Skötsel och utveckling av golfbanan
Vi har världens vackraste idrottsplats. Här hittar du allt du behöver för att ta hand om den på ett hållbart sätt och värna om naturen. Från att så det första fröet eller gå din första utbildning till långsiktigt strategiarbete och professionell banskötsel. Sidan är under uppbyggnad.
Vad är du intresserad av?
Samarbetspartners
Swedish Greenkeepers Association (SGA)
Föreningen Skandinaviska Golfbanearkitekter (FSGA)
Nyheter och artiklar
- Tuff arbetssituation på landets golfbanor
-
Tuff arbetssituation på landets golfbanor
Att sköta en golfbana tar många timmar och mycket resurser i anspråk. Under ett år då Golfsverige slår alla rekord i antal spelade ronder är det är viktigt att banpersonalen får rimliga möjligheter att genomföra fastslagna skötselplaner.
Speltrycket på landets golfbanor i år är fantastiskt på många sätt. Fler människor vistas utomhus, rör på sig och upptäcker och utvecklar glädjen med att spela golf.
Det negativa är att det blir svårt för banpersonalen hinna med att genomföra sina arbetsuppgifter. Samtidigt som tiden inte räcker till för den ordinarie skötseln, ger ett ökat antal spelronder också ett ökat slitage – vilket i sin tur skapar ett ännu större behov av underhåll på våra banor.
Speltryck kontra kvalitetskrav
Stresspåslaget som kommer av kvalitetskraven kontra speltrycket är i år ett extra stort problem och en tuff utmaning för personal på många golfanläggningar.
Då personalen är golfanläggningens viktigaste resurs är det viktigt att de mår bra och ges möjlighet till att utvecklas tillsammans med klubben och banan.
Kommunikation och förståelse
I år krävs i många fall att det ges extra tid och utrymme till banskötsel för att nödvändiga underhållsarbeten ska gå att genomföra.
För att skapa en hållbar situation är det viktigt att banpersonalen har en god kommunikation med ideella och anställda i beslutsfattande ställning. Dessutom behöver klubben kommunicera regelbundet med gäster och medlemmar för att öka deras förståelse och respekt för banpersonalens arbete.
Ändrade bokningsregler
Ett exempel för att skapa tid och utrymme för banskötseln är att ändra i sina bokningsregler. Mikael ”Bobban” Frisk skriver i sin ”Landet runt”-rapport om hur vissa av klubbarna i Småland haft starförbud fram till 07.00 för att hinna med de nödvändiga ordinarie arbetsuppgifterna, utan att behöva börja redan 04.00 då daggen ligger tät på gräset.
Även här lyfts vikten av kommunikation för att skapa förståelse bland morgonpigga golfare varför detta är en nödvändig åtgärd.
Agilt arbetssätt
Klubb- och banchefer står inför samma utmaningar om det ökade spelet fortsätter även nästa år – vilket vi naturligtvis hoppas, då fler medlemmar och greenfeegäster leder till bättre ekonomi. Det ger i sin tur goda förutsättningar för både hög bankvalitet och bra verksamhet.
I augustirapporten från Skåne skriver Fredrik Seeger att det under hösten kan vara ett ypperligt tillfälle att reflektera över de ändrade förutsättningar som varit under säsongen som gått. Planera, tänk i nya banor, kanske gå till en mer kundorienterad styrning av verksamheten – så kallad agil styrning.
Vi kan hantera osäkerhet om framtiden och förbereda oss för den genom planering. Eller så kan vi se till att bli så bra som möjligt på att snabbt anpassa oss till förändring. I agil styrning är det förmågan att anpassa sig som är det viktigaste.
Säker golf
Peter Edman skriver i sin rapport att spelökningen och minskade möjligheter för banpersonalen att sköta banan också har påverkat säkerheten och att antalet incidenter med bollar mot personal har ökat.
Säker golf är ett ständigt aktuellt ämne att kommunicera med medlemmar och gäster, oavsett erfarenhet och nivå. Några tips och råd hittar du här.
SGF:s bankonsulenter
- Godkända växtskyddsmedel juli
-
Godkända växtskyddsmedel juli
Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot svampsjukdomen dollar spot.
Det ökade trycket av dollar spot i Sverige leder till att vi behöver komplettera de få växtskyddsmedel som vi har mot svampsjukdomen idag.
Exteris Stressgard har tidigare varit registrerat för användning specifikt mot snömögel. Kemikalieinspektionen har nu beviljat SGF:s UPMA-ansökan (UPMA, tidigare off label) i syfte att utöka användningsområdet för svampmedlet Exteris StressGard, reg nr 5461.
Godkännandet gäller från och med 1 juli 2020 och innebär att Exteris Stressgard även får användas mot angrepp av dollar spot på tee, green och krage på golfbanor.
I övrigt gäller den information som Kemikalieinspektionen anger och som anges på etiketten.
Läs Kemikalieinspektionens beslut
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Dollar spot på stark frammarsch
-
Dollar spot på stark frammarsch
Med förändrat klimat ser vi nu svampsjukdomen sprida sig längre och längre upp i Sverige. Här är tips och råd för att upptäcka, bekämpa och motverka angreppen.
Uppdatering 1 juli: Exteris Stressgard godkänt mot dollar spot
Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot dollar spot på tee, green och krage.
Symptom i förstoring
Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd
Död vävnad gör att yttre del av bladet dör
Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt
Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.
Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.
De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.
“Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”
Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.
Dollar spot visar sig som ljust halmfärgade eller vita, torra och ofta cirkelrunda fläckar. På greener är fläckarna vanligen skarpt avgränsade och 3–5 cm i diameter. I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.
Nu är den här.
I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel.
Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.
De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot
Se till att gräset har tillräckligt med näring – särskilt kväve (N)
Välta ofta och regelbundet
Vid dagg, senarelägg bevattningen eller dagga av greenerna med bevattning för att få bladen att torka upp snabbare innan skötsel och spel
Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.
Saker att se upp med
Varmt och fuktigt väder
Näringsfattig jord, särskilt kvävebrist
Dagg
Stressat gräs – vattenstress, näringsstress, mekanisk stress
Låg klipphöjd
Minska spridningen
Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.
Mer information
Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.
Skribent
- Henrik Norén
- E-post: henrik.noren@golf.se
- Blommorna som kan ta över ruffen
-
Blommorna som kan ta över ruffen
Visst kan lupiner vara vackra när de blommar. Men det är en invasiv art som sprider sig blixtsnabbt och konkurrerar ut andra växter. Få koll på hur ni får bukt med dessa objudna gäster på golfanläggningen.
Faktablad
Ladda ner Naturvårdsverkets faktablad över de fem vanligaste arterna att se upp med på golfanläggningarna just nu, och få tips om hur ni kan hantera dem.
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.
Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden.
Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.
”Invasiva främmande arter” – vad är det?
Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.
Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.
Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.
Hot mot biologisk mångfald och ekonomi
Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.
Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.
Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.
Vanliga problemarter i Sverige
20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.
Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros.
De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.
Metoder för bekämpning
Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.
Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.
Läs mer och ladda ner metodkatalogen
Låt inte bekämpningen bli en spridning!
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.
Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.
Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.
En del av Agenda 2030
Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.
Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige.
Skribent
- Peter Edman
- E-post: peter.edman@golf.se
- Bli hotellägare i sommar
-
Bli hotellägare i sommar
Operation: Rädda bina är ett upprop från Naturskyddsföreningen som Svenska Golfförbundet stöder. Här är fyra tips på hur du och din golfklubb kan bidra till biologisk mångfald. Till exempel med ett eget insektshotell.
Bin är livsviktiga för oss och för hela ekosystemet, men en tredjedel av våra vilda trädgårdsmästare håller på att försvinna. Det är inget vi kan vifta bort.
På biologiska mångfaldens dag den 22 maj – och alla andra dagar på året – kan vi tillsammans rädda våra pollinerande insekter. Många golfklubbar bidrar redan, men fler hotellägare behövs!
Fyra tips för att rädda bina
Placera ut insektshotell på anläggningen. De är enkla att bygga, gör så här.
Anlägg en öppen sandyta där bin och insekter kan bygga bo. Läs mer här.
Planera bivänliga blommor i golfklubbens rabatter. Tips på arter som ger nektar och pollen under hela säsongen hittar du här.
Förvandla ruffar till blomsterängar för pollinerande insekter. Så här gör du.
Detta är mycket enkelt, kostar inget mer än själva arbetet och kräver minimalt underhåll. Det mesta går också att göra som privatperson – så sprid gärna budskapet och engagera medlemmarna i kampanjen!
Bygg ett bihotell och bidra till det viktiga projektet Rädda bina. Foto: Naturskyddsföreningen Visa ditt stöd – registrera klubbens bihotell
Om Golfsveriges cirka 455 anläggningar gör minst en av åtgärderna blir det en stor standardhöjning för bin och andra pollinerande insekter.
Glöm inte att registrera de aktiviteter du eller din klubb gör på raddabina.nu.
I linje med Agenda 2030
Rädda bina är i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 som golfens miljöarbete utgår ifrån. I det här fallet mer specifikt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.
Mer kunskap och inspiration
- Godkända växtskyddsmedel maj
- Banskötsel
Godkända växtskyddsmedel maj
Listan över godkända växtskyddsmedel har uppdaterats per den 18 maj med en ändring – produktgodkännandet för Mycostop har utgått.
Ladda ner PDF:en, skriv ut och sätt upp på anläggningen:
Den enda ändringen i den uppdaterade listan är att produktgodkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Mycostop utgick den 30 april. Mycostop får därmed inte längre säljas efter 30 oktober och får inte lagras, bortskaffas eller användas efter 2021-10-31.
Mer om bekämpningsmedel
✽ Mer information om respektive produkt hittar du som alltid i bekämpningsmedelsregistret hos Kemikalieinspektionen. Läs mer här
✽ Se till att alla som ska hantera och använda växtskyddsmedel har genomgått och blivit godkänd på Jordbruksverkets behörighetsutbildning. Läs mer här
✽ Funktionstesta era sprutor och skicka in protokollen för godkännande till Jordbruksverket för att inte riskera miljösanktionsavgift. Läs mer här
- Föregående sida
- Sida 1
- ...
- Sida 10
- Sida 11
- .
- Sida 12
- .
- Sida 13
- Sida 14
- ...
- Sida 28
- Nästa sida