Golfens arbete med hållbarhet ger grönare städer
År 2050 kommer 50 procent av världens befolkning att bo i storstadsregioner enligt FN. En av våra största utmaningar är att skapa hållbara livsmiljöer för majoriteten av jordens befolkning. Därför satsar svensk golf på miljö- och hållbarhetsarbetet.
Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.
– Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.
Men kampen om marken är hård.
– Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.
GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls.
Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.
– Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.
Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.
– Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
Strandberg.
Maria Strandberg
Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.
Text: Thomas Björn
Fler nyheter
-
Fler holkar och mer kvitter på Vassunda GK
Anders Egerot och Lasse Fröjdlund inventerar och rensar holk på hål 1. Foto: Mats Falk Våren 2023 satte golfklubbens kommitté för hållbar golfanläggning i gång ett projekt för att gynna fågellivet. 46 holkar avsedda för stare, mes och göktyta köptes in från Uppsala kommuns snickeri för arbetsträning, och placerades ut på och längs med banan.
Mats Falk är tidgare styrelseledamot på Vassunda GK, och en av initiativtagarna till projektet.
– När vi satte upp holkarna ville vi att de skulle vara synliga både för fåglar och golfspelare, utan att störa spelet förstås. Ett antal holkar målade vi röda och gula för att markera avstånd till mitten av green, 100 respektive 150 meter. På vissa hål blev det dessutom utmärkta siktmärken, säger Mats Falk.
Alla i klubben fick ta del av projektet
Mats Falk var 2022 med i styrelsen på Vassunda GK och är idag styrelseledamot i Upplands Golfförbund samt leder kommittén Hållbar Golfanläggning. Foto: Ebba Falk Medlemmarna erbjöds att vara med och sponsra holkar. Klubben informerade också att man skulle följa upp efter säsongen och meddela vilka besökare holkarna haft. Och det visade sig bli ett riktigt uppskattat initiativ.
– Vi ordnade även informationsträff, fältvandring och fågelvandring på klubben, säger Mats.
Ett lyckat initiativ på flera plan
Vad tyckte då de bevingade invånarna på banan? Jo, i alla utom två av de uppsatta holkarna kunde man se att det hade varit någon aktivitet, en riktig fullträff alltså!
Under 2024 har det satts upp ytterligare 20 holkar och vi ser fram emot att följa detta fina initiativ framöver.
-
Vildare golf: Tips på aktiviteter att göra i vinter
Idag riskerar 500 av Sveriges runt 4 400 pollinerande insektsarter att dö ut. Den största anledningen är att deras livsmiljö försvinner. De senaste 100 åren har 90 % av alla Sveriges blomrika ängs- och naturbetesmarker försvunnit.
Om den här trenden fortsätter får det allvarliga konsekvenser även för oss människor. En tredjedel av maten vi äter är beroende av att pollineras av insekter.
Här kan golfen bidra, med våra stora arealer av skog, bryn, dammar och områden med högt gräs som kan utvecklas till hotspots för biologisk mångfald.
Golfklubbar över hela landet har under 2024 anslutit sig till SGF:s och WWF:s kampanj Gör golfen vildare, och gjort åtgärder för att gynna artrikedomen. De har också registrerat sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.
Tre saker du kan göra i vinter
WWF har tagit fram tre tips på saker att göra redan i vinter för att öka den biologiska mångfalden på din bana. Det gäller oavsett om ni är en av de klubbar som redan deltar i kampanjen, eller är nyfikna på ämnet och vill komma i gång.
✓ Utvärdera och inventera det ni gjort hittills. Med hjälp av det kan ni lägga en plan för kommande säsong, och gärna öka på med några ytterligare insatser. Kanske har ni fått fler intresserade medlemmar under året som gått?
✓ Hjälp fåglarna i kylan! Fett och frön ger energi som är viktigt för att fåglarna ska hålla värmen. Sätt gärna upp flera fågelmatare på golfklubben, helst nära buskar eller grenar. Då kan fåglarna lätt söka skydd om det skulle komma rovfåglar. Läs mer om hur du hjälper fåglarna i vinter.
✓ Berätta vad ni gjort och inspirera andra! Dela gärna med din klubbs resa mot vildare golf i WWF:s Facebookgrupp "Vi gör Sverige vildare".
Där kan ni också hitta egen inspiration och få svar på många frågor. I gruppen finns massor av samlad erfarenhet och tips. Gå med i Facebook-gruppen här.
Lycka till med ert hållbarhetsarbete – tack för att ni bidrar till att skapa mer kvitter och surr på er golfbana!
-
Laholms GK får kommunens miljöpris 2024
Sedan 1989 delar Laholms kommun varje år ut ett miljöpris som stöd, uppmuntran eller belöning för en extra god insats inom natur- och miljövård i kommunen. 2024 var det Laholms Golfklubb som tilldelades priset.
På bilden ses Rigmor von Zweigbergk, klubbordförande, Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef. De tog emot priset vid kommunfullmäktiges sista sammanträde för året.
Motivering: Laholms Golfklubb tilldelas priset för deras betydande insatser för att främja biologisk mångfald och hållbart miljöarbete. De har föredömligt arbetat med ängar och lämnat död ved i landskapet för att skapa en rikare och mer varierad natur. De har dessutom visat hur man kan kombinera sport och naturvård och jobba för en hållbar golfanläggning.
Hur kommer det sig att ni startade med ökad biologisk mångfald?
– Vi fick inspiration på en konferens med Svenska Golfförbundet. En golfbanechef på en klubb i Dalsland berättade om deras miljöarbete och vi tänkte direkt att det var något vi ville prova. Golfklubbar har ofta kritiserats för kortklippta stora gräsytor på banorna, idogt gräsklippande och vattnande.
Vad tycker medlemmarna om klubbens miljöarbete?
– Våra drygt 1500 medlemmar både uppmärksammar och uppskattar det som görs och de har även skänkt oss en vacker fototavla från banans blomsterängar. Vi informerar löpande om händelseutvecklingen i vår medlemskommunikation och skyltar om miljöarbetet längs banorna.
Hur syns miljöarbetet längs banorna?
– Det är i dagsläget några tusen kvadrat äng som får växa och blomma för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. En biodlande granne hjälper oss med våra bikupor utmed banan och vi har i år sålt 63 kilo av den honungen.
Där det är möjligt lämnar vi döda träd och ved utmed banorna så att insekter kan övervintra. 25 % av våra skalbaggar är beroende av förmultnande ved.
Några andra exempel på miljöarbete?
– Vi automatiserar gräsklippning med robotar på rangen och försöker dessutom sköta våra golfbanor på ett så hållbart sätt som möjligt när det gäller gödning, växtskydd och bevattning.
Den sällsynta fjärilen Hedvintermätare finns i vår närmiljö har vi fått veta. Säkert inget som vi kan ta åt oss äran över, men något vi kan hjälpa till att vårda och värna om i vårt framtida arbete.
Hur känns det att få priset?
– Väldigt överraskande och ärofyllt. Oväntat för en golfklubb att få en sådan utmärkelse. Vi har lagt ned mycket arbete och är stolta att det uppmärksammas. Detta sporrar oss till framtida satsningar och utveckling av vårt miljöarbete, avslutar Mattias Eriksson, banchef och Jyrki Välimäki, klubbchef Laholms GK.
Mer om Laholms Golfklubbs miljöarbete
Mer om Laholms kommuns miljöpris
Text & bild: Bo Bjelvenstedt, kommunikatör Laholms kommun
