- För klubben
- Banskötsel
- Senaste nytt
- Senaste nytt om banskötsel
Senaste nytt om banskötsel
Du som arbetar med banskötsel eller är inblandad i beslut som tas på en golfklubb kan få senaste nytt inom verksamheten. Ta del av informationen och bli mer lönsam på din golfklubb.
Vill du ha bankonsulenternas nyhetsbrev om banskötsel (skickas kvartalsvis), skicka din e-postadress till susanne.persson@golf.se.
Nyheter
- Vad kostar det att driva en golfbana?
-
Vad kostar det att driva en golfbana?
Resultaten från årets enkät om driftskostnader på golfanläggningar har nu bearbetats, analyserats och jämförts med resultaten från 2014–2019. Ännu ser vi inga effekter av pandemin, men till 2021 väntas vi se förstärkta resurser för banskötseln.
Coronaåret 2020 var väldigt ovisst ur ett ekonomiskt perspektiv och flera golfanläggningar begränsade resurserna tidigt på året. Men när vi summerade året var det ett rejält uppsving för golfen och flera golfanläggningar gjorde ett rekordår rent ekonomiskt.
Nyckeltalen i årets enkätsvar påverkades dock inte nämnvärt av pandemin, utan följer i stort hur det sett ut sedan driftskostnadsenkäten startade 2014. Gissningsvis blir det större förändringar 2021, då flera golfanläggningar förstärkt med mer resurser då vi är inne i en ny golfboom där många golfklubbar har fler medlemmar, mer spel och stärkt ekonomi.
Rikssnittet för 2020
Nedan är en tabell över rikssnittet från den senaste undersökningen, med antal tillsvidareanställda, sammanlagt antal timmar för säsongspersonal samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift, angivna exklusive moms.
9 hål 18 hål 27 hål 36 hål Anställda (antal) 0,9 st 2,7 st 3,95 st 5,7 st Säsongspersonal (timmar) 1 675 h 3 792 h 6 313 h 6 044 h Drivmedel 45 000 kr 145 000 kr 250 000 kr 328 000 kr Gödningsmedel 30 000 kr 128 000 kr 246 000 kr 359 000 kr Maskinleasing 45 000 kr 306 000 kr 573 000 kr 754 000 kr Maskinservice och reservdelar 40 000 kr 116 000 kr 189 000 kr 248 000 kr Jämfört med snittet kan resultaten variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt. Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader lägger vissa långt mindre, andra långt mer än snittanläggningen.
Det är många faktorer som påverkar klubbarnas budget och behov, vilket vi återkommer till senare i artikeln.
Nyckeltal 2014–2020
När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år. Det kan bero på att det är olika klubbar som svarat, men också på att kostnadsbilden varit hyggligt konstant genom åren.
Nedan är nyckeltal från de sammanlagda resultaten av enkäterna 2014–2020, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.
Nyckeltalen är framtagna utifrån de spann där vi hittar majoriteten av respondenterna inom de sex områden som undersökts.
9-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 1 tillsvidareanställd, totalt mellan 850 och 1 350 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: drivmedel 30 000–50 000 kr, maskinleasing 50 000–75 000 kr, gödningsmedel 20 000–40 000 kr och service och reservdelar för maskiner 30 000–50 000 kr.
18-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 2–3 tillsvidareanställda, totalt mellan 3 500 och 5 000 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: drivmedel 120 000–150 000 kr, maskinleasing 200 000–300 000 kr, gödningsmedel 115 000–135 000 kr och service och reservdelar för maskiner 100 000–120 000 kr.
27-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 3–4 tillsvidareanställda, totalt mellan 4 500 och 6 000 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: drivmedel 180 000–200 000 kr, maskinleasing 250 000–400 000 kr, gödningsmedel 160 000–200 000 kr och service och reservdelar för maskiner 150 000–170 000 kr.
36-hålsanläggningar
Personalresurser per år: 5–6 tillsvidareanställda, totalt mellan 6 000 och 8 000 arbetstimmar för säsongspersonal.
Kostnader per år: drivmedel 260 000–300 000 kr, maskinleasing 600 000–900 000 kr, gödningsmedel 200 000–300 000 kr och service och reservdelar för maskiner 200 000–270 000 kr.
Faktorer som påverkar kostnaderna
Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som något exakt facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen med både långt högre och långt lägre kostnader.
Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är främst dessa:
Geografiskt läge – var i Sverige ligger banan?
Spelsäsong – hur många skötselveckor har man?
Ambitionsnivå – vilken målsättning har anläggningen?
Arealer – hur många hektar är golfbanan?
Jordart – vad är det för mekanisk sammansättning?
Gräsart – vilken är den dominerande gräsarten?
Bunkrar – hur många finns på banan?
Gödningsmedel – vilken gödningsstrategi använder man sig av?
Den största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.
Gör en nyckeltalsanalys
Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och de nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.
Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat. Ta kontakt med undertecknad eller din bankonsulent så hjälper vi dig.
Om undersökningen
Svenska Golfförbundet har sedan 2014 årligen genomfört en enkätundersökning kring driftskostnader på golfanläggningar i Sverige. Syftet är att kartlägga kostnadsbilden och få fram nyckeltal på hur mycket resurser det går åt för att sköta en golfbana i Sverige, samt se hur trenden ser ut över tid. Sker det någon förändring från år till år inom personalresurser eller de olika kostnadsposterna?
Enkäten skickas till banchefer och klubbchefer i Golfsverige, som svarat anonymt med siffrorna för sin anläggning. Svarsfrekvensen ligger mellan 20 och 30 procent av totala antalet golfanläggningar i Sverige (cirka 450) och respondenterna är fördelade över hela landet.
Enkätsvaren sammanställs, bearbetas och analyseras sedan av Svenska Golfförbundets bankonsulenter. Resultaten presenteras på olika seminarier, utbildningar, mässor samt publiceras på SGF:s hemsida.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- ICE-BREAKER: Fältstudie om krypvenssorter
- Banskötsel
ICE-BREAKER: Fältstudie om krypvenssorter
Hur etablerar sig olika krypvenssorter vid låga temperaturer och kan förbehandling av utsädet ha en positiv inverkan? Det ska ett nytt forskningsprojekt som genomförs på Sollefteå GK ta reda på.
Fältstudien är ett av totalt sex delprojekt i Sterfs pågående forskningsprojekt ICE-BREAKER, som har det övergripande målet att ta reda på hur is- och vattenskador kan reduceras på nordiska golfbanor.
Delprojekten löper parallellt under 2020–2023 och detta försök handlar om hur olika krypvenssorter kan etablera sig vid låga temperaturer samt om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.
Uppstart på Sollefteå GK maj 2021
Fältförsöket startar under 2021 och genomförs på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Försöket är en vidareutveckling av tidigare års fältförsök om olika såtekniker.
Syftet är att värdera skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor på olika krypvenssorter vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det? Vilken täthet blir det?
Olika sorters krypven – med och utan primning
Resultatet kan variera beroende på många omständigheter. I detta försök vill vi se om det är någon skillnad på olika sorter, där vi kommer att jämföra en sen sort, en medelsort och en snabb sort av krypven.
Dessutom ska vi undersöka om fröprimning kan bidra med snabbare etablering, där vi kommer att jämföra Independence behandlad med tillväxthormonet gibberellinsyra (GA 3) med en obehandlad version av samma sort.
Sorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). Dessa är utvalda från tidigare labbförsök från USA.
Utsädesmängden är 0,6 kg/100m² och maskinen som används är en slitsmaskin (Vredo).
Avläsning av temperatur, fukt och etablering
Avläsning av försöket kommer ske minst tre gånger tills greenen är homogen. Mätdata och observationer som kommer ske är ytans marktemperatur, fuktighet samt visuell bedömning av uppkomst av nya plantor.
Väderförhållanden och underhåll kommer att övervakas och rapporteras. Skötsel av greenen kommer att ske efter Sollefteå GK vanliga strategier efter vinterskador.
Resultaten kommer publiceras och spridas på Svenska Golfförbundets och STERF:s hemsidor samt i de nordiska länderna.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- Kungsbacka GK får Natur- och Miljöpriset 2020
-
Kungsbacka GK får Natur- och Miljöpriset 2020
Ett långvarigt miljöarbete med bland annat eldrivna maskiner, återhållsam gödsling, solceller på taket, laddstolpar på parkeringen, sandbäddar för pollinerande bin och 150 uppsatta fågelholkar är några av skälen till priset.
Natur- och Miljöpriset delas ut årligen av Svenska Golfförbundet (SGF) och Swedish Greenkeepers Association (SGA). Motiveringen av Kungsbacka GK lyder i korta ordalag: ”För ett långvarigt och bra miljöarbete som sträcker sig 15–20 år tillbaka i tiden.”.
Priset består av ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.
Diplomet räcktes över i slutet av mars 2021 av Peter Edman, bankonsulent på SGF, samt Göran Tyrsing, kanslichef på SGA, i samband med inspelningen av ett reportage om hållbarhet till avsnitt sju av golfförbundets webb-TV-satsning Pitch.
Peter Edman förklarar en del av Kungsbackas framgång i miljöarbetet:
– Klubben har en aktiv miljökommitté med en bra mix av förtroendevalda, anställda och ideella och miljöarbetet är väl förankrat i styrelsen. Beslutsgången mellan miljökommitté, banchef, kanslichef och styrelse är bra, liksom kommunikationen mellan klubben och lokala myndigheter. Andra klubbar kan lära av Kungsbacka.
En långsiktig miljöstrategi
Här kommer ett axplock på aktiviteter i klubbens miljöstrategi: Eldriven gräsklippare, vält och bollplockare på drivingrangen, laddstolpar på parkeringen, solceller på taket, 150 uppsatta fågelholkar på banan, hackspettar och gröngölingar som flyttats inom området för att få ökad livskvalitet, bikupor, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling.
Det sistnämnda är baserat på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF:s råd och rekommendationer. Tack vare dessa har klubben lyckats minimera användning av kemiska växtskyddsmedel och gödselmedel.
En miljöingenjör som klubbchef
Håkan Emqvist är klubbchef sedan sommaren 2020, med en bakgrund som vatten- och miljöingenjör – en något annorlunda bakgrund jämfört med många andra chefer på golfklubbar i Sverige. Den rekryteringen säger också en del om hur styrelsen och miljökommittén på Kungsbacka golfklubb tänker ”utanför boxen”.
– Vi märker att den yngre generationen tycker att hållbarhetsfrågor är betydligt viktigare. Vi har en hel hållbarhetsrörelse som leds av Greta Thunberg där hållbarhetsfrågan är helt central. Man vill se en samhällsutveckling där hållbart tänk står i fokus – och där spelar golfbanor en väldigt viktig roll, säger Håkan Emqvist till Pitch och fortsätter:
– Vi tror att det är viktigt för framtida medlemsrekrytering, för att hålla oss relevanta och intressanta för de gäster som kommer och besöker oss, för partners och sponsorer som vill att de partners som de arbetar med tänker på miljön. Det är alltså inte bara yttre krav som gör att vi väljer att gå den här vägen.
Kommunalrådet lovordar klubben
Fredrik Hansson, kommunalråd (C) i Kungsbacka kommun som arrenderar ut en stor del av marken till golfklubben, lovordar klubbens natur- och miljöarbete.
– Kungsbacka golfklubb driver ett långsiktigt miljöarbete som går många år tillbaka. Det är något vi från kommunens sida sätter stort värde på att, att man är aktiv, självständig och tar ansvar för sitt miljöarbete på ett så bra sätt.
Enligt kommunalråd Hansson stärker det klubbens position som idrottsförening.
– Jag ser Kungsbacka golfklubb som en stor förebild för andra föreningar – att vara ett gott exempel, säger han till golfförbundets TV-satsning Pitch.
Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft
Se Pitch om Kungsbacka GK
Se reportaget om Kungsbacka Golfklubb från Pitchavsnittet om hållbarhet nedan. Klicka på playknappen för att komma direkt till reportaget, som startar 21 minuter och 20 sekunder in i programmet.
Om Natur- och miljöpriset
Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF). Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra.
Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.
Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:
✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation - Godkända växtskyddsmedel mars
- Banskötsel
Godkända växtskyddsmedel mars
Herbiciden Overtake och fungiciden Ascernity är nya på den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel. Dessutom är Mycostop tillbaka – nu godkänt till och med april 2022.
Det är två nya produkter och en hel del övriga förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel denna gång, så se till att ladda ner en ny PDF att sätta upp i verkstad och kontor. Gå också igenom kemförrådet och dubbelkolla att allt ni har lagrat där följer Kemikalieinspektionens regler.
Några av uppdateringarna
► Overtake – ny herbicid godkänd till och med 2025-12-31. Mer information kommer under våren
► Ascernity – ny fungicid godkänd till och med 2022-12-31. Mot svampsjukdomar, till exempel dollar spot, på green och tee.
► Roundup Ultra – förlängt godkännande till 2021-03-31 (tidigare godkännande upphörde 2019-12-31)
► Medallion – förlängt godkännande till 2022-10-31 (tidigare 2020-10-31)
► Mycostop – tillbaka på listan, nu godkänt till 2022-04-30
► Prestop – godkännande förlängt till 2021-09-30 (tidigare 2020-07-31)
Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel
OBS! Se till att er ansökan blir komplett
För er som håller på med ansökan om att använda växtskydd på golfbanan är det viktigt att ni får med alla produkter ni eventuellt önskar använda under året – inklusive de nya Ascernity och Overtake om ni ser behov av dem.
En komplettering av ansökan i efterhand är både krångligt och fördyrar ett eventuell tillstånd.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Webbinar: Analys och statistik för dig som jobbar med golfbanan
-
Webbinar: Analys och statistik för dig som jobbar med golfbanan
Få en introduktion i det nya analysverktyget i Players 1st och hur du kan använda det i planeringen av arbetet på banan.
Analys & statistik är en helt ny funktion i Players 1st, som på ett överskådligt och effektivt sätt presenterar klubbens medlemsstruktur och medlemmarnas spelmönster, baserat på medlems- och bokningsdata i Golfens IT-system (GIT). Du som jobbar på golfbanan kan bland annat använda dig av statistiken för att planera arbetet på banan.
Nyfiken? Välkommen på utbildning!
Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium för att lära dig mer om verktyget. Det tar cirka 50 minuter och riktar sig till dig som är anställd eller ideellt engagerad i golfbaneskötseln på anläggningen.
Målet är att du ska få ökad kunskap kring verktygets möjligheter och en förståelse för analysresultaten. Utbildare är Per Lindroth och Sandra Tancred Fulke, klubbrådgivare på Svenska Golfförbundet.
Datum och anmälan
Webbinariet arrangeras vid två olika tillfällen, 15 mars klockan 10.00 och 17 mars klockan 13.00. Anmäl dig till det pass som passar dig bäst, senast fredag 12 mars.
Anmäl dig här ➤
Utbildningen sker online via programmet Microsoft Teams. Du behöver inte ha någon särskild mjukvara installerad på din dator. På utbildningsdagen kommer du att få ett mejl med instruktioner samt länk till webbinariet. - Nytt sätt att rapportera farligt avfall
-
Nytt sätt att rapportera farligt avfall
Den 1 november 2020 skärptes kraven på verksamheter i Sverige att rapportera uppgifter om sitt farliga avfall i ett nytt avfallsregister. Det här gäller för golfklubben.
Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester – så även golfanläggningar. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.
Vad är nytt för golfklubben?
Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall har sedan länge varit skyldiga att löpande anteckna och dokumentera hanteringen – så kallad anteckningsskyldighet. Från och med 1 november 2020 utökades denna skyldighet.
Den stora skillnaden är att företag och verksamheter nu ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall i ett nytt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna bara finnas sparade hos varje verksamhet och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.
Vad behöver golfklubben göra?
Anteckna och dokumentera löpande uppgifter om mängder och typer av farligt avfall i kronologisk ordning. Senast två arbetsdagar efter påbörjad transport eller bortforsling av farligt avfall ska klubben rapportera i avfallsregistret, bland annat följande information:
► Typ av farligt avfall med avfallskod*
► Mängd i kilogram (får uppskattas om våg saknas)
► Din verksamhets CFAR-nummer från SCB:s företagsregister
► Uppgifter om din verksamhet, t.ex. kontaktuppgifter och organisationsnummer
► Vem som fraktat avfallet, inkl. dennes organisationsnummer
► Till vem avfallet transporterats, inkl. dennes organisationsnummer
Kom ihåg! Om du ska transportera ditt eget farliga avfall behöver du anmäla det eller få tillstånd från din länsstyrelse.
Vem ska rapportera i avfallsregistret?
Alla verksamheter i Sverige, oavsett storlek, som:
✔ producerar farligt avfall
✔ transporterar farligt avfall
✔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet
✔ mäklar eller handlar med farligt avfall
✔ behandlar farligt avfall
Relevanta länkar
Läs mer om de nya kraven hos Naturvårdsverket
Ladda ner Naturvårdsverkets informationsbroschyr
* Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar dem antingen i bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614) eller under avsnitt 13 (EWC-kod) i olika produkters säkerhetsdatablad. Läs mer om klassificering och avfallskoder hos Naturvårdsverket.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Godkända växtskyddsmedel november
- Banskötsel
Godkända växtskyddsmedel november
Listan över godkända växtskyddsmedel har uppdaterats per den 1 november. Två produkter får inte längre användas och för två har produktgodkännandet upphört.
De biologiska växtskyddsmedlen Binab TW WP (reg.nr 4420) och Mycostop (reg.nr. 4295) är borttagna från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas, så se till att dessa produkter inte finns kvar i ert förråd.
Dessutom har godkännandena för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop och fungiciden Medallion TL upphört. Prestop får inte användas, lagras eller bortskaffas efter 31 januari 2022. Sista datum för användning av Medallion är 30 april 2022, men vi inväntar just nu besked från Kemikalieinspektionen om ett eventuellt förlängt godkännande.
- Norska forskare: stäng banan och förbered gräset för vintern
- Banskötsel
Norska forskare: stäng banan och förbered gräset för vintern
Efter en golfsäsong med högt speltryck gäller det nu att förbereda gräset för vintern, så att det inte blir för stora skador och senarelagd öppning av banan till våren. STERF har tips och råd till klubben.
Fyra forskare från det norska forskningsinstitutet NIBIO har skrivit en artikel om vinterförberedelser för STERF:s räkning.
Råden är i allra högsta grad användbara även på svenska förhållanden och därför har vi gjort en svensk översättning. Här följer en kort sammanfattning av artikeln. Längst ner kan du ladda ner den som PDF.
Stäng banan i tid!
Fler golfrundor betyder ökat slitage och kompaktering av rotzonen på greener, tee och fairways. Från flera klubbar har det rapporterats om slitna spelytor efter rekordåret 2020. De kommer troligtvis inte hinna läka ihop före vintern.
Rådet är därför att stänga banorna efter höstlovet, trots milt väder med sommarförhållanden i vissa delar av landet.
Härdning av gräset
Ju längre vi belastar spelytorna med en massa trafik, desto mindre chans får greenerna att självläka skador innan växtligheten avtar och gräset går in i härdningsfasen. Särskilt nu när mängden dagsljus minskar och dygnsmedeltemperaturen sjunker.
När dygnsmedeltemperaturen går under 7–8 °C går gräset nämligen in i härdningsfasen. Fotosyntesen fortsätter, men kolhydraterna (sockret) som produceras används inte längre till reparation och tillväxt. I stället lagras det i tillväxtpunkten och i de underjordiska utlöparna som ett slags matreserv under vintern.
Stäng av och förbered greenerna inför vintern
Det största temat i artikeln är tips och råd kring vad som bör göras och undvikas på greenområdet under hösten fram tills vintern sätter in.
Fortsätt klippa gräset men reducera klippfrekvensen till 2–3 gånger per vecka
Öka klipphöjden med 1–2 mm på rödsvingel- och vitgröegreener
Fortsätt gödsla greenerna frekvent, men med moderat och avtagande mängd
Djuplufta för att skapa bra infiltration med mycket luft i rotzonen
För- och nackdelar med stödsådd om hösten
Dressa regelbundet – inte bara under hösten
Använd svampskyddsmedel innan vintern, särskilt vid vintertäckning
Gräv avskärande diken för att hindra inrinnande vatten från spelytorna
Testa plasttäckning på en eller flera greener
Fler tips och informationsbrev till medlemmar
Använd gärna mallen för medlemsbrev som SGF:s bankonsulenter har tagit fram, om ni väljer att helt eller delvis stänga er bana för vintern. Det kan ge ett bra stöd i kommunikationen till era medlemmar varför det är viktigt att spara gräset inför nästa år.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- Viktiga höst- och vinterjobb för ett bra 2021
-
Viktiga höst- och vinterjobb för ett bra 2021
Golfsäsongen är över i många delar av landet, men banarbetet stannar inte av. Det är nu vi ska förbereda banan så att gräset får så bra förutsättningar som möjligt inför nästa år.
Vi är inne i en viktig period på våra golfbanor just nu. Vinterförberedelserna är redan klara på många golfanläggningar och många har stängt ner sin verksamhet.
Dock slutar inte jobbet med att förbättra eller utveckla golfbanan. Det är nu man verkligen kan börja jobba med andra åtgärder som gör banan ännu bättre till nästa år.
Här är några yttre betingelser som är viktiga för att förbättra gräsets kvalitet inför 2021.
Gallra och ta ner skog så att solljus och luftinströmning blir bättre på gräsytorna. Använd gärna appar som Sun Seeker eller Sun Tracker AR för att se solens vinkel och position vid olika tider på året. Det gör det enkelt att se vilka träd som ska tas ner.
Se över hela er avvattningssituation (dränering) på banan. En ”torr” gräsyta är A & O för att skapa bra spelytor året om. Läs mer här.
Se över era bevattningsanläggningar så att de är i bra funktion, höj eller sänk spridarna på banan så att vattnet kommer på rätt plats, och komplettera med nya spridare om det behövs. Läs mer här.
Se över era greener med hjälp av denna guide som hjälper dig att utvärdera de olika faktorer som bestämmer greenkvaliteten.
Läs också presentationen Back to basic – skötselstrategier mot yttre stress. Den är fortfarande aktuell trots några år på nacken.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- Stärk gräset mot svampsjukdomar
- Banskötsel
Stärk gräset mot svampsjukdomar
Under hösten och vintern är det läge att göra åtgärder för att stärka gräset mot snömögelsvamp. Förberedelserna hjälper även mot dollar spot, trots att den är mest aktiv under sommaren.
Snömögelsvampen är som mest aktiv vid låga temperaturer, som nu under hösten och på otjälad mark under vintern. Alla gräsarter kan bli angripna, men vitgröe är den svagaste arten vad gäller snömögel. Även ven och svingel kan drabbas hårt om växtförutsättningarna är begränsade.
Vad är då bäst att göra just nu, och vad är viktigt att tänka på långsiktigt? Här kommer sex saker att hålla koll på.
1. Solljus
Gräset behöver minst fem timmar solljus per dygn för att bygga starka celler som står emot angrepp av svamp. Solljuset torkar upp ytan och gör gräset mindre känsligt för slitage från spelare och maskiner.
Börja med att mäta alla greeners soltillgång under september. Gör sedan en plan för att avverka träd där det är otillräckligt med soltimmar.
Tips! Appen Sun Seeker är ett riktigt bra mätverktyg, där du kan ställa in valfritt datum för att se solens vinkel och position vid just den tiden på året.
Appen gör det enkelt att till exempel under vintern skapa en avverkningsplan för vilka träd som skuggar under höst och vår.
2. Dagg och löv
Snömögelsvampen gynnas av fukt. Ta bort daggen på greener, tees och fairways för att påskynda upptorkningen av ytorna. Löv och barr håller fukt, så ta bort dessa även när banan är stängd för säsongen.
3. Vindväxling
Forskning visar att betydelsen av god luftcirkulation runt spelytor är minst lika viktig som soltillgången för gräsets hälsa. Se därför till att ta bort undervegetation och sly för att öka luftcirkulationen.
4. Rätt gräsart
Vitgröen är mycket sjukdomskänslig, så arbeta för att gynna venarter och svingel.
Bilden visar hålpluggar bestående av vitgröe som flyttats in i krypvensbestånd. Det är bara vitgröen som angripits. Till höger en bild på mycel av snömögel innan sjukdomen angripit växtens tillväxtpunkt.
5. Ytavrinning
De flesta känner till att ytavrinning är viktigt för gräsets hälsa, särskilt under vintern om marken är frusen.
Men det är också viktigt när vi pratar om grässjukdomar, eftersom områden med dålig ytavrinning och lågpunkter alltid har en högre fukthalt. Det gör gräset svagare, och det bara en tidsfråga innan den svampkänsliga vitgröen har tagit över och sprider sig över stora delar av greenytan.
6. Thatch
Ytor med för stor andel organiskt material (thatch) håller mer fukt och gör att skadesvampar som snömögel har större möjlighet att etableras i ytan.
På bilden syns till vänster en profil med cirka två centimeter thatch. Till höger syns en profil med bra sandblandning ända upp till ytan.
Ytterligare tips mot dollar spot
I stort sett kommer samma insatser som görs mot snömögel också att stärka gräset mot dollar spot nästa sommar och i framtiden.
Några åtgärder är dock extra viktiga när det gäller dollar spot, en sjukdom där gräsarterna vitgröe och rödsvingel är mest känsliga.
Här följer ytterligare två tips som hjälper extra mycket just mot denna svampsjukdom.
7. Näring
Ytor med näringsbrist är extra utsatta för dollar spot. Om det är brist på vatten är det också brist på näring – det är som bekant vatten som leder näringen till plantan. Därför är det viktigt att ha kontroll på det organiska materialet för att ytan ska hålla rätt fukthalt.
Rätt fukthalt är när växtbädden kan hålla lika stor mängd fukt som syre. En bra balans i växtbädden minskar risken för att greenytan kan torka ut och bli vattenavvisande.
Om ett område tvärtom håller för mycket fukt, till exempel vid för hög andel organiskt material (thatch) är risken också stor att näring går förlorad i form av gaser, vilket gör att plantan även då kan få näringsbrist.
8. Vältning
Det har visat sig mycket framgångsrikt att välta green för att minska dollar spot. Vältningen har också visat sig mycket effektivt för att motverka snömögel. Att vältning minskar svampangrepp är mycket positivt ur flera aspekter. Miljö, ekonomi och sist men inte minst skapar det jämnare greener och bättre spelbarhet.
Fler tips för att upptäcka bekämpa och motverka dollarspot hittar du här.
Skribent
- Henrik Norén
- E-post: henrik.noren@golf.se
- Föregående sida
- Sida 1
- ...
- Sida 4
- Sida 5
- .
- Sida 6
- .
- Sida 7
- Sida 8
- ...
- Sida 18
- Nästa sida
- Område:
- Klubbfrågor
- Banskötsel