Isbildning på en green.

Stora vinterskador på många banor

Vintervädret har orsakat stora skador på många golfbanor i Sverige. Är din hemmabana drabbad behöver du ha tålamod och ge gräset tid att läka, trots att spelupplevelsen inledningsvis kan vara sämre än vanligt.

Efter en vinter med extrem isbildning och tvära kast mellan mildväder och kyla har många golfbanor i framför allt mellersta och norra Sverige dessvärre fått omfattande vinterskador.

Skadeläget är värst på banor på linjen Karlstad–Örebro–Västerås–Enköping–Stockholm och norrut. Ett flertal golfklubbar där har fått sina greener i princip helt utslagna. Vissa har även drabbats av stora skador på andra klippta ytor som tee, fairway och ruff.

Gräsets återhämtning viktigare än greenhastigheten

Nu behöver du som är medlem eller greenfeegäst på någon av de drabbade banorna ha tålamod och förståelse för att gräset måste få tid att läka. Detta trots att det både kan innebära en senare säsongsstart och inledningsvis sämre kvalitet än du är van vid.

Under tiden skadorna läker kommer gräsetableringen vara det viktigaste. Det går sällan att kombinera med kortklippta, snabba greener. Du som spelar kanske därför får vänta lite längre på den där riktigt fina spelupplevelsen och känslan i puttningen.

Först när det nya greengräset har återhämtat sig och är fullt etablerat kan banpersonalen börja fokusera på att få till en jämn och fin bollrull igen.

Banpersonalen kämpar – men sol och regn behövs

Nuläget är mycket besvärligt på banorna i det aktuella området. Gräset på alla skadade klippta ytor måste återetableras.

Banpersonalen är naturligtvis både besvikna och frustrerade över situationen och gör allt för att få till bra och spelbara gräsytor så fort som möjligt. Så nya frön, dressa, vattna och i vissa fall täcka med täckningsdukar.

Men det behövs också värme och nederbörd för att gräsfröet ska gro. Eftersom våren hittills varit så torr och framför allt kall säger erfarenheten att det kan ta ytterligare flera veckor att läka alla skador.

Hjälp gärna till genom att stötta banpersonalen i denna utsatta situation, trots att det tar lite längre tid än vanligt att få till den spelupplevelse och kvalitet vi är vana vid.

Orsak: ogynnsamt väder och extrem isbildning

Det är många olyckliga väder- och klimatrelaterade förhållanden som bidragit till skadeläget och som tyvärr inte går att skydda sig emot.

Det började med att hösten 2021 var blötare än vanligt och bjöd på få soltimmar. Det gav gräset dåliga förutsättningar för att klara vintern.

Under vintern snöade och töade det i omgångar. Det ledde till omfattande isbildning som varade länge – på vissa håll mer än tio veckor. Is lägger sig som ett tätt skikt över gräset och förhindrar luftväxling. Det gör att gräset inte får tillräckligt med syre, vilket i längden leder till skador hos många grässorter.

Vinterhalvåret avslutades med en extremt kall och torr vår med frost i princip under alla nätter i april och ända in i början av maj. Allt detta sammantaget har lett till förödande konsekvenser för gräset.

Tack för ditt tålamod!

Avslutningsvis återigen en önskan att du som golfare visar hänsyn och uppskattning för våra duktiga greenkeepers. Vi kan lova att de trots dessa tuffa utmaningar gör allt de kan för att vi ska få spela golf på friskt, grönt gräs på landets alla golfbanor i år. Stort tack för ditt tålamod!

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling Svenska Golfförbundet

Göran Tyrsing, kanslichef Swedish Greenkeepers Association

Tips: Om din golfklubb drabbats av svåra vinterskador, använd gärna hela eller delar av denna text i kommunikationen med era medlemmar för att öka förståelsen och respekten, samt skapa arbetsro för er banpersonal. Ange gärna SGF och SGA som källa.

Skribent

Annica

Fler nyheter

  1. Godkända växtskyddsmedel februari
  2. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel februari

    Prestop har fått förlängt produktgodkännande till 2035. Läs mer och ladda ner den uppdaterade listan här.

    Godkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop (4934) har förlängts till och med 2035-03-31. Det tidigare produktgodkännandet för Prestop gick ut den 1 oktober 2021, men nu får preparatet alltså fortsatt säljas och användas på golfbanor i ytterligare ett antal år. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

  3. Regler för växtskyddsmedel med samma aktiva substans
  4. Banskötsel

    Regler för växtskyddsmedel med samma aktiva substans

    Använder ni flera preparat med samma verksamma ämne på er golfbana? Se då att till inte överskrida den totala maxdosen. Så här räknar du ut mängden och antal möjliga behandlingar per år.

    Användning av växtskyddsmedel är kombinerat med risker, både för människors hälsa och för miljön. Upprepad användning av samma ämne kan göra att svampar, insekter och ogräs blir mindre känsliga eller resistenta mot ett ämne.

    För att minimera riskerna är det viktigt att inte överskrida dosen som står på preparatets etikett. Men det finns också regler för hur olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne (aktiva substans) får användas tillsammans.

    Så här räknar du ut maxdosen

    Om du använder två preparat som innehåller samma verksamma ämne måste du tänka på:

    Att den sammanlagda mängden av det verksamma ämnet inte överstiger den mängd som gäller för det verksamma ämnet i det preparat som tillåter högst mängd.

    Att antalet gånger du använder preparat med samma verksamma ämne inte får vara fler än för det preparat som tillåter flest behandlingar.

    Inom golfen använder vi några preparat som innehåller samma verksamma ämne, till exempel difenokonazol i Instrata Elite och Ascernity samt Fludioxonil i Medallion TL och Instrata Elite.

    Använder du några av dessa, eller andra växtskyddsmedel med samma verksamma ämne, måste du dels räkna ut vad den sammanlagda mängden blir, dels det totala antalet möjliga behandlingar.

    Exempel: Instrata Elite och Ascernity

    En golfbana har under höstens växtskyddsbehandlingar använt Instrata Elite och Ascernity på sina greener. Dessa preparat innehåller samma verksamma substans: difenokonazol.

    För Ascernity gäller följande:

    ● Max 236 g difenokonazol/ha per tillfälle
    ● Max två behandlingar per år
    ● Maxdos per år: 472 g difenokonazol/ha (236 g x 2 tillfällen)

    För Instrata Elite gäller följande:

    ● Max 240 g difenokonazol/ha per tillfälle
    ● Max en behandling per säsong
    ● Maxdos per år: 240 g difenokonazol/ha

    Då Ascernity tillåter högst mängd och flest behandlingar är det vägledande för total årliga maxdos: 472 g/ha och maxantal behandlingar: två per år.

    Det betyder att det inte är tillåtet att använda två behandlingar med Ascernity och en med Instrata Elite under samma år.

    Kontrollera också att inte totalmängden difenokonazol överskrids. Använder klubben maxdosen för båda dessa preparat vid varsitt tillfälle ger det en total mängd på 476g/ha per år (Ascernity 236 g/ha + Instrata Elite 240 g/ha). Redan här har ni alltså överskridit högsta tillåtna mängd med 4 g/ha.

    Fler växtskyddsmedel med samma verksamma ämne

    För den verksamma substansen fludioxonil, som finns i Medallion TL och Instrata Elite, är maxdosen 1 500 g/ha per år. Här är det maxdoserna för Medallion TL som är vägledande (max 375 g x max 4 tillfällen).

    Du hittar alla verksamma ämnen inklusive anvisningar för behandling i listan över godkända växtskyddsmedel. Ladda ner den här.

    Att göra – nu och i framtiden

    Dessa regler påverkar golfen relativt hårt och är en fråga vi bör jobba mer med, då vi redan har ett begränsat antal fungicider.

    Det vi kan göra just nu:

    ✓ Fundera på nya eller andra alternativ som innehåller andra verksamma substanser.

    ✓ Justera doserna om ni använder två växtskyddsmedel med samma aktiva substans under samma säsong, för att inte riskera att överskrida maxdosen. (OBS, notera justeringen i sprutjournalen.)

    På längre sikt ökat fokus på IPM:

    ✓ Hitta andra alternativ till kemisk bekämpning

    ✓ Ytterligare minska beroendet av kemiska växtskyddsmedel

    Vill du veta mer?

    Jordbruksverket har tagit fram en PDF som vägledning vid användning av produkter med samma verksamma ämne. Ladda ner den här.

    Vid eventuella frågor, kontakta SGF:s bankonsulenter Henrik Norén eller Peter Edman.

    Slutligen, tack till Adam Carlsson på Lidingö GK för hans erfarenheter angående växtskyddsmedel som innehåller samma aktiva substans.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  5. Första rapporten från treårigt krypvensförsök
  6. Banskötsel

    Första rapporten från treårigt krypvensförsök

    Personalen på Sollefteå GK den 7 maj när projektet startade. Försöksgreenen är helt död efter vintern.
    Personalen på Sollefteå GK den 7 maj när projektet startade. Försöksgreenen är helt död efter vintern.

    Fältstudien, som är ett delprojekt i Sterfs forskningsprojekt ICE-BREAKER, ska ge kunskap om hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, och om olika förbehandlingstekniker – primning – av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

    Krypvenssorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb).

    I försöket värderas skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid det tar för de olika sorterna och vilken täthet det blir.

    Närbild på en greenyta där det börjat komma upp lite gräs som har såtts.
    Bild från 21 maj 2021, då gräset börjat etablera sig i försöksleden.

    Så gjordes försöket

    Fältförsöket startade den 7 maj på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Sådden av den fröprimade sorten gjordes dock två dagar senare, då dessa frön blev försenade i leveransen samt att blandningsprocessen tog minst 24 timmar att genomföra.

    Innan försöket påbörjades gjordes en vertikalskärning av ytan i två riktningar för att ta bort dött material. Därefter gjordes en luftning ner till 10 centimeter med 10 millimeters solida pinnar.

    Utsädesmängden var 0,3 kg/100m² i två riktningar, det vill säga totalt 0,6 kg utsäde. Maskinen som används var en slitsmaskin (Vredo).

    Efter sådd utfördes en kraftig mulldress samt en grundgödsling (2,5 kg/100m2 ) av green med Impact Emerge NPK 10-20-10. Därefter lades en täckduk (lutrasil) på försöksgreenen.

    Tabell över gödslingsschema på Sollefteå GK.
    Gödningsschemat för försöksytan. Behovsanpassad strategi som följer tillväxten.

    Bevattning av ytan har skett flera gånger per dag under hela processen. Försöksgreenen har skötts exakt som övriga greener på Sollefteå GK under hela försöksperioden, med samma strategier gällande bevattning, gödning, luftning av dukar med mera.

    Fukthalten som mättes tre gånger dagligen med en TDR 300 (3 cm pinnar) låg mellan 20 och 25 procent under hela försöksperioden. Gödsling av försöksytan gjordes behovsanpassat med en blandning av Urea och ammoniumsulfat.   

    Resultat från första årets försök

    Tabell över marktemperatur vecka 19 till 22, på 3 centimeters djup.
    Marktemperaturen på försöksgreenen var relativt hög för perioden så här långt norrut.

    Vårstarten 2021 var optimal gällande temperatur och etableringen av gräset blev därför väldigt god. Redan den 12 maj var temperaturen riktigt bra både på natten och dagen. Därav gick återetablering fort framåt. Efter cirka tio dagar kunde man skönja de nya gräsplantorna.

    Den första avläsningen gjordes den 24 maj och sista avläsningen 2 juni. Den 15 juni var försöksgreenen i princip homogen och försöket var klart.

    Tabell över värderat resultat av försöksgreenen med de olika krypvenssorterna.
    Resultatet vid första och sista avläsningen 2021. Siffrorna är en värdering av uppkomst av nya gräsplantor från noll (helt död gren) till 100 (helt etablerad gräsyta). Nollrutan ligger klart efter de led som hjälpsåtts.

    Över lag var det en jämn och bra etablering på alla krypvensled, utan direkt skillnad mellan sorterna. Independence var något långsammare, men det var knappt mätbart. Dock var nollrutan som inte hade fått några frön klart efter i sin etablering.

    Fröprimningen, som gjordes med produkten GA 3 (gibberlinsyra), visade sig ha liten påverkan på etableringen under 2021 och ingen större skillnad kunde noteras okulärt.

    En observation som gjordes efter att försöket var avslutat var att sorten Luminary tenderade att breda ut sig bättre än de andra sorterna. Vid en okulär besiktning av försöksgreenen runt midsommar noterades en högre täthet i de led som såtts med den sorten.

    Sammanfattning och nästa steg

    Grön green, helt etablerad med gräs.
    Den 15 juni är årets försök slut. Hela greenen är fullt återetablerad och i princip helt homogen i de olika leden.

    Marktemperaturen i kombination med fukt (bevattning) styr väldigt mycket hur etableringen blir. Då det under 2021 var relativt höga temperaturer under försöksperioden är det svårt att dra några slutsatser kring vilken av sorterna som fungerar bäst vid låga temperaturer.

    Studien visade dock återigen tydligt att det är viktigt att hjälpså med nytt gräsfrö i stället för att förlita sig på den befintliga fröbanken.

    Studien kommer nu att fortgå under 2022 och 2023, enligt samma upplägg som 2021. Därefter kommer resultaten från de tre åren analyseras och en jämförelse göras, utifrån vilken fukthalt och marktemperatur som uppmätts vid respektive försök.

    Ett stort tack till Sollefteå GK med banchef Jerker de Wall som både utförde arbete och samarbetade på ett föredömligt sätt i detta projekt. Dessutom ett stort tack till våra samarbetspartners SW Horto, Jordelit och Umeå GK.

    Ladda ner försöksrapporten som PDF

    Skribent

    Porträttbild på Calle.