Aktuellt om banskötsel

Fältstudien, som är ett delprojekt i Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER, ska ge kunskap om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker – primning – av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

Krypvenssorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).

I försöket värderas skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid det tar för de olika sorterna och vilken täthet det blir.

Så gjordes försöket

Fältförsöket startade den 7 maj på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Sådden av den fröprimade sorten gjordes dock två dagar senare, då dessa frön blev försenade i leveransen samt att blandningsprocessen tog minst 24 timmar att genomföra.

Innan försöket påbörjades gjordes en vertikalskärning av ytan i två riktningar för att ta bort dött material. Därefter gjordes en luftning ner till 10 centimeter med 10 millimeters solida pinnar.

Utsädesmängden var 0,3 kg/100m² i två riktningar, det vill säga totalt 0,6 kg utsäde. Maskinen som används var en slitsmaskin (Vredo).

Efter sådd utfördes en kraftig mulldress samt en grundgödsling (2,5 kg/100m2 ) av green med Impact Emerge NPK 10-20-10. Därefter lades en täckduk (lutrasil) på försöksgreenen.

Bevattning av ytan har skett flera gånger per dag under hela processen. Försöksgreenen har skötts exakt som övriga greener på Sollefteå GK under hela försöksperioden, med samma strategier gällande bevattning, gödning, luftning av dukar med mera.

Fukthalten som mättes tre gånger dagligen med en TDR 300 (3 cm pinnar) låg mellan 20 och 25 procent under hela försöksperioden. Gödsling av försöksytan gjordes behovsanpassat med en blandning av Urea och ammoniumsulfat.   

Resultat från första årets försök

Vårstarten 2021 var optimal gällande temperatur och etableringen av gräset blev därför väldigt god. Redan den 12 maj var temperaturen riktigt bra både på natten och dagen. Därav gick återetablering fort framåt. Efter cirka tio dagar kunde man skönja de nya gräsplantorna.

Den första avläsningen gjordes den 24 maj och sista avläsningen 2 juni. Den 15 juni var försöksgreenen i princip homogen och försöket var klart.

Över lag var det en jämn och bra etablering på alla krypvensled, utan direkt skillnad mellan sorterna. Independence var något långsammare, men det var knappt mätbart. Dock var nollrutan som inte hade fått några frön klart efter i sin etablering.

Fröprimningen, som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra), visade sig ha liten påverkan på etableringen under 2021 och ingen större skillnad kunde noteras okulärt.

En observation som gjordes efter att försöket var avslutat var att sorten Luminary tenderade att breda ut sig bättre än de andra sorterna. Vid en okulär besiktning av försöksgreenen runt midsommar noterades en högre täthet i de led som såtts med den sorten.

Sammanfattning och nästa steg

Marktemperaturen i kombination med fukt (bevattning) styr väldigt mycket hur etableringen blir. Då det under 2021 var relativt höga temperaturer under försöksperioden är det svårt att dra några slutsatser kring vilken av sorterna som fungerar bäst vid låga temperaturer.

Studien visade dock återigen tydligt att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.

Studien kommer nu att fortgå under 2022 och 2023, enligt samma upplägg som 2021. Därefter kommer resultaten från de tre åren analyseras och en jämförelse göras, utifrån vilken fukthalt och marktemperatur som uppmätts vid respektive försök.

Ett stort tack till Sollefteå GK med banchef Jerker de Wall som både utförde arbete och samarbetade på ett föredömligt sätt i detta projekt. Dessutom ett stort tack till våra samarbetspartners SW Horto, Jordelit och Umeå GK.

Ladda ner försöksrapporten som PDF

Erik Dahl börjar sin nya tjänst på Svenska Golfförbundet den 1 februari 2022. Han kommer att gå parallellt med sin företrädare under våren för att säkerställa en så smidig övergång som möjligt för klubbarna när Bobban avgår med pension den 1 juli.

Erik Dahl är 43 år och född och uppvuxen i Värmland. Han inledde sin yrkeskarriär inom golfen med att som femtonåring plocka rangebollar på Sunne GK. 1998 flyttade han till Norge för att prova på greenkeeperyrket på flera olika banor.
 
Förbättring och tajming viktiga drivkrafter

2001 fick Erik erbjudande om att börja som assisterande greenkeeper på Kungl. Drottningholms GK. Detta ledde till tjänsten som Course Manager några år senare. Höjdpunkten var under åren 2010–2011 då större delen av banan renoverades med modern uppbyggnad och design.

– Som Course Manager på Kungl. Drottningholms GK har min drivkraft varit att förbättra spelytorna. Jag har haft ansvar för vidareutveckling och förädling av golfbanan genom både små och större byggprojekt genom åren och det har varit mycket stimulerande och roligt.

Eriks synsätt på modern greenkeeping handlar mycket om hållbar golfbaneskötsel där många utmaningar finns i takt med klimatförändringarna.

– Det handlar inte alltid om resurser, utan att tänka på att göra rätt saker vid rätt tidpunkt och att konsekvenserna i det man gör är nyckeln till att lyckas, säger Erik Dahl.
 

Tillbaka till golfbranschen

Erik stannade i tjänsten som Course Manager på Kungl. Drottningholm i 15 år. Familjen hade då bestämt sig för att flytta tillbaka till Värmland och Karlstad och Erik hade fått arbete utanför golfbranschen.

När tjänsten som bankonsulent dök upp under hösten omprövade Erik sitt beslut och sökte tjänsten, vilket vi på SGF är mycket glada för.

– Jag ser verkligen fram emot att få komma ut, träffa klubbarna och dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter, avslutar Erik.

Ny geografisk klubbindelning

I samband med att Erik tillträder sin tjänst görs vissa förändringar i den geografiska klubbindelningen mellan bankonsulenterna. Syftet är både att ge den bästa möjliga servicen till klubbarna och ta hänsyn till en hållbar och klimatsmart arbetsmiljö.

Se den nya geografiska indelningen här.

Den här månaden är det tre förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel, så se till att ladda ner den uppdaterade PDF:en att sätta upp i verkstad och kontor. 

► Totalbekämpningsmedlet Roundup Ultra (reg.nr. 3937) har fått förlängt godkännande till 30 april 2022. Tips! Läs mer om Roundup Ultra i nyheten gällande glyfosat. Klicka här ➤

► Fungiciden Instrata Elite (5466) har fått förlängt godkännande till 31 oktober 2023

► Godkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop (4934) gick ut den 1 oktober. Det får fortfarande användas till och med mars 2023, men får inte längre säljas från och med i vår. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Tips! Tänk på detta vid applicering med spruta

Vi vill passa på att ge ett förtydligande om försiktighetsåtgärder när det gäller applicering av svampskyddsmedel.

☛ För samtliga inom golfen godkända svampmedel gäller följande vid applicering med bomspruta: Ett anpassat skyddsavstånd ska bestämmas med hjälp av Säkert växtskydds "Hjälpreda vid bestämning av anpassade skyddsavstånd – Lantbruksspruta med bom".

☛ För Ascernity gäller också följande: Om man använder handhållen spruta (ryggspruta) är villkoret att munstyckesutrustning som reducerar avdriften med 90 procent ska användas vid spridning närmare än 100 meter från öppna vattendrag.

Psst! Du vet väl att Hjälpredan även finns som app till din mobil. Du hittar den där du laddar ned appar. 

Grönyteskötsel handlar om att göra och tillföra det som är nödvändigt, inte mer. Det här gäller i allra högsta grad när det gäller gödning. Detta bekräftades i handboken ”Behovsanpassad gödsling” som kom ut 2011 och som bygger på oberoende forskning.

Nu har det kommit en uppdaterad version som är kompletterad med den allra senaste forskningen och kunskapen. Här finns allt du behöver veta om gödsling och lite till.

Ladda ner handboken som PDF här ➤

Lägre kostnader – bättre för miljön

Att gödsla behovsanpassat behöver inte kosta speciellt mycket pengar och näringsinnehållet i marken behöver inte analyseras. Båda dessa faktum gör arbetet och planeringen lättare för en greenkeeper.

Lägre kostnader uppskattas av medlemmar och styrelse. Kunskapsbaserade beslut gör det lättare för greenkeepern att känna sig trygg i sina beslut och dess konsekvenser.

För mycket eller för lite av olika näringsämnen ökar risken för obalans i växtprofilen, vilket kan medföra komplikationer, onödig miljöbelastning och negativ påverkan både på kvalitet och på ekonomi.

Vi behöver finna balansen så att vi hjälper naturen, inte styr den. För det går ändå inte att styra naturen.

Många nackdelar med övergödsling

Det är lätt att hamna i obalans om man vattnar och gödslar för mycket. För mycket tillgång på näring och vatten ger ett klent rotsystem med ett svagt gräs som klarar sjukdomar och slitage sämre. För mycket näring på hösten gynnar skadesvampar.

Övergödsling och kraftig tillväxt leder också till onödigt mycket klippning och skötsel, vilket kostar extra resurser från golfklubben.

Dessutom påverkar överdriven tillväxt spelupplevelsen negativt, eftersom det ger långsam rull på greenerna och sämre spelytor generellt, genom att gräset blir mindre tåligt.

Det finns inga genvägar till en bra spelyta, men det går att odla fram bra spelytor på lite olika sätt. Frågorna alla behöver ställa sig regelbundet är:

Utgå från oberoende forskning vad gäller tillsatsmedel

Det finns idag ett otroligt stort utbud i branschen när det gäller växtnäring i alla möjliga mixade blandningar och prisnivåer.

Det saluförs även en lång rad tillsatsprodukter som vitaminer, mikroorganismer, hormonbaserade biostimulanter, aminosyror, enzymer och proteiner. Tillsatser som oftast inte behövs. När det gäller tillsatsmedel, fråga alltid efter oberoende forskningsförsök.

De vanligaste gödselprodukterna innehåller en blandning av nitrat-, ammonium- och ureakväve. Ett råd är att räkna ut vad ett kilo rent kväve kostar i de produkter ni använder. Gräset är enbart intresserad av kväve i sin enklaste form och det tas till största del upp som nitratkväve och i viss mån som ammoniumkväve.

Fosfor är viktigt för frösättning och för rotutveckling hos unga plantor. Behovet av fosfor är cirka 12 procent av kvävemängden. Ny forskning visar att det i etablerade gräsytor ofta redan finns rikliga mängder, så applicering med fosfor kan i många fall utelämnas för en lång tid framöver.

Enklare än du tror att göra en gödselstrategi

Jag förstår att det kan uppfattas som en svår och stor utmaning att veta hur en golfbana ska gödslas när marknaden erbjuder ett mycket stort utbud av produkter. Men det är inte vettigt att låta en säljare från ett vinstdrivande företag lägga upp en gödsel- och skötselstrategi för golfklubben.

Enligt oberoende forskning finns ingen anledning att variera förhållandena mellan olika näringsämnen och gödselprodukter under växtsäsongen. Det gör egentligen planeringen av en gödselstrategi mycket enkel. Det kan också bli tämligen billigt.

Svaren finns i handboken ”Behovsanpassad gödsling”. Är du ändå osäker, kontakta din bankonsulent.

En hållbar önskelista

Avslutningsvis vill jag dela med mig av tre önskemål som golfen behöver tänka på för en hållbar framtid på våra banor:

1. Att ansvarig banpersonal har god kunskap i hur naturen fungerar, för att kunna motivera och fatta beslut om vad som ska tillföras eller inte ska ut på golfbanans spelytor.

2. Att vi assisterar naturen i stället för att försöka kontrollera den.

3. Att vi arbetar preventivt, i stället för att behandla symptomen.

Eleverna från Högre Greenkeeperutbildning (HGU) 2019–2021 har nu äntligen tagit sin examen efter två annorlunda år som behövt anpassas till pandemin. Vissa av kursblocken kunde hållas fysiska medan några blev digitala, vilket var en utmaning för alla parter som vi tagit oss igenom tillsammans.

Ett vasst gäng som vuxit med uppgiften

Nya kunskaper och insikter är inhämtade och ett nytt nätverk är skapat. Det har varit en stor utveckling hos samtliga elever och många har vuxit med uppgiften under de två utbildningsåren, vilket är kul att se.

De individuella prestationerna på tentor och de många bra examensarbetena har väckt stor beundran hos oss bankonsulenter. Likaså att samtliga elever presenterat sina arbeten för sina kurskamrater på ett väldigt naturligt och bra sätt.

Mads Thers blev HGU-stipendiat

En som gjorde det ”lilla extra" var Mads Thers från norska Holstmark Golf som blev utbildningens stipendiat! Motiveringen lyder:

Mads Thers har genom goda skrivningsresultat, ett aktivt deltagande under lektionerna med sitt positiva ifrågasättande, ett examensarbete utöver det vanliga, ett gott kamratskap samt en vilja att dela med sig av sina kunskaper utnämnts till 2021 års HGU-stipendiat.

Som HGU-stipendiat kommer Thers att få följa med SGF den stora greenkeepermässan BTME i Harrogate, England, och vidareutbilda sig ytterligare via deras digra seminarieprogram. 

SGF:s bankonsulenter vill rikta ett stort grattis till er alla och lycka till i framtiden!

Är du också intresserad av att gå Högre greenkeeper-utbildning? Nästa HGU startar hösten 2022 och anmälan öppnar under våren. Du hittar allt om utbildningen här. 

Många golfanläggningar har gjort två ekonomiskt bra år 2020 och 2021. Det gör att det finns pengar att investera i att göra spelytorna ännu bättre.

Många har hjälpsått sina gräsytor, dressat och djupluftat sina fairways, byggt om tee och bunkrar, renoverat greener, sett över dräneringen och investerat i ny bevattning.

Men när det nu finns utrymme ekonomiskt, glöm inte att även investera i personalen! Ett bra exempel visas i Pitch avsnitt 13. 

Hösten 2021 besökte Pitch reporter Västerås GK, som väljer att prioritera personalen för att andra investeringar ska slå väl ut. Se filmen ovan.

Om Pitch

Pitch är ett webbaserat studioprogram om klubbutveckling, med reportage och goda exempel från Golfsverige varvat med samtal och diskussioner i studion. Serien har hittills sänts i två säsonger – våren 2021 och vintern 2021–2022.

Alla avsnitt finns tillgängliga att titta på i efterhand, för den som har missat ett program eller vill kika igen. Du hittar dem på golf.se/pitch. 

Det är mycket glädjande att vi har ett ökat positivt samarbete med många av landets länsstyrelser. 

Genom träffar och sammankomster har golfen fått en chans att visa de positiva effekter som golfanläggningen har på bland annat biologisk mångfald, ett område där vi är ganska bra idag men med enkla medel kan bli ännu bättre. 

Länsstyrelsen: "Biologisk mångfald på golfbanan"

Samarbetet har mynnat ut i en enkel, illustrativ folder från Länsstyrelserna som visar varför vi bör göra åtgärder, vilka och vad vi kan hjälpa och hur vi praktiskt kan gå tillväga i arbetet med att öka den biologiska mångfalden på våra banor.

Hjälp bin och andra viktiga pollinatörer

I foldern får du tips på några växter som är bra att gynna på golfbanan då de ger nektar och pollen till pollinatörer.

Du kan också läsa om hur död ved, sandblottor, glesa skogsbryn, dammar och vattendrag, stenrösen och blommande rabatter på anläggningen bidrar till artrikedom och att växter, djur, insekter och fåglar trivs och frodas.

Tryckt och digital version

Är du intresserad av att få foldern i tryckt version, kontakta Peter Edman (se kontaktuppgifter nedan).

Golffoldern finns också tillgänglig digitalt, som PDF, på Länsstyrelsens hemsida. Länka gärna till den från klubbens hemsida och sprid via andra lämpliga kanaler.

Biologisk mångfald på golfbanan (lansstyrelsen.se)

Det är tillverkaren Syngenta som meddelar att originalförpackningen till tillväxtregleraren Primo Maxx II inte har märkts med en korrekt varningssymbol för brandfarlig vätska.

Det är inga förändringar eller problem med produkten i sig, men det är inte tillåtet att använda växtskyddsmedel som är felaktig etiketterade. Produkter som klassificeras som brandfarliga kräver också en annan typ av lagring och hantering.

Som slutanvändare får ni därför tillsvidare inte använda Primo Maxx II, utan behöver identifiera, ometikettera och lagra produkten på ett korrekt sätt. Därefter inväntar ni vidare instruktioner kring insamling och utbyte till produkten i korrekt märkta förpackningar. Så här gör ni:

1. Identifiera

– Kontrollera om ni har några förpackningar med Primo Maxx II i era lokaler.

– Avbryt i så fall omedelbart all användning och säkerställ att produkten finns i sin originalförpackning.

– Se till att all personal som kan komma i kontakt med produkten är medvetna om informationen.

2. Ometikettera

Alla förpackningar med Primo Maxx II måste ha en etikett som visar att den innehåller brandfarlig vätska. Syngenta har tillhandahållit en lämplig etikett du kan ladda ner nedan, skriva ut och klistra på nuvarande förpackning.

– Om du har kvar ytterförpackningen i kartongmaterial, skriv ut och fäst den nya etiketten på förpackningen, över den nuvarande varningssymbolen.

– Om du endast har innerförpackningen, en plastflaska, måste du som minsta åtgärd markera denna som brandfarlig vätska på etiketten på ett sätt som är permanent.

Ladda ner ersättningsetiketten här

3. Lagra

– Materialet får endast förvaras i sin originalförpackning.

– Materialet ska lagras i låda eller skåp avsett för brandfarliga produkter, eller om sådana inte är tillgängliga, i ett kallt, välventilerat utrymme.

– Lagra avskilt från möjliga antändningskällor som värmare och direkt solljus.

– Lagra avskilt från alla brännbara material såsom kartonger och lastpallar.

– Lagra avskilt från kemikalier som inte är brandfarliga.

– Bär personlig skyddsutrustning inklusive skyddshandskar vid hantering, i enlighet med produktens säkerhetsdatablad.

Syngenta meddelar att de lokala distributörerna inom kort kommer att informera om vad nästa steg är för den Primo Maxx II du har i dina lokaler och hur du kan ersätta det med korrekt märkta produkter som är tillåtna att använda.

För mer information, ladda ner originalbrevet från Syngenta

Den aktiva substansen glyfosat, som finns i många totalbekämpningspreparat, har varit omdiskuterad länge och dess fortsatta användande har varit osäkert.

Inom golfen har vi möjlighet att använda glyfosatprodukten Roundup Ultra, vilket är vår enda godkända totalbekämpningsprodukt.

Nu har EU-kommissionen godkänt glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel till och med 15 december 2022. En utredning pågår om eventuell ytterligare förnyelse efter 2022. Beslutet ska ha fattats senast i december 2022, då den nuvarande godkännandeperioden löper ut.

SGF följer utvecklingen i glyfosatfallet och om eventuella nya alternativ kommer ut på marknaden.

Läs mer om glyfosat och utredningen hos Kemikalieinspektionen.

Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

– Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

– Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

Skannade in från banguiden

Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

– Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

– Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

En pärm till varje anställd

Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

– Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

– Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

– Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

Text och bild: Lena Lindström