Senaste nytt om banskötsel

Du som arbetar med banskötsel eller är inblandad i beslut som tas på en golfklubb kan få senaste nytt inom verksamheten. Ta del av informationen och bli mer lönsam på din golfklubb.

Vill du ha bankonsulenternas nyhetsbrev om banskötsel (skickas kvartalsvis), skicka din e-postadress till susanne.persson@golf.se

Nyheter

  1. Svenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum
  2. Ekologisk hållbarhet

    Svenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum

    Närmare tusen elever har redan fått chansen till undervisning utomhus på golfbanan. Under 2024 får ytterligare 400 skolbarn och deras lärare chansen att bekanta sig med sitt nya utomhusklassrum på golfbanan. Konceptet sprider sig över Sverige – och stöttas från och med 2024 av Svenskt Friluftsliv.

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Elever har utomhuslektion på golfbanan. I det här fallet korthålsbanan på Viksjö Golfklubb strax utanför Stockholm.

    Svenskt Friluftsliv vill se en ökad satsning på undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

    De stöttar därför konceptet Golfbanan som utomhusklassrum med pengar för att möjliggöra arbetet under 2024.

    I projektet ingår den befintliga satsningen i Stockholm med fyra golfklubbar och fyra skolor, samt en utökning med en skola och en golfklubb i Göteborg och två skolor och en golfklubb Sölvesborg i höst. 

    Så går det till

    – Baseras på befintlig kunskap om utomhuspedagogik
    – Ämnen och teman utgår ifrån läroplanen Lgr22
    – Dialog mellan skola och personal på golfklubben
    – Lämpliga områden på golfbanan identifieras
    – Fortbildning för lärare på golfbanan
    – Guide med lämpliga undervisningsmetoder
    – Barnen får bekanta sig med sitt nya klassrum

    Idén om att använda golfbanan som utomhusklassrum för skolelever kläcktes av Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och en pilotstudie med gott resultat genomfördes 2018 i Motala tillsammans med Spetsa vid Linköpings Universitet.

    Ökad hälsa, ökad skolprestation, ökad kunskap om natur och friluftsliv i allmänhet och allemansrätten i synnerhet samt chansen att få prova på golf är de starkaste ingredienserna i konceptet.

    Konceptet är igång i många delar av Sverige

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    En skogsdunge på golfbanan kan vara perfekt plats för utomhusundervisning, bland annat i biologi.

    Tack vare Svenska Golfförbundets satsning på att använda golfbanan som utomhusklassrum har elever i framför allt årskurs fem i Stockholm och Örbyhus i Uppland fått chansen att komma ut i skogsbryn och på ängar vid golfbanan. 

    De undervisas i ämnen som NO, engelska och geografi utifrån läroplanen Lgr22. Från och med 2024 introduceras konceptet alltså även i Göteborg och Sölvesborg, med stöd av Svenskt Friluftsliv.

    I Jönköping är det elever i högstadiet och gymnasiet som åker till A6 friluftsområde och besök på A6 Golfklubb. Den satsningen är treårig (2023–2025) och stöttas av LONA-medel från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.

    Golfbanan som utomhusklassrum innehåller också fortbildning av lärare som alltså får en personlig utveckling i sitt yrkesutövande genom att lära sig om hur de kan ”lära ut ute”.

    "En stor vinst för både golfen och samhället"

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Att prova på golf ingår i konceptet Golfbanan som utomhusklassrum. För många av eleverna är det första gången de håller i en golfklubba.

    – Det finns många vinster i vårt samarbete när det gäller att få ut barn och unga i naturen, och i kunskapsutbytet mellan Svenskt Friluftsliv, Sterf och Svenska Golfförbundet för att stimulera till mångfunktionell användning av tätortsnära natur, säger Maria Strandberg, direktör vid Sterf.

    – Dessutom är satsningen en bra chans för att rekrytera nya golfare som normalt inte hittar till golfbanan, säger Maria Strandberg.

    Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, säger:

    – Att vår fantastiska idrottsplats kan nyttjas till mer än bara golf är en stor vinst för både golfen och samhället. Konceptet Golfbanan som utomhusklassrum ger skolbarnen en möjlighet att lära sig mer om naturen och miljön genom att studera olika växt- och djurarter som finns på och runt golfbanan samtidigt som barnen får möjlighet att prova på golf.

    – Genom att uppmuntra barnen till regelbunden fysisk aktivitet utomhus främjar vi i förlängningen en hälsosam livsstil och golfklubben kan rekrytera nya golfspelare. Win win för alla!, säger Annica Lundström.

    Bra för både elever och lärare  

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Fortbildning av lärare sker innan det är dags för undervisning med eleverna. Här tränar lärare på ED-gymnasiet i Jönköping på att göra en bår, vilket ingår i Vård- och omsorgsprogrammet.

    Här är några av de positiva resultaten av utomhusundervisning: 

    ✓ Förbättrar elevernas inlärning, koncentration, engagemang och vilja att samarbeta
    ✓ Minskar stressnivån hos eleverna
    ✓ Kopplar skolans mål och ämnen till verkligheten och ger kontakt med naturen
    ✓ Gynnar särskilt barn med särskilda behov 
    ✓ Undervisning utomhus förbättrar undervisningen i klassrummet
    ✓ Ökar samarbetet mellan lärare

    Vill du också komma igång?

    Är din golfklubb eller skola nyfikna på konceptet Golfbanan som utomhusklassrum, och intresserad av att starta upp ett lokalt projekt? Hör av dig till thomas@idrottenskraft.se så får du hjälp vidare, i första hand via ditt RF-SISU-distrikt. Du kan också läsa mer via länkarna nedan.

    Information för golfklubbar ➤
    Information för skola och kommun ➤

    Skribent

    Thomas Björn
  3. Webbinarium om ICE-BREAKER
  4. Blåtonad bild på en istäckt green med en linjal nedstoppad i isen. Texten ICE-BREAKER, webbinarium om vinteröverlevnad 11 mars.
    Banskötsel

    Webbinarium om ICE-BREAKER

    Ta del av resultaten från STERF:s treåriga forskningsprojekt om bättre vinteröverlevnad. Anmäl dig till webbinariet den 11 mars och få tips och råd för en bättre vårstart, presenterade av Nordens främsta forskare och experter.

    Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.

    Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).

    Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.

    Datum: Måndag 11 mars 2024
    Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
    Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
    Språk: Skandinaviska språk
    Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤

    Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.

    Till anmälan ➤

    Program (cirkatider)

    Inledning

    • 08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.

    Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten

    • 09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.

    • 09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.

    09.45. Paus 15 minuter

    Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset

    • 10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.

    • 10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.

    • 11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.

    11.30. Lunch 60 minuter

    Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador

    • 12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.

    • 12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.

    • 13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.

    Avslutning

    • 13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.

    • 14.15. Tack för idag!

    Föreläsare och presentatörer:

    Trygve S. Aamlid, NIBIO

    Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO

    Wendy Waalen, NIBIO

    Karin J. Hesselsøe, NIBIO

    Marit Almvik, NIBIO

    Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet

    Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet


    Varmt välkommen med din anmälan!

    Skribent

    Porträttbild Håkan Blusi
  5. Krönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv
  6. Ekologisk hållbarhet

    Krönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv

    Tävling, social gemenskap, umgänge över generationsgränserna, en chans att komma in i ett sammanhang – och en fin naturupplevelse. Golfen är olika saker för olika människor. För mig är golfen till stor del det sistnämnda – en del av ett aktivt svenskt friluftsliv.

    En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

    Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

    ”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

    Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

    Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

    Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

    Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

    Skribent

    Porträttbild på Maria Strandberg.
  7. Erbjudande om jordprofilsanalys
  8. Banskötsel

    Erbjudande om jordprofilsanalys

    Hur vet du hur mycket sand, luft och näringsämnen gräset behöver för att må så bra som möjligt? Det kan en jordprofilsbedömning ge svar på. Ta hjälp av din bankonsulent för att ta prover av er profil och skicka dem på analys till ett oberoende labb i USA.

    En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

    Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

    Till vänster ett jordprov med thatch i olika nivåer markerat med en linjal. Till höger en man som sitter med ett jordprov samt ett antal olika verktyg.
    Din bankonsulent kan hjälpa till ta prover av er jordprofil och skicka dem på analys till ett oberoende laboratorium i USA.

    Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

    Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

    Fysikaliska och kemiska analyser

    I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

    Rapportsida med massor av text och kurvor, samt bild på en jordprofil i olika nivåer.
    Exempel: rapport fysikalisk analys.

    De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

    Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

    Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

    Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

    Detta ingår i den fysikaliska analysen

    Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

    ✓ Partikelstorlek
    ✓ Partikelklassificering
    ✓ Organiskt material
    ✓ Densitet
    ✓ Porositet
    ✓ Vattenhållande förmåga
    ✓ Perkolation

    Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

    En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

    Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

    Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

    I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

    Detta ingår i den kemiska analysen

    Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

    ✓ pH-värde
    ✓ Näringsämnesvärden
    ✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
    ✓ Kväve-release
    ✓ Salthalt
    ✓ Basmättnadsgrad

    Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

    Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

    Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

    En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

    Så här går det till rent praktiskt

    I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

    1. Bankonsulenten tar fem hålkoppar på varje green och delar upp dem i de olika nivåerna.

    2. Bankonsulenten tar även andra prover gällande växtplats, förutsättningar och spelbarhet.

    3. Proverna skickas till Brookside Labs i USA (läs mer på blinc.com).

    4. Efter cirka två månader kommer resultatet tillbaka, med analyssvar och rekommendationer baserade på obereonde forskning.

    5. Bankonsulenten går igenom det samlade resultatet med klubbens banchef.

    6. Tillsammans konstaterar vi ett nuläge och bestämmer ett önskat läge utifrån rådande förutsättningar. Vi diskuterar också strategier och planer för att nå det önskade läget. 

    7. Vidare uppföljning sker efter överenskommelse med dig som banchef.

    Följ upp resultatet med ny analys

    Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

    Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

    Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

    Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

    Du hittar våra kontaktuppgifter här.

    Skribent

    Kontaktkort Erik Dahl
  9. Godkända växtskyddsmedel december
  10. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel december

    Fyra växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Läs om vilka det gäller och ladda ner nya listan över godkända växtskyddsmedel.

    Kemikalieinspektionen har förlängt produktgodkännandet för ett totalbekämpningsmedel, två fungicider och ett biologiskt växtskyddsmedel:

    ✓ Roundup Ultra (5773) är godkänt till 2024-12-15

    ✓ Medallion TL (5075) är godkänt till 2026-06-15

    ✓ Instrata Elite (5466) är godkänt till 2024-12-31

    ✓ Mycostop (4295) är godkänt till 2024-09-30

    Tänk också på att:

    – Nuvarande godkännande för tillväxtregleraren Attraxor (5549) går ut den 31 december 2023. Vi återkommer i början av 2024 med besked om det förlängs eller ej.

    – 31 januari 2024 är deadline för att använda, lagra och bortskaffa den gamla versionen av Exteris StressGard (5461).

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och gör en inventering av ert kemförråd inför 2024.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

  11. Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER
  12. Banskötsel

    Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER

    Spännande paneldiskussioner, tankar om klimatförändringar och intressanta forskningsresultat om vinteröverlevnad. Det bjöds de 80 deltagarna på under STERF:s heldagsseminarium i Oslo i november. Nu kan du ta del av kunskapen!

    Frostig golfbana. Ett antal personer lägger på en stor vit plastduk över en green.
    Resultat av vintertäckning på Skandinaviska golfbanor är ett av delprojekten inom STERF:s forskningprojekt ICE-BREAKER.

    ICE-BREAKER är ett av STERF:s största forskningsprojekt någonsin.

    Forskare, agronomer och praktiker från flera olika länder har under de tre senaste åren tittat på vad som händer med gräs både under vintern och vid vårstarten.

    Sex delprojekt ska förebygga vinterskador

    Målet med ICE-BREAKER är att hitta metoder för att minska mängden vinterskador på golfbanor i Norden.

    Forskningen har genomförts i sex olika delprojekt under 2020–2023:

    Delprojekt 1: Gräsarters och -sorters förmåga att stå emot syrebrist och uppbyggnad av koldioxid och andra skadliga gaser under långvarigt istäcke.

    Delprojekt 2: Golfgreeners syrenivå och temperatur vid täckning med plastduk, is eller snö.

    Delprojekt 3: Resultat av vintertäckning av golfgreener med tät plast.

    Delprojekt 4: Gräsets påverkan av olika förhållanden vid den svåra övergången från vinter till vår.

    Delprojekt 5: Identifiera gronings- och växthämmande gaser i rotzonen efter istäcke, och metoder för att eliminera dem före återetablering.

    Delprojekt 6: Hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, samt om förbehandling (primning) kan förbättra resultatet.

    Välbesökt slutseminarium i Norge

    Paneldebatt med cirka tio personer på scen samt en moderator som står nedanaför scenen.
    Paneldebatt med Maria Strandberg, direktör för STERF, som moderator.

    Den 3 november 2023 genomfördes ett heldagsseminarium om ICE-BREAKER-projektet i Oslo. Hela Golfnorge var samlat, då seminariet gick parallellt med norska golfförbundets Golfting. Cirka 80 deltagare från Norge och Island deltog.

    Dagen började med en överflygning av klimatets påverkan i Norden och vilka utmaningar som kommer framöver. Konklusionen är att det troligtvis kommer bli varmare och mindre snö men mer is på många platser i Skandinavien. Det kan göra det ännu mer utmanande att få en bra start på säsongerna.

    Därefter presenterades slutresultaten från vart och ett av de sex delprojekten.

    Som avslutning var det en intressant paneldebatt med forskare och praktiker om vinterns utmaningar, där egna erfarenheter delades och frågor från publiken besvarades efter bästa förmåga.

    Ta del av kunskapen du med!

    Se de viktigaste resultaten från ICE-BREAKER i denna video.

    Alla presentationer från seminariet hittar du här.

    Mer om ICE-BREAKER i STERF:s projektbeskrivning

    Forskningsprojektet går nu in i sluttampen och slutrapporter från delprojekten kommer inom kort publiceras på STERF:s hemsida.

    Text: Carl-Johan Lönnberg och Håkan Blusi, bankonsulenter SGF

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  13. International Turfgrass Field Days
  14. Ekologisk hållbarhet

    International Turfgrass Field Days

    I slutet av juni hölls fältdagar på forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik i Norge. Över 90 deltagare från Skandinavien, Nederländerna, Tyskland och USA fick visningar av försök och presentationer av pågående projekt.

    I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

    International Turfgrass Fielddays

    I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

    I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

    Tre projekt snart avslutade

    Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

    ✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

    ✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

    ✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

    De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

    Videos från NIBIO:s fältdagar

    Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  15. Nytt STERF-projekt om torktålighet hos gräs
  16. Ekologisk hållbarhet

    Nytt STERF-projekt om torktålighet hos gräs

    Det nya projektet FAIR-WATER har startats upp för att minska riskerna med långvarig och extrem torka. Fokus ligger på att göra fairways mer torktåliga. Här kan du läsa om projektets första år.

    Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

    Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

    I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

    Två delprojekt

    Gräsförsök Fair water.
    Försöksfältet med 42 sorter av 10 olika gräsarter/underarter.

    Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

    Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

    Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

    Läs mer om projektet och resultaten så här långt

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  17. IPM-symposium i Sigtuna
  18. Ekologisk hållbarhet

    IPM-symposium i Sigtuna

    R&A:s och STERF:s symposium “Sustainable Golf Courses: Integrated Turf Management” arrangerades 18–19 september 2023 i Sigtuna, med många internationella deltagare.

    Sigtunas miljöarbete i fokus

    Sigtuna GK
    Foto: Per Eriksson

    Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

    Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

    Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

    Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

    Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

    Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

    Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

    Videos från IPM-symposiet

    Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

    Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  19. Godkända växtskyddsmedel september
  20. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel september

    Ett nytt biologiskt växtskyddsmedel är godkänt mot svampangrepp på etablerade gräsmattor på sportanläggningar. Läs mer om Harmonix och ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel.

    Växtskyddsprodukten Harmonix Turf Defence har godkänts av Kemikalieinspektionen. Bayer har sökt godkännandet för produkten, men företaget ENVU är innehavare av den i dagsläget.

    Kort fakta: 

    Produktnamn: Harmonix Turf Defence
    Aktiv substans: Bacillus amyloliquefaciens
    Reg nr: 5857
    Klass: 2L
    Godkännandet gäller tom: 2024-04-30
    Användande: Max 10 tillfällen per år, minst 7 dagar mellan varje behandling. Maxdos per enskilt behandlingstillfälle, 25 liter per hektar. 

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och sätt gärna upp den på anläggningen.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Ansök om godkännande hos kommunen

    Observera att Harmonix är klass 2L och att klubben måste ansöka till kommunen om att använda växtskydd på banan, på samma sätt som gäller för andra biologiska och kemiska växtskyddsmedel. Ta gärna hjälp av exempelmallen nedan.

    Ladda ner exempelmallen

     

    Skribent

    Porträttbild på Peter