Aktuellt om banskötsel

Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste delarna är vatten, en faktor som gräset inte kan vara utan. Hela Sverige har i år drabbats av den torraste våren och sommaren i mannaminne och det har verkligen satt sina spår på landets golfbanor. För en del banor kom torkan innan alla vinterskador läkt ihop och för dessa banor är situationen just nu än mer kritisk.

Katastrofala brister i bevattningssystemen

De senaste månaderna har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud. Med facit i hand, när det nu börjat regna igen, ser vi vilka katastrofala brister våra bevattningssystem har. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsat.

Den bästa investering en golfbana nu kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång så att inte samma situation uppstår igen vid nästa torkperiod. Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar. Mer om hur man anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller i slutet av texten.

Än viktigare och något alla bör göra är att se över skicket på era bevattningsanläggningar som under dessa förhållandena verkligen får bekänna färg. För sanningen är ju att det inte bara är torkan som orsakat de problem vi nu har ute på våra banor, utan att vi också använt de vatten vi samlat på oss på ett minst sagt slösaktigt sätt. Huvudorsaken till detta är det skick som flertalet av Sveriges bevattningsanläggningar är i, som tyvärr är under all kritik. Det räcker inte att bevattningen startar när man trycker på knappen. Alla spridare ska vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.

Viktigt underhåll prioriteras ned

Tyvärr ser vi allt för många brister ute på de klubbar vi besöker och ofta får vi höra att man inte hinner med allt underhåll, utan anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den. De flesta av våra bevattningsanläggningar är mer än 20 år gamla och bakåt i tiden har man resonerat precis likadant.
Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström. Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier, det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar. De skador som en undermålig bevattning orsakar resulterar inte bara i dåliga spelytor, det kostar också en hel del att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort. Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.

Gräset måste nu sås, växa och invintras

Hur stora skadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän nästa säsong. Det gräs vi sår nu i höst ska inte bara bli grönt och komma in i den normala skötseln, det ska också invintras på rätt sätt så att det orkar motstå sjukdomar och en ny vinter med allt vad det kan innebära. Om tiden räcker till och om vädret i höst är tillräckligt gynnsamt, ja det får framtiden utvisa.

Länkar till mer läsning:

– Vikten av en bra bevattningsanläggning och hur den ska användas finns i rapporten Tre bevattningsstrategier i praktiken.

– Mer information om dammar, lagar och regler, vattendom och vattenkvalitet hittar du här.
– Läs också Hushållningssällskapets förnämliga handbok om dammar.
Kan man våga hoppas på en storsatsning på bevattningsanläggningarna de kommande åren?

Bankonsulenterna SGF

Godkända växtskyddsmedel per 16 augusti 2018

Det är den nordiska forskningsstiftelsen STERF, Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association som har glädjen att bjuda in till en mycket intressant föreläsning som en del i den återkommande seminarieserien Modern banskötsel.

Genom forskare från Nibio och SGF:s bankonsulenter får deltagarna ta del av den samlade kunskapen om svampsjukdomen Dollar Spot och en sammanfattning av modern kunskap om vinteröverlevnad och hjälpsådd.

Spara datumet!

Seminariet kommer att anordnas kl. 10–15 på fyra platser och datum i Sverige:

Jönköping 27/11
Örebro 28/11
Stockholm 29/11
Sundsvall 30/11

Boka redan nu in önskat datum i din kalender. En komplett inbjudan med länk till anmälan kommer att sändas ut inom kort.

PS. I nyhetsbrevet bana som skickades ut tisdag 21 augusti smög sig några fel in gällande datum för seminarierna. Det som står ovan är de datum och orter som gäller.

Tillsynsprojekten på golfanläggningar gäller miljö i allmänhet, med särskilt fokus på IPM och växtskydd. Eventuella besök på golfklubbar kommer troligen att utföras under andra halvan av september och under oktober.
Tillsynsblanketten och checklistan som kommer att användas vid besöket lägger vi ut på golf.se så fort den är offentlig.
Om ni funderar på regler som berör växtskydd med mera, läs dokumentet "Checklista – så uppfyller du miljökraven på golfbanan" på SGF:s sida om miljöarbete samt på Jordbruksverkets sida om säkert växtskydd. Fakta om IPM finns på STERF:s hemsida.

Några punkter som är viktiga att ha koll på:
– Ha koll på och notera IPM-åtgärder innan kemisk bekämpning
– Lagra bara godkända växtskyddsmedel på ett låst, säkert ställe
– Funktionstestad och kalibrerad spruta
– Behörighet att avvända kemiska bekämpningsmedel
– Använd Hjälpredan för bestämning av skyddsavstånd
– Skylta så att spelare vet att ni har bekämpat
– Fyll, rengör och förvara sprutan på en lämplig plats (ej på hårdgjord yta)
– Använd om möjligt bra vindavdriftsreducerande munstycken
Kontakta mig om ni har frågor eller synpunkter.

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

Verktyget är världsomspännande och genom ett samarbete mellan GEO, SGF och STERF har innehållet översatt och anpassat till svenska förhållanden. Här finns den svenska versionen.

I Sverige har cirka 75 svenska klubbar registrerat sig i den nya svenska versionen. En hel del klubbar är fortfarande kvar i det äldre systemet och vi rekommenderar att dessa gör en ny registrering i OnCourse Sverige. Nyregistrering kan göras på getoncourse.golf.

Tolv klubbar är sedan tidigare certifierade i det äldre systemet. Ljunghusen och Mjölby har under sommaren re-certifierat sig i den nya versionen som de två första i världen. Stort grattis till Ljunghusen och Mjölby! All den erfarenhet och kunskap de har samlat på sig kan hjälpa oss och många andra klubbar i deras kommande miljöarbete.

Vi fortsätter vårt arbete med certifiering under hösten. Klubbar i olika distrikt har gemensamma träffar och jobbar med certifieringen. Det underlättar ofta när man kan jobba efter en plan och hjälpa och motivera varandra i en grupp. Håll utkik i ert distrikt om pågående kurs eller om någon ny kurs är på gång.
Hör av er om ni har frågor eller synpunkter.

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

TEXT: Thomas Björn

SGF har gjort en överenskommelse med Mapping Industries att erbjuda klubbarna en dokumentationsmätning plus LiveGIS programvara för optimerad skötsel och drift till reducerat pris, samtidigt som SGF gör en mätning för banvärdering. Med detta erbjudande får klubbarna sin bana inmätt med all kunskap om banan. Här kartlägger man dränering och sprinklersystem, boxar, brunnar, ledningar med mera.

Enligt en undersökning som genomfördes 2015 är hantering av växtskyddsmedel på golfbanor ett tillsynsområde där kommunerna efterfrågar mer vägledning.

Under hösten 2018 genomför därför Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ett nationellt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel på golfbanor. Huvudansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Projektet kommer bland annat att bidra till kunskap om hur hanteringen av växtskyddsmedel på golfbanor ser ut.

– Arbetet kopplar till de nationella miljömålen giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet, säger Ingela Svensson som jobbar med tillsynsvägledning på Jordbruksverket. Integrerat växtskydd kommer att vara en viktig del av projektet.

Syftet är att:

- Utveckla vägledningsmaterial för en enhetlig och effektiv tillsyn

- Öka golfklubbarnas kunskap om regler för och hantering av växtskyddsmedel

- Öka tillsynsmyndigheternas kunskap om hantering av växtskyddsmedel på golfbanor

Upptaktsdagar planeras i augusti och därefter inleds tillsynsperioden på golfbanorna. Projektets resultat kommer att redovisas i mars 2019.

Förhoppningsvis kommer golfen att vara representerad i projektets referensgrupp. Svenska Golfförbundet återkommer med mer information när det finns mer att berätta.

Se till att anläggningen har koll på:

- Ansökan till kommunen om att få använda växtskyddsmedel

- Kalibrerad, funktionstestad spruta

- Bara för Golf godkända preparat

- Använd SJV Hjälpreda för bedömning av skyddsavstånd vid bekämpning

- Fyll och tvätta sprutan på rätt ställe

Hör av er till SGF:s bankonsulenter om ni är osäkra på er miljöstatus. Exempelvis för att få hjälp med en miljögenomgång (förbesiktning) på anläggningen och att inför tillsynsprojektet stämma av vad som gäller för:

- Skyddsavstånd

- IPM

- Rengöringsplats och

- Påfyllningsplats

- Spruttillbehör

För mer info om miljö på golfanläggningen se SGF Miljöchecklista samt besiktningsprotokoll med vägledning från tidigare tillsynsprojekt.

För mer information kontakta:

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

I Sverige arbetar idag cirka 2 500 personer på olika sätt med skötsel av golfbanor. Siffran rymmer såväl helårsanställda som säsongsanställda. Det handlar alltså inte om landets största yrkeskår, men det är en yrkeskår som har ett mer riskfyllt arbete än de flesta kanske är medvetna om. Många som arbetar är dessutom säsongsanställda eller ibland volontärer, utan särskild erfarenhet eller kunskaper om säkerhet. Det gör det viktigt med en tydlig introduktion till arbetet.

Många risker

Utöver risken att få golfbollar på sig så innebär jobbet allt från att hantera verktyg, maskiner, fordon och ibland kemikalier till att utsättas för bland annat tunga och otympliga lyft, buller, vibrationer och arbete på ojämna och hala underlag. Dessutom finns alltid risk för solskador och värmeslag. Det gäller att veta hur man bäst beter sig för att undvika allt från skallskador till muskel- och ledbesvär.

– Ungefär hälften av våra banarbetare är idag rekryterade från utlandet, och just nu har vi nog åtminstone sju nationaliteter på plats. Det är inte ovanligt att man ser helt annorlunda på säkerhet utomlands. Tanken på att använda hjälm finns ofta inte alls, inte heller kunskap om regler kring till exempel lyft, säger Stefan Andorff, klubbdirektör på Drottningholms golfklubb.

Solskydd på Drottningholm

På Drottningholm står man redo med solskyddsfaktorn när alla ska ut på morgonen. Men även hos en arbetsgivare som ständigt arbetar för att förebygga och förutse risker som kan uppstå, finns en ständig olycksrisk närvarande. Exempelvis när personal måste köra stora och tunga gräsklippare med blanka däck på halt gräs och sluttande underlag – då kan det vara lätt att glida i sidled och helt förlora kontrollen över en maskin.

– Att säkerheten fungerar ligger på vårt ansvar som arbetsgivare, så det ställer naturligtvis stora krav på vår introduktion. Bilderboken hjälper vår förman att tydliggöra det han förklarar, samtidigt som den gör det lättare för den anställda att ta till sig informationen. När språket står i vägen, som det ofta kan göra hos oss, hjälper bilderna till att tydligt visa hur arbetsuppgifterna ska utföras, säger Stefan Andorff.

Bilderboken ”Jobba säkert på golfbanan” är kostnadsfri och kan beställas eller laddas ner här.

Fråga har inkommit om möjligheten att genom en lokal regel ge lättnad för elstängsel som samtidigt definierar out of bounds.

Av decision 24/4 framgår att ett stängsel som definierar out of bounds inte är ett hindrande föremål, även om en del av stängslet är innanför gränsen för out of bounds såsom den bestämts genom stängselmarkeringarna. Detta har ytterligare fastslagits av R&A i deras Guidance on Running a Competition (GoRaC) i Kapitel 3-2. Därav framgår att det inte är tillåtet att fastställa en lokal regel som medger lättnad från ett out of boundsstaket, även om tävlingsledningens beslut om en sådan lokal regel grundas på att skydda stängslet från varje skada.

Emellertid anför R&A vidare i GoRaC, för det fall att gränsstängslet utgörs av ett elstängsel, att det är tillåtet att införa en lokal regel som medger lättnad för en boll som ligger inom ett visst avstånd (t.ex. två klubblängder) från gränsstängslet. Under angivna förhållanden och för spelarens säkerhets skull kan, enligt R&A, spelaren mäta ut de två klubblängderna från stängslet och en ytterligare klubblängd inom vilken spelaren får droppa bollen, dock inte närmare hålet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner RK att det i sådant särskilt fall som det ovan beskrivna är tillåtet att en införa en lokal regel som medger lättnad för elstängsel. SGF rekommenderar i första hand att elstängsel placeras utanför eller precis innanför banans gräns. Se vidare Spel- och tävlingsinfobanken på SGF:s hemsida.