Skötsel och utveckling av golfbanan

Nu är vi klara med rekryteringen av en ny kollega som kommer efterträda Göran Hansson som avgår med pension 1 juli.

Fredrik Seeger har nästan 30 års erfarenhet av professionellt och ideellt arbete inom golfen. Han kommer närmast från Trelleborgs kommun där han varit idrottschef sedan 2012. Dessförinnan har Fredrik jobbat på golfklubbarna Bokskogen, Abbekås, Kvarnby och Royal Golf Club Köpenhamn.

Han har också varit engagerad i SGA:s styrelse mellan 2001 och 2010 med bland annat utbildningsfrågor.

Fredrik är 49 år, gift och har två barn på 13 och 18 år. På fritiden är han aktiv med cykling, jakt och golfspel.

– Jag tycker det ska bli spännande att få dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter till golfklubbarna i Skåne och Blekinge. Åren i golfbranschen och som idrottschef i Trelleborgs kommun har gett mig en bred kompetens inom området, säger Fredrik Seeger.

Under våren kommer Fredrik och Göran jobba parallellt så att det blir en så smidig överlämning som möjligt mot klubbarna. Fokus är att hjälpa klubbarna igång med årets säsong samt att försöka få med alla greenkeepers för att boka besök under året.

Eventuella frågor besvaras av Håkan Stålbro, chef för ban-, spel och tävlingsutveckling: hakan.stalbro@golf.se. 

Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

Under hösten och tidig vinter har Sterf:s stora handbok om vinteröverlevnad översatts till svenska. Här har forskarna på Nibio i Norge samlat all nuvarande kunskap och vinterskador och hur man bäst skyddar sig och överlever dessa. Ladda ner handboken och lär dig mer om det hur du bäst klarar av vinterns härjningar.

Vintersjukdomar på gräs – biotiska vinterskador

Ett nytt faktablad i serien vintersjukdomar på gräs är framtagen. Denna gång handlar det om biotiska skador, alltså skador som uppstår på grund av svamp. En genomgång av skador, bekämpningsmedel och förebyggande arbete redovisas i denna skrift.

Läs hela faktabladet här

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Text: Thomas Björn

– Vi har kört vattentåg från 06 på morgonen till åtta på kvällen i princip varje dag, berättar Lennart, som är tävlingskommitténs ordförande.

Ett alternativ till fairwaybevattning

Vattentåg, eller regntåg som de också kallas, är en självgående bevattningsapparat som kopplas till en vattenledning och tack vare vattentrycket rör sig sakta framåt över fairway. Karlskoga GK har fyra stycken som köptes in i samband med att banan byggdes på 70- och 80-talet då klubben saknade pengar till fairwaybevattning. I stället grävde man ner vattenledningar med ett antal kopplingar per hål, som man kunde pumpa fram vatten till.

– Sist vi använde vattentågen var 2013, men då bara i 18 dagar, säger banchef Mikael Heiche som jobbat på klubben i 26 år.

Frukttlös väntan på regn

Banan öppnade 10 maj, två till tre veckor senare än vanligt och Mikael väntade på regn för att kunna gödsla fairways. Till slut fick han ta fram vattentågen för att få ut gödslet. Sedan fortsatte torkan.

– Jag tänkte att vi kämpar på, vi hänger i tills regnet kommer. Men det kom aldrig något, så till slut var jag tvungen att koppla in Lennart och Leif eftersom min tid behövdes till en massa annat, säger Mikael Heiche.

Mikael Heiche, Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén tvingades fortsätta hela sommaren och har lagt ner totalt cirka 1 000 arbetstimmar.

– Vi har krokat i varandra, kört förmiddagspass och eftermiddagspass, säger Leif Herlufsén, som är styrelseordförande och före detta intendent på klubben.

Vattentåg från morgon till kväll

De har börjat med att rigga upp två tåg på exempelvis vardera hål 1 och 2 direkt efter morgonklippningen. Sedan har de gjort likadant på hål 10 och 11 på andra slingan.

– Det är för att fördela vattentrycket ut på banan jämt, förklarar de.

Därefter har de kört fram och tillbaka på banan för att hålla koll på alla fyra tågen.

– Kopplingarna lossnar, någon slang spricker, de måste flyttas – det är alltid något. Men det har lett till att vi fått en social funktion bland medlemmar och greenfeegäster ute på banan, berättar Lennart Febring Landö, som trots allt ideellt bevattningsarbete hunnit med att spela ungefär 70 rundor.

Torkan har också visat på betydelsen av vätmedel som banchef Mikael Heiche kör ut tre gånger per säsong.

– Det har synts en tydlig grön gräns. Utanför har gräset torkat betydligt mer trots att det bevattnats lika mycket, berättar Leif Herlufsén.

Vattendom för Valån

Men det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten. Klubbchef Marcus Grimstad visar upp beslutet från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubik per år. Det gör att klubben med gott samvete kan pumpa upp vatten från Valån som rinner längs med banan.

– Den här extrabevattningen har gjort att vi knappt har haft några klagomål från medlemmar eller gäster på banans kvalitet i sommar. Vi har tappat greenfee på grund av den sena öppningen och sommarhettan, men det hade sett betydligt sämre ut utan vattentågen, säger Marcus Grimstad.

Text: Lena Lindström
Publicerad: september 2018

Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

TEXT: Thomas Björn

Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
- Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
- Programmet är översatt till svenska.
- Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
- Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
- Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
- Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
- Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
- Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se