Senaste nytt om banskötsel

I största möjliga utsträckning ska arbetet bedrivas förebyggande (IPM) – inte åtgärdande i efterhand. För att förebygga svampangrepp kan man till exempel se till att greenerna ges bästa möjliga förutsättningar med rätt greenuppbyggnad, härdiga grässorter, väldränerat, maximalt solbelyst, optimal gödsling och bevattning samt klippning med vassa redskap.

Länkar:
Miljöarbete
Golfens miljöpåverkan – positiv, men kan bli ännu bättre!
Svenska golfanläggningars påverkan på omgivande miljö

Steg 1 Säkra att anläggningen uppfyller lagens krav

Det är viktigt och förtroendeskapande att kunna visa för medlemmar och myndigheter att verksamheten är medveten om de krav som ställs och hur man arbetar för att säkerställa detta.

Svenska Golfförbundet (SGF) arbetar på olika sätt, bland annat genom bankonsulenterna och distrikten, för att ge klubbarna stöd att nå miljömålen som beslutas av Sveriges Riksdag och konkretiserats av SGF. Syftet med detta material är att ge klubbarna hjälp med att, på ett enkelt sätt, säkra att skötseln av grönytorna bedrivs så att man uppfyller de krav som lagar och regler ställer.

SGF har analyserat och brutit ner kraven i ett antal checklistor. Ni fyller i hur ni gör på er anläggning i dag och kan då direkt se om ni uppfyller kraven. Med hjälp av åtgärdsplaner kan ni dokumentera eventuella brister och beskriva vad ni avser göra för att uppfylla kraven. I checklistorna finns också referenser till olika källor där ni kan ta del av de formella dokumenten.

Länkar:
Checklista - så uppfyller du miljölagstiftningen på golfbanan
Kemisk bekämpning
Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan
Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel
Banskötsel utan användning av bekämpningsmedel pesticider (IPM)
Miljöoptimerad banskötsel - finns det en framtid utan bekämpningsmedel?

Steg 2 Miljö- och naturvårdsåtgärder

På de flesta klubbarna bedriver man olika former miljö- och naturvård. Dammarna sköts så att de tjänar både som fröjd för ögat och livsmiljö för många djur och växter. De omgivande markerna sköts på ett sådant sätt att det gynnar växter och djur. Man sätter upp fågelholkar i olika storlekar. Man samarbetar med lokala naturvårdsintressen och myndigheter.

Det är viktigt att dokumentera också detta arbete. Det ger ett mervärde till klubben att kunna informera om detta.

Länkar:
Dammar och småvatten – kanske golfanläggningens viktigaste biotop?
Biologisk mångfald på golfanläggningen - en bortglömd resurs

Steg 3 Certifiering

SGF har sedan många år ett Miljödiplom, som klubben kan få om man visar på att man kommit igång med miljöarbetet. En översyn är på gång när det gäller miljödiplom och nationell miljöcertifiering inför 2017. Nu finns också Golf Environment Organisation, GEO, som har sitt säte i Skottland. GEO har i samarbete med representanter för klubbar från hela världen utvecklat ett internationellt miljöcertifikat. Man använder sig av ett webbaserat verktyg som finns på även på svenska. I dagsläget (februari 2016) har enligt uppgifter på GEOs hemsida 10 klubbar i Sverige certifierat sig och ytterligare ca 30 klubbar har registrerat sig och påbörjat arbetet.

SGF har som mål att minst 100 klubbar ska ha erhållit GEO-certifiering år 2020. Klubbarna kan genom SGFs bankonsulenter och miljöansvariga i distrikten få hjälp att komma igång med registrering och att komma igång med arbetet.

Länkar:
Golf Environment Organisation

/Peter Edman och Bo Thyselius

En som verkligen fattat detta och som inte "räds" tekniken är Ingemar Strandberg på Örnsköldsvik Puttoms GK. Kolla in bloggen på Puttoms GK.

Att återetablera greener efter vinterskador orsakar en tung ekonomisk börda för alla nordiska golfanläggningar. En gedigen kunskap som kan hjälpa greenkeepers minska tiden för återhämtning är således efterfrågad.

En enkätundersökning som skickades ut via STERF till mer än 500 klubbchefer, greenkeepers och andra representanter för golfklubbarna i de fem nordiska länderna, visade att 56 % (även i Danmark) rankade "vinteröverlevnad" som den viktigaste av STERF: s framtida forskningsprogram. Inom vinteröverlevnad visades det sig att 68 % betraktas "återhämtning från vinterskador" vara en av de tre frågorna som bör prioriteras.

Återetablering med nya frön på döda greener på våren är svårt bland annat på grund av låg marktemperatur, vind och ogynnsamma markförhållanden (dött gräs och thatch). Återetablering efter istäcke har visat sig vara särskilt svårt då det oftast är ett begränsande gasutbyte som lett till anaeroba (syrefattigt) förhållanden vilket medför att gräset dött.

Rekommendationer om hur man kan uppnå snabb återhämtning från vinterskador inkluderar god såteknik, luftning, användning vårtäckningsdukar, återkommande bevattning, gödsling och framförallt kanske att greenen inte öppnas upp för golfspel för tidigt.

Projektet (WP1) har inrättats för att ge forskningsbaserad kunskap om faktorer som avgör framgången av att återetablera döda eller delvis döda greener på våren. Särskild vikt läggs vid metoder för att minska effekten av de fytotoxiska ämnen (giftiga gaser för gräset) efter istäcke.

Läs hela rapporten om återställandet av greener efter vinterskador

Här hittar du presentationen av resultatet

Upprinnelsen till detta projekt var att golfens utveckling varit negativ de senaste sju åren vilket gjort att många golfklubbars ekonomi blivit ansträngd. I vissa regioner har några klubbar gått i konkurs och många har påverkats negativt av trenden. Anledningen till detta är främst att klubbar tappat i medlemsantal, har färre greenfeegäster, mindre företagsgolf/events och mindre sponsorintäkter. Konsekvenserna blev att flera golfanläggningar sett över sina resurser och kostnader för att komma tillrätta med ekonomin. Den enskilt största kostnaden på en golfanläggning förutom personalkostnaden är vanligtvis bandriften.

Projektet

En enkät skickades ut via mejl (GIT registret) till samtliga golfklubbar och banchefer i Sverige där avsikten var att sammanställa hur kostandsöversikten såg ut gällande förnödenheter, personal och mantimmar. Enkäten skickades ut på hösten och var helt anonym. Svarsfrekvensen uppgick till ca 16 % av Sveriges golfanläggningar. Bakgrunden och syftet till projektet var att vi ville undersöka och kartlägga hur kostnadsbilden såg ut på olika golfanläggningar. Dessutom ville vi ta fram nyckeltal gällande bandriften på golfanläggningar och få en fingervisning av resursåtgången på golfbanor som har 9, 18, 27 respektive 36 hål. Vi ville också se om det är någon variation eller skillnader på driftkostnader i olika delar av Sverige. Vi valde att se över de största posterna inom banbudgeten samt hur personalsituationen (löner, mantimmar) såg ut i landet. De sex största posterna som vi frågade om var följande:

• Gödning/biostimulanter/vätmedel
• Drivmedel
• Dress
• Växtskyddsmedel
• Gräsfrö
• Service och Reservdelar
• Maskinleasing
• Bevattning
• Banutveckling, dränering, m m
• Arbetskläder

Vi valde bort frågan om arrende och elkostnader då det ser väldigt olika ut på golfklubbar i Sverige. Något som är oerhört viktigt att poängtera är att denna undersökning inte redovisar några exakta siffror. Svårigheten när man ska göra en sådan undersökning är att det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till som också påverkar kostnadsbilden. Några som är speciellt viktigt att ta hänsyn till och som vi inte kontrollerade var exempelvis:

• Arealen på anläggningen
• Ekonomiska förutsättningar
• Avvikelser i form av geografiskt läge
• Spelsäsong
• Klubbens ambitionsnivå och målsättning
• Jordart

Resultat och slutsats

Under våren 2014 och 2015 har enkätsvaren presenteras på SGF:s verksamhetsresa. Resultaten visade på ganska små skillnader i landet vilket kanske var lite förvånande med tanke på att vi är ett avlångt land med olika förutsättningar. Den största påverkningsfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsongen samt vad anläggningen har för ambition eller målsättning med verksamheten. Det är alltid svårt att få ut några "exakta" siffror men vi har ändå fått en indikation på hur det ser ut. Vid en jämförelse med andra klubbar är det bättre för en enskild klubb att jämföra sig med rikssnittet än med regionen, då vissa regioners siffror inte är fullt pålitliga på grund av för dålig svarsfrekvens.

Allt material som är insamlat är oerhört värdefullt och kommer förhoppningsvis leda till att mer statistik kan tas fram i denna viktiga fråga. Enkäten kommer återkomma varje år och det är av högsta vikt att så många som möjligt svarar på den. Dels för att många anläggningar efterfrågat att fler undersökningar görs på området samt se om det sker några skillnader eller trendbrott i branschen. Enkäten kommer sändas ut via mejl (anonymt) någon gång under november-december månad. Se till att uppdatera era mejladresser i funktionärsregistret i GIT.

Man kan bara konstatera att nyckeltal är oerhört viktigt för att få en så bra verklighetsbild av hur Golfsverige ser ut samt för att utveckla verksamheten framåt. Resultaten visar på ringa skillnader i Sverige, dock så sticker storstadsregionen ut och ligger generellt lite över "rikssnittet" på nästan alla poster. Norr om Mälardalen ligger man generellt lite under rikssnittet. Exempelvis visar resultaten att en 18-hålsbana i snitt har ca 2,5-3 tillsvidareanställda per klubb samt att man utöver det behöver ca 4 000 timmar för all säsongs/sommarspersonal. Under hösten 2014/15 och våren 2016 har jag visat resultaten för ett antal golfklubbar som vill förkovra sig och jämföra "sina" siffror i ämnet och mötena har blivit väldigt uppskattade för respektive klubb.

Avslutningsvis är jag övertygad att nyckeltal är viktiga att ha koll på. Har man har tagit fram "sina" nyckeltal blir det enklare att diskutera med både ägare och styrelse hur exempelvis banan ska skötas och utvecklas.

Har du frågor eller funderingar kring detta är du välkommen att kontakta mig.

Sedan 2003 har det pågått sortförsök på gräs till golfbanor runtom i Skandinavien. Försöken är i finansierade av Sterf (Scandinavian Turfgrass & Environment Research Foundation). Tidigare har vi fått förlita oss på försök gjorda i USA eller England, med helt andra klimatiska och geografiska förutsättningar, för att kunna välja arter och sorter vid ny- eller hjälpsådd. Nu kan vi med mycket större säkerhet veta att vårt val verkligen fungerar under våra förhållanden.

Under 2015 presenterades den senaste rapporten Scangreen 2011-2014, en 91-sidig rapport där du verkligen kan skärskåda hur varje art och sort har fungerat på de olika försöksplatserna.

Utifrån dessa försök har sedan en mer populärvetenskaplig gräsguide, nu på svenska, skapats som redogör för de olika gräsarternas styrkor och svagheter på olika spelytor på våra golfbanor.

En tredje skrift, Krypvenssorter till greener i Skandinavien ger dig direkt vägledning till ditt val av sort vid ny- eller hjälpsådd. Denna guide är också geografiskt indelad i en nordligare och en sydligare del så att du än mer precist kan göra rätt val.

Dokumentation ska utföras oavsett vilken typ av utrustning som används och kan skapas i form av text på papper, digitalt eller ljudupptaget. Den ska lagras i minst tre år.

Kraven på vad som ska anges är:

• Datum och klockslag (hel timme) när spridningen påbörjades
• Namnet på den som utför bekämpningen
• Växtskyddsmedlet ska dokumenteras med det namn som anges på etiketten
• Dosen ska dokumenteras med samma enhet som anges på etiketten
• Om växtskyddsmedel som är skadligt för pollinerande insekter används, ska det dokumenteras om det fanns blommande växter på ytan
• Området som behandlats ska anges, så det är tydligt även för en utomstående. En karta eller skiss över golfbanan med greener, tees, fairway eller andra ytor som behandlas ska vara markerade och namngivna
• Fasta och anpassade skyddsavstånd* (meter) vid spridning ska anges och vilka objekt de hålls mot (*ev. markeras på skiss eller karta.) Använd SJV:s Hjälpreda för bestämning av skyddsavstånd)

Syftet med spridningen ska dokumenteras enligt något av följande alternativ:

1. Spridningen har utförts för att skydda gräset mot angrepp från svamp, insekter eller annat
2. Spridning har utförts för att påverka växts livsprocess exempelvis tillväxtreglering, aktivering av växtens försvarsmekanism eller liknande
3. Spridning i syfte att förstöra oönskade växter m m. Exempelvis ogräsbekämpning, mossbekämpning eller liknande
4. Ytterligare alternativ som inte berör golfbranschen, är spridning för ökad hållbarhet av produkt eller groningshämning

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att de som sköter sin dokumentation i sprutjournalen, vilket är ett krav, uppfyller den dokumentation som krävs. Vi har tagit fram en sprutjournal som justerats så att enheter och detaljer stämmer helt överens med dokumentationskraven.

Påminnelse om att ansöka till kommunen vid användning av kemiska växtskyddsmedel

Som vi påmint om tidigare är det dags att ansöka om tillstånd hos kommunens miljökontor för årets preliminära kemiska bekämpning. Även om vi hoppas det dröjer tills det finns ett behov för det får ni räka med att handläggningen för att få tillstånd tar lång tid, ofta flera månader.

Eftersom vi inte vet hur säsongen kommer att utveckla sig och vilka bekämpningar som eventuellt behövs är det bra om ni kan lämna in vilka troliga bekämpningar ni kommer att utföra under året.

Exempel
ev. maskros och groblad under våren (maj).
ev. antraknos under sommaren, (juli, augusti)
ev. snömögel, någon/några behandlingar under hösten (ex oktober)

De flesta kommuner går med på att få en ansökan med preliminära uppgifter om man kommer överens med dem att komplettera den med kort varsel via telefon, SMS eller mejl när det är aktuellt att bekämpa.

Om ni inte har bra kontakt och rutiner med kommunen hur de vill ha er ansökan redan i dag, ta kontakt med er kommun och gör upp hur de vill ha er ansökan. Det varierar mycket i rutinerna i olika kommuner.

Det viktiga är att lämna in en ansökan och följa de regler som finns för godkända växtskyddsmedel för golf.

Se ansökningsblankett och information om vilka uppgifter som ska bifogas.

Det innebär att Sportak, Starane och Tomahawk ”får överlåtas av innehavare och andra än den som är innehavare” till och med 30 juni 2016. Produkterna ”får lagras, bortskaffas och användas” till och med 30 juni 2017.

Fram till halvårsskiftet 2016 kan produkterna köpas och därefter kan de användas ytterligare ett år.

Som det ser ut i dagsläget kommer det, efter 30 juni 2017, finnas tre godkända svampbekämpningsmedel och ingen godkänd kemisk produkt för ogräsbekämpning. Uppdaterad lista gällande godkända produkter finns här samt i Greenbladet. Besluten gällande upphörandet av produkterna går att söka på Kemikalieinspektionen.

Hur ser då framtiden ut gällande växtskyddsmedel inom golfen? Inom Scandinavian Turfgrass and Environmental Research Foundation (Sterf) pågår flera projekt. Som en del i ett projekt genomförs försök som underlag för en eventuellt kommande registrering av en produkt som påverkar gräset att  ”utveckla ett försvar” (så kallad inducerad resistens) mot snömögel. Mer om detta försök går att läsa på inducerad resistens.

Gällande kemiska växtskyddsmedel utförs försök i Sterf:s regi i samarbete med växtskyddsföretag. Ett exempel på ett sådant försök hittar du här fungicidutvärdering

Förutom nämnda försök arbetar Svenska Golfförbundet (SGF) med att upprätthålla kontakten med företag som tillhandahåller kemiska växtskyddsmedel och de som har biologiska produkter. Gällande kemiska produkter är det bästa för användaren att produkten registreras för grönyta/golf. Ett annat alternativ är att exempelvis SGF söker ett så kallat ”utvidgat produktgodkännande” (tidigare ”off label”) för en lämplig produkt, som redan finns registrerad för andra grödor i Sverige. I nuläget finns produkter ”på gång”, som företag avser att registrera, dock går det inte att säga när dessa kan vara tillgängliga på marknaden. Avseende biologiska produkter eller produkter som benämns som ”plantstärkande” eller liknande, framhåller bankonsulenterna på SGF behovet av att låta dessa produkter testas av oberoende aktör för att verifiera effekten av produkten i fråga.

I Danmark har försök med kemiska ogräsmedel genomförts under 2015. Resultaten från dessa försök kommer att påverka vilka produkter SGF kommer att arbeta för att få tillgång till.

Avslutningsvis vill bankonsulenterna påtala något som förhoppningsvis är en självklarhet. Även om en del av er upplever att vi har ”få” växtskyddsprodukter, är det oerhört viktigt att inte använda någon annan produkt än de som är godkända för golfen. Förutom risken att själva drabbas ekonomiskt, kan det innebära att ämnen som inte har effekt på våra skadegörare sprids på golfbanorna. Och ETT rapporterat fall av missbruk av icke lagliga produkter kan mycket väl leda till negativ publicitet av  golfsporten – och det är något vi inte vill ha! 

Med på resan fanns också HGU-stipendiaten Malin Kjebon från Troxhammars GK och det blev fem dagar fyllda av olika föreläsningar blandat med mässbesök.

Trenden från de senaste åren höll i sig, vilket innebar nya rekord både för mässan och för utbildningarna. I siffror såg det ut så här:

Utbildningsdelen som bestod av fyra dagar fyllda av föreläsningar i allt från årets huvudtema organisation och arbetsledning till gräs, näring, ekonomi m m lockade totalt 3 014 deltagare. En utförligare rapport från de olika föreläsningarna kommer vid ett senare tillfälle.

Mässdelen som pågick i tre dagar lockade totalt 4 046 besökare och hade i år fem hallar och totalt 150 företag att hålla koll på.

Denna typ av kraftsamling är något som vår bransch verkligen behöver, det är bara att hoppas att trenden kommer till Sverige och det redan 2016. Att träffa både nya och gamla vänner under några dagar, helt inriktade på modern banskötsel och dess utmaningar är ett bra sätt att höja yrkets status samtidigt som man får chansen att lära sig något nytt.