Senaste nytt om banskötsel

Här hittar du som är greenkeeper eller beslutsfattare på en golfklubb artiklar och nyheter inom banskötsel och ekologisk hållbarhet.

Nyheter

  1. Golfens arbete med hållbarhet ger grönare städer
  2. Ekologisk hållbarhet

    Golfens arbete med hållbarhet ger grönare städer

    År 2050 kommer 50 procent av världens befolkning att bo i storstadsregioner enligt FN. En av våra största utmaningar är att skapa hållbara livsmiljöer för majoriteten av jordens befolkning. Därför satsar svensk golf på miljö- och hållbarhetsarbetet.

    Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

    – Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

    Men kampen om marken är hård.

    – Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

    GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

    Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

    – Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

    Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

    – Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
    Strandberg.

    Maria Strandberg
    Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
    En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
    Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

    Text: Thomas Björn

  3. Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså
  4. Banskötsel

    Förlita dig inte på fröbanken och sluta droppså

    Det menar bankonsulenterna Carl-Johan Lönnberg och Boel Sandström i sin sammanfattning av ett tvåårigt demonstrationsförsök.

    Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar runt om i landet på många vis. Det kostar pengar att återetablera samt att det hämmar en golfklubbs ryckte och ekonomi. 2015 inrättades det ett praktiskt tvåårigt demonstrationsförsök som Svenska Golfförbundet genomförde på olika platser i landet. Båda åren visade det sig att när gräsfröet får tydlig markkontakt genom skärande/piggvals såmaskiner är etableringen avsevärt bättre jämfört med nollruta och droppsådd.

    Läs hela resumén av försöket

  5. Växtskyddsmedlet Sumi-alpha får inte längre användas
  6. Banskötsel

    Växtskyddsmedlet Sumi-alpha får inte längre användas

    Insekticiden Sumi-alpha (registreringsnummer 3753) är ingen produkt som använts i någon större omfattning inom golfen, men har varit godkänd till och med årsskiftet.

    Den 30 juni 2017 är sista dagen för användning, lagring och bortskaffande av:
    Sportak (reg nr 4188)
    Starane 180 (reg nr 3838)
    Tomahawk 180 (reg nr 4460)

    Från och med 1 juli 2017 ska dessa produkter inte längre finnas i kemikalieförrådet. 

    De två sistnämnda produkterna, Starane 180 och Tomahawk 180, ersätts av Tomahawk 200 EC (reg nr 5236).

    Insekticiden Sumi-alpha (reg nr 3753) är ingen produkt som använts i någon större omfattning inom golfen, men den har varit godkänd till och med årsskiftet.
    Från och med 1 januari 2017 får den inte lagras, bortskaffas eller användas. Om produkten finns i kemikalieförrådet, se till att omgående lämna den för destruktion som farligt avfall. 

    Mer om godkända växtskyddsmedel hittar du här

  7. Återetablering efter vinterskador
  8. Banskötsel

    Återetablering efter vinterskador

    Vinterskador kan förekomma på alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt.

    Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

    Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017

    Vitgröe eller andra gräsarter

    Vinterskador kan förekomma på alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt. Denna text handlar om vinterskador på greener, men samma principer gäller för andra gräsytor.

    Det är stora lokala skillnader. Strategin för hjälpsådd blir därför ganska olika från en plats till en annan eller mellan olika år. En död vitgröegreen (Poa annua) kan återetableras utan tillförsel av frö i de fall det finns rikligt med frö i greenbädden («fröbanken») och att dessa är jämnt fördelad över spelytan. Situationen är helt annorlunda om rödsvingel (Festuca rubra) dominerade i ytan där skadan uppstod, eftersom frö av denna art inte blir liggande många år i marken utan att gro. Frö av kärrgröe (Poa trivialis), krypven, brunven och rödven (Agrostis sp.) kan normalt ligga många år i marken, men eftersom dessa arter inte blommar och sätter frö vid normal klipphöjd på greener, är fröbanken vanligtvis liten. Med undantag av vitgröe måste vi därför alltid så nytt frö för att få resultat. 

    Läs hela rapporten i pdf-format

  9. Seminariet Vinteröverlevnad - presentationer
  10. Banskötsel

    Seminariet Vinteröverlevnad - presentationer

    Nedan hittar du samtliga presentationer från seminariet Vinteröverlevnad som ingår i seminarieserien Modern banskötsel.

  11. Planetens hållbarhet - vårt gemensamma ansvar
  12. Banskötsel

    Planetens hållbarhet - vårt gemensamma ansvar

    Vi börjar bli vana vid mer extrema oväder, översvämningar, långa perioder av torka, glaciärer som smälter och havsnivåer som stiger.

    Klimatet påverkar oss alla på jorden, och vi börjar nu se en ny typ av flyktingar, klimatflyktingar, som måste lämna sina hem till följd av förändringarna. Länder som Kiribati förbereder att evakuera hela sin befolkning när landet nu sakta försvinner i havet.

    Kan golfen hjälpa till på vägen mot bättre hållbarhet? Absolut! Tre av golfens hållbarhetsexperter ger sin syn på vad vi kan göra tillsammans.

    Läs hela artikeln

  13. Högre mekanikerutbildning HMU 16/17
  14. Banskötsel

    Högre mekanikerutbildning HMU 16/17

    Nu är det sista chansen att söka till Swedish Greenkeepers Associations HMU 16/17 för dig som har hand om banans maskiner.

    Utbildningen sker på Kunskapens Hus i Dingle v 49, 4 och 6.

    Vi har nu två platser kvar för dig som har glömt att anmäla dig.

    Info och anmälan finns här

    Missa inte chansen till vidareutbildning och ökad kvalitet på banans maskiner.

  15. Vinterskador på nordiska golfgreener
  16. Banskötsel

    Vinterskador på nordiska golfgreener

    En stor undersökning från 2015 visar att vinterskador har stor ekonomisk betydelse, särskilt i form av minskade intäkter. Orsakerna till vinterskador varierar med geografin och vilka gräsarter man har på greenerna. Här sammanfattas svar och ges korta kommentarer som kan förklara oväntade fynd.

    Undersökning om orsaker och ekonomiska konsekenser

    Av Agnar Kvalbein1, Wendy Marie Waalen1, Lise Bjørnstad2, Trygve Sveen Aamlid1 och Tatsiana Espevig1
    1 NIBIO - Norsk institutt for bioøkonomi
    2 NGF - Norges Golfforbund

    Översättning: Boel Sandström, Svenska Golfförbundet

    Läs hela rapporten från enkätundersökningen

  17. Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor
  18. Banskötsel

    Trender och nytänkande vid renovering av golfbanor

    En gammal sanning är att en golfbana aldrig blir färdig eller slutar att utvecklas. Spelarnas utveckling och önskemål samt utrustningens förbättring ställer hela tiden nya krav på banan och därmed måste den anpassas till de nya förhållandena.

    Under en period för cirka 10 år sedan byggdes många greener om på de äldsta banorna då dessa var uppbyggda av felaktigt material och oftast hade en begränsad dränering så att de inte längre kunde stå emot slitage och heller inte kunde hålla den kvalité som spelarna önskade.

    Under en period av dålig ekonomi hos många klubbar minskade renoveringen drastiskt för att återigen komma igång under de senaste åren men nu med en något annorlunda inriktning. Visst byggs det fortfarande om en del inte så lyckade greener men nu rör det sig oftast istället om renovering av tees, bunkrar, greenytor och greenområden.

    Läs hela artikeln

    Skribent

    Porträttbild på Kim.
  19. Trampgröe – slitagemästaren!
  20. Banskötsel

    Trampgröe – slitagemästaren!

    Poa supina (Schrad.) på svenska trampgröe, har varit med i de norska sortförsöken sedan 2011, representerad med sorten Supranova. Den tål slitage, skugga och låg klipphöjd, reparerar skador fort och överlever tuffa vintrar. Är detta en lösning för fotbollsplaner, tees och vinterutsatta greener?

    Av: Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group

    Denna text är skriven för norska greenkeepers, men det mesta är relevant för oss i Sverige. Översättning utan bearbetning: Boel Sandström. 

    Läs hela rapporten