Senaste nytt om banskötsel

Här hittar du som är greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb artiklar och nyheter inom banskötsel och ekologisk hållbarhet.

Nyheter

  1. Förtätning med gröna förtecken i Göteborg
  2. Ekologisk hållbarhet

    Förtätning med gröna förtecken i Göteborg

    År 2021 fyller Göteborg 400 år och 2035 bor det 150 000 nya människor i staden. Samtidigt ska den fortsätta att vara grön med närhet till samhällsservice och kollektivtrafik. Det ställer stora krav på stadsplaneringen.

    Göteborg laddar inför 400-årsjubileet genom att förverkliga många av de idéer som göteborgarna har önskat. Samtidigt pågår en ständig stadsplanering som leds av stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

    – Vi förtätar både i innerstaden och i alla stadsdelar och Göteborgs bebyggelse kommer närmare Göta Älv. Klimatförändringarna gör att vattennivåerna stiger och vi måste säkra vår stad med bland annat älvkantsskydd. Vi ligger i framkant när det gäller att förstå hur det påverkar stadsmiljön. 150 000 nya invånare beräknas bo i Göteborg år 2035. Det leder till en förtätning som ställer krav på vår vision om Göteborg som en »grön och nära« storstad som du kan uppleva i ögonhöjd.

    Vad är viktigast att ta hänsyn till i nuläget?

    – Miljöfrågor som luftkvalitet, buller och riksintressen för kulturmiljön, men också god tillgång till grönytor och vistelseytor. Där är barnperspektivet viktigt. Vi arbetar också för att integrera stadens olika delar, vilket rätt stadsplanering ska hjälpa till med. Det handlar om att vi ska bli en jämlik stad när det gäller tillgång till vård, skola och service. Det nya Älvstaden, utbyggnaden närmast Göta Älv, ska ha 25 000 bostäder år 2035. Den är ett exempel på hur vi för samman invånarna, där linbanan planeras gå från Masthuggskajen till Lindholmen på andra sidan älven

    Vad är den största utmaningen?

    – Att utveckla vår snabbt växande stad med hänsyn tagen till bostadsbristen, klimatet, de sociala förutsättningarna samt mobilitet och ökande digitalisering. Hur kommer exempelvis våra rörelsemönster inom staden att förändras med självkörande bilar och eldrivna bussar?

    Var får grönytorna plats i förtätningen?

    – Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden. Jubileumsparken i Frihamnen, en del av Älvstaden, är ett exempel. Vi har nyckeltal för våra grönytor när det gäller antal och storlek, så att vi kan leva upp till vår vision »grön och nära«.

    Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden

    Vad är du mest stolt över i stadsplaneringen?

    – Bland annat hur vi arbetar med att bygga samman staden och stärka stadsdelarna genom att förenkla vardagslivet för de boende tack vare att vi planerar för närhet till kollektivtrafik, grönområden och samhällsservice. Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen är ett sådant exempel, där vi förtätar med bostäder, nytt torg, kulturhus, handel och idrott – och bygger om trafikleden till en tryggare stadsgata. Ett annat exempel är ombyggnaden av Gamlestaden till en förtätad stad med ett nytt resecentrum. Lägg därtill allt som händer kring älven, Karlaplatsen med Sveriges högsta hus, Frihamnen med en ny innerstad som tillför unika värden, och Masthuggskajen där vi förtätar nära vattnet och öppnar för promenadstråk längs älven förbi nya Skeppsbron intill centrum.

  3. Svensk fick topposition
  4. Ekologisk hållbarhet

    Svensk fick topposition

    Maria Strandberg är nyvald ordförande i International Turfgrass Society – världens största sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

    Maria Strandberg är till vardags ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet. Hon är också chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf) inom grönytor och golf. Sterfs forskning ligger långt framme internationellt och finansieras av bland andra Svenska Golfförbundet. Maria Strandberg är sedan i juli också ordförande i International Turfgrass Society, en sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

    Maria Strandberg

    Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation.
    Aktuell: Ordförande i International Turfgrass Society.
    Vald: 4 år, till och med 2021.
    Vill driva följande frågor: »Att ITS världskonferens i Köpenhamn 2021 blir den bästa hittills, att öka internationellt och gränsöverskridande samarbete samt sätta grönytornas betydelse i ett större sammanhang och relatera dessa till de 17 globala målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030.«

    – Det känns spännande och inspirerande, inte minst för att det är ett stort erkännande av den forskning som nordisk golf investerar i och som Sterf driver. Många vill ta del av vår kunskap av hållbara anläggningar samt skötsel av golfbanor och grönytor med minimerade insatser av gödsel, växtskyddsmedel, vatten och energi. Konceptet multifunktionella golfanläggningar och bidraget till betydelsefulla grönytor i våra urbana landskap väcker stort internationellt intresse, säger hon.

    International Turfgrass Society (ITS) bildades 1969 med syfte att stimulera internationellt och gränsöverskridande samarbete för att få ny viktig kunskap inom grönyteområdet som också golfen kan dra nytta av.

    – Jag ser internationellt samarbete som enda möjliga väg för att möta de utmaningar som vi står inför, både globala och specifika för golf- och grönytesektorn. En av ITS viktigaste uppgifter är att vart fjärde år arrangera en världskonferens inom forskning och utveckling av olika typer av grönytor. År 2021 arrangeras den av Sterf i Köpenhamn.

    Hon är övertygad om att hennes roll som ordförande i ITS kommer att stärka arbetet med grönytor på och omkring svenska golfbanor.

    – Tack vare de nordiska golfförbundens framsynta investering i forskning och utveckling är vi idag världsledande när det gäller hållbar utveckling av golfanläggningar och det ska vi vara stolta över. Nu får vi tillgång till ett ännu större nätverk, möjligheter till mer resurser och ny expertis genom bland annat samarbete med det amerikanska golfförbundet USGA. Vi kan därmed bli en ännu starkare röst internationellt, säger Maria Strandberg.

  5. Golfens miljöarbete stärks ytterligare
  6. Ekologisk hållbarhet

    Golfens miljöarbete stärks ytterligare

    Nu stärker Svenska Golfförbundet ett redan framgångsrikt miljöarbete. Alla golfklubbar som behöver hjälp med att utveckla arbetet och skapa goda relationer med kommunen inom miljöområdet ska få det.

    Golfen flyttar successivt fram sina positioner inom miljöområdet. Svenska Golfförbundet bjuds numera in i samverkansgrupper inom natur och miljö tillsammans med myndigheter som Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Dessutom etablerar allt fler golfklubbar kontakt med sina respektive kommuner för att utveckla miljöfrågorna tillsammans. Medlemsklubbarna underhåller och utvecklar totalt cirka 30 000 hektar mark.

    – Kraven från myndighetshåll har ökat de senaste åren och därmed har behovet av kompetens inom området hos golfklubbarna också ökat. Det försöker vi inom Svenska Golfförbundet centralt tillgodose genom bankonsulenterna, säger Peter Edman.

    Han är en av sju bankonsulenter på Svenska Golfförbundet, med ett speciellt ansvar för miljöfrågorna, och har arbetat tio år som bankonsulent. Innan han anställdes arbetade han bland annat som miljöinspektör och kommunekolog i två kommuner, och på lantbruksenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.

    – Att kunna se miljöarbetet från båda sidor är en stor fördel. Det ger mig en insikt i och förståelse för vilka frågor som prioriteras i kommunen samt en respekt för miljöenhetens arbete, speciellt i mindre kommuner där det kanske bara finns en miljöinspektör som ska hantera alla ärenden inom lantbruk, industri, livsmedel, vatten och avlopp. När det kommer in en ansökan från en golfklubb om att få spruta bekämpningsmedel på greenerna, varav några ligger inom inre vattentäktsområde, är det lätt att den spontana magkänslan blir »Nej«, speciellt om kunskapen om vad som verkligen sker i underhållet av en golfbana är låg, förklarar Peter Edman.

    3 goda råd till golfklubben!

    1. Bjud in de kommunala beslutsfattarna. Visa upp anläggningen och skapa förståelse för arbetet som pågår på miljöområdet.
    2. Be om hjälp från Svenska Golfförbundet. Det kan handla om vad som är rätt och fel enligt lagstiftningen, hur en Makro DB-simulering går till – när man tar reda på risken för urlakning vid olika lokala markförhållanden och hur marken påverkas av olika skötselmetoder – eller att slipa på argumenten om varför just er golfbana har förutsättningar att kunna använda bekämpningsmedel.
    3. Undersök vad som är på gång inom miljöområdet i kommunen. Det är viktigt att informera sig om ändringar och justeringar av exempelvis vattenskyddsområden för att förbereda sig genom att ta fram planer samt justera skötseln efter ändrade förhållanden.

    Ett sådant fall är Nybro kommun och Nybro Golfklubb. Golfbanan ligger inom vattenskyddsområdet för Gårdsryds vattentäkt, sydöstra Sveriges största, som förser drygt 80 000 människor i Kalmar, Torsås och södra Öland med vatten.

    Klubben får utföra kemisk bekämpning mot främst snömögel på den del av anläggningen som ligger i det yttre vattenskyddsområdet, men inte på de fyra greener som ligger i det inre. Det är ett beslut som togs i kommunen 2005. Nybro GK har sedan dess använt alternativa metoder för att bekämpa skadesvampar. Konsekvensen har blivit sämre greener, minskat antal gästspelare och därmed ett ekonomiskt bortfall för såväl klubben som näringsidkarna i kommunen.

    Nu planerar länsstyrelsen att utöka det inre vattenskyddsområdet. För Nybro GK skulle det innebära att ytterligare fyra, totalt åtta, greener inte får besprutas.

    – Vi är en liten golfklubb med två heltidsanställda på banan, plus fyra till under högsäsong. Det innebär en hel del manuellt kostsamt merarbete att inte kunna bespruta greenerna. En del i klubben frågar sig till och med om det är värt att driva klubben vidare om inte kommunen ändrar sitt beslut. Det är små mängder vi pratar om som inte påverkar grundvattnet, säger Eva Bengtson, ordförande.

    Golfklubben har normalt ett bra samarbete med både kommunen och länsstyrelsen, bland annat vad gäller ovanliga öländska gökbin samt ekoxar.

    År 2016 dömde Miljööverdomstolen till Halmstad Golfklubbs fördel i ett mål mot Halmstad kommun, och gav golfklubben rätt att använda bekämpningsmedel. Efter domen ansökte Nybro Golfklubb om dispens till myndighetsnämnden i Nybro kommun om att få bespruta även sina fyra greener i det inre vattenskyddsområdet med hänvisning till domen, men fick avslag. På Nybro kommun står flera intressen mot varandra. Göran Borgö, samhällsbyggnadschef, förklarar.

    – Det är en knepig situation. Vi är markägare, golfklubben arrenderar marken av oss, och vi vill ha kvar klubben som arrendator. Vi vill även utveckla destinationen Nybro tillsammans med golfklubben. Samtidigt har vi ett vattenbolag som vill verkställa länsstyrelsens olika beslut och absolut inte vill ha bekämpningsmedel i inre vattenskyddsområdet. Vi undersöker möjligheten att anvisa ny mark för några av hålen. Att länsstyrelsen skulle ändra sin inställning vad gäller besprutning i det inre vattenskyddsområdet ser jag som osannolikt.

    Peter Edman har förståelse för klubbens agerande och i viss mån för länsstyrelsens.

    – Jag ser inte domen i Halmstadfallet som prejudicerande. Varje fall är unikt och vi inom golfen behöver bli bättre på att plocka fram relevanta argument och fakta för att få en bra och »korrekt« bedömning om vilka risker som användning av pesticider kan innebära.

    Han sträcker ut en hand till Nybro GK och andra golfklubbar som behöver stöd och råd inom miljöområdet.

    – Svenska Golfförbundet centralt kan erbjuda klubben att gå igenom hela miljöarbetet. Vi kan också göra en inventering av klubbens lokala förutsättningar och hjälpa till att göra urlakningssimuleringar baserade på anläggningens lokala förhållanden, säger Edman.

    Det har bedrivits ett seriöst miljöarbete och hänt mycket inom området i Golfsverige den senaste tioårsperioden.

    3 goda råd till kommunen!

    1. Besök golfklubben. Det finns en stor erfarenhet och kunskap om miljövänlig skötsel av golfbanan. Ett besök gör att ni kan få del av den samt få en förståelse för golfklubbens arbetsförhållanden.
    2. Skapa dialog. Golfklubben vill ha dialog inom miljöområdet. Golfklubbarnas ambition är att sköta banan på ett miljövänligt sätt.
    3. Involvera golfklubben. Om möjligt är det bra om klubben involveras tidigt i ändringar och justeringar som berör den. Då ökar chansen för en framgångsrik implementering av nya förordningar och regler.

    – Medvetenheten har ökat, liksom kunskapen om lagar och förordningar. Vi har också blivit bättre på att dokumentera hur vi arbetar med att underhålla banan, att arbeta med andra metoder i första hand, som att ligga rätt i gödsling beroende på säsong, ha vassa knivar, lufta och dressa, samt dagga av alla greener varje morgon när hösten kommer. Allt detta stärker gräset, minskar risken för skadesvampar och därmed behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel.

    Metoden kallas Integrated Pest Management (IPM) och har fått bra genomslag. Det kan trots detta vara svårt att få kommunen att diskutera miljöfrågorna.

    – En del kommuner kanske inte är intresserade av att arbeta proaktivt genom att ha en dialog om miljöarbetet på golfklubben, och ta reda på vad som egentligen händer där. Det är synd. I de fall kommunerna är proaktiva ser vi goda resultat. Att det bara är på greenerna, som utgör kanske en av totalt 60 hektar mark, som vi eventuellt använder bekämpning mot skadesvampar, kan vara bra att veta som kommunal tjänsteman när det kommer in ansökan om tillstånd att få använda kemiska bekämpningsmedel.

    SGF och dess klubbar har ett stort ansvar i utvecklingen.

    – Vi gör redan mycket, men kan bli betydligt bättre. Det är viktigt att våga bjuda in kommunens beslutsfattare inom främst miljöområdet och visa upp anläggningen. Dels ökar kunskapen, dels skapas en relation som underlättar samarbetet framöver. Risken är i de allra flesta fall ytterst liten att golfbanans skötsel påverkar grundvattnet med de försiktighetsåtgärder och skyddsavstånd som gäller, säger Peter Edman.

  7. Välkommen till Elmia Park i Jönköping
  8. Banskötsel

    Välkommen till Elmia Park i Jönköping

    Det är dags för årets banskötselmässa – Sveriges största branschmässa för grönytor och utemiljö.

    I Jönköping bjuds på ett fullspäckat seminarieprogram med många spännande föreläsare. Senaste nytt visas upp både inom- och utomhus. Boka in 26–28 september i din kalender för några lärande utbildningsdagar. 

    Se hemsidan för mer information

  9. Sölvesborg första golfklubb att använda HVO
  10. Banskötsel

    Sölvesborg första golfklubb att använda HVO

    Under arbetet med att bli GEO-certifierad har Sölvesborgs GK ersatt diesel med fossilfria bränslet HVO, hydrerade vegetabiliska oljor, för att minska påverkan på klimatet.

    Klubben har också investerat i en ny eldriven maskinpark. ”Nästa steg för klubben är att kategorisera både flora och fauna tillsammans med frivilliga och experter från Sölvesborgs kommun." 

    Läs klubbens pressmeddelande

  11. Svensk ordförande i internationell miljöorganisation
  12. Banskötsel

    Svensk ordförande i internationell miljöorganisation

    Maria Strandberg, chef för nordiska forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), är nyvald ordförande i International Turfgrass Society (ITS), världens största sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

    År 2021 arrangerar organisationen en världskonferens i Köpenhamn med fokus på utveckling och hållbarhet. 

    Läs hela pressmeddelandet

  13. Banvandring på Värpinge golfbana
  14. Banskötsel

    Banvandring på Värpinge golfbana

    29 maj klockan 13.00 till 16.00 bjuder Sterf-projektet "ogräskontroll/maskros" in till banvandring på Värpinge golfbana.

  15. Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener
  16. Banskötsel

    Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener

    Ett nytt forskningsprojekt har blivit godkänt av Sterf. Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener är en vidareutveckling av tidigare projektet Successful reestablishment of golf greens following winter damages 2014–2017.

    Det nya forskningsprojektet genomförs mellan 2017 och 2018. Första året ligger försöket på Surahammars GK och Leksands GK. Syftet och målsättningen är fortfarande att värdera olika såtekniker och se om det är någon skillnad mellan dessa.

    Vi ska också studera om det är någon skillnad mellan två olika gräsarters (krypven och kärrgröe), etableringstid samt se om ett hållande vätmedel har effekt på bättre uppkomst av gräs. Ger vätmedelbehandling en jämnare fuktighet i greenen och som därmed leder till jämnare etablering? Finns det skäl att rekommendera vätmedelbehandling i samband med hjälpsådd? Det är några av frågeställningarna som vi vill ha svar på.

    Beskrivning av projektet

    Projektet utförs på naturligt vinterskadade greener i mellersta eller norra Sverige hos intresserade golfklubbar under 2017 och 2018. Greenen/greenerna delas in i två block, där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel och den andra halvan är obehandlad. Varje block delas upp i fyra delar: kontroll (nollruta), vertikalskärning+droppsådd, skärande såmaskiner och en piggvals.

    Innan projektet dras igång sker luftning (om isskadad green) samt vertikalskärning (en till två riktningar). Efter sådd av försöket utförs övrig skötsel enligt normala rutiner (dress, vältning, vårtäckningsduk etc.) Utsädesmängd och vätmedelsbehandling enligt rekommendation.

    Avläsning vid två tillfällen av ytorna (täckningsgrad i procent var 14:e dag, eller tätare om så behövs (väderberoende). Vid sådd och avläsningar mäts marktemperatur och markfuktighet (Fieldscout TDR 300). Uppgifter om samtliga utförda skötselmoment noteras.

    Spridning av resultaten

    Preliminära resultat från projektet publiceras årligen genom artiklar. Resultat från projektet sprids även genom Svenska Golfförbundets nyhetsbrev samt presenteras vid Erfa-träffar runt om i Sverige. Slutrapportering av resultaten sker under hösten 2018.

    Se en kort film om projektet och starten på försöket:

    Ansvarig för projektet är SGF:s bankonsulenter Carl-Johan Lönnberg samt Boel Sandström.

  17. Ny Facebookgrupp – ”Golfbaneskötsel i Sverige”
  18. Banskötsel

    Ny Facebookgrupp – ”Golfbaneskötsel i Sverige”

    SGF:s bankonsulenter har startat en sluten Facebookgrupp för alla i golfbaneskötselbranschen. Målsättningen är att kunna kommunicera med omvärlden på ett snabbt och nytt sätt.

    Den nya Facebookgruppen är till för oss i Norden som arbetar eller är aktiva på något sätt inom golfklubbar med golfbaneskötsel eller greenkeeping. Vi som administrerar gruppen är bankonsulenter på Svenska Golfförbundet och vill ge ny information, kunskap, erfarenheter, iakttagelser, händelser med mera inom golfbranschen. Dessutom vill vi gärna se vad som händer ute i verkligenheten på våra golfbanor i vårt avlånga land.

    Ansök om deltagande på Facebook, sök Golfbaneskötsel i Sverige. Välkommen med anmälan!

    Bankonsulenterna på Svenska Golfförbundet. 

  19. Överraskande resultat i SCANGREEN 2015–2019
  20. Banskötsel

    Överraskande resultat i SCANGREEN 2015–2019

    Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation har sedan 2003 finansierat sortprovning av nya grässorter på golfgreener och vi har nu kommit halvvägs i den fjärde provrundan 2015–2018.

    Ängsgröe som greengräs? Den nuvarande rangordningen av de nya sorterna i denna runda finner du på www.scanturf.org. Men SCANGREEN 2015–2018 innehåller också arter och artkombinationer som hittills inte har varit så vanliga på greener i Norge och det är resultaten från dessa otraditionella arter och artkombinationerna som vi fokuserar på i denna artikel.

    Läs hela artikeln i pdf-format