Aktuellt om banskötsel

Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

TEXT: Thomas Björn

SGF har gjort en överenskommelse med Mapping Industries att erbjuda klubbarna en dokumentationsmätning plus LiveGIS programvara för optimerad skötsel och drift till reducerat pris, samtidigt som SGF gör en mätning för banvärdering. Med detta erbjudande får klubbarna sin bana inmätt med all kunskap om banan. Här kartlägger man dränering och sprinklersystem, boxar, brunnar, ledningar med mera.

Enligt en undersökning som genomfördes 2015 är hantering av växtskyddsmedel på golfbanor ett tillsynsområde där kommunerna efterfrågar mer vägledning.

Under hösten 2018 genomför därför Jordbruksverket tillsammans med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen ett nationellt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel på golfbanor. Huvudansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Projektet kommer bland annat att bidra till kunskap om hur hanteringen av växtskyddsmedel på golfbanor ser ut.

– Arbetet kopplar till de nationella miljömålen giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet, säger Ingela Svensson som jobbar med tillsynsvägledning på Jordbruksverket. Integrerat växtskydd kommer att vara en viktig del av projektet.

Syftet är att:

- Utveckla vägledningsmaterial för en enhetlig och effektiv tillsyn

- Öka golfklubbarnas kunskap om regler för och hantering av växtskyddsmedel

- Öka tillsynsmyndigheternas kunskap om hantering av växtskyddsmedel på golfbanor

Upptaktsdagar planeras i augusti och därefter inleds tillsynsperioden på golfbanorna. Projektets resultat kommer att redovisas i mars 2019.

Förhoppningsvis kommer golfen att vara representerad i projektets referensgrupp. Svenska Golfförbundet återkommer med mer information när det finns mer att berätta.

Se till att anläggningen har koll på:

- Ansökan till kommunen om att få använda växtskyddsmedel

- Kalibrerad, funktionstestad spruta

- Bara för Golf godkända preparat

- Använd SJV Hjälpreda för bedömning av skyddsavstånd vid bekämpning

- Fyll och tvätta sprutan på rätt ställe

Hör av er till SGF:s bankonsulenter om ni är osäkra på er miljöstatus. Exempelvis för att få hjälp med en miljögenomgång (förbesiktning) på anläggningen och att inför tillsynsprojektet stämma av vad som gäller för:

- Skyddsavstånd

- IPM

- Rengöringsplats och

- Påfyllningsplats

- Spruttillbehör

För mer info om miljö på golfanläggningen se SGF Miljöchecklista samt besiktningsprotokoll med vägledning från tidigare tillsynsprojekt.

För mer information kontakta:

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

I Sverige arbetar idag cirka 2 500 personer på olika sätt med skötsel av golfbanor. Siffran rymmer såväl helårsanställda som säsongsanställda. Det handlar alltså inte om landets största yrkeskår, men det är en yrkeskår som har ett mer riskfyllt arbete än de flesta kanske är medvetna om. Många som arbetar är dessutom säsongsanställda eller ibland volontärer, utan särskild erfarenhet eller kunskaper om säkerhet. Det gör det viktigt med en tydlig introduktion till arbetet.

Många risker

Utöver risken att få golfbollar på sig så innebär jobbet allt från att hantera verktyg, maskiner, fordon och ibland kemikalier till att utsättas för bland annat tunga och otympliga lyft, buller, vibrationer och arbete på ojämna och hala underlag. Dessutom finns alltid risk för solskador och värmeslag. Det gäller att veta hur man bäst beter sig för att undvika allt från skallskador till muskel- och ledbesvär.

– Ungefär hälften av våra banarbetare är idag rekryterade från utlandet, och just nu har vi nog åtminstone sju nationaliteter på plats. Det är inte ovanligt att man ser helt annorlunda på säkerhet utomlands. Tanken på att använda hjälm finns ofta inte alls, inte heller kunskap om regler kring till exempel lyft, säger Stefan Andorff, klubbdirektör på Drottningholms golfklubb.

Solskydd på Drottningholm

På Drottningholm står man redo med solskyddsfaktorn när alla ska ut på morgonen. Men även hos en arbetsgivare som ständigt arbetar för att förebygga och förutse risker som kan uppstå, finns en ständig olycksrisk närvarande. Exempelvis när personal måste köra stora och tunga gräsklippare med blanka däck på halt gräs och sluttande underlag – då kan det vara lätt att glida i sidled och helt förlora kontrollen över en maskin.

– Att säkerheten fungerar ligger på vårt ansvar som arbetsgivare, så det ställer naturligtvis stora krav på vår introduktion. Bilderboken hjälper vår förman att tydliggöra det han förklarar, samtidigt som den gör det lättare för den anställda att ta till sig informationen. När språket står i vägen, som det ofta kan göra hos oss, hjälper bilderna till att tydligt visa hur arbetsuppgifterna ska utföras, säger Stefan Andorff.

Bilderboken ”Jobba säkert på golfbanan” är kostnadsfri och kan beställas eller laddas ner här.

Fråga har inkommit om möjligheten att genom en lokal regel ge lättnad för elstängsel som samtidigt definierar out of bounds.

Av decision 24/4 framgår att ett stängsel som definierar out of bounds inte är ett hindrande föremål, även om en del av stängslet är innanför gränsen för out of bounds såsom den bestämts genom stängselmarkeringarna. Detta har ytterligare fastslagits av R&A i deras Guidance on Running a Competition (GoRaC) i Kapitel 3-2. Därav framgår att det inte är tillåtet att fastställa en lokal regel som medger lättnad från ett out of boundsstaket, även om tävlingsledningens beslut om en sådan lokal regel grundas på att skydda stängslet från varje skada.

Emellertid anför R&A vidare i GoRaC, för det fall att gränsstängslet utgörs av ett elstängsel, att det är tillåtet att införa en lokal regel som medger lättnad för en boll som ligger inom ett visst avstånd (t.ex. två klubblängder) från gränsstängslet. Under angivna förhållanden och för spelarens säkerhets skull kan, enligt R&A, spelaren mäta ut de två klubblängderna från stängslet och en ytterligare klubblängd inom vilken spelaren får droppa bollen, dock inte närmare hålet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner RK att det i sådant särskilt fall som det ovan beskrivna är tillåtet att en införa en lokal regel som medger lättnad för elstängsel. SGF rekommenderar i första hand att elstängsel placeras utanför eller precis innanför banans gräns. Se vidare Spel- och tävlingsinfobanken på SGF:s hemsida.

Håkan Blusi har drygt 23 års erfarenhet av professionellt och ideellt arbete inom golfen. Han kommer närmast från LHS Maskiner AB där han varit försäljare av professionella park- och grönytemaskiner samt rådgivare inom grönyteskötsel. Dessförinnan, mellan 2003 och 2014, var Håkan Course Manager på Timrå Golfklubb.

– Jag tycker det ska bli otroligt roligt att få dela med mig av mina kunskaper till golfklubbarna i Norrland. Efter många år som Course Manager i det utmanande norrländska klimatet har jag lärt mig den hårda vägen. Vinterproblematiken som finns i området känner jag till mycket väl, säger Håkan Blusi.

Håkan har stor kunskap om vintertäckning och förebyggande av isskador. Han varit försöksvärd för STERF-ledda vintertäckningsförsök på Timrå GK, experimenterat med olika metoder och tagit till sig av forskningsresultat med ambitionen att erbjuda bästa möjliga spelkvalitet.

Vi räknar med att ha Håkan på plats i början av maj tills säsongen drar i gång i norr.

Kontaktuppgifter till Håkan Blusi kommer att vara:
Telefon: 08-622 1526
E-post: hakan.blusi@golf.se

Eventuella frågor besvaras av Håkan Stålbro, chef för ban-, spel och tävlingsutveckling: hakan.stalbro@golf.se. 

Om du är intresserad eller har någon i personalen som är intresserad att utbilda sig, kontakta din bankonsulent. Se kontaktuppgifter här.

När våren kommer, kommer även ny personal till klubben. Det är viktigt att dessa får en introduktion till yrket. Genom oss bankonsulenter kan vi erbjuda introduktionsutbildningar över en eller tvp dagar kostnadsfritt. Dessa kurser arrangeras alltid lokalt efter behov.

Sökes: bankonsulent Norrland

Vi söker en arbetskamrat som vill jobba som bankonsulent i Norrlandsdistriktet. Är du intresserad eller om du vet någon som skulle passa, kontakta någon av oss bankonsulenter så berättar vi mer.

Till annonsen.

Clint Mattox forskar sedan 10 år tillbaka, med goda resultat, på alternativa metoder till fungicider för bekämpning av rosa snömögel och besöker nu Sverige för första gången. Flera föreläsningar och workshoppar står på programmet. 

Eventen hålls på:

Tom Tits Experiment i Södertälje 5 mars

Aeroseum i Göteborg 7 mars

Teknikens och sjöfartens hus i Malmö 8 mars.

Läs mer och anmälan!

Introduktion och bakgrund

Ämnet – är oftast aktuellt i norra delen av Sverige men även relevant i övriga Sverige när vinterskador uppstått på golfgreener. Syftet med försöket är att undersöka (jämföra) olika såtekniker (skärande såmaskiner, piggvals och droppsådd), jämförelse av två olika gräsarter kärrgröe och krypven och användande av vätmedel (Primer Select) vid sådd.

Finns någon skillnad i uppkomsttid och etablering mellan arterna? Ger vätmedelbehandling vid sådd en jämnare fuktighet och därmed en jämnare etablering?

Försöket pågår under säsongen 2017 och 2018 på naturligt skadade golfgreener och är finansierat av Sterf med 50 000 kronor.

Beskrivning av projektet 2017

År 2017 var försöket upplagt på Surahammars GK och Leksands GK. Startdatum 11 april och 27 april. Fyra greener var med i försöket och alla hade stora vinterskador från främst isbildning (kvävskador).

Greenerna är sanduppbyggda och domineras av vitgröe som gräsart. Innan försöket startade djupluftades greenerna samt vertikalskars i två riktningar. Avläsning var 14:e dag gjordes på gräsuppkomsten samt att marktemperatur och fuktighet mättes under hela försöksperioden.

Greenerna delades in i två block (se skiss högst upp) där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel (Primer Select 20 l/ha) och den andra halvan blev obehandlad. Utsädesmängd var för krypven (007) 0,6 kg/100m² och för kärrgröe (Sabrina) 3,5 kg/100m.

Resultat och erfarenheter 2017

Väder och vind är faktorer som så klart påverkar etableringen och våren var väldig kall och nederbördsfattigt i hela Mellansverige vilket orsakade att det tog lång tid att läka alla skador. Marktemperaturen och fuktigheten mättes under hela försöksperioden och man kunde tydligt se ett samband mellan värme, fukt och hur etableringen fortskrid.

Resultatet från bägge banorna visade på att skärande maskin var bäst av alla led i uppkomst av nya gräsplantor. Piggvalsmetoden var inte långt efter men det var ändå skillnad på hur det utvecklade sig. Vertikalskärning + droppsådd och nollruta var generellt sett sämre.

Skillnaden mellan gräsarterna var otroligt stor och kärrgröe är den gräsart som etablerar sig snabbast under kalla förhållanden. Vid båda avläsningarna (8 och 10 maj, samt 23 och 24 maj) var kärrgröe den gräsart som kommit längst i sin uppkomst, krypvenen var väldigt seg och måste ha högre marktemperatur om det ska etablera sig tillfredsställande. Användning av vätmedel gav ingen effekt alls då mätresultaten inte visade någon skillnad i fuktighet mellan behandlad yta och obehandlad yta.

Sammanfattar man resultaten och mina egna reflektioner måste fröet ha god markkontakt för att etablera sig bra. Således är det viktig att gräsfröet verkligen får markkontakt annars riskerar man att etableringen blir sämre. Detta stärker motivet att inte använda vertikalskärning och droppsådd som metod då resultaten var mycket sämre jämfört med skärande maskin och piggvals. Fler frågor och tankar som kommit upp under försökets gång är om inte utsädesmängden kan minskas vid skärande maskiner? Ska vätmedelsbehandling göras oftare?

Jag vill rikta ett stort tack till försöksklubbarna Surahammars GK och Leksands GK men även de som hjälpt till med material (SW Horto) och maskiner (Stockholm Golf & Turf).

Projektet fortsätter 2018 och försöksplats är inte bestämt ännu, men vet du om att du har vinterskador på någon/några greener och är villig att ställa upp i försöket kontakta gärna mig.

För mer information angående projektet kontakta mig!

Carl-Johan Lönnberg

Bankonsulent Svenska Golfförbundet

Mobil: 070-145 47 44

e-post:carl-johan.lonnberg@golf.se

Det har inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Den svenska varianten har samma stomme som det internationella programmet, men har översatts och anpassats till våra förhållanden.

Det som utmärker det nya programmet är främst:

- Fler frågor/påståenden i stället för att skriva fritext (enklare).

- Översatt till svenska.

- Sverigeanpassat för lagar, regler, länkar med mera.

- Ett dokument/program för hela anläggningens miljödokumentation.

Hur förbereder vi klubben inför arbetet?

Anläggningen kan förbereda arbetet med miljöcertifieringen genom att före registreringen kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern, länk nedan.

Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben, gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella.

Registring och uppstart

Registrera anläggningen på getoncourse.golf Arbeta igenom programmets delsektioner, svara på frågor, beskriv er verksamhet och ange data.

Vi återkommer under våren med mer utförlig information och förslag på hur vi lanserar och jobbar med GEO OnCourse Sverige. Vi planerar att tillsammans med golfdistrikten erbjuda anläggningar möjlighet att under året medverka i cirka fyra träffar, där intresserade klubbar kan träffas och diskutera, utbyta erfarenheter och stämma av sitt arbete med programmet.

Inbjudningar till dessa träffar kommer under våren. Distrikten i Östergötland och Skåne är redan på gång och ett antal distrikt har visat stort intresse. Självklart kan anläggningen registrera sig och jobba enskilt med programmet.

Förutom den info som gått ut genom nyhetsbrev och andra publikationer har vi informerat om programmet på SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, Erfa-träffar och möten på enskilda anläggningar.

Se mer utförlig information i foldern GEO On Course Sverige.

Text: Peter Edman