Aktuellt om banskötsel

Här hittar du som är greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb artiklar och nyheter inom banskötsel och ekologisk hållbarhet.

Artiklar och nyheter

  1. Godkända växtskyddsmedel december
  2. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel december

    Fyra växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Läs om vilka det gäller och ladda ner nya listan över godkända växtskyddsmedel.

    Kemikalieinspektionen har förlängt produktgodkännandet för ett totalbekämpningsmedel, två fungicider och ett biologiskt växtskyddsmedel:

    ✓ Roundup Ultra (5773) är godkänt till 2024-12-15

    ✓ Medallion TL (5075) är godkänt till 2026-06-15

    ✓ Instrata Elite (5466) är godkänt till 2024-12-31

    ✓ Mycostop (4295) är godkänt till 2024-09-30

    Tänk också på att:

    – Nuvarande godkännande för tillväxtregleraren Attraxor (5549) går ut den 31 december 2023. Vi återkommer i början av 2024 med besked om det förlängs eller ej.

    – 31 januari 2024 är deadline för att använda, lagra och bortskaffa den gamla versionen av Exteris StressGard (5461).

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och gör en inventering av ert kemförråd inför 2024.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

  3. Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER
  4. Banskötsel

    Välbesökt slutseminarium om ICE-BREAKER

    Spännande paneldiskussioner, tankar om klimatförändringar och intressanta forskningsresultat om vinteröverlevnad. Det bjöds de 80 deltagarna på under STERF:s heldagsseminarium i Oslo i november. Nu kan du ta del av kunskapen!

    Frostig golfbana. Ett antal personer lägger på en stor vit plastduk över en green.
    Resultat av vintertäckning på Skandinaviska golfbanor är ett av delprojekten inom STERF:s forskningprojekt ICE-BREAKER.

    ICE-BREAKER är ett av STERF:s största forskningsprojekt någonsin.

    Forskare, agronomer och praktiker från flera olika länder har under de tre senaste åren tittat på vad som händer med gräs både under vintern och vid vårstarten.

    Sex delprojekt ska förebygga vinterskador

    Målet med ICE-BREAKER är att hitta metoder för att minska mängden vinterskador på golfbanor i Norden.

    Forskningen har genomförts i sex olika delprojekt under 2020–2023:

    Delprojekt 1: Gräsarters och -sorters förmåga att stå emot syrebrist och uppbyggnad av koldioxid och andra skadliga gaser under långvarigt istäcke.

    Delprojekt 2: Golfgreeners syrenivå och temperatur vid täckning med plastduk, is eller snö.

    Delprojekt 3: Resultat av vintertäckning av golfgreener med tät plast.

    Delprojekt 4: Gräsets påverkan av olika förhållanden vid den svåra övergången från vinter till vår.

    Delprojekt 5: Identifiera gronings- och växthämmande gaser i rotzonen efter istäcke, och metoder för att eliminera dem före återetablering.

    Delprojekt 6: Hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, samt om förbehandling (primning) kan förbättra resultatet.

    Välbesökt slutseminarium i Norge

    Paneldebatt med cirka tio personer på scen samt en moderator som står nedanaför scenen.
    Paneldebatt med Maria Strandberg, direktör för STERF, som moderator.

    Den 3 november 2023 genomfördes ett heldagsseminarium om ICE-BREAKER-projektet i Oslo. Hela Golfnorge var samlat, då seminariet gick parallellt med norska golfförbundets Golfting. Cirka 80 deltagare från Norge och Island deltog.

    Dagen började med en överflygning av klimatets påverkan i Norden och vilka utmaningar som kommer framöver. Konklusionen är att det troligtvis kommer bli varmare och mindre snö men mer is på många platser i Skandinavien. Det kan göra det ännu mer utmanande att få en bra start på säsongerna.

    Därefter presenterades slutresultaten från vart och ett av de sex delprojekten.

    Som avslutning var det en intressant paneldebatt med forskare och praktiker om vinterns utmaningar, där egna erfarenheter delades och frågor från publiken besvarades efter bästa förmåga.

    Ta del av kunskapen du med!

    Se de viktigaste resultaten från ICE-BREAKER i denna video.

    Alla presentationer från seminariet hittar du här.

    Mer om ICE-BREAKER i STERF:s projektbeskrivning

    Forskningsprojektet går nu in i sluttampen och slutrapporter från delprojekten kommer inom kort publiceras på STERF:s hemsida.

    Text: Carl-Johan Lönnberg och Håkan Blusi, bankonsulenter SGF

    Skribent

    Porträttbild på Calle.
  5. International Turfgrass Field Days
  6. Ekologisk hållbarhet

    International Turfgrass Field Days

    I slutet av juni hölls fältdagar på forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik i Norge. Över 90 deltagare från Skandinavien, Nederländerna, Tyskland och USA fick visningar av försök och presentationer av pågående projekt.

    I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

    International Turfgrass Fielddays

    I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

    I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

    Tre projekt snart avslutade

    Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

    ✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

    ✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

    ✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

    De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

    Videos från NIBIO:s fältdagar

    Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  7. Nytt STERF-projekt om torktålighet hos gräs
  8. Ekologisk hållbarhet

    Nytt STERF-projekt om torktålighet hos gräs

    Det nya projektet FAIR-WATER har startats upp för att minska riskerna med långvarig och extrem torka. Fokus ligger på att göra fairways mer torktåliga. Här kan du läsa om projektets första år.

    Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

    Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

    I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

    Två delprojekt

    Gräsförsök Fair water.
    Försöksfältet med 42 sorter av 10 olika gräsarter/underarter.

    Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

    Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

    Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

    Läs mer om projektet och resultaten så här långt

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  9. IPM-symposium i Sigtuna
  10. Ekologisk hållbarhet

    IPM-symposium i Sigtuna

    R&A:s och STERF:s symposium “Sustainable Golf Courses: Integrated Turf Management” arrangerades 18–19 september 2023 i Sigtuna, med många internationella deltagare.

    Sigtunas miljöarbete i fokus

    Sigtuna GK
    Foto: Per Eriksson

    Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

    Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

    Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

    Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

    Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

    Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

    Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

    Videos från IPM-symposiet

    Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

    Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  11. Godkända växtskyddsmedel september
  12. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel september

    Ett nytt biologiskt växtskyddsmedel är godkänt mot svampangrepp på etablerade gräsmattor på sportanläggningar. Läs mer om Harmonix och ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel.

    Växtskyddsprodukten Harmonix Turf Defence har godkänts av Kemikalieinspektionen. Bayer har sökt godkännandet för produkten, men företaget ENVU är innehavare av den i dagsläget.

    Kort fakta: 

    Produktnamn: Harmonix Turf Defence
    Aktiv substans: Bacillus amyloliquefaciens
    Reg nr: 5857
    Klass: 2L
    Godkännandet gäller tom: 2024-04-30
    Användande: Max 10 tillfällen per år, minst 7 dagar mellan varje behandling. Maxdos per enskilt behandlingstillfälle, 25 liter per hektar. 

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och sätt gärna upp den på anläggningen.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Ansök om godkännande hos kommunen

    Observera att Harmonix är klass 2L och att klubben måste ansöka till kommunen om att använda växtskydd på banan, på samma sätt som gäller för andra biologiska och kemiska växtskyddsmedel. Ta gärna hjälp av exempelmallen nedan.

    Ladda ner exempelmallen

     

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  13. Godkända växtskyddsmedel juni
  14. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel juni

    Mer information om nya fungiciden Signum och en mindre uppdatering av användningen av Instrata Elite. Läs mer och ladda ner den uppdaterade listan.

    Nu finns mer fakta om Signum, fungiciden som i april fick ett utökat produktgodkännande för användning på golfbanor. Följande gäller: Mot dollar spot och snömögel på tee, green och krage. Får användas juni–november, max 2 appliceringar per säsong med bomspruta eller avskärmad handhållen spruta. Maxdos per applicering: 1,5 kg/ha, minst 21 dygn mellan appliceringar.

    När det gäller InstrataElite har vi uppdaterat riktlinjerna kring applicering på olika delar av golfbanan: Max 2 appliceringar/år på tee och green med bomspruta. Max 2 appliceringar/år på fairway med handhållen spruta. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Artikeltips: Framtiden för kemiska växtskyddsmedel

    Du har väl inte missat att EU har lagt fram ett förslag om kraftig minskning av användandet av kemiska växtskyddsmedel?

    Läs artikeln där SGF:s bankonsulent Peter Edman siar om framtiden. Han tror att ett totalförbud på golfbanor kan komma – frågan är bara när. 

    Få koll på läget och var förberedd ➤

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  15. Forskningsresultat från STERF
  16. Banskötsel

    Forskningsresultat från STERF

    Ladda ner rapporterna från SCANGREEN 2019–2022, den skandinaviska utprovningen av gräsarter och grässorter. Få koll på vad som fungerar bäst på greener i vårt klimat.

    STERF har avslutat projektet SCANGREEN 2019–2022. Försöken gick ut på att testa gräsarters och grässorters känslighet mot snömögel och dollar spot på golfgreener i Norden. Nu har det kommit en slutrapport. Ladda ner den för att lära dig mer om försöken och se på resultaten.

    SCANGREEN 2019–2022: Rapport sorter mot snömögel och dollar spot


    I projektet gjordes också jämförelser av fröblandningar av rödsvingel, krypven, rödven och flerårigt rajgräs för greener. Ladda ner rapporten nedan och ta reda på hur det gick.

    SCANGREEN 2019–2022: Rapport fröblandningar

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  17. Landet runt juni 2023
  18. Banskötsel

    Landet runt juni 2023

    Torka har förekommit över hela landet sedan i våras och vattenfrågan har överskuggat allt annat. Därför har SGF:s bankonsulenter denna gång skrivit en gemensam Landet runt-rapport. Läs vidare för att ta del av deras gemensamma tankar och råd.

    Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste faktorerna är vatten, något gräset inte kan vara utan.

    En torr vår som påminner om 2018

    Hela Sverige har denna säsongstart drabbats av en torr vår och försommar. På flera platser är det till och med värre än 2018. Detta sätter självklart spår på landets golfbanor.

    För en del banor kom torkan innan alla vinter- och svampskador läkt ihop, och för dem har vårens återetablering varit en utmaning. Flera klubbar har upplevt en väldigt ”seg” vår och på några håll är situationen fortfarande kritisk vad det gäller vatten, återetablering, spelbarhet med mera.

    På SMHI:s hemsida finns mycket data och information som kan vara bra att hålla koll på under säsongen. Du hittar den här.

    Många åtgärder gjorda sedan senaste torkan

    Säsongen 2018 lärde oss mycket om hur vi kan och bör hantera torka. Flera golfanläggningar har sedan dess agerat med olika åtgärder, till exempel:

    ✓ Grävt dammar och våtmarker för att kunna bevattna mer
    ✓ Uppgraderat sina bevattningsanläggningar så att de är mer tillförlitliga
    ✓ Bytt pumphus
    ✓ Fixat spridare
    ✓ Förstärkt stamledningar
    ✓ Bytt signalkabel till bevattningsanläggningen för att säkerhetsställa funktion
    ✓ Bytt hela bevattningsanläggningen

    Torka juni 2023
    Bild från Ölands GK där man via LONA-bidrag byggt en damm som kan hålla ca 20 000 kubikmeter vatten.
    Bild från Ölands GK där man via LONA-bidrag byggt en damm som kan hålla ca 20 000 kubikmeter vatten.

    Säkra din banas framtida vattentillgång

    Under våren har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud i vissa län i Sverige. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsad.

    Den bästa investering en golfbana kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång för att överleva torkperioder.

    Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar.

    Några golfklubbar som har utökat sina vattenmagasin sedan 2018, ofta med hjälp av LONA-bidrag, är Ölands GK, Nässjö GK och Lundsbrunn GK.

    Läs mer om hur du anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller här.

    Viktigt att underhålla bevattningssystemet

    Än viktigare – och något alla bör göra – är att se över skicket på bevattningsanläggningen, som under dessa förhållanden verkligen får bekänna färg.

    I november 2018 inleddes etapp 1 av Mjölbys renovering av bevattningsanläggningen.
    I november 2018 inleddes etapp 1 av Mjölbys renovering av bevattningsanläggningen.

    På vissa håll är det inte bara torkan som orsakat problem på banan, utan att vatten används i onödan på grund av att bevattningsanläggningen är i dåligt skick.

    För att en bevattningsanläggning ska fungera bra bör alla spridare vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.

    Flera klubbar har rustat sina anläggningar, vilket är glädjande. Ett gott exempel är Mjölby GK, som för några år sedan tog beslutet att renovera hela sin anläggning i fem etapper.

    De har bytt pumphus, stamledningar, alla spridare och signalkabel. Från och med 2021 har de ett nytt, mycket bättre system installerat. Scrolla ner för fler bilder.

    Viktigt underhåll prioriteras ned

    Ett vanligt fel är spridare som inte har rätt täckning. I det här fallet är det en sektorspridare som vänder för tidigt. Utfallet blir att vatten inte når delar av green samt foregreen.
    Ett vanligt fel är spridare som inte har rätt täckning. I det här fallet är det en sektorspridare som vänder för tidigt. Utfallet blir att vatten inte når delar av green samt foregreen.

    Tyvärr ser vi många brister ute på de klubbar vi besöker. Vi får ofta höra att man inte hinner med allt underhåll. Anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den.

    De flesta bevattningsanläggningarna ute på klubbarna är mer än 20 år gamla, och på den tiden resonerade man precis likadant.

    Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström.

    Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier – det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar.

    Dåligt underhåll leder till merkostnader

    En undermålig bevattning orsakar inte bara dåliga spelytor. Det medför också en hel del kostnader för att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort.

    Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.

    Det kan också uppstå torrfläckar på gräset efter en lång tids torka. Om marken dessutom blir hydrofobisk (vattenavstötande tendens), så är det väldigt tufft att få tillbaka gräset. Flera klubbar rapporterar om detta problem. USGA har skrivit en bra artikel om ämnet.  

    Håll tummarna för mer nederbörd

    Hur stora torkskadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän till hösten. Vi vet inte hur sommaren utvecklar sig eller hur mycket nederbörd som kommer, men flera golfbanor rapporterar att det kommer att bli extrajobb i höst.

    Vi hoppas såklart att det kommer nederbörd i hela landet (i lagom mängd) så att det inte blir så stora konsekvenser på våra golfbanor.

    Läs på och agera i förebyggande syfte, det kommer vara en god investering! Hör gärna av dig till din bankonsulent om du har frågor eller funderingar.

    Bankonsulenterna SGF

    Några snabba tips:

    • Ett bra riktvärde för dimensionering av vattenmagasin är att kunna klara sig två månader med eget vatten.

    • Släpp upp klipphöjderna och vält mer för att minska avdunstningen.

    • Vätmedel på kortklippta spelytor gör att bevattningsvattnet fördelas jämnare över hela ytan. Självklart en kostnadsfråga, men om en behandling kan få gräset att överleva så är det mycket vunnet.

    • Bevattna rätt och efter behov. Gräs som får för mycket vatten och näring ser inte någon anledning att lägga energi på att bilda rötter. Av samma anledning blir blöta områden snabbt torra då de saknar ett bra rotsystem.

    • I ett idealtillstånd innehåller marken 25 % luft, 25 % vatten och 50 % mineraler, inklusive ett par procent organiskt material. Är luftvolymen mindre än 10 % i marken tar rötterna skada.

    Länkar till mer läsning:

    Bilder från Mjölby GK:s renovering av bevattningsanläggningen:

    Bild 1: November 2018, etapp 1 inleds. Bild 2: Back-to-back-installation av spridare där en kastar inåt och en utåt. Bild 3: Bild från 2020 innan installation av fler spridare på femmans fairway. Bild 4: Bild på femmans fairway från 2023 när det nya systemet installerats.

  19. Internationell hållbarhetsträff på Västkusten
  20. Internationell hållbarhetsträff på Västkusten
    Ekologisk hållbarhet

    Internationell hållbarhetsträff på Västkusten

    Utbyte av erfarenheter är ett billigt och effektivt sätt att få nya kunskaper. Varför uppfinna hjulet själv när det finns så många som har intresse och erfarenhet inom samma verksamhetsområde?

    I månadsskiftet maj/juni träffades 30 banchefer och rådgivare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Sverige under tre dagar för att lära av varandra.

    Hills G&SC, Botaniska Analysgruppen, Dagsholm GK, Hofgårds GK och Vallda G&CC fick besök av gruppen.

    Hållbar banskötsel är målet

    Patrik Niklasson, banchef på Skövde Golfklubb, berättar om mätmetoder och skötselstrategier.
    Patrik Niklasson, banchef på Skövde Golfklubb, berättar om mätmetoder och skötselstrategier.

    Gemensamt för deltagarna är att fokus ligger på att arbeta utan växtskyddsmedel samt att använda minsta möjliga mängd av växtnäring och andra insatsmedel som sand och vatten.

    Hållbar banskötsel handlar om att arbeta utefter naturens villkor och hantera orsaken till problem i stället för att behandla symtom. Hållbar greenkeeping handlar om timing: rätt sak i rätt mängd och vid rätt tid.

    Under träffen diskuterades och utbyttes erfarenheter om biologisk mångfald, mätmetoder, mätvärden, skötselstrategier, sjukdomar, ny teknik och artificiell intelligens.

    Läs mer om träffen, se bilder och länk till presentationer.

    Skribent

    En medelålders man med glasögon, kort skägg samt kortklippt ljusbrunt hår.