Myntfläck på putting green, Korsör Golfklubb, Danmark. September 2014. Fläckarna är ljusa, halmfärgade till vita och torra. De är ofta nedsjunkna i förhållande till resten av gräsmattan.

Dollar spot på stark frammarsch

Med förändrat klimat ser vi nu svampsjukdomen sprida sig längre och längre upp i Sverige. Här är tips och råd för att upptäcka, bekämpa och motverka angreppen.

Uppdatering 1 juli: Exteris Stressgard godkänt mot dollar spot

  • Kemikalieinspektionen har beviljat ett utökat användningsområde för Exteris Stressgard. Från och med 1 juli 2020 får växtskyddsmedlet även användas mot dollar spot på tee, green och krage.

    Läs mer här

Symptom i förstoring

Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd

Död vävnad gör att yttre del av bladet dör

Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt

Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.

Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.

De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.

“Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”

Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.

Bild på Dollarspot
Dollar spot visar sig som ljust halmfärgade eller vita, torra och ofta cirkelrunda fläckar. På greener är fläckarna vanligen skarpt avgränsade och 3–5 cm i diameter.

I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.  

Nu är den här.

I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel. 

Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.

De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot

  • Se till att gräset har tillräckligt med näring – särskilt kväve (N)

  • Välta ofta och regelbundet

  • Vid dagg, senarelägg bevattningen eller dagga av greenerna med bevattning för att få bladen att torka upp snabbare innan skötsel och spel

Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.

Saker att se upp med

  • Varmt och fuktigt väder

  • Näringsfattig jord, särskilt kvävebrist

  • Dagg

  • Stressat gräs – vattenstress, näringsstress, mekanisk stress

  • Låg klipphöjd

Minska spridningen

Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.

Mer information

Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.

Ladda ner här

Skribent

Porträttbild på Henrik.

Fler nyheter

  1. Nytt sätt att rapportera farligt avfall
  2. Banskötsel

    Nytt sätt att rapportera farligt avfall

    Den 1 november 2020 skärptes kraven på verksamheter i Sverige att rapportera uppgifter om sitt farliga avfall i ett nytt avfallsregister. Det här gäller för golfklubben.

    Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester – så även golfanläggningar. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.

    Vad är nytt för golfklubben?

    Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall har sedan länge varit skyldiga att löpande anteckna och dokumentera hanteringen – så kallad anteckningsskyldighet. Från och med 1 november 2020 utökades denna skyldighet.

    Den stora skillnaden är att företag och verksamheter nu ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall i ett nytt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna bara finnas sparade hos varje verksamhet och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.

    Vad behöver golfklubben göra?

    Anteckna och dokumentera löpande uppgifter om mängder och typer av farligt avfall i kronologisk ordning. Senast två arbetsdagar efter påbörjad transport eller bortforsling av farligt avfall ska klubben rapportera i avfallsregistret, bland annat följande information:

    ► Typ av farligt avfall med avfallskod*

    ► Mängd i kilogram (får uppskattas om våg saknas)

    ► Din verksamhets CFAR-nummer från SCB:s företagsregister

    ► Uppgifter om din verksamhet, t.ex. kontaktuppgifter och organisationsnummer

    ► Vem som fraktat avfallet, inkl. dennes organisationsnummer

    ► Till vem avfallet transporterats, inkl. dennes organisationsnummer

    Kom ihåg! Om du ska transportera ditt eget farliga avfall behöver du anmäla det eller få tillstånd från din länsstyrelse.

    Vem ska rapportera i avfallsregistret?

    Alla verksamheter i Sverige, oavsett storlek, som:

    ✔ producerar farligt avfall

    ✔ transporterar farligt avfall

    ✔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet

    ✔ mäklar eller handlar med farligt avfall

    ✔ behandlar farligt avfall

    Relevanta länkar

    Till avfallsregistret

    Läs mer om de nya kraven hos Naturvårdsverket

    Ladda ner Naturvårdsverkets informationsbroschyr

     

    * Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar dem antingen i bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614) eller under avsnitt 13 (EWC-kod) i olika produkters säkerhetsdatablad. Läs mer om klassificering och avfallskoder hos Naturvårdsverket.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  3. Godkända växtskyddsmedel november
  4. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel november

    Listan över godkända växtskyddsmedel har uppdaterats per den 1 november. Två produkter får inte längre användas och för två har produktgodkännandet upphört.

    De biologiska växtskyddsmedlen Binab TW WP (reg.nr 4420) och Mycostop (reg.nr. 4295) är borttagna från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas, så se till att dessa produkter inte finns kvar i ert förråd.

    Dessutom har godkännandena för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop och fungiciden Medallion TL upphört. Prestop får inte användas, lagras eller bortskaffas efter 31 januari 2022. Sista datum för användning av Medallion är 30 april 2022, men vi inväntar just nu besked från Kemikalieinspektionen om ett eventuellt förlängt godkännande. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

  5. Norska forskare: stäng banan och förbered gräset för vintern
  6. Banskötsel

    Norska forskare: stäng banan och förbered gräset för vintern

    Efter en golfsäsong med högt speltryck gäller det nu att förbereda gräset för vintern, så att det inte blir för stora skador och senarelagd öppning av banan till våren. STERF har tips och råd till klubben.

    Frostig golfbana. Ett antal personer lägger på en stor vit plastduk över en green.
    Täckning av green på Asker GK, november 2019.

    Fyra forskare från det norska forskningsinstitutet NIBIO har skrivit en artikel om vinterförberedelser för STERF:s räkning.

    Råden är i allra högsta grad användbara även på svenska förhållanden och därför har vi gjort en svensk översättning. Här följer en kort sammanfattning av artikeln. Längst ner kan du ladda ner den som PDF. 

    Stäng banan i tid!

    Fler golfrundor betyder ökat slitage och kompaktering av rotzonen på greener, tee och fairways. Från flera klubbar har det rapporterats om slitna spelytor efter rekordåret 2020. De kommer troligtvis inte hinna läka ihop före vintern.

    Rådet är därför att stänga banorna efter höstlovet, trots milt väder med sommarförhållanden i vissa delar av landet.

    Härdning av gräset

    Ju längre vi belastar spelytorna med en massa trafik, desto mindre chans får greenerna att självläka skador innan växtligheten avtar och gräset går in i härdningsfasen. Särskilt nu när mängden dagsljus minskar och dygnsmedeltemperaturen sjunker. 

    När dygnsmedeltemperaturen går under 7–8 °C går gräset nämligen in i härdningsfasen. Fotosyntesen fortsätter, men kolhydraterna (sockret) som produceras används inte längre till reparation och tillväxt. I stället lagras det i tillväxtpunkten och i de underjordiska utlöparna som ett slags matreserv under vintern.

    Stäng av och förbered greenerna inför vintern

    Det största temat i artikeln är tips och råd kring vad som bör göras och undvikas på greenområdet under hösten fram tills vintern sätter in. 

    1. Fortsätt klippa gräset men reducera klippfrekvensen till 2–3 gånger per vecka

    2. Öka klipphöjden med 1–2 mm på rödsvingel- och vitgröegreener

    3. Fortsätt gödsla greenerna frekvent, men med moderat och avtagande mängd

    4. Djuplufta för att skapa bra infiltration med mycket luft i rotzonen

    5. För- och nackdelar med stödsådd om hösten

    6. Dressa regelbundet – inte bara under hösten

    7. Använd svampskyddsmedel innan vintern, särskilt vid vintertäckning

    8. Gräv avskärande diken för att hindra inrinnande vatten från spelytorna

    9. Testa plasttäckning på en eller flera greener

    Läs hela artikeln på svenska

    Originalartikeln på norska

    Fler tips och informationsbrev till medlemmar

    Använd gärna mallen för medlemsbrev som SGF:s bankonsulenter har tagit fram, om ni väljer att helt eller delvis stänga er bana för vintern. Det kan ge ett bra stöd i kommunikationen till era medlemmar varför det är viktigt att spara gräset inför 2021.

    Läs artikeln och ladda ner medlemsbrevet

    Skribent

    Porträttbild på Mikael.