Blommorna som kan ta över ruffen

Visst kan lupiner vara vackra när de blommar. Men det är en invasiv art som sprider sig blixtsnabbt och konkurrerar ut andra växter. Få koll på hur ni får bukt med dessa objudna gäster på golfanläggningen.

Faktablad

Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Parkslide (Reynoutria japonica)

Vresros (Rosa rugosa)

Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

”Invasiva främmande arter” – vad är det?

Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

Bild på jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

Bild på arten Parkslide (Reynoutria Japonica)
Parkslide (Reynoutria japonica)

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

Vanliga problemarter i Sverige

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros

De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Metoder för bekämpning

Bild på arten Vresros (Rosa Rugosa)
Vresros (Rosa rugosa)

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Låt inte bekämpningen bli en spridning!

Ett hav av lupiner i ruffen på en golfbana.
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

Läs mer om växtavfall

Ikon för Agenda 2030 mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

Skribent

Porträttbild på Peter

Fler nyheter

  1. Webbinarium om ICE-BREAKER
  2. Blåtonad bild på en istäckt green med en linjal nedstoppad i isen. Texten ICE-BREAKER, webbinarium om vinteröverlevnad 11 mars.
    Banskötsel

    Webbinarium om ICE-BREAKER

    Ta del av resultaten från STERF:s treåriga forskningsprojekt om bättre vinteröverlevnad. Anmäl dig till webbinariet den 11 mars och få tips och råd för en bättre vårstart, presenterade av Nordens främsta forskare och experter.

    Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.

    Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).

    Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.

    Datum: Måndag 11 mars 2024
    Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
    Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
    Språk: Skandinaviska språk
    Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤

    Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.

    Till anmälan ➤

    Program (cirkatider)

    Inledning

    • 08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.

    Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten

    • 09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.

    • 09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.

    09.45. Paus 15 minuter

    Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset

    • 10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.

    • 10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.

    • 11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.

    11.30. Lunch 60 minuter

    Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador

    • 12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.

    • 12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.

    • 13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.

    Avslutning

    • 13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.

    • 14.15. Tack för idag!

    Föreläsare och presentatörer:

    Trygve S. Aamlid, NIBIO

    Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO

    Wendy Waalen, NIBIO

    Karin J. Hesselsøe, NIBIO

    Marit Almvik, NIBIO

    Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet

    Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet


    Varmt välkommen med din anmälan!

    Skribent

    Porträttbild Håkan Blusi
  3. Erbjudande om jordprofilsanalys
  4. Banskötsel

    Erbjudande om jordprofilsanalys

    Hur vet du hur mycket sand, luft och näringsämnen gräset behöver för att må så bra som möjligt? Det kan en jordprofilsbedömning ge svar på. Ta hjälp av din bankonsulent för att ta prover av er profil och skicka dem på analys till ett oberoende labb i USA.

    En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

    Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

    Till vänster ett jordprov med thatch i olika nivåer markerat med en linjal. Till höger en man som sitter med ett jordprov samt ett antal olika verktyg.
    Din bankonsulent kan hjälpa till ta prover av er jordprofil och skicka dem på analys till ett oberoende laboratorium i USA.

    Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

    Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

    Fysikaliska och kemiska analyser

    I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

    Rapportsida med massor av text och kurvor, samt bild på en jordprofil i olika nivåer.
    Exempel: rapport fysikalisk analys.

    De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

    Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

    Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

    Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

    Detta ingår i den fysikaliska analysen

    Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

    ✓ Partikelstorlek
    ✓ Partikelklassificering
    ✓ Organiskt material
    ✓ Densitet
    ✓ Porositet
    ✓ Vattenhållande förmåga
    ✓ Perkolation

    Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

    En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

    Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

    Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

    I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

    Detta ingår i den kemiska analysen

    Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

    ✓ pH-värde
    ✓ Näringsämnesvärden
    ✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
    ✓ Kväve-release
    ✓ Salthalt
    ✓ Basmättnadsgrad

    Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

    Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

    Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

    En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

    Så här går det till rent praktiskt

    I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

    1. Bankonsulenten tar fem hålkoppar på varje green och delar upp dem i de olika nivåerna.

    2. Bankonsulenten tar även andra prover gällande växtplats, förutsättningar och spelbarhet.

    3. Proverna skickas till Brookside Labs i USA (läs mer på blinc.com).

    4. Efter cirka två månader kommer resultatet tillbaka, med analyssvar och rekommendationer baserade på obereonde forskning.

    5. Bankonsulenten går igenom det samlade resultatet med klubbens banchef.

    6. Tillsammans konstaterar vi ett nuläge och bestämmer ett önskat läge utifrån rådande förutsättningar. Vi diskuterar också strategier och planer för att nå det önskade läget. 

    7. Vidare uppföljning sker efter överenskommelse med dig som banchef.

    Följ upp resultatet med ny analys

    Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

    Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

    Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

    Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

    Du hittar våra kontaktuppgifter här.

    Skribent

    Kontaktkort Erik Dahl
  5. Godkända växtskyddsmedel december
  6. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel december

    Fyra växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Läs om vilka det gäller och ladda ner nya listan över godkända växtskyddsmedel.

    Kemikalieinspektionen har förlängt produktgodkännandet för ett totalbekämpningsmedel, två fungicider och ett biologiskt växtskyddsmedel:

    ✓ Roundup Ultra (5773) är godkänt till 2024-12-15

    ✓ Medallion TL (5075) är godkänt till 2026-06-15

    ✓ Instrata Elite (5466) är godkänt till 2024-12-31

    ✓ Mycostop (4295) är godkänt till 2024-09-30

    Tänk också på att:

    – Nuvarande godkännande för tillväxtregleraren Attraxor (5549) går ut den 31 december 2023. Vi återkommer i början av 2024 med besked om det förlängs eller ej.

    – 31 januari 2024 är deadline för att använda, lagra och bortskaffa den gamla versionen av Exteris StressGard (5461).

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och gör en inventering av ert kemförråd inför 2024.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel