Skötsel och utveckling av golfbanan
Vi har världens vackraste idrottsplats. Här hittar du allt du behöver för att ta hand om den på ett hållbart sätt och värna om naturen. Från att så det första fröet eller gå din första utbildning till långsiktigt strategiarbete och professionell banskötsel.
Vad är du intresserad av?
Samarbetspartners
Swedish Greenkeepers Association (SGA)
Föreningen Skandinaviska Golfbanearkitekter (FSGA)
Nyheter och artiklar
- Nominera anläggningen till SGA:s Natur & Miljöpris
- Banskötsel
Nominera anläggningen till SGA:s Natur & Miljöpris
Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter ett brett engagemang och en delaktighet från alla parter på olika nivåer inom Golfsverige.
Det är syftet med SGA:s Natur & Miljöpris. Det ska motivera Sveriges golfklubbar att ta till sig SGA:s och SGF:s miljövision och erbjuda sina kunder och anställda en anläggning som blir en förebild för andra. Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 10 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige då man framstår som ett "gott miljöexempel" genom publicering i diverse tidskrifter.
Nominerade förslag bedöms bland annat av SGA:s och SGF:s miljöansvariga utefter deras miljöengagemang och kriterier som:
✔ God bebyggd miljö och god hälsa
✔ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✔ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✔ Grundvatten av god kvalitet
✔ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✔ Energi, avfallshantering, återvinning
✔ Design och konstruktion
✔ Utbildning och kommunikationOm du känner till en golfanläggning som är en bra "miljöförebild", anmäl den till SGA:s kansli, 044-24 86 60 eller kansli@sgariks.se.
För mer information: Robert Martin 070-369 11 74, robert.martin@telia.se eller Peter Edman 070 – 266 56 86, peter.edman@golf.se
- Framgångsrik återetablering av golfgreener efter vinterskador
- Banskötsel
Framgångsrik återetablering av golfgreener efter vinterskador
Demonstrationsförsök på naturligt skadade greener är ett projekt som startade 2015. Under år två var svårigheten att hitta en lämplig plats till försöket efter den milda vintern.
I princip hela Mälardalen har haft en väldigt gynnsam vinter med få vinterskador på regionens golfbanor. Det var därför en utmaning att hitta lämpligt objekt och blickarna fick riktas lite längre norrut i landet. Sundsvalls Golfklubb blev den klubb som fick vara en del av projektet och resultatet kan ni läsa i nedan pdf.
Framgångsrik återetablering av golfgreener efter vinterskador
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- Tre steg mot ”miljökoll” på din golfanläggning
- Banskötsel
Tre steg mot ”miljökoll” på din golfanläggning
Allt arbete på en golfanläggning ska ske så att människor och miljö påverkas negativt i så liten grad som möjligt. När det gäller vatten och dammar kan dessa fungera som fälla för rening av kväve och fosfor och därmed tjäna som reningsverk.
I största möjliga utsträckning ska arbetet bedrivas förebyggande (IPM) – inte åtgärdande i efterhand. För att förebygga svampangrepp kan man till exempel se till att greenerna ges bästa möjliga förutsättningar med rätt greenuppbyggnad, härdiga grässorter, väldränerat, maximalt solbelyst, optimal gödsling och bevattning samt klippning med vassa redskap.
Länkar:
Miljöarbete
Golfens miljöpåverkan – positiv, men kan bli ännu bättre!
Svenska golfanläggningars påverkan på omgivande miljöSteg 1 Säkra att anläggningen uppfyller lagens krav
Det är viktigt och förtroendeskapande att kunna visa för medlemmar och myndigheter att verksamheten är medveten om de krav som ställs och hur man arbetar för att säkerställa detta.
Svenska Golfförbundet (SGF) arbetar på olika sätt, bland annat genom bankonsulenterna och distrikten, för att ge klubbarna stöd att nå miljömålen som beslutas av Sveriges Riksdag och konkretiserats av SGF. Syftet med detta material är att ge klubbarna hjälp med att, på ett enkelt sätt, säkra att skötseln av grönytorna bedrivs så att man uppfyller de krav som lagar och regler ställer.
SGF har analyserat och brutit ner kraven i ett antal checklistor. Ni fyller i hur ni gör på er anläggning i dag och kan då direkt se om ni uppfyller kraven. Med hjälp av åtgärdsplaner kan ni dokumentera eventuella brister och beskriva vad ni avser göra för att uppfylla kraven. I checklistorna finns också referenser till olika källor där ni kan ta del av de formella dokumenten.
Länkar:
Checklista - så uppfyller du miljölagstiftningen på golfbanan
Kemisk bekämpning
Kemisk bekämpning och tillväxtreglering på golfbanan
Spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel
Banskötsel utan användning av bekämpningsmedel pesticider (IPM)
Miljöoptimerad banskötsel - finns det en framtid utan bekämpningsmedel?Steg 2 Miljö- och naturvårdsåtgärder
På de flesta klubbarna bedriver man olika former miljö- och naturvård. Dammarna sköts så att de tjänar både som fröjd för ögat och livsmiljö för många djur och växter. De omgivande markerna sköts på ett sådant sätt att det gynnar växter och djur. Man sätter upp fågelholkar i olika storlekar. Man samarbetar med lokala naturvårdsintressen och myndigheter.
Det är viktigt att dokumentera också detta arbete. Det ger ett mervärde till klubben att kunna informera om detta.
Länkar:
Dammar och småvatten – kanske golfanläggningens viktigaste biotop?
Biologisk mångfald på golfanläggningen - en bortglömd resursSteg 3 Certifiering
SGF har sedan många år ett Miljödiplom, som klubben kan få om man visar på att man kommit igång med miljöarbetet. En översyn är på gång när det gäller miljödiplom och nationell miljöcertifiering inför 2017. Nu finns också Golf Environment Organisation, GEO, som har sitt säte i Skottland. GEO har i samarbete med representanter för klubbar från hela världen utvecklat ett internationellt miljöcertifikat. Man använder sig av ett webbaserat verktyg som finns på även på svenska. I dagsläget (februari 2016) har enligt uppgifter på GEOs hemsida 10 klubbar i Sverige certifierat sig och ytterligare ca 30 klubbar har registrerat sig och påbörjat arbetet.
SGF har som mål att minst 100 klubbar ska ha erhållit GEO-certifiering år 2020. Klubbarna kan genom SGFs bankonsulenter och miljöansvariga i distrikten få hjälp att komma igång med registrering och att komma igång med arbetet.
Länkar:
Golf Environment Organisation/Peter Edman och Bo Thyselius
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Hur kommunicerar man på ett bra sätt vad som händer på banan?
- Banskötsel
Hur kommunicerar man på ett bra sätt vad som händer på banan?
Ja, det finns säkert många åsikter om. Vad ska informeras om och på vilket sätt? Men det faktum att det är viktigt att delge och sprida kunskap om läget på banan till klubbens medlemmar och gäster går knappast att säga emot.
En som verkligen fattat detta och som inte "räds" tekniken är Ingemar Strandberg på Örnsköldsvik Puttoms GK. Kolla in bloggen på Puttoms GK.
- Återställare av vinterskadade greener
- Banskötsel
Återställare av vinterskadade greener
För att ge ny kunskap och hjälpa greenkeepers att uppnå snabbare återetablering av gräs efter vinterskador påbörjades projektet WP1 2015 och de första resultaten har tagits fram.
Att återetablera greener efter vinterskador orsakar en tung ekonomisk börda för alla nordiska golfanläggningar. En gedigen kunskap som kan hjälpa greenkeepers minska tiden för återhämtning är således efterfrågad.
En enkätundersökning som skickades ut via STERF till mer än 500 klubbchefer, greenkeepers och andra representanter för golfklubbarna i de fem nordiska länderna, visade att 56 % (även i Danmark) rankade "vinteröverlevnad" som den viktigaste av STERF: s framtida forskningsprogram. Inom vinteröverlevnad visades det sig att 68 % betraktas "återhämtning från vinterskador" vara en av de tre frågorna som bör prioriteras.
Återetablering med nya frön på döda greener på våren är svårt bland annat på grund av låg marktemperatur, vind och ogynnsamma markförhållanden (dött gräs och thatch). Återetablering efter istäcke har visat sig vara särskilt svårt då det oftast är ett begränsande gasutbyte som lett till anaeroba (syrefattigt) förhållanden vilket medför att gräset dött.
Rekommendationer om hur man kan uppnå snabb återhämtning från vinterskador inkluderar god såteknik, luftning, användning vårtäckningsdukar, återkommande bevattning, gödsling och framförallt kanske att greenen inte öppnas upp för golfspel för tidigt.
Projektet (WP1) har inrättats för att ge forskningsbaserad kunskap om faktorer som avgör framgången av att återetablera döda eller delvis döda greener på våren. Särskild vikt läggs vid metoder för att minska effekten av de fytotoxiska ämnen (giftiga gaser för gräset) efter istäcke.
Läs hela rapporten om återställandet av greener efter vinterskador
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- Så mycket kostar det att sköta en golfbana
- Banskötsel
Så mycket kostar det att sköta en golfbana
Under tre år (2013–2015) har SGF genomfört ett projekt angående driftkostnader på golfanläggningar i Sverige. Här är 2015 års resultat.
Här hittar du presentationen av resultatet
Upprinnelsen till detta projekt var att golfens utveckling varit negativ de senaste sju åren vilket gjort att många golfklubbars ekonomi blivit ansträngd. I vissa regioner har några klubbar gått i konkurs och många har påverkats negativt av trenden. Anledningen till detta är främst att klubbar tappat i medlemsantal, har färre greenfeegäster, mindre företagsgolf/events och mindre sponsorintäkter. Konsekvenserna blev att flera golfanläggningar sett över sina resurser och kostnader för att komma tillrätta med ekonomin. Den enskilt största kostnaden på en golfanläggning förutom personalkostnaden är vanligtvis bandriften.
Projektet
En enkät skickades ut via mejl (GIT registret) till samtliga golfklubbar och banchefer i Sverige där avsikten var att sammanställa hur kostandsöversikten såg ut gällande förnödenheter, personal och mantimmar. Enkäten skickades ut på hösten och var helt anonym. Svarsfrekvensen uppgick till ca 16 % av Sveriges golfanläggningar. Bakgrunden och syftet till projektet var att vi ville undersöka och kartlägga hur kostnadsbilden såg ut på olika golfanläggningar. Dessutom ville vi ta fram nyckeltal gällande bandriften på golfanläggningar och få en fingervisning av resursåtgången på golfbanor som har 9, 18, 27 respektive 36 hål. Vi ville också se om det är någon variation eller skillnader på driftkostnader i olika delar av Sverige. Vi valde att se över de största posterna inom banbudgeten samt hur personalsituationen (löner, mantimmar) såg ut i landet. De sex största posterna som vi frågade om var följande:
• Gödning/biostimulanter/vätmedel
• Drivmedel
• Dress
• Växtskyddsmedel
• Gräsfrö
• Service och Reservdelar
• Maskinleasing
• Bevattning
• Banutveckling, dränering, m m
• ArbetskläderVi valde bort frågan om arrende och elkostnader då det ser väldigt olika ut på golfklubbar i Sverige. Något som är oerhört viktigt att poängtera är att denna undersökning inte redovisar några exakta siffror. Svårigheten när man ska göra en sådan undersökning är att det finns så många olika aspekter att ta hänsyn till som också påverkar kostnadsbilden. Några som är speciellt viktigt att ta hänsyn till och som vi inte kontrollerade var exempelvis:
• Arealen på anläggningen
• Ekonomiska förutsättningar
• Avvikelser i form av geografiskt läge
• Spelsäsong
• Klubbens ambitionsnivå och målsättning
• JordartResultat och slutsats
Under våren 2014 och 2015 har enkätsvaren presenteras på SGF:s verksamhetsresa. Resultaten visade på ganska små skillnader i landet vilket kanske var lite förvånande med tanke på att vi är ett avlångt land med olika förutsättningar. Den största påverkningsfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsongen samt vad anläggningen har för ambition eller målsättning med verksamheten. Det är alltid svårt att få ut några "exakta" siffror men vi har ändå fått en indikation på hur det ser ut. Vid en jämförelse med andra klubbar är det bättre för en enskild klubb att jämföra sig med rikssnittet än med regionen, då vissa regioners siffror inte är fullt pålitliga på grund av för dålig svarsfrekvens.
Allt material som är insamlat är oerhört värdefullt och kommer förhoppningsvis leda till att mer statistik kan tas fram i denna viktiga fråga. Enkäten kommer återkomma varje år och det är av högsta vikt att så många som möjligt svarar på den. Dels för att många anläggningar efterfrågat att fler undersökningar görs på området samt se om det sker några skillnader eller trendbrott i branschen. Enkäten kommer sändas ut via mejl (anonymt) någon gång under november-december månad. Se till att uppdatera era mejladresser i funktionärsregistret i GIT.
Man kan bara konstatera att nyckeltal är oerhört viktigt för att få en så bra verklighetsbild av hur Golfsverige ser ut samt för att utveckla verksamheten framåt. Resultaten visar på ringa skillnader i Sverige, dock så sticker storstadsregionen ut och ligger generellt lite över "rikssnittet" på nästan alla poster. Norr om Mälardalen ligger man generellt lite under rikssnittet. Exempelvis visar resultaten att en 18-hålsbana i snitt har ca 2,5-3 tillsvidareanställda per klubb samt att man utöver det behöver ca 4 000 timmar för all säsongs/sommarspersonal. Under hösten 2014/15 och våren 2016 har jag visat resultaten för ett antal golfklubbar som vill förkovra sig och jämföra "sina" siffror i ämnet och mötena har blivit väldigt uppskattade för respektive klubb.
Avslutningsvis är jag övertygad att nyckeltal är viktiga att ha koll på. Har man har tagit fram "sina" nyckeltal blir det enklare att diskutera med både ägare och styrelse hur exempelvis banan ska skötas och utvecklas.
Har du frågor eller funderingar kring detta är du välkommen att kontakta mig.
Skribent
- Calle Lönnberg
- E-post: carl-johan.lonnberg@golf.se
- Föregående sida
- Sida 1
- ...
- Sida 24
- Sida 25
- Sida 26
- .
- Sida 27
- Sida 28
- Nästa sida