Aktuellt om banskötsel

Klimatet påverkar oss alla på jorden, och vi börjar nu se en ny typ av flyktingar, klimatflyktingar, som måste lämna sina hem till följd av förändringarna. Länder som Kiribati förbereder att evakuera hela sin befolkning när landet nu sakta försvinner i havet.

Kan golfen hjälpa till på vägen mot bättre hållbarhet? Absolut! Tre av golfens hållbarhetsexperter ger sin syn på vad vi kan göra tillsammans.

Läs hela artikeln

Utbildningen sker på Kunskapens Hus i Dingle v 49, 4 och 6.

Vi har nu två platser kvar för dig som har glömt att anmäla dig.

Info och anmälan finns här

Missa inte chansen till vidareutbildning och ökad kvalitet på banans maskiner.

Undersökning om orsaker och ekonomiska konsekenser

Av Agnar Kvalbein¹, Wendy Marie Waalen¹, Lise Bjørnstad², Trygve Sveen Aamlid¹ och Tatsiana Espevig^1
1 NIBIO - Norsk institutt for bioøkonomi
² NGF - Norges Golfforbund

Översättning: Boel Sandström, Svenska Golfförbundet

Läs hela rapporten från enkätundersökningen

Under en period för cirka 10 år sedan byggdes många greener om på de äldsta banorna då dessa var uppbyggda av felaktigt material och oftast hade en begränsad dränering så att de inte längre kunde stå emot slitage och heller inte kunde hålla den kvalité som spelarna önskade.

Under en period av dålig ekonomi hos många klubbar minskade renoveringen drastiskt för att återigen komma igång under de senaste åren men nu med en något annorlunda inriktning. Visst byggs det fortfarande om en del inte så lyckade greener men nu rör det sig oftast istället om renovering av tees, bunkrar, greenytor och greenområden.

Läs hela artikeln

Av: Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group

Denna text är skriven för norska greenkeepers, men det mesta är relevant för oss i Sverige. Översättning utan bearbetning: Boel Sandström. 

Läs hela rapporten

Golfanläggningar täcker stora landområden och utgör en viktig del i landskapet. Eftersom dessa anläggningar har golfen i fokus exkluderas ofta andra intressen i landskapet. Det innebär att det finns markanvändningskonflikter mellan golf och naturvård, jordbruksproduktion, andra typer av rörligt friluftsliv, bostadsbyggande och exploateringsprojekt.

Samtidigt kan golfanläggningar bidra till en mångfunktionell landskapsanvändning och därmed till en rad viktiga samhällstjänster vid sidan av golfen, som till exempel landsbygdsutveckling, natur- och kulturvård, biologisk mångfald samt ytor för det rörliga friluftslivet – inte minst i anslutning till tätorter.

Vilken roll golfanläggningar spelar i ett landskapsperspektiv beror på var de placeras, hur de planeras och hur de sköts. För att golfanläggningar ska bidra till landskapets multifunktionalitet krävs ett väl utvecklat samarbete mellan de som driver golfanläggningarna och andra aktörer som kommuner, statliga myndigheter, föreningsliv, markägare, boende, och näringsliv.

Syftet med seminariet är att visa på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder; att diskutera de utmaningar, problem och konflikter som finns; och att identifiera verktyg för att öka golfanläggningars samhällsnytta. Seminariet vänder sig såväl till personer inom golfsektorn som till representanter för myndigheter, kommuner, universitet, markägare och intresseorganisationer.

Läs mer och anmäl dig här

Det fanns ett ambitiöst miljöarbete på Nacka Golfklubb redan före certifieringen enligt Golf Environment Organization (GEO) 2011, men det hade gått lite i stå.

– Vi kände att det blev svårare och svårare att hålla tempot och energin uppe så certifieringen blev en nystart. Syftet har varit att skapa en struktur som ska förankra miljöarbetet hos de anställda. På så sätt försäkrar vi oss om en kontinuitet samt ständiga förbättringar, säger Jonas Liljeblad, banchef och greenkeeper.

Certifieringen enligt den oberoende och ideella organisationen GEO var inte så komplicerad som han först trodde.

– Den var lärande då vi tvingades reflektera lite annorlunda över den verksamhet vi bedriver genom att ständigt ställa oss frågan »varför?« När den frågan blir drivande leder det i sin tur till förändring. Samtidigt vill jag tillägga att vi har haft en eldsjäl på golfklubben, Roine Fredriksson, som varit drivande i miljöarbetet.

Utan honom hade varken ett bra miljöarbete eller en certifiering blivit genomförd. Golfbaneskötsel handlar mycket om rutiner och det är lätt att fastna i ett mönster. Då gäller det att försöka bryta det, enligt Jonas Liljeblad.

– Något vi dagligen försöker optimera är bevattningen, dels för att gynna gräset, dels för att minska energianvändningen. Ett exempel är pumparna som driver bevattningsanläggningen och som drar mycket el, något vi insåg då vi gjorde en energianalys. Bland annat därför installerade vi solceller som dagtid ger el till klubbhus och restaurang.

Nyttorna med miljöcertifieringen enligt GEO har varit många. Det är en internationell certifieringsmetod som i höst är under förändring och där Maria Strandberg från nordiska forskningsstiftelsen Sterf är med i förändringsarbetet på plats i Skottland.

– För klubben leder den generella högre graden av medvetenhet till ett proffsigare företagsklimat, vilket genomsyrar hela organisationen. Certifieringen är också identitets- och varumärkesbyggande för klubben och ökar mandatet mot myndigheter, säger Liljeblad.

Även medlemmar och sponsorer har reagerat positivt.

– Jag tror att de är stolta över att vara medlemmar i en klubb som arbetar aktivt för en bättre miljö.

Text: Thomas Björn

Mårten Wallberg har varit engagerad i naturvård och miljöarbete sedan barnsben och i Naturskyddsföreningen sedan 15 år tillbaka. Han har sett utvecklingen på miljöområdet på hemmaplan över tid och är inte helt nöjd med vad han ser i dag.

– Det finns mycket kvar att göra för att uppmuntra till bland annat biologisk mångfald, inte minst inom fiskerinäringen och skogsbruket. Det känns som att miljöarbetet har mattats av lite, att vi vilar på gamla lagrar och i dag ägnar mer tid åt att tala om för andra länder vad de ska göra, än att ta itu med våra egna stora utmaningar som klimatfrågan. Det är förstås viktigt att hjälpa andra, men det är också viktigt att utveckla sitt eget arbete för att kunna kvarstå som en förebild för andra, säger han.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största oberoende miljöorganisation med sina drygt 224 000 medlemmar, organiserade i riks-, läns- och lokalföreningar, och därmed en tung opinionsbildare inom svensk naturvård och svenskt miljöarbete.

– Vi är en organisation med kraft att förändra utan reell makt, säger Mårten Wallberg i ett kort konstaterande.

Golfen har funnits i hans liv sedan elvaårsåldern. Ett öppet hus på Viksjö Golfklubb lockade hela familjen Wallberg från Solna att åka och prova på. Därefter var Mårten fast, trots att en rad andra idrotter redan fyllde fritiden. Att spela golf och arbeta med naturoch miljövård var inte helt okontroversiellt i början av 2000-talet.

– Naturvårdsfolkets inställning till golfbanor var ganska negativ. De ansåg att klubbarna använde för mycket bekämpningsmedel och förstod inte vitsen med att samarbeta med golfklubbarna. Samtidigt upplevde jag att golfklubbarna var rädda för kritik, vilket gjorde att man hade svårt att öppna sig och söka samarbete.

En första vändning kom redan 1998, åtminstone i Stockholms län. Saltsjöbadens Golfklubb tog fram en miljöplan men Nacka kommun var kritisk för att den inte förverkligades. Klubben gjorde då en nysatsning 2002 som togs emot mycket positivt av kommunen. Därmed var isen bruten och exemplet i Nacka blev, och är fortfarande, en bra förebild både i andra kommuner och på golfklubbar. 

Mårten Wallberg utbildade sig till auktoriserad verifierare av golfbanor, ett arbete som vägleder och godkänner klubbarnas miljöcertifiering inom ramen för den internationella och ideella organisationen Golf Environment Organization (GEO), med säte i Skottland.

Den första golfklubb han certifierade var Ljunghusen utanför Malmö, tillika världens första golfklubb att bli certifierad enligt GEO. Därefter har det blivit nio klubbar till runt om i landet och fler är på gång, däribland hans egen klubb, Viksjö Golfklubb.

– Det är ett helt annat samarbete mellan naturvårdsfolket och golfklubbarna i dag. Cirka sjuttio procent av en golfbana består av orörd mark, alltså mark utanför själva banan, och där finns det mycket att göra. Även på banan skulle golfklubbarna kunna göra mer och gärna ta hjälp av ideella krafter som finns inom miljörörelsen, bland annat för att slå ängar och rena dammar. Det finns många fördelar med att certifiera en golfklubb utifrån GEO, enligt Mårten Wallberg.

– Greenkeepern vet oftast allt om hur mycket bekämpningsmedel som används och den fastighetsansvarige hur mycket el som förbrukas, men det finns inte alltid ett samlat grepp om helheten. En certifiering hjälper golfklubben att få det greppet och kan utifrån det göra en miljöplan och vidta åtgärder som är bra både för miljön och klubbens ekonomi. Visst, det är en del arbete i början med att samla in siffror för att få till en bra dokumentation av nuläget, men när väl det är avklarat är det faktiskt inte så svårt. 

Miljöarbetet är en överlevnadsfråga för golfklubbarna, menar han.

– I Holland finns en lagstiftning som inom några år förbjuder användandet av kemiska bekämpningsmedel på golfbanorna. Det är inte omöjligt att det kan bli så i Sverige också inom ett par år. Det finns alternativ i form av bakterier som tar svampens eller ogräsets plats. Det behöver varken bli dyrare eller besvärligare, det är bara ett nytt sätt att arbeta som till och med kan bli effektivare
på sikt.

Att använda golfbanan till annat än golf är en annan utveckling.

– Naturvandringar på sommaren och skidspår på vintern är bra exempel. Kanske vi kan ta efter den kultur som råder i Skottland, att öppna för andra grupper även under golfsäsongen som hundägare som vill rasta sina hundar. Det handlar bara om att ta hänsyn till varandra, säger Mårten Wallberg.

Svenska golfklubbar certifierade enligt GEO:

Forsgården
Kungsbacka
Kristianstad Åhus
Ljunghusen
Mjölby
Nacka
Saltsjöbaden
Sigtuna
Upsala
Öregrund

Seminarium: Multifunktionella landskap

Inriktning: Nordiskt seminarium om golfanläggningarnas utmaningar som visar på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder.
Arrangör: Forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), med finansiellt stöd av Svenska Golfförbundet och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Tid: 7 februari 2017, kl. 09.30–16.15.
Plats: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm.
Anmälan: Senast 2 februari 2017 via www.ksla.se
Seminariet är kostnadsfritt och kommer webbsändas.
Välkommen!

Text: Thomas Björn

Fulltecknad almanacka till trots, Peter Eriksson tar sig tid att skriva en krönika exklusivt för Golfnyttan och ställa upp för en intervju om golf. Bostadsministern har spelat på allvar sedan slutet av 90-talet, är medlem i Kalix Golfklubb på orten där han var kommunalråd en gång i tiden och har handicap 11,6.

Det är en minister som skiner ikapp med sensommarsolen när vi får en pratstund i tjänsterummet på bostadsdepartementet. Inte undra på, bostadsbyggandet är det högsta på 40 år enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Nu är det viktigt att hög takt också blir detsamma som hög kvalitet, menar han.

– Vi ska inte ha något nytt miljonprogram med stora bostadsområden som växer upp snabbt. Nej, vi ska bygga hela små samhällen, estetiskt tilltalande, där alla kan leva och trivas. 

Ytor för spontanidrott har en viktig plats i det nya »folkhemsbygget«.

– Vi behöver planera för fler ytor där människor kan röra sig, må bra och bli en del av en ökad folkhälsa. En golfbana kan vara en sådan yta. En golfbana är en plats för fler än bara golfare, speciellt när det inte är golfsäsong. Skidåkning och orientering är bara två exempel på sporter som lämpar sig väl på en golfbana. 

Att vara miljöpartist och spela golf har inte alltid varit lätt. I dag är golfen dock betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, bland annat tack vare att allt fler inser att golfbanan faktiskt bidrar till biologisk mångfald.

– Det finns bland annat grodor, salamandrar och änder i dammar och vattendrag, men den biologiska mångfalden märks också i utkanten av banan där det är mer orörd mark för djur och olika växtarter, säger Peter Eriksson, som främst uppskattar tre saker med att spela golf:

– Den ger mig chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna.

Hans mest minnesvärda slag på golfbanan är en 40-metersputt som letade sig i hål.

– Jag kände att jag faktiskt kunde få i den innan jag slog. Känslan när den gick i var fantastisk!

Text: Thomas Björn

Är sprutan nyinköpt de senaste åren, 2014, 2015 och 2016 och CE-märkt så är det tre år till nästa funktionstesttillfälle. Är sprutan köpt 2015 behöver den inte funktionstestas förrän 2018 och så vidare.

Funktionstest gäller alla storlekar av sprutor som används för spridning av kemiska växtskyddsmedel även mindre manuellt dragna, dock ej burna (rygg) sprutor.

Har man en spruta som bara används till gödsel och annat som inte är växtskyddsmedel, behöver man inte funktionstesta den.

Efter funktionstest ska ägaren till sprutan skanna eller fotografera protokollet och skicka det digitalt till Jordbruksverket, samtidigt som man ska betala avgiften om 250 kronor per spruta med ett kreditkort.

Sprutan är klar sedan Jordbruksverket fattat beslut. SJV tror att det ska kunna klaras på 2–3 veckor. Därefter gäller godkännandet 3 år från testdatum. 

Kommunerna har tillsyn. Miljösanktionsavgiften, ”miljöböter”, om man kör spruta som inte är funktionstestad efter 26 november 2016, är 10 000 kronor.

I framtiden kommer man att behöva göra en enkel egenkontroll som komplement till funktionstesten. Vi återkommer med info om den senare. För den som vill läsa på finns mer info i föreskriften SJVFS 2016:23 §4.

Mer info på Jordbruksverkets hemsida.

OBS! Även om det inte är ett lagkrav så kan det vara bra att frivilligt testa sprutan, även om man använder den till annat än växtskyddsmedel eller om den är helt nyinköpt. En fabriksinställd spruta är inte alltid ”slutjusterad” och/eller kalibrerad.

Text: Peter Edman, bankonsulent