Senaste nytt om banskötsel

Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

Under hösten och tidig vinter har Sterf:s stora handbok om vinteröverlevnad översatts till svenska. Här har forskarna på Nibio i Norge samlat all nuvarande kunskap och vinterskador och hur man bäst skyddar sig och överlever dessa. Ladda ner handboken och lär dig mer om det hur du bäst klarar av vinterns härjningar.

Vintersjukdomar på gräs – biotiska vinterskador

Ett nytt faktablad i serien vintersjukdomar på gräs är framtagen. Denna gång handlar det om biotiska skador, alltså skador som uppstår på grund av svamp. En genomgång av skador, bekämpningsmedel och förebyggande arbete redovisas i denna skrift.

Läs hela faktabladet här

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Text: Thomas Björn

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter ett brett engagemang och en delaktighet från alla parter på olika nivåer inom Golfsverige. Det är syftet med Swedish Greenkeepers Associations och Svenska Golfförbundets Natur & Miljöpris.

Det ska motivera Sveriges golfklubbar att ta till sig SGA:s och SGF:s miljövision och erbjuda sina kunder och anställda en anläggning som blir en förebild för andra.

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige då man framstår som ett "gott miljöexempel" genom publicering i olika tidskrifter. 

Nominerade förslag bedöms bland annat av SGA:s och SGF:s miljöansvariga efter miljöengagemang och kriterier som:
- God bebyggd miljö och god hälsa
- Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
- Ingen övergödning och en giftfri miljö
- Grundvatten av god kvalitet
- Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
- Energi, avfallshantering, återvinning
- Design och konstruktion
- Utbildning och kommunikation
- Påbörjad miljöcertifiering ex. GEO On Course

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, nominera den till SGA:s kansli. E-post: kansli@sgariks.se.
För mer information: Robert Martin 070-369 1174, e-post: robert.martin@telia.se eller SGF:s bankonsulent Peter Edman 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

– Vi har kört vattentåg från 06 på morgonen till åtta på kvällen i princip varje dag, berättar Lennart, som är tävlingskommitténs ordförande.

Ett alternativ till fairwaybevattning

Vattentåg, eller regntåg som de också kallas, är en självgående bevattningsapparat som kopplas till en vattenledning och tack vare vattentrycket rör sig sakta framåt över fairway. Karlskoga GK har fyra stycken som köptes in i samband med att banan byggdes på 70- och 80-talet då klubben saknade pengar till fairwaybevattning. I stället grävde man ner vattenledningar med ett antal kopplingar per hål, som man kunde pumpa fram vatten till.

– Sist vi använde vattentågen var 2013, men då bara i 18 dagar, säger banchef Mikael Heiche som jobbat på klubben i 26 år.

Frukttlös väntan på regn

Banan öppnade 10 maj, två till tre veckor senare än vanligt och Mikael väntade på regn för att kunna gödsla fairways. Till slut fick han ta fram vattentågen för att få ut gödslet. Sedan fortsatte torkan.

– Jag tänkte att vi kämpar på, vi hänger i tills regnet kommer. Men det kom aldrig något, så till slut var jag tvungen att koppla in Lennart och Leif eftersom min tid behövdes till en massa annat, säger Mikael Heiche.

Mikael Heiche, Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén tvingades fortsätta hela sommaren och har lagt ner totalt cirka 1 000 arbetstimmar.

– Vi har krokat i varandra, kört förmiddagspass och eftermiddagspass, säger Leif Herlufsén, som är styrelseordförande och före detta intendent på klubben.

Vattentåg från morgon till kväll

De har börjat med att rigga upp två tåg på exempelvis vardera hål 1 och 2 direkt efter morgonklippningen. Sedan har de gjort likadant på hål 10 och 11 på andra slingan.

– Det är för att fördela vattentrycket ut på banan jämt, förklarar de.

Därefter har de kört fram och tillbaka på banan för att hålla koll på alla fyra tågen.

– Kopplingarna lossnar, någon slang spricker, de måste flyttas – det är alltid något. Men det har lett till att vi fått en social funktion bland medlemmar och greenfeegäster ute på banan, berättar Lennart Febring Landö, som trots allt ideellt bevattningsarbete hunnit med att spela ungefär 70 rundor.

Torkan har också visat på betydelsen av vätmedel som banchef Mikael Heiche kör ut tre gånger per säsong.

– Det har synts en tydlig grön gräns. Utanför har gräset torkat betydligt mer trots att det bevattnats lika mycket, berättar Leif Herlufsén.

Vattendom för Valån

Men det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten. Klubbchef Marcus Grimstad visar upp beslutet från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubik per år. Det gör att klubben med gott samvete kan pumpa upp vatten från Valån som rinner längs med banan.

– Den här extrabevattningen har gjort att vi knappt har haft några klagomål från medlemmar eller gäster på banans kvalitet i sommar. Vi har tappat greenfee på grund av den sena öppningen och sommarhettan, men det hade sett betydligt sämre ut utan vattentågen, säger Marcus Grimstad.

Text: Lena Lindström
Publicerad: september 2018

(Ladda ner artikeln som PDF eller läs om förberedelserna nedan). 

Projektet är initierat av Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket. Besiktningen kommer att utföras av inspektörer från kommunernas miljökontor till och med november 2018. Så här förbereder ni er inför besöken. 

1. Läs inspektörernas checklista

Börja med att läsa igenom checklistan och lathunden som samtliga miljöinspektörer kommer att utgå ifrån vid sina besök. Detta för att inte missa regler eller andra åtgärder inom växtskydd, IPM eller andra miljöområden.
Ladda ner checklistan

Ladda ner lathunden till checklistan

2. Läs bankonsulenternas råd

Gå därefter igenom listan på viktiga förberedelser som SGF:s bankonsulenter har sammanställt. Åtgärda eventuella brister. Det finns starka skäl att vara noggrann då vissa enkla fel och detaljer kan leda till anmärkningar, ålägganden, anmälan av miljöbrott och miljösanktionsavgifter som normalt ligger på cirka 10 000 kr.

Integrerat växtskydd (IPM)

Det är många frågor i IPM-avsnittet i tillsynsprojektets checklista. Försök beskriva hur ni jobbar och vilka skötselåtgärder ni gör för att ”stärka gräset”. Motivera och förklara vad ni gör i respektive del av IPM:

Tänk på att i princip allt ni gör är IPM, som att undvika skugga, bevakning av gräsets status under vintertid, alla skötselåtgärder, koll på bevattningen med fuktmätare med mera. Läs mer hos STERF.

Mer information

Projektet inleddes i augusti 2018 med uppstartsdagar för miljöinspektörerna. Närmare 100 inspektörer var med på träffarna, som hölls på Viksjö GK och Lerjedalens GK. Klubbesöken genomförs under september–november 2018 varefter resultaten rapporteras in av inspektörerna.

Från december börjar myndigheterna utvärdera, samt vid behov uppdatera, vägledningsmaterialet utifrån synpunkter som kommit in. I mars 2019 räknar Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket med att sammanställa resultaten i en rapport. Mer detaljer om projektet finns hos Naturvårdsverket.

Mer information om golfanläggningens miljöarbete inklusive mallar, checklistor, länkar och tips finns på golf.se/miljo.

Hör av er till er bankonsulent om ni har frågor eller om något är oklart.

Ladda ner checklistan som pdf

Förutom obetydlig nederbörd har det också varit mycket varmt, blåsigt och soligt under hela sommarperioden. Detta har inneburit extrem avdunstning, upp till 4–6 millimeter per dag under långa perioder.

Många banor har drabbats av att vattnet har tagit slut i bevattningsdammar, fått bevattningsförbud från sjöar och åar, eller att vattendomar har slutat gälla på grund av uppnådda minimiflöden.

Bråttom med åtgärder

Vattenbristen under sommaren har gjort att klubbar successivt tvingas sluta bevattna gräsytor. På många fairways upphörde bevattningen tidigt under sommaren och de har varit torra under lång period. En del tee har också torkat, medan de flesta klarat sina greener med liten marginal. Några anläggningar har dock haft slut på vatten även till greenerna.

För att kunna rädda en del nedtorkade ytor finns nu några veckor kvar på året med goda förutsättningar för återetablering av gräs. Checklistan nedan ger några förslag på åtgärder som behöver ske innan vintern 2018–2019.

1. Inventera ytorna. Skapa en bild av skadornas omfattning, inventera och beräkna skadade ytor. Kontrollera gräsets status, men även hur jordprofilen ser ut med avseende på struktur och fukthalt. Bedöm och prioritera hur olika ytor ska behandlas, med till exempel luftning, vätmedelsbehandling, gödsling och stödsådd.

2. Beställ frö. Om ni inte har frö, beställ snarast då det brukar vara både brist och långa leveranstider. Har ni frö i lager, testa grobarheten (så i en kruka, ställ den i ett fönster och håll fuktigt) för att säkerställa kvaliteten på ert frö.

3. Renovera eventuellt ytan. Om fairway torkat och spruckit sönder måste ytlagret troligen tas bort och en ny såbädd prepareras. Det kan innebära borttagning av material, fräsning av befintligt material eller tillförsel av nytt – gärna sand med inblandad mull (organiskt material).

4. Fuktiga nyetableringsytor. De ytor man planerar att återetablera (stödså) måste ha jordkontakt, god fukthalt och gärna möjlighet att bevattna.

5. Stödså. Gäller ytor som behöver fyllas på, främst fairway, tee och green. Återstoden av augusti samt september är den tid vi har på oss i år för säker stödsådd.

6. Jordkontakt. Använd en såmetod som ger god jordkontakt samt bra och säker uppkomst (se STERF:s Stödsåddsprojekt).

7. Dressa. Om möjligt, tillför dressand som skydd för nya frön, för att hålla fukt och skapa ökad jordkontakt.

Sänder viktiga signaler

Genom att så fort som möjligt göra ovanstående åtgärder ökar chansen att återetablera gräs och därmed öka chansen att starta upp 2019 med betydligt bättre förutsättningar än de förhållanden som råder just nu. Samtidigt ger vi signaler till medlemmar och gäster att vi som jobbar på banan inte accepterar spelfältens kvalitet just nu.

Se även den checklista som berör åtgärder för en bättre bana 2019.

Bilderna nedan visar hur sommarens torka har påverkat svenska golfbanor och vikten av att ha ett fungerande bevattningssystem. Se exempelvis bilden där sprinklersystemet bara har vattnat halva greenen, jämfört med den sista bilden som visar ett gott exempel på greensprinklers.

Eftersom vi idag har begränsat med svamppreparat och ännu mindre aktiva substanser är det bra att få några tillskott. Allt för få preparat ökar risken för eventuell resistensproblematik.

Fler preparat behöver inte betyda ökad användning, utan ökad möjlighet att få bra effekt när man utför en växtskyddsåtgärd. Läs mer om produkterna på Kemikalieinspektionens hemsida:
– EXTERIS StressGard
– Instrata Elite
OBS! Tänk på IPM-arbetet i samband med bekämpning av skadesvampar och ogräs. Se mer information i STERF:s IPM faktablad.

Det har också kommit nya varianter av Banner MAXX och Primo MAXX. Banner MAXX II och Primo MAXX II är likartade i funktion men med lite annorlunda användningsregler.

Tekniskt är skillnaden att en komponent som inte är en aktiv substans – tetrahydrofurfurylalkohol – är borttagen i de nya produkterna.
Du hittar samtliga godkända preparat i det uppdaterade dokumentet "Godkända växtskyddsmedel 2018".

OBS! Se Roundup Max som har utgått och inte längre får användas eller lagras.

Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste delarna är vatten, en faktor som gräset inte kan vara utan. Hela Sverige har i år drabbats av den torraste våren och sommaren i mannaminne och det har verkligen satt sina spår på landets golfbanor. För en del banor kom torkan innan alla vinterskador läkt ihop och för dessa banor är situationen just nu än mer kritisk.

Katastrofala brister i bevattningssystemen

De senaste månaderna har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud. Med facit i hand, när det nu börjat regna igen, ser vi vilka katastrofala brister våra bevattningssystem har. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsat.

Den bästa investering en golfbana nu kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång så att inte samma situation uppstår igen vid nästa torkperiod. Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar. Mer om hur man anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller i slutet av texten.

Än viktigare och något alla bör göra är att se över skicket på era bevattningsanläggningar som under dessa förhållandena verkligen får bekänna färg. För sanningen är ju att det inte bara är torkan som orsakat de problem vi nu har ute på våra banor, utan att vi också använt de vatten vi samlat på oss på ett minst sagt slösaktigt sätt. Huvudorsaken till detta är det skick som flertalet av Sveriges bevattningsanläggningar är i, som tyvärr är under all kritik. Det räcker inte att bevattningen startar när man trycker på knappen. Alla spridare ska vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.

Viktigt underhåll prioriteras ned

Tyvärr ser vi allt för många brister ute på de klubbar vi besöker och ofta får vi höra att man inte hinner med allt underhåll, utan anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den. De flesta av våra bevattningsanläggningar är mer än 20 år gamla och bakåt i tiden har man resonerat precis likadant.
Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström. Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier, det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar. De skador som en undermålig bevattning orsakar resulterar inte bara i dåliga spelytor, det kostar också en hel del att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort. Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.

Gräset måste nu sås, växa och invintras

Hur stora skadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän nästa säsong. Det gräs vi sår nu i höst ska inte bara bli grönt och komma in i den normala skötseln, det ska också invintras på rätt sätt så att det orkar motstå sjukdomar och en ny vinter med allt vad det kan innebära. Om tiden räcker till och om vädret i höst är tillräckligt gynnsamt, ja det får framtiden utvisa.

Länkar till mer läsning:

– Vikten av en bra bevattningsanläggning och hur den ska användas finns i rapporten Tre bevattningsstrategier i praktiken.

– Mer information om dammar, lagar och regler, vattendom och vattenkvalitet hittar du här.
– Läs också Hushållningssällskapets förnämliga handbok om dammar.
Kan man våga hoppas på en storsatsning på bevattningsanläggningarna de kommande åren?

Bankonsulenterna SGF

Godkända växtskyddsmedel per 16 augusti 2018

Det är den nordiska forskningsstiftelsen STERF, Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association som har glädjen att bjuda in till en mycket intressant föreläsning som en del i den återkommande seminarieserien Modern banskötsel.

Genom forskare från Nibio och SGF:s bankonsulenter får deltagarna ta del av den samlade kunskapen om svampsjukdomen Dollar Spot och en sammanfattning av modern kunskap om vinteröverlevnad och hjälpsådd.

Spara datumet!

Seminariet kommer att anordnas kl. 10–15 på fyra platser och datum i Sverige:

Jönköping 27/11
Örebro 28/11
Stockholm 29/11
Sundsvall 30/11

Boka redan nu in önskat datum i din kalender. En komplett inbjudan med länk till anmälan kommer att sändas ut inom kort.

PS. I nyhetsbrevet bana som skickades ut tisdag 21 augusti smög sig några fel in gällande datum för seminarierna. Det som står ovan är de datum och orter som gäller.