Senaste nytt om banskötsel

I Jönköping bjuds på ett fullspäckat seminarieprogram med många spännande föreläsare. Senaste nytt visas upp både inom- och utomhus. Boka in 26–28 september i din kalender för några lärande utbildningsdagar. 

Se hemsidan för mer information

Klubben har också investerat i en ny eldriven maskinpark. ”Nästa steg för klubben är att kategorisera både flora och fauna tillsammans med frivilliga och experter från Sölvesborgs kommun." 

Läs klubbens pressmeddelande

År 2021 arrangerar organisationen en världskonferens i Köpenhamn med fokus på utveckling och hållbarhet. 

Läs hela pressmeddelandet

Se hela inbjudan och anmäl dig här

Det nya forskningsprojektet genomförs mellan 2017 och 2018. Första året ligger försöket på Surahammars GK och Leksands GK. Syftet och målsättningen är fortfarande att värdera olika såtekniker och se om det är någon skillnad mellan dessa.

Vi ska också studera om det är någon skillnad mellan två olika gräsarters (krypven och kärrgröe), etableringstid samt se om ett hållande vätmedel har effekt på bättre uppkomst av gräs. Ger vätmedelbehandling en jämnare fuktighet i greenen och som därmed leder till jämnare etablering? Finns det skäl att rekommendera vätmedelbehandling i samband med hjälpsådd? Det är några av frågeställningarna som vi vill ha svar på.

Beskrivning av projektet

Projektet utförs på naturligt vinterskadade greener i mellersta eller norra Sverige hos intresserade golfklubbar under 2017 och 2018. Greenen/greenerna delas in i två block, där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel och den andra halvan är obehandlad. Varje block delas upp i fyra delar: kontroll (nollruta), vertikalskärning+droppsådd, skärande såmaskiner och en piggvals.

Innan projektet dras igång sker luftning (om isskadad green) samt vertikalskärning (en till två riktningar). Efter sådd av försöket utförs övrig skötsel enligt normala rutiner (dress, vältning, vårtäckningsduk etc.) Utsädesmängd och vätmedelsbehandling enligt rekommendation.

Avläsning vid två tillfällen av ytorna (täckningsgrad i procent var 14:e dag, eller tätare om så behövs (väderberoende). Vid sådd och avläsningar mäts marktemperatur och markfuktighet (Fieldscout TDR 300). Uppgifter om samtliga utförda skötselmoment noteras.

Spridning av resultaten

Preliminära resultat från projektet publiceras årligen genom artiklar. Resultat från projektet sprids även genom Svenska Golfförbundets nyhetsbrev samt presenteras vid Erfa-träffar runt om i Sverige. Slutrapportering av resultaten sker under hösten 2018.

Se en kort film om projektet och starten på försöket:

Ansvarig för projektet är SGF:s bankonsulenter Carl-Johan Lönnberg samt Boel Sandström.

Den nya Facebookgruppen är till för oss i Norden som arbetar eller är aktiva på något sätt inom golfklubbar med golfbaneskötsel eller greenkeeping. Vi som administrerar gruppen är bankonsulenter på Svenska Golfförbundet och vill ge ny information, kunskap, erfarenheter, iakttagelser, händelser med mera inom golfbranschen. Dessutom vill vi gärna se vad som händer ute i verkligenheten på våra golfbanor i vårt avlånga land.

Ansök om deltagande på Facebook, sök Golfbaneskötsel i Sverige. Välkommen med anmälan!

Bankonsulenterna på Svenska Golfförbundet. 

Ängsgröe som greengräs? Den nuvarande rangordningen av de nya sorterna i denna runda finner du på www.scanturf.org. Men SCANGREEN 2015–2018 innehåller också arter och artkombinationer som hittills inte har varit så vanliga på greener i Norge och det är resultaten från dessa otraditionella arter och artkombinationerna som vi fokuserar på i denna artikel.

Läs hela artikeln i pdf-format

Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

– Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

Men kampen om marken är hård.

– Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

– Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

– Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
Strandberg.

Maria Strandberg
Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

Text: Thomas Björn

Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar runt om i landet på många vis. Det kostar pengar att återetablera samt att det hämmar en golfklubbs ryckte och ekonomi. 2015 inrättades det ett praktiskt tvåårigt demonstrationsförsök som Svenska Golfförbundet genomförde på olika platser i landet. Båda åren visade det sig att när gräsfröet får tydlig markkontakt genom skärande/piggvals såmaskiner är etableringen avsevärt bättre jämfört med nollruta och droppsådd.

Läs hela resumén av försöket

Den 30 juni 2017 är sista dagen för användning, lagring och bortskaffande av:
Sportak (reg nr 4188)
Starane 180 (reg nr 3838)
Tomahawk 180 (reg nr 4460)

Från och med 1 juli 2017 ska dessa produkter inte längre finnas i kemikalieförrådet. 

De två sistnämnda produkterna, Starane 180 och Tomahawk 180, ersätts av Tomahawk 200 EC (reg nr 5236).

Insekticiden Sumi-alpha (reg nr 3753) är ingen produkt som använts i någon större omfattning inom golfen, men den har varit godkänd till och med årsskiftet.
Från och med 1 januari 2017 får den inte lagras, bortskaffas eller användas. Om produkten finns i kemikalieförrådet, se till att omgående lämna den för destruktion som farligt avfall. 

Mer om godkända växtskyddsmedel hittar du här