Skötsel och utveckling av golfbanan

Lunds Akademiska Golfklubb anlades på 30-talet och arrenderar Kungsmarken, som blev naturreservat 1974, av Naturvårdsverket fram till 2021. Avtalet har förlängts i femårsperioder och har gett 1 266 medlemmar, varav 128 juniorer under 21 år, möjlighet att spela golf.

Tillsammans med gästspelare producerar de 26 000 ronder per år. Det är drygt 100 000 friskvårdstimmar och cirka 150 000 timmar i social samvaro. Lägg därtill alla skidåkare på vintern som förutom skidspår har tillgång till klubbhuset som är öppet 48 veckor om året. Golfklubben bidrar dessutom genom sin skötsel med stark natur- och miljöprofil till Sveriges miljömål, enligt både golfklubben och Maria Strandberg, professor och vd för Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

Nu ifrågasätts Lunds Akademiska Golfklubbs närvaro. Vänsterpartiet i Lund motionerar om att banan vid Kungsmarkens naturreservat ska göras om till rekreationsområde, och att klubbens avtal med Naturvårdsverket därför inte ska förlängas. Helena Falk, ledamot för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen i Lund och en av personerna bakom motionen, motiverar den enligt följande:

– Vi har två huvudargument. För det första tillgängligheten, att öka tillgången till naturreservatet för »vanligt folk« såsom barnfamiljer, pensionärer – och förstås även golfare. Golfbanan upptar en dryg fjärdedel av naturreservatet och det utgör en begränsning för att alla som vill ska kunna använda området.

– Det andra argumentet handlar om den biologiska mångfalden. Jag vet att golfklubben gör många bra saker för den biologiska mångfalden, men faktum är att antalet arter minskat sedan golfbanan anlades på 30-talet. I remissvaren från Länsstyrelsens uppdaterade bevarandeplan som presenterades i december, har exempelvis Botaniska Föreningen i Lund också en del invändningar när det gäller arterna och den biologiska mångfalden.

Helena Falk hänvisar också till andra naturområden i Lund där det inte ligger en golfbana, och vad det innebär för friluftslivet för »vanligt folk«. Området Skrylle i orten Dalby är ett sådant.

– Där kryllar det av människor på helgerna, inte minst barnfamiljer.

Exakt vart golfbanan ska flytta kan Helena Falk inte ge svar på i dagsläget.

– Det har anlagts nya golfbanor förut – Värpinge i Lund är en sådan – och det har gått bra, så det ska nog gå bra att flytta Lunds Akademiska också.

Vänsterpartiets motion lämnades in i början av året. Helena Falk hoppas att den ska beredas i kommunstyrelsen till hösten och därefter komma upp till beslut i kommunfullmäktige.

– Om motionen tas upp i kommunfullmäktige kommer den förmodligen inte att gå igenom. Vi har borgerligt styre i Lund och chanserna är därför små, men vi vet att många kommuninvånare tycker som vi. Därför tar vi upp frågan.

Lennart Nilsson, ordförande i Lunds Akademiska Golfklubb, säger till Lokaltidningen Lund Staffanstorp:

– Vi har en löpande dialog med Naturvårdsverket, även Länsstyrelsen deltar. Dialogen är bra och avtalet har förlängts vart femte år. Om Naturvårdsverket vill att vi ska flytta måste de presentera en ersättningsanläggning, säger Lennart Nilsson.

Förutom regelbunden motion för medlemmar, gästspelare och skidåkare är klubben ett föredöme inom området miljö- och naturvård, genom att:

• arbeta för att bidra till Sveriges miljömål, exempelvis »Ett rikt växt- och djurliv« och »Ett rikt odlingslandskap«.
• följa den skötselplan som Länsstyrelsen lade fast 1989. Klubben driver på för att få en översyn av planen, och väntar på respons från Länsstyrelsen.
• varken gödsla eller sprida växtskyddsmedel på fairwayytor sedan 1986. De enda ytor som i begränsad form behandlas är utslagsplatser och greener eftersom de slits ganska hårt.
• bygga insektshotell för ökad pollinering genom att borra hål i ved från fällda träd som får ligga kvar staplad i skogen.
• sedan 1992 driva en Naturvårdskommitté som nu slagits samman med Bankommittén till Ban- och naturvårdskommittén.
• sedan 1994 bjudit in till olika vandringar, bland annat botanisk, ornitologisk och kulturhistorisk. De två första erbjuds på något klubben kallar Naturdagen, vilken hålls i månadsskiftet maj–juni varje år. Inbjudan har skett genom annonser på klubben, klubbens hemsida, e-post till medlemmarna, i lokalpressen och Länsstyrelsens kanaler.
• skapa en strövstig kring området med informationsskyltar och ta fram en broschyr som informerar om strövstigen och naturreservatet Kungsmarken. Skyltningen längs stigen har stärkts under våren.

Tusentals meter ledningar och ett nittiotal spridare för fairwaybevattning, en ny pump och uppgraderad mjukvara i bevattningssystemet blev en investering som landade på ca 1,5 miljon kronor. Kostnaden hölls nere tack vare att klubben till stor del förlitade sig på ideella krafter, kompletterat med professionell projektledarkompetens.

Själva arbetet skulle kommit igång i april 2018 och vara klart till midsommar samma år. På grund av en snörik vinter kom det i gång tre veckor senare och var klart i början av juli. Då var det torrt. Riktigt torrt.

– Vi märkte att det gav resultat direkt när vi började vattna. Bevattningssystemet täcker inte riktigt hela fairway. Där vi inte kunde vattna var det brunt, medan det var alldeles grönt där vi kunde vattna, berättar Ingemar Strandberg, banchef på klubben och ansvarig för projektet.

Tillgången till vatten är begränsad för många golfklubbar i Sverige. Så är det inte på Örnsköldsviks Golfklubb Puttom.

– Nej, vi har egna sjöar på banan som vi kan ta av, så det finns inga begränsningar. Vi kunde vattna ordentligt från början, konstaterar Ingemar Strandberg.

Ryktet om den ångermanländska klubbens gröna fairways spred sig snabbt i somras, men det är först i år, 2019, som det verkliga resultatet kommer att synas, tror Ingemar Strandberg.

– Vi kom igång mitt i sommaren med bevattningen. Den här sommaren är vi med från början, så det är nog först i år vi kommer att se effekter genom förhoppningsvis fler greenfeespelare men även nöjdare medlemmar.

1,5 miljon kronor är mycket pengar för en landsortsklubb. Men helt klart en bra investering, enligt banchef Strandberg.

– Du kan inte bromsa dig till framgång och pengarna gör ingen nytta genom att bara ligga. Det har varit en bra investering!

Ingemars tips för att investera i fairwaybevattning:

1. Om ni har god tillgång till vatten, tveka inte!

2. Ideella krafter är bra, men komplettera med professionella resurser för att slippa avbrott i arbetet om de ideella av olika orsaker inte kan ställa upp så mycket som de hoppats.

3. Skaffa bra och uppdaterade kartor över befintliga stammar. Då slipper ni leta efter var ni ska gräva och koppla på fairwaybevattningen på befintliga bevattningssystemet för tee och greener – och i värsta fall gräva sönder befintliga ledningar.

Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

TEXT: Thomas Björn

Projektet har utförts på naturligt vinterskadade greener i mellersta eller norra Sverige under 2017 och 2018. Projektledare var Carl-Johan Lönnberg, bankonsulent på Svenska Golfförbundet. Studien har finansierats av den nordiska forskningsstiftelsen STERF.

Sammanfattning och rekommendationer

– Väder och vind är nyckelfaktorer som påverkar etableringen och uppkomst av nya plantor.
– Marktemperaturen styr i väldigt stor grad om du kommer lyckas.
– Markkontakt och skydd för fröet är viktigt.
– Vid vinterskador bör hjälpsåmaskin användas.
– Skärande maskin tenderar att vara bäst när det gäller att etablera nytt gräs samt för bästa uppkomst.

Läs hela rapporten här

Mer information om projektet finns på sterf.org.

Under 2018 års tillsynsprojekt gällande växtskyddsmedel på golfbanan (läs mer här) framkom att produkter som innehåller kaliumfosfit används på golfbanor, ofta som gödselmedel.

Vad är kaliumfosfit?

Kaliumfosfit, eller kaliumfosfonat som det egentligen heter, är ett verksamt ämne som är godkänt för användning i växtskyddsmedel i syfte att skydda växter mot svampangrepp.

Fosfit ska inte förväxlas med växtnäringsämnet fosfat (PO43-). Flera andra fosfitsalter antas ha liknande egenskaper som kaliumfosfit, men är inte registrerade som verksamma ämnen i växtskyddsmedel.

Regler för produkter som innehåller kaliumfosfit

Produkter som består av eller innehåller avsiktligt tillsatt kaliumfosfit och som är avsedda att användas i växtskyddande syfte ska vara godkända för att få släppas ut på marknaden eller användas inom EU.

Kaliumfosfit har påvisad verkan mot svampangrepp men bevisen är svaga för att ämnet verkar som växtnäringsämne. Produkter som består av eller innehåller kaliumfosfit endast släppas ut på marknaden samt användas för det användningsområde som ämnet är godkänt för, till exempel att skydda växter mot svampangrepp.

Undantag gäller dock om den som släpper ut produkten på marknaden kan bevisa att produkten är avsedd att enbart användas i andra syften än som ett växtskyddsmedel, enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning.

Kemikalieinspektionen har detaljkunskapen i ärendet. Mer information för golfsektorn kommer.

Generellt goda kunskaper hos golfklubbar men vissa brister i regelefterlevnaden är slutsatsen efter de 133 tillsynsbesök som genomfördes under september till november 2018.

Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har samverkat i ett gemensamt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel på golfbanor under 2018 (läs mer här).

Tillsynsprojektet vände sig till kommunernas miljöinspektörer som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken. Utvärderingen visar att projektet var mycket lyckat och har lett till enhetlig och ökad kunskap om hållbar användning av växtskyddsmedel på golfbanor.

Syftet med projektet var att:

– främja en hållbar användning av växtskyddsmedel på golfbanor
– utveckla vägledningsmaterial för en enhetlig och effektiv tillsyn
– bredda kunskapen om golfklubbars hantering av växtskyddsmedel och arbete med integrerat växtskydd (IPM)
– öka användares kunskaper om regler och hantering av växtskyddsmedel på golfbanor
– ge en enhetlig kunskapsbild över användningen av växtskyddsmedel på golfbanor

Inför projektet togs vägledningsmaterial i form av checklista och lathund fram till miljöinspektörerna. Dessa har även gjorts tillgängliga för golfklubbarna (läs mer här). Uppstartsdagar arrangerades för miljöinspektörerna med utbildning om integrerat växtskydd, gällande lagstiftning om växtskyddsmedel och studiebesök på golfbanor.

Över en fjärdedel av landets golfanläggningar fick tillsynsbesök

Tillsynsbesöken i kommunerna pågick mellan 11 september och 30 november 2018. I projektet har tillsyn skett i 53 kommuner och totalt genomfördes 133 tillsynsbesök. Det innebär att 28 procent av Sveriges cirka 480 golfbanor ingick i projektet.

I projektet kontrollerades efterlevnaden av en rad olika bestämmelser om användning av växtskyddsmedel, däribland krav på behörighet för att få använda växtskyddsmedel, dokumentation av information och användning, integrerat växtskydd (IPM), skyddsavstånd, förvaring av växtskyddsmedel, med mera.

Goda kunskaper men viss förbättring krävs

Resultaten från tillsynen visar att kunskaperna om användning av växtskyddsmedel generellt sett är goda hos de golfbanor som ingick i projektet, exempelvis:

· Samtliga av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel på golfbanor har giltig behörighet.

· De flesta ansvariga på golfbanorna känner helt eller delvis till begreppet integrerat växtskydd.

· Nästan alla golfbanor i projektet uppfyllde gällande krav på förvaring av växtskyddsmedel, dokumentation av växtskyddsmedelsanvändning, skyddsavstånd vid spridning av växtskyddsmedel och godkännande av spridningsutrustning.

Vi ligger generellt bra till. Ofta har över 90 procent av anläggningarna bra koll och uppfyller kraven. Dock visade det sig att vi har svårare att uppfylla vissa regler inom användning av växtskyddsmedel, exempelvis:

· Kravet att växtskyddsmedel ska vara godkända (troligen oklarhet om kaliumfosfit, se mer info här)

· Krav på ansökan om tillstånd för att få använda växtskyddsmedel på golfbanor

· Skyddsavstånd vid påfyllning, blandning och rengöring av spridningsutrustning

· Information till allmänheten

Följ kraven och slipp viten eller extra tillsynsavgifter

Det är viktigt att vi blir bättre på att uppfylla ovanstående krav. Förutom ökade miljörisker är det viktigt att uppfylla kraven för att slippa kostnader på många tusen kronor, i extra tillsynsavgifter, miljösanktionsavgifter och/eller eventuella viten.

Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt golfbanorna kommit i sitt arbete med hållbar användning av växtskyddsmedel. En slutlig rapport kommer att publiceras när den är helt sammanställd.

Avslutningsvis tipsar jag om checklistan vi sammanställde inför tillsynsprojektet – läs mer här.

Peter Edman