Aktuellt om banskötsel

I rapporten från mässan delar Henrik med sig av delar av innehållet i några av de intressanta seminarier och utbildningar han deltog i.

Stressfaktorer för gräs

Bland annat stressfaktorer för några av de vanligaste grässorterna i Sverige – i form av vatten, kyla, skugga – och hur man kan hantera dessa.

Ympning av mikroorganismer mot torka

Dessutom kan du läsa om ett mycket intressant pågående försök kring att ympa krypvensgräs med mikroorganismer som identifierats runt rötterna på gräs ute i ökenområden som är vana vid torka.

Efter 30 dagars torkstress tillfördes vatten och näring och krypvenen vaknade till liv igen, trots att det såg ut att helt ha dött.

Läs mässrapporten i banbloggen

Rapport skriven av:

• Henrik Norén
• Distrikt: Stockholm, Uppland, Gästrikland och Gotland.
• Tel: 070-815 75 09
• E-post: henrik.noren@golf.se

För SGF:s räkning var bankonsulenterna Håkan Blusi och Bobban Frisk på Harrogatemässan, tillsammans med Göran Niva från Göteborgs G K som blev HGU-stipendiat 2019 samt Per Nyman från Växjö GK. 

Mässan med utställarna

Vi kunde inte känna av någon speciell trend bland utställarna, möjligtvis lite större djupluftare. Här visade både Wiedeman och Charterhouse, som nu har VertiDrain i sin portfölj, maskiner som vägde 900 kg med 190 cm arbetsbredd.

Litiumbatterier 

Vi såg också Litiumbatterier på Toro och Jacobsens greenklippare samt en del mindre maskiner. Litiumbatterier till Jake 322 ska räcka till 22 greener på en laddning.

Lateral groomer

Greentec har tagit fram en ”nyhet” till sina chassin för thatch-away, en glesare vertikalskärare/groomer som ska vara skonsammare mot gräset. Vår bedömning är att de ser ut som bladen alltid gjort på vertikalskärare som alla maskinleverantörer har.

Fiffig dressare 

Dakota visade upp en liten, smidig och självgående dressare som passar väl för dressning av mindre ytor.

Växtskyddsmedel

Vi fick lite information om nya växtskyddsmedlet Attractor som är ny i uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel. Skillnaden mot Primo ska vara att den enligt säljaren verkar redan efter sex timmar jämfört med Primo som tar 3–5 dagar innan full effekt uppnås.

Attractor ska vara väldigt effektiv på poa. Framför allt ska du se att fröställningarna viker ned sig efter sex timmar. Det låter för bra att vara sant, men hoppas det stämmer. Vi frågade var den oberoende forskningen hade skett och fick lite svajigt svar...

Headland har fortfarande kaliumfosfit men har tillsatt en biostimulant, men det hjälper ju inte oss.

I sammanfattningen från seminariet "Framtiden för klipparteknologi" kan du läsa mer om framtidsutsikterna kring självgående batteridrivna maskiner. 

Sammanfattning från några av seminarierna:

”The potential and varied benefits of soil microbial management”

Alan Gange, Tamsin Williams och Francesca Baylis från Royal Holloway, University of London.

Här pratades det bland annat om mycorriza, baciller och nematoder. Det är fortfarande svårt att ändra det befintliga mikrolivet. Än en gång fick vi förklarat för oss att pesticider inte tar död på det vilket är bra eftersom det blir mer och mer restriktioner mot medel som får användas, precis som det är i Sverige. IPM är vägen utan tvekan rätt väg framåt, där man sätter den lilla gräsplantan i centrum hela tiden.

När det gäller mikrobiell inoculants är det arten som är viktig, inte mängden. AMF mycorriza är inte bra för Poa, PGPR rhizobakterier ökar tillväxten för Poa. Här måste man dock hitta det som passar för plantan, vilket är väldigt svårt. Vid torka ökar förekomsten av mycorriza. Fler fältförsök ska göras.

När det gäller användandet av biostimulanter ska man alltid ställa sig frågorna: ”Vad gör de?”, ”Varför så många numera?” och ”Vad är det för typ?”. Du som ansvarig kommer alltid att se effekt när plantan är stressad. Sedan om det hjälper långsiktigt är i princip omöjligt att veta. Troligtvis ger det ingen snabb effekt på rotlängden, men kan ha långsiktigt positiv effekt.

50 procent av alla kolhydrater som sprutats på plantorna har tagits upp via bladen efter sex timmar.

”Maximizing Putting Green Performance with Data Collection”

S Addison Barden, konsulent på USGA

Addison Barden pratade om hur man kan mäta sig till kvalitet på spelytorna, samma som framför allt bankonsulent Kim Sintorn håller på med. Han pratade om vikten av att samla klipp, MLSN och GP. Budskapet var att bygga upp din egen databank för att lära dig hur spelytorna reagerar på olika scenarier. Precis som Christofer på Hills jobbar, lite tips om hur man kan komma igång.

För fin sand vid dressning försämrar genomsläppligheten på bara ett år! I USA är trenden vanlig med ”Two sand topdressing”, där lite grövre sand används för att fylla upp luftningshålen och sedan att man använder en finare sand för underhålls dressning. På så sätt är det lättare att få en fast spelyta.

”Framtiden för klipparteknologi”

John Coleman från Club Cadet

Coleman berättade om utvecklingen av klippare och deras drivkällor. Han trodde att den nya batteriteknologin med litium bara är en brygga framåt. Det är inte själva klippaggregaten som kommer att ändras och utvecklas, utan drivkällan.

Självklart kommer framtidens maskiner i större utsträckning vara självgående. Arbetskraft är svårare att få tag i dag och framtiden därför är automation en väg framåt.

Coleman tror inte att större maskiner, typ fairway och ruffklippare, kommer att utrustas med litium då kapaciteten inte räcker till. Vätgas tror han på men det är ännu långt borta!

”Roots – The Holy Grail”

Stella Rixon, STRI Senior Agronomist

Stella Rixon har varit på STRI i 18 år. Hon menade att det finns många preparat på marknaden som hävdar att det gynnar rottillväxt, oerhört svårt att bevisa dock.

Ett generellt råd är ”Klipp inte gräset så växer rötterna!”. Vid försök kunde rötterna bryta kompaktionen om det inte klipptes. Använd medium course sand så minskar kompaktionen.

Ljus är superviktigt för att gynna rottillväxt, brist ökar det organiska materialet samt påverkar klipphöjden. De hade sett via egna undersökningar att genomsläppligheten minskade med 40 procent om det bara var en skillnad i den organiska massan på 5,5–6,0.

Långtidsverkande gödsel är bättre för rottillväxt vid försök. Har du thatch, sprutgödsla istället för att använd granulerade produkter. Rixon visade bilder från några banor hon hjälper och vi konstaterade att det tar tid att förbättra rotzonen och det gäller att vara ihärdig.

Hon var även tydlig med att vikten av att hela tiden motverka skiktbildningen i profilen. Genom att mäta fuktigheten horisontellt (inte vertikalt) in i profilen går det med bestämdhet att se var problemet är. Man ska vidare alltid se till att hålla jorden i balans, inte minst vid risk för nematoder.  

”Chemical free greenkeeping amongst deer”

Martin Nilsson, banchef Köpenhamns Golfklubb

Martin jobbar i en park på 1 000 hektar som är öppen för allmänheten, med 2 400 hjortar och andra djur och 8 miljoner besökare varje år. Banan är också multifunktionell genom parken, inga avspärrningar runt greenerna vid skidföre osv.

Stora delar av det hans team på sex anställda plus extrapersonal gör är att laga skador efter hjortar. Bland annat krattas bunkrarna varje dag och flaggor, koppar och teemarkeringar plockas in varje kväll på grund av hjortarna.

Kem används inte sedan 2011, eftersom det inte får användas på statens mark i Danmark. Det var 75 procent poa på greenerna när Martin började arbeta på anläggningen. De har han nu i stort sett konverterat till svingel.

Det största problemet är numera örtogräs, framför allt klöver och groblad, som behandlas med järnsulfat med dosen är 60 kg/ha. Denna dos punktbekämpas mot ogräs, vår och sommar i 3–4 givor. Även ryggspruta används vid behov och andra handverktyg samt vitlök används.

Greenerna klipps på 4,2 mm under säsong och den sista klippningen sker i mitten av oktober. De ger sista kvävegödslingen i augusti och ingen luftning sker efter mitten av september. Vältar gör man 1–2 ggr i veckan för att hålla koll på snömöglet samt ge bra spelbarhet. De använder groomer för att få gräset på greenerna att stå upp, ingen vertikalskärning sker.

Fairway dressas med 50 mm sand för att förebygga maskhögar, med bra resultat. Inga problem med klöver på fairway och det är mest poa som växer där. Fairway gödslas mycket sällan och då med små kvävegivor. Mullvadar har varit ett problem, men en jägare de haft har skjutit 600 under årens lopp!

Nilsson pratade också en hel del om kommunikation både internt och externt, samt att söka kunskap med hjälp av kollegor och STERF samt bygga allianser och skapa ambassadörer för klubben och deras team.

”Light and shade”

Dr Andy Owens, ICL och Glenn Kirby, Syngenta

Owens och Kirby berättade om ett försök med ljusriggar på Rajgräs, där även biostimulanter och Primo Maxx II var involverade. Ljus åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan april–oktober 30–40 %, 70–80% skugga på det andra.

Biostimulanterna hade ingen effekt, men Primo hade däremot bra effekt. De hade använt två olika doser 0,35 l/ha var sjunde dag och 1,05 l/ha var 21:a dag, där den lägre dosen var sjunde dag visade sig vara bäst.

På det belysta partiet var det bra turf, men betydligt sämre i skugga. Primo höjde dock kvaliteten i de parcellerna också. Alla fördelar med Primo som står på etiketten skedde – mer klorofyll, bättre färg, lägre tillväxt, mer rötter. Dessutom var det betydligt mera klorofyll i alla försöksytor där man lagt på Primo i de skuggiga förhållandena.

Ljusriggarna satt på två meters höjd, 2000 nanometer där uppe, 380 vid gräsnivå vilket är bra. De ökade också temperaturen i marken vilket är toppen. Ingen kem användes i försöket, mycket angrepp på det i skugga.

”Tournament Course Management”

Alistar Begg, Richars Window och Adam Newton från R&A

Under 12 månader har Alistar Begg, Richars Window samt Adam Newton jobbat åt R&A, innan var de på STRI. Hållbarhet och harmoni med naturen är arbetsbeskrivningen och det är långsiktiga agronomiska insatser som gäller.

Begg, Window och Newton jobbar med alla tävlingsbanor R&A använder sig av, 6–8 banor per år med återkommande besök före, under och efter tävlingarna. När damerna spelade på Woburn i år fick de kämpa med att få till hastigheten på greenerna eftersom det är mycket poa och de växte väldigt olika. De lyckades och hade en stimp på 11,1 alla fyra dagarna.

Inför The Open är de på plats första gången 5–6 år före tävlingen. Sedan följer de upp kontinuerligt. Inför 2019 på Royal Portrush byggdes två nya hål och ytterligare tre greener byggdes om. Målet var att det inte skulle märkas när tävlingen startade, och man får väl säga att det lyckades fullt ut.

Hoylake bygger om två greener och gör ett nytt par 3-hål inför nästa gång tävlingen ska dit. På St Andrews byggs en ny puttinggreen och drivingrange just nu. Det byggs också annat än golfhål på banorna. Infrastrukturen planeras mycket noga med tanke på att publiken bara ökar för varje år, något vi såg när vi var och besökte Royal Birkdale.

Agronomerna jobbar tätt med teamen på banorna och hjälper till med bland annat mätningar av spelbarhet och material som ska användas. De tar till och med fram skötselplaner för parkeringsplatser…

Några siffror från Royal Portrush:

Målet var att hålla fukten på 15–25 % med TDR 300, 120–150 med clegg hammer var önskvärt (119 nådde de trots en fantastiskt blöt sommar). Målet var 3,5–4,5 % organiskt material på mellan 0–20 mm, under 4,5 % mellan 20–40 mm.

Ingen vältning skedde över huvud taget! Extra klippning för att pricka 9,9–10,2 fot var målet. De menar att det håller en jämnare hastighet över dagen och de trodde inte att fukten i marken var bra att välta på.

Tee ska vara fasta och plana, fairways och även foregreens klipps med Toro 351, ingen stripning. Flex 21 på green. Banteamet bestod av 58 personer under tävlingen och några dagar före.

Man vill hela tiden ha en mix av olika gräsarter och inga rena bestånd av olika gräsarter. De menade att det ger annorlunda spelupplevelse.

Nytt på senare år är att alla spelare får alla uppmätta siffror i sin smartphone varje morgon.

De hyllade verkligen banteamen på alla banor där de är involverade och de var tydliga med två saker:

1.    Alla kommer ihåg vem som vann

2.    Samt om banan är dålig…

”Turf Management – Thinking Outside the Box”

Kevin J. Ross – Turfgrass Agronomist

Det här seminariet gav lite nytänkande och praktiska tips. Huvudbudskapet var ”Behandla området i området” där Ross menar att man ska hänsyn till hur områdena trafikeras. Istället för att göra samma skötsel överallt, varför inte dela in fairway i tre områden:

1. Lite trafik – förmodligen mer thatch och bättre gräs

2. Landningsområdet, mycket trafik – mer poa, slitet, mindre thatch

3. Medium trafik och spel – sätt in de åtgärder som behövs på respektive område. Man behöver tex. inte lufta överallt.

Några andra råd:

Sprutgödslar du mer på ett område, kör i sidled så ser spelarna inte spåren efter spruttrucken. Gödsla även ruffen där det är slitet och där det behövs samt vägar som klipps upp.

Planera mer skötsel på trafikerade greenområden. Ta hänsyn till mikroklimatet. Är ärevarvet på green slitet, jobba med det där och inte på hela greenen. Är det smala områden, lufta med hålpipor på ena halvan och andra halvan med fasta pinnar.

Boomer jetnozzle på sprutorna är att föredra när det ska gödslas eller vattnas på bunkerslänter. Skaffa en liten batteridriven spruta för att komma åt mindre områden tex. foregreen. Varför inte välta bara det närmsta området runt flaggan om det är tidsbrist?

Höstsådd ger ett försprång på 4–6 veckor på våren för etableringen. När man torvar och får över, bred ut en plast och lägg ut torven där så att den inte rotar sig. Ross har haft torv liggande i upp till sex veckor innan den blivit utlagd. Det ger rejäla rötter vilket gör att den rotar sig väldigt kvickt (48 timmar). Självklart måste det vattnas under tiden, även klippning hade skett.

Ett bra knep för att lära sig sina greener är att kolla i daggen. På stressade ytor saknas ofta fukt. Träna personalen vad de ska titta efter. Ha koll på mjukvaran i din bevattningsdator, ställ in spridningsvinklarna på spridarna så att vattnet verkligen hamnar på rätt ställen.

Ross avslutade med att påpeka hur viktigt det är med personligt skydd, solkräm, hörselskydd och ögonskydd.

Rapport skriven av:

• Håkan Blusi
• Rådgivare bana och anläggning Gästrike-Hälsinge, Medelpad, Ångermanland, Jämtland-Härjedalen och Norr- och Västerbotten.
• Tel: 072-083 67 06
• E-post: hakan.blusi@golf.se

• Mikael "Bobban" Frisk
• Distrikt: Småland, Gotland, Närke och Värmland. (Går i pension 1 juli 2022)
• Tel: 070-634 44 98
• E-post: mikael.frisk@golf.se

I vecka 43 tog den senaste "kullen” i Högre Greenkeeperutbildning (HGU) examen på Barsebäck Golf & Konferens. De började utbildningen 2017 och har under två års tid genomgått sju olika kursblock.

Nya kunskaperna är inhämtade och ett nytt nätverk och vänner är skapad. Utvecklingen hos samtliga eleverna har varit hög och många har växt med uppgiften under dessa två år vilket är kul att se!

De individuella prestationerna på tentor och många bra examensarbeten har väckt stor beundran hos oss bankonsulenter. Likaså att samtliga elever presentera sina arbeten för sina kurskamrater på ett väldigt naturligt och bra sett.

Årets HGU-stipendiat

En som gjorde det ”lilla” extra var Göran Niva från Göteborgs G K som blev utbildningens stipendiat!

Motiveringen lyder:

Göran Niva har genom goda skrivningsresultat, ett aktivt deltagande under lektionerna med sitt positiva ifrågasättande, ett examensarbete utöver det vanliga, ett gott kamratskap samt en vilja att dela med sig av sina kunskaper utnämnts till 2019 HGU stipendiat.   

SGF:s bankonsulenter vill rikta ett stort grattis till er alla och lycka till i framtiden!

Gå en utbildning

Är du också intresserad av att gå HGU eller någon av SGF:s andra utbildningar inom banskötsel? Håll utkik efter nästa kurstillfälle här. 

För att kunna hantera och använda växtskyddsmedel på rätt sätt i jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling, parkskötsel, golfbanor eller sälja växtskyddsmedel krävs det att du blir godkänd på en behörighetsutbildning.

Du som inte gått kursen behöver gå den för att få sprida växtskyddsmedel på golfbanan. Rekommendationen är att ni tar kontakt med er regionala Länsstyrelse för att få tid och plats för kurser i ert område vintern 2019–2020.

De som redan har utbildningen blir kallade av sin Länsstyrelse när det är dags för repetitionskurs var femte år.

Läs mer om behörighetsutbildningen hos Jordbruksverket

Fosfor är ett viktigt näringsämne och våra gräsplantor på golfbanorna får inte lida brist på det så att växten och gräskvaliteten försämras. Men fosfor kan också leda till förorening av ytvatten – både på golfbanan lokalt och i miljön omkring.

Då fosfor är en begränsad resurs på det globala planet, bör golfbanorna inte använda mer fosfor än absolut nödvändigt.

Sterfs Susphos-projekt

Susphos-projektet är uppdelat i tre delar, där de två första är växthusförsök där undersöks dels behovet av fosfor när gräset etableras vid låga temperaturer, dels hur ökande mängder med fosfor i form av flytande eller granulerad gödning påverkar helhetsintryck (turfgrass quality) och ”spring green-up” i etablerat gräs.

I den tredje delen av Susphos-projektet testas MLSN-normen (minimum level of sustainable nutrition) för fosfor på fem golfbanor med olika grässammansättning, jordtyper och klimat. Denna norm jämförs med de traditionella gödslingsnormerna för fosfor.

Försöken pågår mellan 2017 och 2020

Försöken startade 2017 och fortsätter fram till och med 2020 och pågår i Norge, Sverige, Holland, Tyskland och Kina. De parametrar som mäts är gräsets helhetsintryck, rotdjup och andel Poa annua.

De samlade resultaten visar så här långt att det är små skillnader men på flera ställen, bland annat på Falkenberg Golfklubb, är det en tendens till att fosforgödsling leder till mer Poa annua.

Bidra till kretsloppstänket

MSLN-normen, som anger väsentligt lägre värden för gödsling med bland annat fosfor, är ett bra mått på, hur vi kan minska användandet av detsamma. Samtidig bör golfbanorna ge sitt bidrag till kretsloppstänkandet genom att testa alternativa källor till fosforgödsling, till exempel Struvit från reningsverk.

Läs hela rapporten med de senaste resultaten

Läs mer om projektet

Arbetsmiljöarbete handlar om att förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatsen – syftet är att ingen ska behöva bli skadad eller sjuk av sitt arbete. Lägger vi till dimensionen att främja en god arbetsmiljö får vi ut ännu mer av det.

Resultatet blir medarbetare som trivs på sin arbetsplats, vilket har positiva effekter i form av prestation och engagemang. Sammantaget leder det till en välmående klubb, uppskattad av både personal och spelare.

För att kunna skapa en säker arbetsmiljö måste man ha koll på vilka risker som finns i verksamheten. Utöver det behövs kunskaper, introduktion i arbetet och underhåll av maskiner och utrustning. För golfklubbar är även kommunikation med golfspelarna en väldigt viktig del i arbetsmiljöarbetet.

Få koll på riskerna

För att identifiera vilka risker som finns i verksamheten kan vi utgå från övergripande, mer allmänna riskområden som hantering av maskiner, buller, kemikalier etc.

Därefter behöver ni undersöka om det finns särskilda platser eller arbetsmoment i er verksamhet som kräver särskilda instruktioner eller insatser. Det kan exempelvis vara hål åtta med dålig sikt, eller den branta slänten vid klubbhuset.

I arbetet med att riskbedöma verksamheten ingår också att försöka åtgärda riskerna så långt som möjligt och i bästa fall eliminera dem helt.

Informera om Säker golf

Att bli träffad av golfbollar är en risk i arbetsmiljön som ofta lyfts. Om risken inte går att eliminera helt, genom att exempelvis ha hytt/bur på maskiner eller genom att anpassa tidpunkten för arbetsmomentet till då spel inte förekommer, så gäller det att förebygga genom kommunikation med spelarna.

Klubben behöver med jämna mellanrum lyfta frågan kring säkert spel med spelarna, förslagsvis genom att både skicka ut information till medlemmarna men även genom att fysiskt synliggöra vikten av frågan på klubben, exempelvis genom anslag i klubbhuset eller på andra lämpliga ställen.

För att skapa en säker spelkultur på klubben gäller det att styrelse och ledning är goda förebilder samt att klubben agera när reglerna inte följs. Att göra medarbetarna kända för medlemmarna är också ett sätt att öka respekten för banpersonalens säkerhet.

Tips: skriv ut och sätt upp affischen om Säker golf

Introduktion av ny personal

Introduktionen för nyanställda och säsongsanställda är en viktig del i att förebygga olyckor, men även för att snabbare få in dem i den sociala gemenskapen på arbetsplatsen.

Använd er gärna av en checklista för att säkerställa att inget glöms bort och följ sedan upp introduktionen efter en tid för att stämma av med den nyanställde hur allting går.

Bilderbok för säkerhet på golfklubbar

För att underlätta vid introduktionen av nyanställda, och utifrån att det finns arbetskraft som inte pratar svenska fullt ut på golfbanor, har Gröna arbetsgivare, tillsammans med fackförbundet Kommunal, tagit fram en bilderbok.

Syftet är att kunna förmedla och diskutera kring arbetsmiljö och säkerhetsfrågor med utgångspunkt från en bild.

Bilderboken finns att beställa kostnadsfritt hos Prevent (arbetsmarknadens parters organisation för arbetsmiljö), den finns också i digital form för fri ledladdning. 

Ladda ner bilderboken digitalt

Maskiner och utrustning

Underhåll av maskiner och utrustning är A och O för ett säkert och effektivt arbete. Risker uppstår ofta när saker och ting inte fungerar som de ska, så se till att maskinerna och utrustningen är i gott skick och att skyddsanordningarna fungerar.

Hanteringen av maskinerna samt kör- och arbetsteknik är något som behöver lyftas med jämna mellanrum både ur en säkerhetsaspekt men även utifrån att utrustningen ska hålla bra som möjligt.

Läs mer om fordon och redskap i banskötsel

Utbildning i arbetsmiljö

Se till att alla på golfklubben som har arbetsgivaransvar är utbildade i systematiskt arbetsmiljöarbete och riskhantering. Några tips på utbildningar:

Rådgivare

Gröna arbetsgivare har också åtta arbetsmiljöutvecklare runt om i landet som medlemmar kan anlita för rådgivning ute på klubbarna. I medlemskapet ingår de två första timmarna. Tillgång till kvalificerad rådgivning från arbetsmiljöjuridisk vid mer komplicerade ärenden.  

En telefonjour för arbetsmiljöfrågor finns tillgängligt, som är kostnadsfri för medlemmar. Den är öppen varje vardag mellan 8.00–10.00. 

Främja en god arbetsmiljö

För att främja en god arbetsmiljö behöver det finnas en tydlighet i organisationen, dvs vad det är som gäller på arbetsplatsen och vem är det som gör vad. Tillräcklig kommunikation och information är nödvändig för att alla ska känna sig inkluderade.

Att ha en gemenskap i gruppen med ett tryggt klimat är viktigt för att skapa delaktighet, ansvarskänsla och kreativitet. Andra viktiga parametrar är personlig utveckling och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation.

Kan vi få alla bitarna på plats skapar vi en verksamhet som är attraktiv både för medarbetare, medlemmar och gästande spelare.

Det är ingen tvekan om att ni har bland de vackraste arbetsmiljöer man kan få!

Text: Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert, Gröna arbetsgivare

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter ett brett engagemang och en delaktighet från alla parter på olika nivåer inom Golfsverige.

Den största miljöutmärkelsen inom golfen idag är Swedish Greenkeepers Associations och Svenska Golfförbundets Natur- och Miljöpriset som delas ut årligen.

Syftet med priset är att motivera Sveriges golfanläggningar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en anläggning som blir en förebild för andra.

Den vinnande golfanläggningen prisas vid förbundsmötet 2020, erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige då man framstår som ett ”gott miljöexempel” genom publicering i olika tidskrifter.

Kriterier

Nominerade förslag bedöms bland annat av SGA:s och SGF:s miljöansvariga efter miljöengagemang och kriterier som:

– God bebyggd miljö och god hälsa
– Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
–  Ingen övergödning och en giftfri miljö
–  Grundvatten av god kvalitet
–  Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
–  Energi, avfallshantering, återvinning
–  Design och konstruktion
–  Utbildning och kommunikation

Nominera senast 31 december

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, nominera den till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 december 2019.

Tidigare vinnare: 

2018 Mjölby GK
2017 Ekerum Golf resort
2016 Ljunghusens GK
2014 Blekinge Golfdistriktsförbund
2013 Öregrunds GK
2012 Nacka GK
2011 Värpinge golfbana
2010 Forsgårdens GK
2009 Hässelby GK
2008 Kvarnby GK
2007 Hofgårds GK
2006 Saltsjöbadens GK

För mer information, kontakta:

Robert Martin, SGA 
Tel: 070-369 11 74, e-post: robert.martin@telia.se

Peter Edman, bankonsulent SGF
Tel: 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

Godkända växtskyddsmedel

Notera att det är en hel del viktiga uppdateringar. Bland annat är insekticidmedlet Merit Turf inte längre godkänt för användning eller lagring, och har därmed plockats bort från listan. För flera produkter har också godkännandet upphört. Sista datum för försäljning och användning av dessa har uppdaterats i dokumentet.

Ladda ner och skriv ut listan och sätt upp på er anslagstavla, så att ni alltid har det nära tillhands på anläggningen.

Vid försök på fyra platser i Norden har fröblandningarna rödsvingel + rödven samt rödsvingel + krypven, testats och jämförts under både rödsvingel- och krypvensskötsel.

Rapporten visar att det i ett två- till treårsperspektiv är möjligt att uppnå lika god greenkvalitet, mindre vitgröe och mindre sjukdomar under säsongen med artkombinationen rödsvingel + krypven än med den mer traditionella kombinationen rödsvingel + rödven.

På sikt är troligen faran för vendominans större med krypven än med rödven, men med moderat gödsling och bevattning och begränsad vertikalskärning bör de två gräsarterna vara kompatibla och fylla ut varandra på samma sätt som rödsvingel + rödven.

Läs hela rapporten här

Rapporten "Kan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener?" är skriven av forskarna Trygve S. Aamlid och Pia Heltoft från Norsk Institutt for bioøkonomi (NIBIO), Anne Mette Dahl Jensen från Fredriksbergs kommune, tidigare Köpenhamns Universitet och Gudni Thorvaldsson från Islands lantbruksuniversitet.

Efter vår tidigare artikel om nematoder som skadar gräsytor har vi fått rapporter från en del banor som misstänker att deras tidigare skador kan vara nematoder. Det finns även en del fall där man skickat prover för analys och där konstaterat påverkan av för gräs skadliga nematoder.

Problemet behöver djupanalyseras

Vi tror att det finns ett mörkertal, där skador som bedömts som svampskador, t ex Anthracnose, istället kan bero på nematoder. Vi försöker nu få en samlad bild av läget i Sverige.

Vi skulle därför vara tacksamma om alla som misstänker eller har konstaterade angrepp av nematoder rapporterar detta till sin bankonsulent.

Det skulle ge en bättre bild av läget samt att vi kan analysera eventuella mönster kring de som drabbats, för att kunna dra slutsatser kring orsaker och kunna förebygga angrepp.

Orsak och behandlingar

Tyvärr saknas en ”quick fix”-lösning och vi har ingen direkt orsak till angrepp, men som vanligt är risken för angrepp mindre på en frisk, ostressad planta.

I jordbruket finns problem med nematoder på flera grödor. En av lösningarna är ”växtföljd”, det vill säga varierad gröda mellan åren för att minska uppförökning. Detta är inte möjligt inom golfen. Den andra åtgärden är att använda sig av resistenta eller motståndskraftiga arter och/eller sorter, vilket på sikt även kan tillämpas inom golfen.

Vi återkommer med mer information när vi analyserat problemet vidare.

Läs mer om nematoder i vår artikel från februari

Se även information från jordbruksverket här

Peter Edman, bankonsulent