projekt vars mål är att studera effekter och konsekvenser inom skötsel, miljö och ekonomi vid övergång till robotgräsklippare på golfbanor. Projektet är ett samarbete med Husqvarna AB som är en av världens största producenter av robotgräsklippare. Läs mer om projektet.

På den kostnadsfria fältdagen får du koll på resultatet av forskningsstudierna så här långt.

Tid & plats

Tid: 8 september kl. 08.30–14.00

Plats: Jönköpings GK, Golfbanevägen 11, Jönköping

Anmälan: Senast tisdag 30 augusti till: henrik.noren@golf.se. Angen namn och klubb/företag. Deltagande är gratis.

Program:

08:30 Ankomst och kaffe på Jönköpings GK

09:00 Inledning med Markus Rehnström, Jönköpings GK och Karin J. Hesseløe, NIBIO

              Information om NIBIO:s försök

             WP1 och 2 (Karin J. Hesseløe och Anne F. Borchert, NIBIO)

              WP3 (fyra banchefer samt Karin J. Hesseløe, NIBIO)

              Diskussion

10.30 Nyheter från Husqvarna (Olle Markusson)

             Frågor och diskussion (Henrik Norén, Svenska Golfförbundet)

11.00 Lunch

12.00 Guidad visning på Jönköpings GK (Markus Rehnström & demo från Husqvarna)

14.00 Avslutning

Varmt välkomna!

Kemikalieinspektions utvärdering om eventuellt förnyat godkännande av totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (3837) pågår fortsatt. Till dess beslut kan fattas har de valt att förlänga nuvarande godkännande i fyra månader, till och med 31 augusti 2022.

Ett förnyat godkännande vore viktigt för golfen, eftersom Roundup Ultra är det enda totalbekämpningsmedel som för närvarande är godkänt på golfbanor. SGF bevakar frågan noga och återkommer med mer information.

Tips! Läs mer om Roundup Ultra och det verksamma ämnet glyfosat här.

Tänk också på att detta är sista säsongen ni får använda tillväxtregleraren Primo Maxx (5004). Efter 31 oktober 2022 får den inte längre vare sig lagras, bortskaffas eller användas inom golfen. Som ersättare finns då Primo Maxx II (5410).

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Här är sex råd om hur ni uppfyller kraven, ökar säkerheten, är skonsamma mot miljön och blir mer effektiva när ni planerar, sprutar och hanterar preparat.

1. Inga tomma rutor i sprutjournalen

Du ska alltid dokumentera när du använder växtskyddsmedel. Inte bara för att det är krav, utan även för att kunna följa upp vad du gjort och vilka effekter det fått.

Det bästa är att dokumentera löpande. Då är det störst chans att du kommer ihåg allt och att det blir gjort.

Kom ihåg att journalen ska sparas i minst tre år och att inga rutor får lämnas tomma. En tom ruta är i lagens mening lika med att du inte tagit ställning. Vid kontroll kan du då behöva betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor.

Du hittar mer information på sakertvaxtskydd.se, inklusive ifyllbara sprutjournaler per datum eller per plats du kan ladda ner till din dator och fylla i digitalt.

Du kan också ladda hem Sprutjournalen till din mobil. Appen är gratis och finns i App Store och Google Play.

2. Hur bra är du på integrerat växtskydd?

Som alla vet ska man vid användning av växtskyddsmedel tillämpa integrerat växtskydd (IPM).

Det finns åtta principer inom IPM: förebyggande åtgärder, övervakning, behovsanpassade beslut, val av metod, val av preparat, begränsad användning, åtgärder mot resistens och uppföljning.

Dessa principer utgår bland annat kommuner ifrån i sin checklista vid en eventuell tillsyn.

I Jordbruksverkets broschyr ”Hur bra är du på integrerat växtskydd?” kan du testa hur ni ligger till med de åtgärder ni utför på golfklubben. Den ger också en enkel guidning i de åtta principerna, dess syften och tillämpning.

Ladda ner broschyren

3. Ha koll på skyddsutrustningen

Använd grundskyddet när du hanterar växtskyddsmedel. Detta är bra att ha hemma:

Vilken specifik skyddsutrustning du behöver vid sprutning varierar. Se vad som föreskrivs på respektive växtskyddsmedels säkerhetsdatablad. Du hittar också mer information på sakertvaxtskydd.se.

4. Utvärdera din behandling med nollruta

Ett bra och enkelt sätt att följa upp effekten av dina växtskyddsåtgärder är att lämna en obehandlad ruta vid varje bekämpning, en så kallad nollruta. Om det är möjligt, försök lämna en nollruta vid varje behandling.

5. Motverka resistens mot bekämpningsmedel

Att motverka resistens handlar om att minska risken för att skadegörarna blir tåliga mot kemiska bekämpningsmedel. Genom att använda olika metoder kan vi bevara effektiviteten hos de olika preparaten så lång tid som möjligt.

Du kan motverka resistens genom att:

Hur stor risken är för resistens beror på olika faktorer, bland annat vilken skadegörare och/eller vilken typ av preparat det handlar om.

Om vi använder likartade preparat kan eventuell resistens utvecklas snabbare. Läs mer om regler kring användning av preparat med samma aktiva substans i denna artikel.

6. Minska avdriften med effektiva munstycken

Så fort det blåser ute ska du i samband med bekämpning beräkna ett skyddsavstånd mot till exempel bostäder eller vattendrag. Avståndets storlek beror bland annat på vindstyrka, bomhöjd och vilken teknik du använder.

Med höga priser på insatsmedel med mera ökar incitamentet att kunna behandla så effektivt som möjligt.

En hel del preparat kräver dessutom att du har avdriftsreducerande utrustning för att få använda dem, bland annat för att skydda vattenlevande organismer.

Genom att uppdatera sprutan och använda teknik som minskar avdriften och ger bättre kontroll på din sprutdusch, kan skyddsavstånden minskas.

Utöver ett betydligt kortare skyddsavstånd och mindre svinn kommer du också få ett större fönster för sprutning. Detta då det vid vissa tillfällen inte hade gått att komma ut med traditionell teknik på grund av för stor avdrift.

Ett enkelt sätt att minska vindavdriften är att använda effektiva munstycken. Ofta rör det sig om olika typer av injektormunstycken (enkel- eller dubbeldusch).

Säkert Växtskydd ger årligen ut listor över godkänd avdriftsreducerande utrustning – ladda ner dem här (se Lista avdriftsreducerande utrustning – Fläktspruta respektive Bomspruta).