Senaste nytt om banskötsel

Här hittar du som är greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb artiklar och nyheter inom banskötsel och ekologisk hållbarhet.

Nyheter

  1. Ny bankonsulent i Norrland
  2. Banskötsel 2018

    Ny bankonsulent i Norrland

    Nu är vi klara med rekryteringen av en ny kollega och är glada att hälsa Håkan Blusi välkommen som bankonsulent för norra Sverige från och med maj 2018.

    Porträttbild på Håkan Blusi som blir ny bankonsulent på SGF från maj 2018.
    Håkan Blusi blir bankonsulent för norra Sverige från och med maj.

    Håkan Blusi har drygt 23 års erfarenhet av professionellt och ideellt arbete inom golfen. Han kommer närmast från LHS Maskiner AB där han varit försäljare av professionella park- och grönytemaskiner samt rådgivare inom grönyteskötsel. Dessförinnan, mellan 2003 och 2014, var Håkan Course Manager på Timrå Golfklubb.

    – Jag tycker det ska bli otroligt roligt att få dela med mig av mina kunskaper till golfklubbarna i Norrland. Efter många år som Course Manager i det utmanande norrländska klimatet har jag lärt mig den hårda vägen. Vinterproblematiken som finns i området känner jag till mycket väl, säger Håkan Blusi.

    Håkan har stor kunskap om vintertäckning och förebyggande av isskador. Han varit försöksvärd för STERF-ledda vintertäckningsförsök på Timrå GK, experimenterat med olika metoder och tagit till sig av forskningsresultat med ambitionen att erbjuda bästa möjliga spelkvalitet.

    Vi räknar med att ha Håkan på plats i början av maj tills säsongen drar i gång i norr.

    Kontaktuppgifter till Håkan Blusi kommer att vara:
    Telefon: 08-622 1526
    E-post: hakan.blusi@golf.se

    Eventuella frågor besvaras av Håkan Stålbro, chef för ban-, spel och tävlingsutveckling: hakan.stalbro@golf.se

  3. Intresset för utbildning ökar
  4. Banskötsel 2018

    Intresset för utbildning ökar

    Vi ser nu att klubbarna satsar på utbildning av sin personal. Det sista 1,5 året har samtliga utbildningar dragit fulla kurser på alla nivåer.

    Om du är intresserad eller har någon i personalen som är intresserad att utbilda sig, kontakta din bankonsulent. Se kontaktuppgifter här.

    När våren kommer, kommer även ny personal till klubben. Det är viktigt att dessa får en introduktion till yrket. Genom oss bankonsulenter kan vi erbjuda introduktionsutbildningar över en eller tvp dagar kostnadsfritt. Dessa kurser arrangeras alltid lokalt efter behov.

    Sökes: bankonsulent Norrland

    Vi söker en arbetskamrat som vill jobba som bankonsulent i Norrlandsdistriktet. Är du intresserad eller om du vet någon som skulle passa, kontakta någon av oss bankonsulenter så berättar vi mer.

    Till annonsen.

  5. Välkommen till IPM-turné med Clint Mattox
  6. Banskötsel 2018

    Välkommen till IPM-turné med Clint Mattox

    Högre greenkvalitet med mindre bekämpning? Botaniska analysgruppen bjuder in till en föreläsningsturné med Clint Mattox, professor och forskare från Oregon State University.

    Clint Mattox forskar sedan 10 år tillbaka, med goda resultat, på alternativa metoder till fungicider för bekämpning av rosa snömögel och besöker nu Sverige för första gången. Flera föreläsningar och workshoppar står på programmet. 

    Eventen hålls på:

    Tom Tits Experiment i Södertälje 5 mars

    Aeroseum i Göteborg 7 mars

    Teknikens och sjöfartens hus i Malmö 8 mars.

    Läs mer och anmälan!

  7. Undersökning av vinterskadade greener – ett Sterfprojekt
  8. Bild 1. Skiss på försöksgreen. A= Nollruta. B= Droppsådd. C=Piggvals. D= Skärande maskin. 1= Behandlad yta. 2=Obehandlad yta.
    Banskötsel 2018

    Undersökning av vinterskadade greener – ett Sterfprojekt

    Under två år görs en jämförelse av olika såtekniker, gräsarter och användande av vätmedel. Projektet heter ”Practical reestablishment of golf greens following winter damages – a field study”. Här är årsrapporten från Sterfprojekt nr 17.

    Introduktion och bakgrund

    Ämnet – är oftast aktuellt i norra delen av Sverige men även relevant i övriga Sverige när vinterskador uppstått på golfgreener. Syftet med försöket är att undersöka (jämföra) olika såtekniker (skärande såmaskiner, piggvals och droppsådd), jämförelse av två olika gräsarter kärrgröe och krypven och användande av vätmedel (Primer Select) vid sådd.

    Vad har egentligen kommit upp? Johan Robinsson och Jesper Korning, båda ansvariga på Leksands GK inspekterar nya gräsplantor 10 maj.
    Vad har egentligen kommit upp? Johan Robinsson och Jesper Korning, båda ansvariga på Leksands GK inspekterar nya gräsplantor 10 maj.

     

    Finns någon skillnad i uppkomsttid och etablering mellan arterna? Ger vätmedelbehandling vid sådd en jämnare fuktighet och därmed en jämnare etablering?

    Försöket pågår under säsongen 2017 och 2018 på naturligt skadade golfgreener och är finansierat av Sterf med 50 000 kronor.

    Beskrivning av projektet 2017

    År 2017 var försöket upplagt på Surahammars GK och Leksands GK. Startdatum 11 april och 27 april. Fyra greener var med i försöket och alla hade stora vinterskador från främst isbildning (kvävskador).

    Greenerna är sanduppbyggda och domineras av vitgröe som gräsart. Innan försöket startade djupluftades greenerna samt vertikalskars i två riktningar. Avläsning var 14:e dag gjordes på gräsuppkomsten samt att marktemperatur och fuktighet mättes under hela försöksperioden.

    Greenerna delades in i två block (se skiss högst upp) där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel (Primer Select 20 l/ha) och den andra halvan blev obehandlad. Utsädesmängd var för krypven (007) 0,6 kg/100m2 och för kärrgröe (Sabrina) 3,5 kg/100m.

    Resultat och erfarenheter 2017

    Väder och vind är faktorer som så klart påverkar etableringen och våren var väldig kall och nederbördsfattigt i hela Mellansverige vilket orsakade att det tog lång tid att läka alla skador. Marktemperaturen och fuktigheten mättes under hela försöksperioden och man kunde tydligt se ett samband mellan värme, fukt och hur etableringen fortskrid.

    Skillnaden mellan gräsarterna 8 maj, den högra är kärrgröe och den vänstra krypven.
    Skillnaden mellan gräsarterna 8 maj, den högra är kärrgröe och den vänstra krypven.

    Resultatet från bägge banorna visade på att skärande maskin var bäst av alla led i uppkomst av nya gräsplantor. Piggvalsmetoden var inte långt efter men det var ändå skillnad på hur det utvecklade sig. Vertikalskärning + droppsådd och nollruta var generellt sett sämre.

    Visar täckningsgraden vid avläsningen på respektive försöksplats.
    Visar täckningsgraden vid avläsningen på respektive försöksplats.

    Skillnaden mellan gräsarterna var otroligt stor och kärrgröe är den gräsart som etablerar sig snabbast under kalla förhållanden. Vid båda avläsningarna (8 och 10 maj, samt 23 och 24 maj) var kärrgröe den gräsart som kommit längst i sin uppkomst, krypvenen var väldigt seg och måste ha högre marktemperatur om det ska etablera sig tillfredsställande. Användning av vätmedel gav ingen effekt alls då mätresultaten inte visade någon skillnad i fuktighet mellan behandlad yta och obehandlad yta.

    Sammanfattar man resultaten och mina egna reflektioner måste fröet ha god markkontakt för att etablera sig bra. Således är det viktig att gräsfröet verkligen får markkontakt annars riskerar man att etableringen blir sämre. Detta stärker motivet att inte använda vertikalskärning och droppsådd som metod då resultaten var mycket sämre jämfört med skärande maskin och piggvals. Fler frågor och tankar som kommit upp under försökets gång är om inte utsädesmängden kan minskas vid skärande maskiner? Ska vätmedelsbehandling göras oftare?

    Jag vill rikta ett stort tack till försöksklubbarna Surahammars GK och Leksands GK men även de som hjälpt till med material (SW Horto) och maskiner (Stockholm Golf & Turf).

    Projektet fortsätter 2018 och försöksplats är inte bestämt ännu, men vet du om att du har vinterskador på någon/några greener och är villig att ställa upp i försöket kontakta gärna mig.

    För mer information angående projektet kontakta mig!

    Carl-Johan Lönnberg

    Bankonsulent Svenska Golfförbundet

    Mobil: 070-145 47 44

    e-post:carl-johan.lonnberg@golf.se

  9. GEO OnCourse Sverige klart
  10. Banskötsel 2018

    GEO OnCourse Sverige klart

    Nu är äntligen den nya miljöcertifieringen OnCourse Sverige tillgänglig. Vi är ett av de första länderna i världen som får en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Det har inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Den svenska varianten har samma stomme som det internationella programmet, men har översatts och anpassats till våra förhållanden.

    Det som utmärker det nya programmet är främst:

    - Fler frågor/påståenden i stället för att skriva fritext (enklare).

    - Översatt till svenska.

    - Sverigeanpassat för lagar, regler, länkar med mera.

    - Ett dokument/program för hela anläggningens miljödokumentation.

    Hur förbereder vi klubben inför arbetet?

    Anläggningen kan förbereda arbetet med miljöcertifieringen genom att före registreringen kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern, länk nedan.

    Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben, gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella.

    Registring och uppstart

    Registrera anläggningen på getoncourse.golf Arbeta igenom programmets delsektioner, svara på frågor, beskriv er verksamhet och ange data.

    Vi återkommer under våren med mer utförlig information och förslag på hur vi lanserar och jobbar med GEO OnCourse Sverige. Vi planerar att tillsammans med golfdistrikten erbjuda anläggningar möjlighet att under året medverka i cirka fyra träffar, där intresserade klubbar kan träffas och diskutera, utbyta erfarenheter och stämma av sitt arbete med programmet.

    Inbjudningar till dessa träffar kommer under våren. Distrikten i Östergötland och Skåne är redan på gång och ett antal distrikt har visat stort intresse. Självklart kan anläggningen registrera sig och jobba enskilt med programmet.

    Förutom den info som gått ut genom nyhetsbrev och andra publikationer har vi informerat om programmet på SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, Erfa-träffar och möten på enskilda anläggningar.

    Se mer utförlig information i foldern GEO On Course Sverige.

    Text: Peter Edman

  11. Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång
  12. Banskötsel

    Nya miljöcertifieringen GEO OnCourse Sverige på gång

    Sverige är det första landet i världen som kommer att få en egen anpassad och översatt variant av det nya OnCourse-programmet.

    Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

    Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

    Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
    - Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
    - Programmet är översatt till svenska.
    - Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
    - Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

    Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
    - Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
    - Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

    När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
    - Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
    - Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

    Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

    Porträttbild på Peter
  13. ”Nya” banskötselutbildningarna en succé
  14. Banskötsel

    ”Nya” banskötselutbildningarna en succé

    Svenska Golfförbundet och Swedish Greenkeepers Association enades i våras om en ny utbildningstrappa för de olika banskötselutbildningarna för att ytterligare anpassa dem efter golfanläggningarnas behov. Redan nu ses en klar ökning av antalet deltagare.

    Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

    Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

    Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

    Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

    Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

    I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

    Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

    Grafik som visar utbildningstrappan för golfbanepersonal.

    Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

    En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

    Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

    Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

    Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

    Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

    Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

    Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

    Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

    Porträttbild på Håkan Stålbro
  15. Aktuellt om kemiska bekämpningsmedel på golfbanan
  16. Banskötsel

    Aktuellt om kemiska bekämpningsmedel på golfbanan

    Kemiska bekämpningsmedel har diskuterats mycket, speciellt i år då några medel har fasats ut. Införandet av integrerat växtskydd, IPM, och den kraftiga ökningen av svampsjukdomen Dollar spot i speciellt södra Sverige, är andra faktorer som påverkar läget.

    Integrerat växtskydd, IPM, innebär att man i ökad utsträckning ska använda förebyggande skötselåtgärder där man försöker gynna gräset och minska förutsättningarna för skadegörare. Dessa åtgärder ska dokumenteras, exempelvis i sprutjournalen. Är inte de förebyggande åtgärderna tillräckliga finns fortfarande möjlighet att använda godkända kemiska bekämpningsmedel.

    Förebyggande skötselåtgärder kan vara klippning med vassa knivar, daggning av greener och andra ytor på hösten, torra gräsytor, optimerad gödsling och vattning samt effektiv och optimerad användning av bekämpningsmedel.

    En del av IPM-arbetet är att spruta så lite som möjligt men att de sprutningar som utförs ska vara så effektiva som möjligt. Den miljömässigt sämsta kemiska bekämpningen är den som har liten eller ingen effekt på skadegöraren.

    Vi försöker därför ha kontinuerlig kontakt med myndigheter, forskare och andra intressenter för att försöka få tillgång till de effektivaste och miljömässigt minst dåliga preparaten mot de skadegörare vi har.

    Vi hoppas och tror att tillgång till flera preparat inte nödvändigtvis behöver betyda ökad användning av mängden aktiv substans, utan att varje behandling blir mer specifik och effektiv.

    Vi hoppas och tror att växling mellan preparat med olika verkansprinciper i skadegöraren, minskar risk för eventuell resistens.

    Vi kommer fortlöpande att bevaka och rapportera vad som händer i Sverige och internationellt när det gäller dessa frågor.

    Porträttbild på Peter
  17. "Bekämpning på grönytor" reviderad
  18. Banskötsel

    "Bekämpning på grönytor" reviderad

    "Bekämpning på grönytor” är en nygammal informationsskrift om skötsel av gräsytor. Den kan vara värdefull för alla som sköter golfbanor och andra kortklippta gräsytor.

    Omslag av skriften Bekämpning på grönytor.

    Jordbruksverket har tillsammans med SGF reviderat skriften Bekämpning på grönytor. Den reviderade skriften är omfattande och tar upp det mesta när det gäller allmän grässkötsel, med ett speciellt fokus på bekämpning (IPM) av olika skadegörare på gräsytor.

    Läs mer, ladda ner en pdf eller beställ ett tryckt exemplar för 45 kronor hos Jordbruksverket.

  19. Gröna kilar minskar risk för nytt miljonprogram
  20. Ekologisk hållbarhet

    Gröna kilar minskar risk för nytt miljonprogram

    När städer växer och förtätas är det viktigt att bevara naturområden som gröna kilar i stadsmiljön. Det förskönar stadsbilden, får invånarna att må bra – och minskar risken för ett nytt miljonprogram, enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

    Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

    – Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

    Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

    – När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

    En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

    – Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

    Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

    – Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

    Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor

    Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

    – När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

    Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

    – De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

    Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

    – Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

    Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

    – Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

    Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

    – Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

    Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

    – Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

    Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

    – Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

    Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

    – Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.