Aktuellt om banskötsel

Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

(Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

Läs intervjun i textformat: 

Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

– I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

– Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

– Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

– Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

– Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

– Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

– Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

– Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

– Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

– Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

– Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

– Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

– I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

– Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

– I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

– Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

– Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

– Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

– Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

– När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

– Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

– Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

– Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

– Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

– Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

– Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.

Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om torsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.

Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans

Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.

Här är några tips:

Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.

Ladda ner tipsen som PDF

Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.

Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf

Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser 

Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.

Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).

Allt om Projektstöd Klubb 65+

Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. 

2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.

På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.

Motiveringen lyder:

Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör. 

Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.

För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.

Stort grattis till en värdig pristagare!

Mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris

Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

– Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

Kan bli artrika miljöer

Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

Stort engagemang för naturen

Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

Mer om kampanjen och WWFs arbete:

wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverige

Mer om golfens hållbarhetsarbete:

golf.se/hallbarhet
golf.se/biologiskmangfald

En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

Fysikaliska och kemiska analyser

I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

– De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

– Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

Detta ingår i den fysikaliska analysen

Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

✓ Partikelstorlek
✓ Partikelklassificering
✓ Organiskt material
✓ Densitet
✓ Porositet
✓ Vattenhållande förmåga
✓ Perkolation

Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

Detta ingår i den kemiska analysen

Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

✓ pH-värde
✓ Näringsämnesvärden
✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
✓ Kväve-release
✓ Salthalt
✓ Basmättnadsgrad

Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

Så här går det till rent praktiskt

I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

Följ upp resultatet med ny analys

Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

Du hittar våra kontaktuppgifter här.

ICE-BREAKER är ett av STERF:s största forskningsprojekt någonsin.

Forskare, agronomer och praktiker från flera olika länder har under de tre senaste åren tittat på vad som händer med gräs både under vintern och vid vårstarten.

Sex delprojekt ska förebygga vinterskador

Målet med ICE-BREAKER är att hitta metoder för att minska mängden vinterskador på golfbanor i Norden.

Forskningen har genomförts i sex olika delprojekt under 2020–2023:

Delprojekt 1: Gräsarters och -sorters förmåga att stå emot syrebrist och uppbyggnad av koldioxid och andra skadliga gaser under långvarigt istäcke.

Delprojekt 2: Golfgreeners syrenivå och temperatur vid täckning med plastduk, is eller snö.

Delprojekt 3: Resultat av vintertäckning av golfgreener med tät plast.

Delprojekt 4: Gräsets påverkan av olika förhållanden vid den svåra övergången från vinter till vår.

Delprojekt 5: Identifiera gronings- och växthämmande gaser i rotzonen efter istäcke, och metoder för att eliminera dem före återetablering.

Delprojekt 6: Hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, samt om förbehandling (primning) kan förbättra resultatet.

Välbesökt slutseminarium i Norge

Den 3 november 2023 genomfördes ett heldagsseminarium om ICE-BREAKER-projektet i Oslo. Hela Golfnorge var samlat, då seminariet gick parallellt med norska golfförbundets Golfting. Cirka 80 deltagare från Norge och Island deltog.

Dagen började med en överflygning av klimatets påverkan i Norden och vilka utmaningar som kommer framöver. Konklusionen är att det troligtvis kommer bli varmare och mindre snö men mer is på många platser i Skandinavien. Det kan göra det ännu mer utmanande att få en bra start på säsongerna.

Därefter presenterades slutresultaten från vart och ett av de sex delprojekten.

Som avslutning var det en intressant paneldebatt med forskare och praktiker om vinterns utmaningar, där egna erfarenheter delades och frågor från publiken besvarades efter bästa förmåga.

Ta del av kunskapen du med!

Se de viktigaste resultaten från ICE-BREAKER i denna video.

Alla presentationer från seminariet hittar du här.

Mer om ICE-BREAKER i STERF:s projektbeskrivning. 

Forskningsprojektet går nu in i sluttampen och slutrapporter från delprojekten kommer inom kort publiceras på STERF:s hemsida.

Text: Carl-Johan Lönnberg och Håkan Blusi, bankonsulenter SGF

I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

Foto: Svenska Golfförbundet

I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

Tre projekt snart avslutade

Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

Videos från NIBIO:s fältdagar

Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här. 

Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

Två delprojekt

Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

Läs mer om projektet och resultaten så här långt

Sigtunas miljöarbete i fokus

Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

Foto: Thomas Björn

Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

Videos från IPM-symposiet

Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.