Skötsel och utveckling av golfbanan

Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

• Håkan Stålbro
• Chef Ban-, spel- och tävlingsutveckling
• Tel: 08-622 15 75
• E-post: hakan.stalbro@golf.se

Integrerat växtskydd, IPM, innebär att man i ökad utsträckning ska använda förebyggande skötselåtgärder där man försöker gynna gräset och minska förutsättningarna för skadegörare. Dessa åtgärder ska dokumenteras, exempelvis i sprutjournalen. Är inte de förebyggande åtgärderna tillräckliga finns fortfarande möjlighet att använda godkända kemiska bekämpningsmedel.

Förebyggande skötselåtgärder kan vara klippning med vassa knivar, daggning av greener och andra ytor på hösten, torra gräsytor, optimerad gödsling och vattning samt effektiv och optimerad användning av bekämpningsmedel.

En del av IPM-arbetet är att spruta så lite som möjligt men att de sprutningar som utförs ska vara så effektiva som möjligt. Den miljömässigt sämsta kemiska bekämpningen är den som har liten eller ingen effekt på skadegöraren.

Vi försöker därför ha kontinuerlig kontakt med myndigheter, forskare och andra intressenter för att försöka få tillgång till de effektivaste och miljömässigt minst dåliga preparaten mot de skadegörare vi har.

Vi hoppas och tror att tillgång till flera preparat inte nödvändigtvis behöver betyda ökad användning av mängden aktiv substans, utan att varje behandling blir mer specifik och effektiv.

Vi hoppas och tror att växling mellan preparat med olika verkansprinciper i skadegöraren, minskar risk för eventuell resistens.

Vi kommer fortlöpande att bevaka och rapportera vad som händer i Sverige och internationellt när det gäller dessa frågor.

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

Jordbruksverket har tillsammans med SGF reviderat skriften Bekämpning på grönytor. Den reviderade skriften är omfattande och tar upp det mesta när det gäller allmän grässkötsel, med ett speciellt fokus på bekämpning (IPM) av olika skadegörare på gräsytor.

Läs mer, ladda ner en pdf eller beställ ett tryckt exemplar för 45 kronor hos Jordbruksverket.

Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

– Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

– När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

– Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

– Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

– När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

– De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

– Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

– Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

– Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

– Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

– Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

– Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.

Göteborg laddar inför 400-årsjubileet genom att förverkliga många av de idéer som göteborgarna har önskat. Samtidigt pågår en ständig stadsplanering som leds av stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

– Vi förtätar både i innerstaden och i alla stadsdelar och Göteborgs bebyggelse kommer närmare Göta Älv. Klimatförändringarna gör att vattennivåerna stiger och vi måste säkra vår stad med bland annat älvkantsskydd. Vi ligger i framkant när det gäller att förstå hur det påverkar stadsmiljön. 150 000 nya invånare beräknas bo i Göteborg år 2035. Det leder till en förtätning som ställer krav på vår vision om Göteborg som en »grön och nära« storstad som du kan uppleva i ögonhöjd.

Vad är viktigast att ta hänsyn till i nuläget?

– Miljöfrågor som luftkvalitet, buller och riksintressen för kulturmiljön, men också god tillgång till grönytor och vistelseytor. Där är barnperspektivet viktigt. Vi arbetar också för att integrera stadens olika delar, vilket rätt stadsplanering ska hjälpa till med. Det handlar om att vi ska bli en jämlik stad när det gäller tillgång till vård, skola och service. Det nya Älvstaden, utbyggnaden närmast Göta Älv, ska ha 25 000 bostäder år 2035. Den är ett exempel på hur vi för samman invånarna, där linbanan planeras gå från Masthuggskajen till Lindholmen på andra sidan älven

Vad är den största utmaningen?

– Att utveckla vår snabbt växande stad med hänsyn tagen till bostadsbristen, klimatet, de sociala förutsättningarna samt mobilitet och ökande digitalisering. Hur kommer exempelvis våra rörelsemönster inom staden att förändras med självkörande bilar och eldrivna bussar?

Var får grönytorna plats i förtätningen?

– Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden. Jubileumsparken i Frihamnen, en del av Älvstaden, är ett exempel. Vi har nyckeltal för våra grönytor när det gäller antal och storlek, så att vi kan leva upp till vår vision »grön och nära«.

Vad är du mest stolt över i stadsplaneringen?

– Bland annat hur vi arbetar med att bygga samman staden och stärka stadsdelarna genom att förenkla vardagslivet för de boende tack vare att vi planerar för närhet till kollektivtrafik, grönområden och samhällsservice. Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen är ett sådant exempel, där vi förtätar med bostäder, nytt torg, kulturhus, handel och idrott – och bygger om trafikleden till en tryggare stadsgata. Ett annat exempel är ombyggnaden av Gamlestaden till en förtätad stad med ett nytt resecentrum. Lägg därtill allt som händer kring älven, Karlaplatsen med Sveriges högsta hus, Frihamnen med en ny innerstad som tillför unika värden, och Masthuggskajen där vi förtätar nära vattnet och öppnar för promenadstråk längs älven förbi nya Skeppsbron intill centrum.

Maria Strandberg är till vardags ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet. Hon är också chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf) inom grönytor och golf. Sterfs forskning ligger långt framme internationellt och finansieras av bland andra Svenska Golfförbundet. Maria Strandberg är sedan i juli också ordförande i International Turfgrass Society, en sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

– Det känns spännande och inspirerande, inte minst för att det är ett stort erkännande av den forskning som nordisk golf investerar i och som Sterf driver. Många vill ta del av vår kunskap av hållbara anläggningar samt skötsel av golfbanor och grönytor med minimerade insatser av gödsel, växtskyddsmedel, vatten och energi. Konceptet multifunktionella golfanläggningar och bidraget till betydelsefulla grönytor i våra urbana landskap väcker stort internationellt intresse, säger hon.

International Turfgrass Society (ITS) bildades 1969 med syfte att stimulera internationellt och gränsöverskridande samarbete för att få ny viktig kunskap inom grönyteområdet som också golfen kan dra nytta av.

– Jag ser internationellt samarbete som enda möjliga väg för att möta de utmaningar som vi står inför, både globala och specifika för golf- och grönytesektorn. En av ITS viktigaste uppgifter är att vart fjärde år arrangera en världskonferens inom forskning och utveckling av olika typer av grönytor. År 2021 arrangeras den av Sterf i Köpenhamn.

Hon är övertygad om att hennes roll som ordförande i ITS kommer att stärka arbetet med grönytor på och omkring svenska golfbanor.

– Tack vare de nordiska golfförbundens framsynta investering i forskning och utveckling är vi idag världsledande när det gäller hållbar utveckling av golfanläggningar och det ska vi vara stolta över. Nu får vi tillgång till ett ännu större nätverk, möjligheter till mer resurser och ny expertis genom bland annat samarbete med det amerikanska golfförbundet USGA. Vi kan därmed bli en ännu starkare röst internationellt, säger Maria Strandberg.