Skötsel och utveckling av golfbanan
Vi har världens vackraste idrottsplats. Här hittar du allt du behöver för att ta hand om den på ett hållbart sätt och värna om naturen. Från att så det första fröet eller gå din första utbildning till långsiktigt strategiarbete och professionell banskötsel.
Vad är du intresserad av?
Samarbetspartners
Swedish Greenkeepers Association (SGA)
Föreningen Skandinaviska Golfbanearkitekter (FSGA)
Nyheter och artiklar
- Golfens miljöarbete stärks ytterligare
-
Golfens miljöarbete stärks ytterligare
Nu stärker Svenska Golfförbundet ett redan framgångsrikt miljöarbete. Alla golfklubbar som behöver hjälp med att utveckla arbetet och skapa goda relationer med kommunen inom miljöområdet ska få det.
Golfen flyttar successivt fram sina positioner inom miljöområdet. Svenska Golfförbundet bjuds numera in i samverkansgrupper inom natur och miljö tillsammans med myndigheter som Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Dessutom etablerar allt fler golfklubbar kontakt med sina respektive kommuner för att utveckla miljöfrågorna tillsammans. Medlemsklubbarna underhåller och utvecklar totalt cirka 30 000 hektar mark.
– Kraven från myndighetshåll har ökat de senaste åren och därmed har behovet av kompetens inom området hos golfklubbarna också ökat. Det försöker vi inom Svenska Golfförbundet centralt tillgodose genom bankonsulenterna, säger Peter Edman.
Han är en av sju bankonsulenter på Svenska Golfförbundet, med ett speciellt ansvar för miljöfrågorna, och har arbetat tio år som bankonsulent. Innan han anställdes arbetade han bland annat som miljöinspektör och kommunekolog i två kommuner, och på lantbruksenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.
– Att kunna se miljöarbetet från båda sidor är en stor fördel. Det ger mig en insikt i och förståelse för vilka frågor som prioriteras i kommunen samt en respekt för miljöenhetens arbete, speciellt i mindre kommuner där det kanske bara finns en miljöinspektör som ska hantera alla ärenden inom lantbruk, industri, livsmedel, vatten och avlopp. När det kommer in en ansökan från en golfklubb om att få spruta bekämpningsmedel på greenerna, varav några ligger inom inre vattentäktsområde, är det lätt att den spontana magkänslan blir »Nej«, speciellt om kunskapen om vad som verkligen sker i underhållet av en golfbana är låg, förklarar Peter Edman.
3 goda råd till golfklubben!
1. Bjud in de kommunala beslutsfattarna. Visa upp anläggningen och skapa förståelse för arbetet som pågår på miljöområdet.
2. Be om hjälp från Svenska Golfförbundet. Det kan handla om vad som är rätt och fel enligt lagstiftningen, hur en Makro DB-simulering går till – när man tar reda på risken för urlakning vid olika lokala markförhållanden och hur marken påverkas av olika skötselmetoder – eller att slipa på argumenten om varför just er golfbana har förutsättningar att kunna använda bekämpningsmedel.
3. Undersök vad som är på gång inom miljöområdet i kommunen. Det är viktigt att informera sig om ändringar och justeringar av exempelvis vattenskyddsområden för att förbereda sig genom att ta fram planer samt justera skötseln efter ändrade förhållanden.Ett sådant fall är Nybro kommun och Nybro Golfklubb. Golfbanan ligger inom vattenskyddsområdet för Gårdsryds vattentäkt, sydöstra Sveriges största, som förser drygt 80 000 människor i Kalmar, Torsås och södra Öland med vatten.
Klubben får utföra kemisk bekämpning mot främst snömögel på den del av anläggningen som ligger i det yttre vattenskyddsområdet, men inte på de fyra greener som ligger i det inre. Det är ett beslut som togs i kommunen 2005. Nybro GK har sedan dess använt alternativa metoder för att bekämpa skadesvampar. Konsekvensen har blivit sämre greener, minskat antal gästspelare och därmed ett ekonomiskt bortfall för såväl klubben som näringsidkarna i kommunen.
Nu planerar länsstyrelsen att utöka det inre vattenskyddsområdet. För Nybro GK skulle det innebära att ytterligare fyra, totalt åtta, greener inte får besprutas.
– Vi är en liten golfklubb med två heltidsanställda på banan, plus fyra till under högsäsong. Det innebär en hel del manuellt kostsamt merarbete att inte kunna bespruta greenerna. En del i klubben frågar sig till och med om det är värt att driva klubben vidare om inte kommunen ändrar sitt beslut. Det är små mängder vi pratar om som inte påverkar grundvattnet, säger Eva Bengtson, ordförande.
Golfklubben har normalt ett bra samarbete med både kommunen och länsstyrelsen, bland annat vad gäller ovanliga öländska gökbin samt ekoxar.
År 2016 dömde Miljööverdomstolen till Halmstad Golfklubbs fördel i ett mål mot Halmstad kommun, och gav golfklubben rätt att använda bekämpningsmedel. Efter domen ansökte Nybro Golfklubb om dispens till myndighetsnämnden i Nybro kommun om att få bespruta även sina fyra greener i det inre vattenskyddsområdet med hänvisning till domen, men fick avslag. På Nybro kommun står flera intressen mot varandra. Göran Borgö, samhällsbyggnadschef, förklarar.
– Det är en knepig situation. Vi är markägare, golfklubben arrenderar marken av oss, och vi vill ha kvar klubben som arrendator. Vi vill även utveckla destinationen Nybro tillsammans med golfklubben. Samtidigt har vi ett vattenbolag som vill verkställa länsstyrelsens olika beslut och absolut inte vill ha bekämpningsmedel i inre vattenskyddsområdet. Vi undersöker möjligheten att anvisa ny mark för några av hålen. Att länsstyrelsen skulle ändra sin inställning vad gäller besprutning i det inre vattenskyddsområdet ser jag som osannolikt.
Peter Edman har förståelse för klubbens agerande och i viss mån för länsstyrelsens.
– Jag ser inte domen i Halmstadfallet som prejudicerande. Varje fall är unikt och vi inom golfen behöver bli bättre på att plocka fram relevanta argument och fakta för att få en bra och »korrekt« bedömning om vilka risker som användning av pesticider kan innebära.
Han sträcker ut en hand till Nybro GK och andra golfklubbar som behöver stöd och råd inom miljöområdet.
– Svenska Golfförbundet centralt kan erbjuda klubben att gå igenom hela miljöarbetet. Vi kan också göra en inventering av klubbens lokala förutsättningar och hjälpa till att göra urlakningssimuleringar baserade på anläggningens lokala förhållanden, säger Edman.
Det har bedrivits ett seriöst miljöarbete och hänt mycket inom området i Golfsverige den senaste tioårsperioden.
3 goda råd till kommunen!
1. Besök golfklubben. Det finns en stor erfarenhet och kunskap om miljövänlig skötsel av golfbanan. Ett besök gör att ni kan få del av den samt få en förståelse för golfklubbens arbetsförhållanden.
2. Skapa dialog. Golfklubben vill ha dialog inom miljöområdet. Golfklubbarnas ambition är att sköta banan på ett miljövänligt sätt.
3. Involvera golfklubben. Om möjligt är det bra om klubben involveras tidigt i ändringar och justeringar som berör den. Då ökar chansen för en framgångsrik implementering av nya förordningar och regler.– Medvetenheten har ökat, liksom kunskapen om lagar och förordningar. Vi har också blivit bättre på att dokumentera hur vi arbetar med att underhålla banan, att arbeta med andra metoder i första hand, som att ligga rätt i gödsling beroende på säsong, ha vassa knivar, lufta och dressa, samt dagga av alla greener varje morgon när hösten kommer. Allt detta stärker gräset, minskar risken för skadesvampar och därmed behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel.
Metoden kallas Integrated Pest Management (IPM) och har fått bra genomslag. Det kan trots detta vara svårt att få kommunen att diskutera miljöfrågorna.
– En del kommuner kanske inte är intresserade av att arbeta proaktivt genom att ha en dialog om miljöarbetet på golfklubben, och ta reda på vad som egentligen händer där. Det är synd. I de fall kommunerna är proaktiva ser vi goda resultat. Att det bara är på greenerna, som utgör kanske en av totalt 60 hektar mark, som vi eventuellt använder bekämpning mot skadesvampar, kan vara bra att veta som kommunal tjänsteman när det kommer in ansökan om tillstånd att få använda kemiska bekämpningsmedel.
SGF och dess klubbar har ett stort ansvar i utvecklingen.
– Vi gör redan mycket, men kan bli betydligt bättre. Det är viktigt att våga bjuda in kommunens beslutsfattare inom främst miljöområdet och visa upp anläggningen. Dels ökar kunskapen, dels skapas en relation som underlättar samarbetet framöver. Risken är i de allra flesta fall ytterst liten att golfbanans skötsel påverkar grundvattnet med de försiktighetsåtgärder och skyddsavstånd som gäller, säger Peter Edman.
- Välkommen till Elmia Park i Jönköping
- Banskötsel
Välkommen till Elmia Park i Jönköping
Det är dags för årets banskötselmässa – Sveriges största branschmässa för grönytor och utemiljö.
I Jönköping bjuds på ett fullspäckat seminarieprogram med många spännande föreläsare. Senaste nytt visas upp både inom- och utomhus. Boka in 26–28 september i din kalender för några lärande utbildningsdagar.
- Sölvesborg första golfklubb att använda HVO
- Banskötsel
Sölvesborg första golfklubb att använda HVO
Under arbetet med att bli GEO-certifierad har Sölvesborgs GK ersatt diesel med fossilfria bränslet HVO, hydrerade vegetabiliska oljor, för att minska påverkan på klimatet.
Klubben har också investerat i en ny eldriven maskinpark. ”Nästa steg för klubben är att kategorisera både flora och fauna tillsammans med frivilliga och experter från Sölvesborgs kommun."
- Svensk ordförande i internationell miljöorganisation
-
Svensk ordförande i internationell miljöorganisation
Maria Strandberg, chef för nordiska forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), är nyvald ordförande i International Turfgrass Society (ITS), världens största sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.
År 2021 arrangerar organisationen en världskonferens i Köpenhamn med fokus på utveckling och hållbarhet.
- Banvandring på Värpinge golfbana
- Banskötsel
Banvandring på Värpinge golfbana
29 maj klockan 13.00 till 16.00 bjuder Sterf-projektet "ogräskontroll/maskros" in till banvandring på Värpinge golfbana.
- Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener
- Banskötsel
Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener
Ett nytt forskningsprojekt har blivit godkänt av Sterf. Hjälpsådd i praktiken av vinterskadade greener är en vidareutveckling av tidigare projektet Successful reestablishment of golf greens following winter damages 2014–2017.
Det nya forskningsprojektet genomförs mellan 2017 och 2018. Första året ligger försöket på Surahammars GK och Leksands GK. Syftet och målsättningen är fortfarande att värdera olika såtekniker och se om det är någon skillnad mellan dessa.
Vi ska också studera om det är någon skillnad mellan två olika gräsarters (krypven och kärrgröe), etableringstid samt se om ett hållande vätmedel har effekt på bättre uppkomst av gräs. Ger vätmedelbehandling en jämnare fuktighet i greenen och som därmed leder till jämnare etablering? Finns det skäl att rekommendera vätmedelbehandling i samband med hjälpsådd? Det är några av frågeställningarna som vi vill ha svar på.
Beskrivning av projektet
Projektet utförs på naturligt vinterskadade greener i mellersta eller norra Sverige hos intresserade golfklubbar under 2017 och 2018. Greenen/greenerna delas in i två block, där kärrgröe används i ena blocket och krypven i det andra. Tvärs över blocken behandlas ena halvan med vätmedel och den andra halvan är obehandlad. Varje block delas upp i fyra delar: kontroll (nollruta), vertikalskärning+droppsådd, skärande såmaskiner och en piggvals.
Innan projektet dras igång sker luftning (om isskadad green) samt vertikalskärning (en till två riktningar). Efter sådd av försöket utförs övrig skötsel enligt normala rutiner (dress, vältning, vårtäckningsduk etc.) Utsädesmängd och vätmedelsbehandling enligt rekommendation.
Avläsning vid två tillfällen av ytorna (täckningsgrad i procent var 14:e dag, eller tätare om så behövs (väderberoende). Vid sådd och avläsningar mäts marktemperatur och markfuktighet (Fieldscout TDR 300). Uppgifter om samtliga utförda skötselmoment noteras.
Spridning av resultaten
Preliminära resultat från projektet publiceras årligen genom artiklar. Resultat från projektet sprids även genom Svenska Golfförbundets nyhetsbrev samt presenteras vid Erfa-träffar runt om i Sverige. Slutrapportering av resultaten sker under hösten 2018.
Se en kort film om projektet och starten på försöket:
Ansvarig för projektet är SGF:s bankonsulenter Carl-Johan Lönnberg samt Boel Sandström.
- Föregående sida
- Sida 1
- ...
- Sida 20
- Sida 21
- .
- Sida 22
- .
- Sida 23
- Sida 24
- ...
- Sida 28
- Nästa sida