Skötsel och utveckling av golfbanan

Natur- och miljöpriset är Golfsveriges största miljöutmärkelse och delas ut årligen av Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Svenska Golfförbundet (SGF).

Syftet är att motivera Sveriges golfklubbar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en hållbar anläggning som blir en förebild för andra. 

Den vinnande golfanläggningen blir Årets miljöanläggning och erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Utmärkelsen delas ut årligen i samband med förbundsmötet. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige som ett gott miljöexempel genom publicering i olika tidskrifter och digitala kanaler.

Kriterier

Nominerade förslag bedöms av SGA och SGF efter miljöengagemang och kriterier som:

✓ God bebyggd miljö och god hälsa
✓ Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
✓ Ingen övergödning och en giftfri miljö
✓ Grundvatten av god kvalitet
✓ Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
✓ Energi, avfallshantering, återvinning
✓ Design och konstruktion
✓ Utbildning och kommunikation

Nominera senast 31 december

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, skicka in din nominering med motivering till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 december 2020. 

Tidigare vinnare

2019 Ystad GK
2018 Mjölby GK
2017 Ekerum Golf resort
2016 Ljunghusens GK
2014 Blekinge Golfdistriktsförbund
2013 Öregrunds GK
2012 Nacka GK
2011 Värpinge golfbana
2010 Forsgårdens GK
2009 Hässelby GK
2008 Kvarnby GK
2007 Hofgårds GK
2006 Saltsjöbadens GK

För mer information

SGA: Robert Martin 070-369 11 74, e-post: robert.martin@telia.se
SGF: Peter Edman 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

Mer om Natur- och miljöpriset

I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

Inventera nu – bekämpa till våren

Hösten är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av de invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin som börjat breda ut sig över landets golfbanor. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

Bestånden är garanterat fler än ni tror. Har ni inte redan bekämpat dem under säsongen är dessa storvuxna arter lätta att hitta nu då de nu nått maximal storlek och är mycket enkla att urskilja.

Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter hög. 

Kostsamt att tappa kontrollen

Man kan tycka att varningarna är överdrivna, men med de erfarenheter som finns kan man konstatera att om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka.

Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem. Det finns flera golfbanor som tappat kontrollen och har dessa växter på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning och ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

Viktigt med rätt bekämpningsmetod

De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

Ökade restriktioner på växtskyddssidan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

Vi återkommer till våren med bekämpningsstrategi för respektive art. Hos Naturvårdsverket uppdateras också information om bekämpning av invasiva arter löpande i metodkatalogen. Där kan ni hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Läs mer om invasiva främmande arter 

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

Speltrycket på landets golfbanor i år är fantastiskt på många sätt. Fler människor vistas utomhus, rör på sig och upptäcker och utvecklar glädjen med att spela golf.

Det negativa är att det blir svårt för banpersonalen hinna med att genomföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt som tiden inte räcker till för den ordinarie skötseln, ger ett ökat antal spelronder också ett ökat slitage – vilket i sin tur skapar ett ännu större behov av underhåll på våra banor.

Speltryck kontra kvalitetskrav

Stresspåslaget som kommer av kvalitetskraven kontra speltrycket är i år ett extra stort problem och en tuff utmaning för personal på många golfanläggningar.

Då personalen är golfanläggningens viktigaste resurs är det viktigt att de mår bra och ges möjlighet till att utvecklas tillsammans med klubben och banan.

Kommunikation och förståelse

I år krävs i många fall att det ges extra tid och utrymme till banskötsel för att nödvändiga underhållsarbeten ska gå att genomföra.

För att skapa en hållbar situation är det viktigt att banpersonalen har en god kommunikation med ideella och anställda i beslutsfattande ställning. Dessutom behöver klubben kommunicera regelbundet med gäster och medlemmar för att öka deras förståelse och respekt för banpersonalens arbete.

Ändrade bokningsregler

Ett exempel för att skapa tid och utrymme för banskötseln är att ändra i sina bokningsregler. Mikael ”Bobban” Frisk skriver i sin ”Landet runt”-rapport om hur vissa av klubbarna i Småland haft starförbud fram till 07.00 för att hinna med de nödvändiga ordinarie arbetsuppgifterna, utan att behöva börja redan 04.00 då daggen ligger tät på gräset.

Även här lyfts vikten av kommunikation för att skapa förståelse bland morgonpigga golfare varför detta är en nödvändig åtgärd.

Agilt arbetssätt

Klubb- och banchefer står inför samma utmaningar om det ökade spelet fortsätter även nästa år – vilket vi naturligtvis hoppas, då fler medlemmar och greenfeegäster leder till bättre ekonomi. Det ger i sin tur goda förutsättningar för både hög bankvalitet och bra verksamhet.

I augustirapporten från Skåne skriver Fredrik Seeger att det under hösten kan vara ett ypperligt tillfälle att reflektera över de ändrade förutsättningar som varit under säsongen som gått. Planera, tänk i nya banor, kanske gå till en mer kundorienterad styrning av verksamheten – så kallad agil styrning.

Vi kan hantera osäkerhet om framtiden och förbereda oss för den genom planering. Eller så kan vi se till att bli så bra som möjligt på att snabbt anpassa oss till förändring. I agil styrning är det förmågan att anpassa sig som är det viktigaste.

Säker golf

Peter Edman skriver i sin rapport att spelökningen och minskade möjligheter för banpersonalen att sköta banan också har påverkat säkerheten och att antalet incidenter med bollar mot personal har ökat.

Säker golf är ett ständigt aktuellt ämne att kommunicera med medlemmar och gäster, oavsett erfarenhet och nivå. Några tips och råd hittar du här. 

SGF:s bankonsulenter

Det ökade trycket av dollar spot i Sverige leder till att vi behöver komplettera de få växtskyddsmedel som vi har mot svampsjukdomen idag.

Exteris Stressgard har tidigare varit registrerat för användning specifikt mot snömögel. Kemikalieinspektionen har nu beviljat SGF:s UPMA-ansökan (UPMA, tidigare off label) i syfte att utöka användningsområdet för svampmedlet Exteris StressGard, reg nr 5461.

Godkännandet gäller från och med 1 juli 2020 och innebär att Exteris Stressgard även får användas mot angrepp av dollar spot på tee, green och krage på golfbanor.

I övrigt gäller den information som Kemikalieinspektionen anger och som anges på etiketten.

Läs Kemikalieinspektionens beslut

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Mer om dollar spot

Symptom i förstoring

Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd

Död vävnad gör att yttre del av bladet dör

Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt

Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.

Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.

De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.

“Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”

Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.

I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.  

Nu är den här.

I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel. 

Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.

De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot

Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.

Saker att se upp med

Minska spridningen

Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.

Mer information

Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.

Ladda ner här

Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

”Invasiva främmande arter” – vad är det?

Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

Vanliga problemarter i Sverige

20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros. 

De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Metoder för bekämpning

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Låt inte bekämpningen bli en spridning!

Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

Läs mer om växtavfall

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se