Vi vill att så många som möjligt ska vara aktiva inom golfen så länge som möjligt, i en så bra verksamhet och idrottsmiljö som möjligt.

För att utveckla och driva en bra verksamhet över tid finns ett antal olika underlag och verktyg som är relevanta för att jobba med utveckling av juniorverksamheten. Juniorer och unga vuxna kan delas in i följande grupper:

  • barn (ca 6–12 år)

  • ungdomar (13–15 år)

  • satsande/spelande juniorer (16–21 år)

  • unga seniorer (22–25 år, spela för livet) som är viktiga att göra verksamhet för så att de blir kvar i golfen.

Golfkul i Karlstad GK

Det är bra att ta fram underlag för att ha koll på nuläget och för att sätta relevanta mål för verksamheten med syftet att erbjuda en lärande utvecklingsmiljö i golfklubben.

Den här sidan ska förhoppningsvis hjälpa dig med framgångsfaktorerna. Hör av dig om du har frågor till kontaktpersonerna i botten på sidan.

  1. 1. Organisation
  2. Verksamhetsansvar

    Organisationsskiss juniorverksamhet

    Organisationen runt juniorverksamheten ansvarar för träning, tävling/aktiviteter, ledare och administration.

    Ett exempel på organisation är som på bilden ledd av idrottsansvarige/tränare på klubben som stöttas av en juniorkommitté eller liknande där tränaren också har en plats.

    Till sin hjälp i verksamheten har tränaren grupp-/lagledare, tävlingsledare, funktionärer, ansvarig för upptakt/avslut och utbildningsteam (tränare + ledare) för ledare/unga ledare.

    Ansvarsområden administration

    • Helhetsplanering

    • Ekonomi

    • SISU Idrottsutbildarna

    • LOK-stöd (statligt och kommunalt)

    • Kommunikation

    • Möten/projektgrupper

    • Föräldramöten/information

    • Övriga aktiviteter

    Nedan följer centrala delar att ha koll på

    Utvecklingstrappan

    I utvecklingstrappan utgår vi ifrån hur en människa utvecklas från liten till stor i allmänhet och hur vi med det i åtanke på bästa sätt kan utvecklas som golfspelare. Vi har valt att beskriva utvecklingen i flera steg men i samma stund som vi väljer att dela in utvecklingen i olika steg kommer inte någon person att exakt passa in på den beskrivning som görs. Alla individer är olika och utvecklingen sker på olika sätt. Ordningen är ungefär densamma men tidpunkten varierar. 

    Du hittar utvecklingstrappan här

    Ta fram klubbens underlag och fastställ ett nuläge

    Ta del av presentationen Hur mäter vi juniorverksamhet för att få koll på vilka nyckeltal som är relevanta i juniorverksamhet och varför. Ta fram nyckeltalen för juniorverksamhet på klubben för att därifrån diskutera nuläget. Frågor som stöd finns i underlaget Nyckeltal för juniorverksamhet för att diskutera nuläget och därefter jobba med målsättning i de olika nyckeltalen. Vad vill ni utveckla och förbättra på klubben? Prioritera vad som är viktigast. Gör en verksamhetsplan för juniorverksamheten.

    Några av talen behöver du ta fram själv då de kräver "handpåläggning" från klubben.

    Trygg idrottsmiljö

    För att arbeta förebyggande finns Trygg idrott, Riksidrottsförbundets material Skapa trygga idrottsmiljöer och Barnens spelregler.

    Antidoping

    Hjälp till att hålla idrotten fri från doping genom att vaccinera klubben. På vår sida om antidoping finns också en webbaserad utbildning, Ren vinnare, för idrottsutövare och stödpersonal.

  3. 2. Rekrytering av ledare
  4. Tillsammans kan vi göra skillnad!

    Nio av tio barn och ungdomar är någon gång under uppväxten med i en idrottsförening. Många är med i flera. Det gör idrottsrörelsen till Sveriges största folkrörelse. Den svenska idrottsrörelsen har över 3,1 miljoner medlemmar, cirka 650 000 ideella ledare och runt 20 000 föreningar. Undersökningar visar att en stor del av Sveriges befolkning gärna engagerar sig ideellt – det som krävs är att de får frågan, att de vet vad uppdraget innebär och hur mycket tid som förväntas. Ledare, tränare och föräldrar är viktiga tillsammans i team på klubben för våra juniorer.

    Ledare som viktig resurs på golfklubben

    * Möjliggör att erbjuda mer verksamhet, vara stöd för barn, ungdomar och jobba i team med tränaren.
    * Utifrån ett utvecklingsperspektiv är alla delar i utvecklingshjulet viktiga med stöd vid läger, träning och tävling där bl a den sociala delen är väldigt viktig för att få dem att stanna kvar i idrotten vilken kan stärkas upp med ideella ledare.
    * Har gruppen fler ledare ger det möjlighet att se alla individer, genomföra fler aktiviteter och avlasta varandra vid behov.
    * Att vara ledare ger en kul och bra fritidssysselsättning med gemenskap och glädje tillsammans med andra i ledarteam.

    Vår plan för att rekrytera ledare, unga ledare och funktionärer

    1. Bjud in till informationsträff – målgrupp: föräldrar, mor- och farföräldrar samt unga ledare

    2. Ta fram en lista på funktionärsuppdrag; t ex markörer vid spel, tävlingsfunktionärer, starter etc. Alla behövs i verksamheten!

    3. Tydliggör vad rollen som grupp-/lagledare innebär (extra träningar, samla till och planera spel, åka till annan klubb, ordna utbyte mellan grupper, ordna dagläger och läger på annan klubb, planera sociala aktiviteter m m).

    4. Bjuda in till lärgrupp: juniorutveckling på klubb – introduktion. Erbjud årligen lärgrupper för olika nivåers ledare.

    5. Samverka med annan idrott på orten – skapar ledarutveckling

    6. Bland klubbens egna medlemmar finns ungdomar som kan vara unga ledare i verksamheten. De blir synliggjorda och får frågan. De blir viktiga förebilder för yngre.

    7. Utbilda årligen i Golfens ledarutbildning 1 med klubbens egna utbildarteam (tränare som är certifierad + ledare som har gått GL 1 och varit verksam som ledare) eller via distriktet.

  5. 3. Ledarutbildning
  6. Jobba i team! – tränare, ledare, unga ledare och föräldrar med

    • tydliga roller

    • tydligt ansvar

    • tydliga uppgifter

    Tränare och ledare är en av klubbens viktigaste resurser. Utan ledare – mindre verksamhet. Därför är det viktigt att klubben jobbar aktivt med ledarrekrytering och ledarutbildning.

    Ledarutbildningar på klubben eller distriktet

    • Klubbens tränare som är utbildad i Golfens ledarutbildning 1 – Golfäventyret är auktoriserad att hålla i utbildningar på klubben. Arrangera därför utbildningar på klubben för nya ledare.

    • Som ledare på en golfklubb kan du gå distriktets GL1 – Golfäventyret. Till exempel om du inte har någon tränare på din klubb, om din tränare inte arrangerar utbildningar eller om du vill få erfarenhetsutbyte med ledare från andra golfklubbar.

    • PGA-tränare, som inte tidigare gått någon av ledarutbildningarna från 2014, kan gå PGA-distriktets eller golfdistriktets GL1 – Golfäventyret för att bli auktoriserad utbildare på klubben.

    Ledarbehov juniorverksamhet
    Behov av ledarresurser i juniorverksamhet blir här tydligare (bilden visar en exempelklubb med 100 aktiva juniorer).

    Engagemang och intresse är betydelsefulla egenskaper som ledare. Alla vill ha roligt på sin fritid, därför är det en fördel om man kan visa hur roligt det är att vara ledare i klubben!

    Att rekrytera och utbilda unga ledare/äldre juniorer är en framgångsnyckel, då de ofta blir förebilder och "idoler" för de yngre barnen som de även träffar i närmiljön. Under fliken för rekrytering kan du läsa mer om tips för att lyckas locka ledare till rollen.


    • Golfens ledarutbildning 1 Golfäventyret

    • Golfens ledarutbildning 2 Fördjupning

    • Lärgrupper – för att regelbundet utbilda och samverka med klubbens ledare

    Läs mer om utbildningarna

    Unga ledare

    Missa inte möjligheten att ge en eller två unga ledare på klubben chansen att söka till sommarens roligaste vecka – nystart för utbildningen 24–29 juni 2019, då det är dags för Unga ledare på Nynäshamns GK. Anmälningslänken och mer information hittar du på sidan för unga ledare

  7. 4. Rekrytering barn/ungdomar
  8. Vår plan för att rekrytera barn, ungdomar och handigolfare

    1. Bjud in skolklasser att prova på golf

    2. Åk ut till skolor för att introducera golf

    3. Utbilda idrottslärare så att de kan ha golf på schemat (och på raster)

    4. Uppmana befintliga deltagare att ta med sig kompisar

    5. Samverka med annan idrott på orten – ”golf på sommaren, innebandy på vintern”

    6. Bland klubbens egna medlemmar, barn som är medlemmar men inte aktiva eller vuxna som kan tänkas känna barn som skulle vilja prova

    Golf i skolan

    Starta ett samarbete mellan skolan/skolor och golfklubben, med en bra dialog mellan idrottslärare och fritidspedagoger går det att hitta på mycket kul. 

    Läs mer om golf i skolan här 

    Golftjej Sverige – tjejsatsningar i golfdistriktsförbunden

    Golftjej Sverige syftar till att inspirera tjejer till mer golf och stödja tjejer inom golfen. Vi vill ha fler aktiva tjejer och fler tävlande tjejer inom svensk golf.

    Vår vision är att ha 50 % flickor och 50 % pojkar i golfen – då behöver vi aktivt rekrytera och göra bra verksamhet för båda.

    Läs mer om verksamheten

  9. 5. Träning
  10. Utvecklingstrappan

    I utvecklingstrappan utgår vi ifrån hur en människa utvecklas från liten till stor i allmänhet och hur vi med det i åtanke på bästa sätt kan utvecklas som golfspelare. Vi har valt att beskriva utvecklingen i flera steg men i samma stund som vi väljer att dela in utvecklingen i olika steg kommer inte någon person att exakt passa in på den beskrivning som görs. Alla individer är olika och utvecklingen sker på olika sätt. Ordningen är ungefär densamma men tidpunkten varierar. 

    Du hittar utvecklingstrappan här

    Utdrag från utvecklingstrappan vad gäller träning

    Barn spelar in mot green under juniorträning i kvällssol.

    Barn 6–12 år
    Idrottsverksamhet upp till 12 års ålder kallas barnidrott enligt RF som skriver följande om barnidrott: All idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Det betyder att verksamheten ska utgå ifrån barnets eget uttalade intressen och behov, där leken, glädjen och lusten att röra sig sätts i första rummet. En verksamhet som bör innehålla allsidig träning och som uppmuntrar deltagande i flera idrotter.

    Golfäventyret
    Inom golfen är Golfäventyret framtaget som material att arbeta med från att barn testar golf för första gången till de har handicap och är redo att spela på stora banan. Golfäventyret för barnen är ett häfte att alltid ha med sig i bagen. Det finns också en bok för ledare och föräldrar Golfens Ledarutbildning 1 – Golfäventyret med tillhörande webb som innehåller allt för att hålla i träningar som passplanering, övningar, utmaningar, spel på banor anpassade för barn och tips för att ta sig till nästa nivå.

    Ungdom 13–15 år
    Idrottsverksamhet mellan 13–25 år kallas för ungdomsidrott enligt RF. Gränsen mellan barnidrotten och ungdomsidrotten är dock inte statisk eftersom alla människor utvecklas olika. Därför är det viktigt att ledarna har kunskap om barn och ungdomars utveckling och den betydelse denna har både på och utanför idrottsarenan.

    Ett stort rörelseförråd och bra fysik är på samma sätt som läsförståelse en del av ett gott liv och en god uppväxt. Rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse.

    Golfen har valt att ha verksamhet för 13–15-åringar vilket är tiden innan man börjar på gymnasiet i Sverige. Det material golfen använder sig av här är en utvecklingsplan 13–15 år. Man behöver träna på alla delar inom golfen men hänsyn behöver tas till ungdomars utveckling och individuella behov, därav tränar de inte alltid likadant.

    Två tjejer står och puttar på övningsgreen

    Satsande junior 16–19 år
    Talangutveckling under trygga former. Idrott för ungdomar upp till 18 år ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen). Alla flickor och pojkar som har talang och ambition att göra en seriös elitsatsning ska ges möjlighet att göra detta under socialt trygga former. Övergången mellan barn- och ungdomsidrotten ska ske successivt och hänsyn tas till flickors och pojkars olika behov, förutsättningar och utvecklingstakt.

    Golfen har valt att kalla målgruppen 16–19 år för satsande junior. Det material golfen använder sig av här är en individuell utvecklingsplan. Vi behöver träna på alla delar inom golfen men vi behöver ta hänsyn till ungdomars utveckling och individuella behov, därav tränar de inte alltid likadant.

    Spelande junior 16–21 år samt spela för livet 22–25 år
    Så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt. Många vill inte tävla och spelar inte golf för att bli bäst utan för gemenskap, känna att de blir bättre i sin takt, känna sig friska av fysisk aktivitet osv. Denna stora grupp ska vi också ta tillvara på. Här har vi också chansen att rekrytera unga ledare eller på olika sätt engagera sig på klubben.

    Att ha en verksamhet för 22–25-åringar är en möjlighet för klubben att behålla dem som medlemmar och i golfen. Det är en kritisk ålder att gå från junior till senior och de behöver aktiveras. För föreningar är det också möjligt att söka LOK-stöd för aktiva spelare till och med 25 år.

  11. 6. Läger
  12. Golfkul i Karlstad GK

    Läger är bra för att komma igång och lära känna fler barn i verksamheten. Ett eller flera dagläger som kan ske under sommarlovet på hemmaklubben är en rolig aktivitet som kombineras med tävlingar, lek och träning. Bra att starta med ett på våren för att komma igång och sedan igen under sommaren, gärna flera dagar i rad och i samband med Teen Cup. Under lov kan du också ordna läger.

    Ju äldre juniorerna blir desto mer utvecklas lägren. Läs mer i utvecklingstrappan.

    Tips!

    • Arrangera ett Teen Cup läger på klubben för barn och ungdomar 16 år och yngre. Sök stöd från Idrottslyftet!

    • Arrangera sommarläger för barn och ungdomar, liksom i andra idrotter, efter skolavslutning och innan skolstart

    • Arrangera ett KM-läger

    Supercamps

    Svenska Golfförbundets juniorläger är spelarens väg till landslaget. Här hittar du allt du behöver veta om Swedish Golf Teams Supercamp.

  13. 7. Spel/tävling
  14. Att spela golf på anpassad bana gör att det blir roligare. För barn handlar det om att spela och tävla på kortare och enklare banor (30-, 50-, och 100-bana) och stegvis lära sig och utvecklas som golfare.

    En grupp med glada barn som har fått diplom efter medverkan i Golfäventyret Cup

    Spel och tävlingar för barn 12 år och yngre ska utformas utifrån att så många som möjligt ska uppleva det stimulerande och roligt. Tävlingarna måste bli en del av leken och ha som mål att barnet har kul och lär sig idrotten. Låt alla barn utvecklas i sin egen takt på sin nivå (se utvecklingstrappan nedan).

    På klubb- och distriktstävlingar för barn ska det vara fokus på deltagande, individuell utveckling, personbästa och att få feedback på insats och uppgifter som barnen jobbar med. Introducera resultat stegvis så barnen är redo när de blir 13 år. Läs mer om tävlingar för barn

    Utvecklingstrappan

    Utvecklingstrappan i golf

    I utvecklingstrappan utgår vi ifrån hur en människa utvecklas från liten till stor i allmänhet och hur vi med det i åtanke på bästa sätt kan utvecklas som golfspelare. 

    Du hittar utvecklingstrappan här

    Utdrag från utvecklingstrappan vad gäller spel/tävling

    Barn 6–12 år

    Tävling på lika villkor. Tävling är en naturlig del av både idrott och lek men måste vara just det. Resultatet spelar mindre roll. Därför ska alla också få vara med på lika villkor. Succesivt sker sedan en naturlig differentiering mellan olika idrottsliga ambitionsnivåer, inom idrottsrörelsen ska det finnas plats för alla.

    Läs mer om Golfäventyret Cup som är alternativa tävlingsformer för barn där de tävlar mot sig själva och sina egna resultat i stället för mot varandra.

    Nivåanpassa – ordna olika spelformer och gärna lagspel. Scramble, fyrboll bästboll, foursome, lagspelare i flera bollar, personbästa, eclectic, slaggolf, poängbogey, slagtävling, m m.

    Svensk idrotts anvisningar för barnidrott
    Tävlingsverksamhet för barn ska ske lokalt och resultaten ska ges liten uppmärksamhet.

    • Tävlingsverksamhet för barn ska planeras så att resandet minimeras

    • Nationella mästerskap ska inte förekomma för barn, inte heller nationella tävlingar som kräver kvalificering

    • Rankinglistor ska inte förekomma för barn

    • Specialförbund ska inte ta ut barn till landslag eller motsvarande*

    • Specialförbund ska inte sanktionera att barn tävlar internationellt*

    *Enligt 8 kap. 8 § RF:s stadgar krävs SF:s godkännande för att representera förening eller förbund i tävling eller uppvisning utanför Sverige, och landslag är alltid en SF-angelägenhet.

    Så att: Så många som möjligt stimuleras att idrotta så länge som möjligt.

    GIT Tävling
    GIT Tävling har en funktion där det går att få med barn i startlistor till tävlingar men där de inte dyker upp i resultatlistorna. På det sättet kan man uppmuntra barn att tävla massor men att fokusera på personbästa och då också utveckla individen på sin nivå.

    Ungdom 13–15 år

    Dag 1 av Teen Cup riksfinal
    Dag 1 av Teen Cup riksfinal

    Det är nu dags att börja introducera tävlingsmomentet i golf som en större del än tidigare. Vid 13 års ålder kan spelaren få rankingpoäng och därmed tävla både lokalt och nationellt. Det är viktigt att ledare och tränare är insatta i hur tävlingssystemet i Sverige fungerar. Samtidigt behöver du som ledare kommunicera att alla utvecklas i sin egen takt och förebygga hets kring ranking och handicap. Vi spelar tävling för att ha roligt och för att "träna på att tävla". Försök att skapa ett tävlingsutbud där så många som möjligt fångas upp, Från den spelare som är redo för att spela Teen Tour First till den som helst spelar lagtävling på hemmabanan. Det viktiga är att spelarna ser golf som en idrott där man kan tävla och att detta är en positiv upplevelse.

    För att utvecklas och uppleva spänning hittar du samtliga juniortävlingar här

    I samband med Teen Tour har spelare chansen att utveckla sitt spel med hjälp av landslagscoacher. Läs mer om Swedish Golfteams utvecklingsarena.

    Satsande junior 16–19 år

    Elitsatsning och studier. Tävlingsverksamheten för såväl flickor som pojkar ska utformas så att den stimulerar till kvalitativ och långsiktig idrottslig utveckling och motverkar utslagning. Den s k svenska modellen, där möjligheter ges att kombinera elitsatsningen med studier på gymnasial nivå, ska utvecklas ytterligare genom att idrottsgymnasieverksamheten knyts närmare till stödsystemet för den elitinriktade idrotten. Ungdomar som satsar på elitinriktad tävlingsidrott ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper om de faktorer som påverkar deras idrottande och få inflytande över besluten i frågor som rör dessa.

    Stötta barn och ungdomar på tävlingar

    Kika på de checklistor som finns och som innehåller handfasta tips till ledare och föräldrar som stöttar barn och ungdomar (barn t om 12 år och ungdomar från 13 år och äldre) vid tävlingar. Här tar vi upp vad du bör tänka på när du coachar.

    Planera klubbens spel och tävlingar för juniorer

    Verktyg för planering hittar du här

  15. 8. Ekonomi
  16. Intäkter från juniorverksamheten

    • Träningsavgift

    • LOK-stöd (statligt och kommunalt)

    • SISU-stöd för utbildning m m.

    • Gräsroten via Svenska Spel

    • Medlemsavgift junior + förälder

    • Intäkter i shop, restaurang, träning osv

    • Sponsorer

    • Med mera

    Sedlar

    Många påstår att juniorverksamhet bara kostar pengar. Men ser man över verksamheten, får tränare och ledare att jobba i team med de aktiva och kan skapa en attraktiv och intressant verksamhet som gör att juniorer vill träna ännu mer kommer det visa på positiva extra intäkter.

    Om klubben ser över sin verksamhet, vilka bidrag via LOK, Idrottslyft och samarbete med SISU kan ge, tror vi på lång sikt att klubben lyckas nå de effektmål vi tillsammans i Golfsverige har kommit fram till.

    LOK-stöd

    LOK-stöd får klubben för personer mellan 7–25 år – 7 kr per deltagare vid ett träningstillfälle, 21 kronor för ledare över 13 år och 5 kronor för en extra ledare. 

    Alla föreningar har dessutom möjlighet att ansöka om ett kommunalt bidrag som varierar från kommun till kommun.

    Skapar vi attraktiva juniorverksamheter kommer fler barn söka sig till idrotten, ökar vi träningstillfällena kommer spelarna bli bättre och vi ser att en junior oftast har en förälder kopplad till verksamheten. Det leder till mer aktivitet och mer tillströmmelse av personer på golfklubben som leder till marknadsföring bland vänner, i skolor och bland kollegor.


    Observera att sista ansökningsdag gäller för både ansökan och eventuell tilläggsansökan. Däremot går det bra att göra en tilläggsansökan under förutsättning att både den och huvudansökan är inskickade senast den 25 februari/25 augusti.

    För ansökningar som inkommer efter sista ansökninsdag görs ett avdrag enligt följande:

    Ansökan som inkommer...

    26 aug - 1 sept respektive 26 feb - 1 mars reduceras med 25%
    2 sept - 15 sept respektive 2 mars - 15 mars reduceras med 50%
    16 sept - 30 sept respektive 16 mars - 31 mars reduceras med 75%
    Ansökningar som inkommer fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 15 december respektive fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 15 juni ska avslås.
    Observera även att ansökningar som inkommer efter den 15 december respektive den 15 juni då perioderna stängts kommer att avvisas. 

    Idrottslyftet

    Genom Idrottslyftet stöttar Svenska Golfförbundet juniorverksamheten. Det finns sju områden att söka bidrag för (ett för distrikten):

    Räkneexempel på intäkter för juniorverksamhet

    Räkneexempel på intäkter till klubben med fungerande juniorverksamhet.
    Räkneexempel på intäkter till klubben med fungerande juniorverksamhet.

    * Extraintäkter räkneexempel:
    – 30 ungdomar i träning har minst en golfande förälder
    – Låt oss gissa att de spenderar 50 kr per gång på glass, godis, fika, polletter, peggar och bollar. Både föräldrar och barn/ungdomar
    – Bilden visar effekter på 30 respektive 60 barn/ungdomar i träning
    – 13,5 procent ökade intäkter på fem år

  17. 9. Förslag på externa bidrag
  18. Oavsett vilken golfklubb du tillhör kan det upplevas att den ekonomiska delen av verksamheten är kämpig, vilket ger oss anledning att tipsa om olika sätt att stärka den egna föreningen. Idrottsrörelsen i stort är i hög grad finansierad av olika typer av aktivitetsstöd, (statliga och kommunala) och andra bidrag. Regelverket kring stöd och bidrag kan kännas snårig för många och därför försöker vi göra en samlad beskrivning här. Vi hoppas på detta sätt kunna göra det lättare att förstå och använda det system som finns.

    SISU Utbildningsstöd

    1. Ta del av det utbildningsutbud som lokala SISU-distriktet anordnar.
    2. Om du rapporterar/registrerar alla träffar, kurser och utbildningar och samlar utbildningstimmar, kan SISU gå in och täcka kostnader för t ex litteratur, utbildningar, föreläsare m m. Kontakta din lokala SISU-konsulent för mer information. www.sisuidrottsutbildarna.se

    RF Anläggningsstöd

    För att skapa nya aktivitetsytor och idrottsmiljöer för barn och ungdomar finns Riksidrottsförbundets stöd till anläggningar och idrottsmiljöer. Om din förening är medlem i Riksidrottsförbundet kan du söka stöd och det gör du i IdrottOnline. Mer info finns på www.rf.se

    Distriktsidrottsförbund SDF-bidrag

    Bidrag att söka via distriktens idrottsförbund kan skilja en del då det är varje landsting som ger anslag som avsätts till ett rambelopp som fördelas till specialidrottsdistriktsförbunden (SDF:en) för administration, kurs och läger. Se mer på ditt idrottsdistrikt: www.rf.se/distrikt/

    Gräsroten

    Med Gräsroten delar Svenska Spel varje år ut 50 miljoner kronor till ungdomsidrotten och föreningslivet i Sverige. Hur pengarna fördelas och hur mycket varje förening får bestäms av dig och alla andra som spelar hos Svenska Spel. Se till att medlemmarna väljer att stötta klubben om och när de spelar. Det kostar ingenting att vara med. Läs mer på www.svenskaspel.se/grasroten

    Allmänna Arvsfonden

    Allmänna arvsfonden stöttar det engagemang som finns hos föreningar och organisationer – så att bra ideér kan förvandlas till en bättre verklighet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Ideella föreningar kan få stöd för den del av kostnaderna för inköp, ny-, om- och tillbyggnad av lokaler och anläggningar som krävs för att föreningen ska kunna genomföra en nyskapande och utvecklande verksamhet. www.arvsfonden.se

    Stiftelsedatabas

    Databasen omfattar alla stiftelser som är registrerade i länsstyrelsernas stiftelseregister. Uppgift om ansökningshandlingar och uppgift om ansökningstider tillhandahålls av varje enskild stiftelse. Ansökan skickas till stiftelsen. www.stiftelser.lansstyrelsen.se

  19. 10. Kommunikation
  20. Kommunikation är A och O. Gör därför en planering för informationen du vill nå ut med, när den ska gå ut, i vilka kanaler som passar målgruppen och vilken målgruppen/målgrupperna är.

    Ett hett tips är att prata med de äldre juniorerna om vilka kanaler de helst skulle vilja få information från.

    De yngre juniorerna bör adresseras till målsman, fråga därför föräldrarna också på vilket sätt de helst tar emot informationen.

  21. 11. Anpassad anläggning
  22. En orange teeskylt med texten 4. Golfäventyret. I bakgrunden syns benen på en junior som gör sig redo för att slå ut.

    Anläggningen behöver anpassas för att bemöta barn och ungdomar på ett bra sätt. Här ser du förslag på anpassningar för att juniorer ska trivas på klubben. Kanske har du ytterligare tips? Mejla gärna ulrika.jorsell@golf.se och berätta.

    Barn 6–12 år

    • 30-bana

    • 50-bana

    • 100-bana

    • Förvaring av bagar

    • Meny för barn + reducerat pris

    • Lekplats (rörelseförståelse)

    Ungdomar 13–15 år

    • Tillgänglighet till träningsytor

    • Tillgänglighet till spel på banan

    • Förvaring av bagar

    • Rum för att umgås + läxläsning

    • Meny för ungdomar + reducerat pris

    Satsande juniorer 16–19 år

    • Tillgänglighet till träningsytor

    • Tillgänglighet till spel på banan

    • Förvaring av bagar

    • Rum för att umgås + läxläsning

    • Mat till reducerat pris för studenter

    • Utegym/fyslokal

    Spelande junior 16–21 år samt 22–25 år

    • Tillgänglighet till spel

    • Tillgänglighet till träningsytor

    • Förvaring av bagar

    • Mat till reducerat pris för studenter

  23. 12. Golfgymnasium, högskola och college
  24. Golfgymnasium

    Golfgymnasiernas verksamhet är en viktig del av en seriös elitsatsning som ungdomsgolfare. Verksamheten stöds av landslagsverksamheten och elitutvecklingen inom Svenska Golfförbundet. Spelare får unika möjligheter att utvecklas för att bli en golfare på elitnivå samtidigt som hen går sin gymnasieutbildning.

    Läs mer om golfgymnasierna

    Högskola

    I Sverige går det att kombinera en golfsatsning med studier på Högskolan i Halmstad. Vill du veta mer eller informera spelare på klubben, besök hemsidan om SGF Elitmiljö Halmstad

    College

    Om en spelare vill kombinera sin golfsatsning med studier på college i USA finns det mer information att hämta på vår sida om college.

  25. 13. Forskning och utveckling
  26. Svenska Golfförbundets mål är att bedriva egen forskning samt hämta hem och utvärdera internationella forskningar och rön. Detta för att minimera misstag och vara så effektiva i vår träning som möjligt.

    Läs mer om vår forskning här

  27. 14. Trygg idrott
  28. En trygg idrott är en idrott fri från mobbning, trakasserier, hot, våld och övergrepp. En idrott där alla känner sig välkomna och delaktiga och får delta och utvecklas efter sina egna förutsättningar.

    För att skapa en trygg idrottsmiljö i golfen behöver vi arbeta utifrån den värdegrund som idrottsrörelsen gemensamt kommit fram till. Den omfattar de fyra grundpelarna:

    – Glädje och gemenskap
    – Demokrati och delaktighet
    – Allas rätt att vara med
    – Rent spel

    Krav på registerutdrag

    Riksidrottsmötet 2019 tog beslut om att föreningar ska begära begränsat registerutdrag ur belastningsregistret för den som anställs och/eller har uppdrag i föreningen med direkt eller regelbunden kontakt med barn. Beslutet träder i kraft den 1 januari 2020. Registerutdrag ska alltid ske vid nytillsättningar.

    Information och utbildning

    Läs mer om golfens arbete med trygg idrott här

    På RF:s samlingssida Trygg idrott kan du läsa mer och få hjälp med förebyggande arbete, information om hur man tar fram ett registerutdrag, strategier för om något allvarligt hänt med mera.

    Som stöd till att skapa en trygg miljö i klubbens barn- och ungdomsverksamhet finns bra material från Riksidrottsförbundet (RF), som Skapa trygga idrottsmiljöer och Barnens spelregler

  29. 15. Antidoping
  30. Alla idrottsutövare och ledare är skyldiga att känna till dopingreglerna. Svenska Golfförbundet arbetar aktivt för en dopingfri verksamhet genom att sprida kunskap om och attityder mot doping inom golfen, för att leva upp till kraven i världsantidopingkoden och för att golfen i Sverige ska vara dopingfri. 

    Finns det risk för att någon i din idrottsförening skulle kunna dopa sig? Skulle det kunna ske av misstag och vad skulle du göra då? Vad gör du om du misstänker att en medicin en spelare använder kan vara dopingklassad? Vem kan och behöver ansöka om dispens för mediciner? 

    Information och utbildning:

    golf.se/antidoping – antidoping inom svensk golf
    rf.se/antidoping – allt om antidoping inom svensk idrott
    Ren vinnare – webbaserad utbildning om dopingregler för aktiva och ledare kring 
    vaccineraklubben.se – vaccinera klubben mot doping
    Antidopingsnack – handledning för tränare och ledare att prata antidoping med aktiva

Tips och inspiration

Juniornytt

Du som vill få nyhetsbrev på mejlen en gång i månaden med aktuella tips och aktiviteter från juniorverksamheten, prenumerera här.

En grupp med glada barn som har fått diplom efter medverkan i Golfäventyret Cup

Här hittar du våra tidigare nyhetsbrev

Goda exempel

Det finns många goda exempel på bra verksamhet från landets golfklubbar. Du kan kika på dem i vår Youtube-kanal.

Utbildning – videos om att plugga golf, spela Golfäventyret och vara ung ledare bland andra.
Börja spela golf – videos om Golfäventyret Cup, Golfäventyret, juniorverksamheten på Karlstad GK och mycket mer.
 

Krönikor

  1. Kan man vara idrottare i golf – med träning året runt?
  2. Kan man vara idrottare i golf – med träning året runt?

    Klart man kan och här kommer flera tips för att göra det möjligt!

    För att inte tappa kontakten och för att fortsätta träffas och träna när utesäsongen närmar sig sitt slut i vårt avlånga land finns massor av aktiviteter att göra.

    Golfträning på vintern

    Det finns massor av möjligheter att utvecklas i golfen även när gräset inte är grönt. Håll igång svingen under vintern så står spelarna bättre rustade för nästa säsong.

    • Inomhusträning. Svingteknik är perfekt att fila på i en inomhushall och det är oftast roligare att göra tillsammans i grupp. Bäst blir det om tränaren lägger upp träningen och regelbundet är med, ger feedback och checkar av att spelarna tränar på rätt saker och är på rätt väg.

    • Golfspecifika övningar. I Golfäventyret finns 21 olika övningar som är grundläggande rörelser för golf. Kan du göra dessa med kroppen och förstår hur de är kopplade till golfens olika svingar (från putt till full sving) blir du bättre på att göra dem med klubba och boll.  

    • Spela vintergolf. Ordna en vintertour med ledare, tränare och kompisar på klubben – eller kolla om någon annan klubb i närheten kör en vintertour ni kan vara med på? Ett tips är att göra en eclectic (personbästa per hål), till exempel över fem omgångar.

    • Träna puttning inomhus. Öva på tekniken under vintern så kan ni fokusera mer på greenläsning på sommaren. Prata med en lokal mattaffär och testa ut en bra matta i lagom storlek och lägg ut i klubbhuset (färdiga puttmattor finns också att köpa). Träna på bollstart, längdkontroll, kör match och utmana varandra.

    • Regelfrågesport. Träffas och gå igenom golfreglerna som frågesport eller tipsrunda på lag. Som hjälp i planeringen kan ni använda regelfrågorna som finns på varje Level i Golfäventyret. För de som kommit lite längre i golfen finns Regelfrågebanken på golf.se och 24 bra regelfilmer på YouTube att titta igenom tillsammans.

    Tänk utanför golfen!

    Vad kan ni göra tillsammans mer än att träna golf, själva eller i samarbete med andra föreningar på orten? Det är bara fantasin som sätter gränser, men här kommer några förslag.

    • Fysträning. Hyr en gympasal och kör fysträning, träna utomhus tillsammans vid klubben eller inomhus om er klubb har gym/träningsmöjligheter. Träna gärna andra idrotter, till exempel spela innebandy med golflaget.

    • Snöskottning. Erbjud snöskottning till klubbens medlemmar för en liten peng som ni kan använda för att åka på träningsläger. Det är bra fysträning och kul att göra tillsammans med kompisar.

    • Skidsamarbete. Samarbeta med en skidklubb om ni har skidspår på anläggningen – hyr ut längdskidor, erbjud vallning eller sälj fika i klubbhuset.

    • Veckoschema med andra föreningar. Hitta samarbeten med andra lokala föreningar eller organisationer för att aktivera era ungdomar, hålla ihop gruppen och få en riktigt levande klubb där alla kan vara med. Tillsammans blir ni viktiga för att barn får en meningsfull fritid.

      Gör ett veckoschema med till exempel måndag: teatergrupp, tisdag: schackspel och puttning, torsdag: träna en lagbollidrott, fredag: yoga/meditation, lördag: Golfäventyret på 30- och 50-banan och söndag: tipspromenad.

    • Lärgrupper. Samla era juniorer, unga ledare, föräldrar och/eller andra intresserade och utbilda er inom olika områden. Kör en ”idéverkstad” om vilka aktiviteter och träffar ni ska ha under vintern, fundera på vad ni har gjort bra och kan göra bättre och lägg utifrån det upp en plan för era träffar.

      SGF har tagit fram flera lärgruppsupplägg – stöd och utbildningsmaterial finns här.

    Lycka till och ha så kul med verksamheten i vinter!

    Text: Lisa Häggkvist, juniorutvecklare SGF

  3. Multi- och spontanidrott – ett vinnande koncept?
  4. Ännu en golfsäsong är över, åtminstone här på hemmaplan i Svedala där kylan och snön känns på väg in över landets banor.

    Det är dags för många barn och ungdomar att syssla med något annat ett tag, inomhussporterna håller ju igång för fullt och många av våra stora golfspelare hade andra idrotter som höll dem igång under vinterhalvåret när de var mindre.

    Ishockey, handboll, basket eller innebandy är perfekt komplement till golfen, inte minst på grund av att man lär sig att jobba ihop och man får kompisar för livet.
    Och idrotten i alla former handlar ju i de flesta fall mer om att fostra människor än att försöka skaka fram en massa världsstjärnor.
    Och att lära sig att samarbeta och utvecklas med andra i ett lag är ju kanske en av de bästa förberedelser inför vuxenlivet man kan få som ungdom.

    Idrotten i alla former handlar ju mer om att fostra människor än att försöka skaka fram världsstjärnor

    Att Henrik Stenson blev en världsstjärna i golf har kanske inte så mycket med att han var duktig på både handboll och badminton att göra, men det har med största sannolikhet gett honom erfarenheter som hjälper honom i kontakterna med media, sponsorer och andra som han behöver ha kontakt med.
    "Jag ser bara positivt på att hålla på med flera sporter och även om det känns som att specialiseringen har gått ner i åldrarna så hade jag inte stressat med det. Jag lirade fotboll till dess att jag var 14 år och kände att jag inte ville åka hem från golfbanan för att gå på träningarna", berättade Henrik när jag frågade honom om hans syn på att syssla med många olika sporter som ung.

    Han gav också sin syn på spontanidrottandet, som han menar är den absolut viktigaste delen i utvecklingskurvan.
    "Alla de timmar som man själv står och chippar, trixar med en boll eller slår backhands mot garageporten är ju det som är viktigt. Du blir aldrig någon världsstjärna av att gå på två, tre fotbollsträningar eller golflektioner i veckan. Det är bara ett komplement till all din egen träning".

    Och så är det förmodligen.

    Unika individer, min känsla är att de blir allt färre, som har förmågan, kärleken till sin sport och viljan att lägga mängdtid på egen träning är de som har störst möjligheter att ta sig hela vägen, oavsett sport. Där är det naturligtvis också viktigt att som föräldrar inte stressa utan som i Henriks fall där hans föräldrar lät honom hålla på med de sporter han ville till dess att valet kom av sig självt.

    Barn och ungdomar löser oftast det på egen hand när tiden är mogen.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-12-04

  5. Alpint, hockey, badminton... men dessa valde golfen! #minandraidrott
  6. Fotboll, hockey, alpint, badminton... men dessa valde golfen!

    Forskningen bakom Riksidrottsförbundets kampanj #minandraidrott visar att de som tränar flera idrotter både utvecklas bättre, löper mindre risk att skada sig och blir mer motiverade att fortsätta träna.

    Inom golfen finns flera exempel på toppspelare med bred idrottsbakgrund.

    Sju idrottsprofiler som har klätt sig i annan idrottsutrustning än deras vanliga. Ex. Charlotte Kalla som basketspelare, Musse Hasselvall som ryttare och Jonas Björkman som golfare. Del i RF:s kampanj Min andra idrott
    I RF:s kampanj berättar svenska idrottsprofiler om hur en bred idrottsbakgrund hjälpt dem att bli bra i deras nuvarande idrotter. Många golfare har liknande historier.

    Om vi börjar att titta på de som historiskt spelat på världstourerna har vi Annika Sörenstam som höll på med tennis, Liselott Neumann med fotboll och bandy och Karin Sjödin som spelade fotboll. På herrsidan ser vi samma mönster. Peter Hedblom, Joakim Haeggman och Per-Ulrik Johansson spelade hockey. Richard S Jonsson började satsa på sin golf i senare tonåren, innan det var han skateåkare.

    När det gäller dagens toppspelare går mönstret igen. Anna Nordqvist körde simning, Pernilla Lindberg åkte alpint och Caroline Hedwall spelade fotboll.

    Henrik Stenson spelade fotboll och hockey upp till 12 år och fortsatte med badminton till 15 år. Alexander Norén höll på med fotboll som barn och innebandy fram till 15 år. Jonas Blixt och David Lingmerth spelade hockey med stor entusiasm i början av deras tonårsperiod. Alexander Björk höll under sin tonårsperiod på med tennis och spelade bandy. Fidde Jacobson spelade hockey och pingis.

    Många av de ovan nämnda var dessutom väldigt dedikerade och framstående i de idrotter de höll på med i unga år.

    Golfarna som bytte gräs mot is

    Som kuriosa i ämnet "bred idrottsbas i unga" år kan vi nämna Johan Löfstedt och Alexander Deilert. Båda var lovande golfspelare och spelade tillsammans i pojklandslaget. Nu har de bytt golfskor mot skridskor. Johan Löfstedt är en av landslagets bandyhjältar och Alexander Deilert har sin vardag inom Sveriges elithockey.

    Det här säger forskningen

    Enligt forskningen ger allsidig träning i unga år en ökad balans, koordination och motorik. Genom att träna flera idrotter i unga år kan kroppen tillgodoses med fina byggstenar för att röra sig smidigt, snabbt, länge och pricksäkert. Dessa byggstenar ger bra grund för att bygga ett rörelsemönster för golfens olika slag.

    Dessutom verkar en allsidigt tränad kropp förse golfaren med en bra grund för att vara mer motståndskraftig mot förslitningsskador.

    Mer om RF:s kampanj på rf.se/minandraidrott och via hashtaggen #minandraidrott i sociala medier.

    Text: Peter Östlund, juniorutveckling SGF
    Publicerad: 2018-09-03

  7. Sätt spelet och leken i centrum!
  8. I söndags såg jag Fredrik Jacobson sluta delad 56:a i Nordea Masters. Det var 43-åringens första tävling på 15 månader efter skadebekymmer och hans lycka över att vara tillbaks på banan var tydlig, det lyste ur ögonen på Kungsbackaspelaren.

    Han har verkligen fått behålla glädjen.

    Låt mig berätta om första gången jag såg Fredrik Jacobson. Det var vid ett seriespel för klubblag på Hökensås GK utanför Hjo och många talade om den enormt talangfulla 17-åringen som allmänt gick under namnet "Fidde". Första svingen jag såg var på det korta par fyra-hålet som dogleggar sig upp mot klubbhuset och jag minns att jag blev förvirrad och tänkte: hur kan det här stämma, det kan inte vara han, supertalangen.

    "Fidde" svingade nämligen inte alls som vi hade lärt oss på Borås GK och tur var väl det. Han hade en stor yvig märklig ögla på toppen och hans sving var (och är fortfarande) högst personlig. Han gick runt på Hökensås med ett leende på läpparna och brydde sig inte särskilt mycket om hur hans sving såg ut. Han chippade och puttade fantastiskt och gick ett par, tre slag under par om jag minns rätt.

    Jag misstänker att Per Nellbeck och "Fiddes" andra tränare var långt före sin tid. De lät "Fidde" spela sin golf, med sin sving och sin glädje och det har ju gått ganska bra för killen.

    Han har alltid byggt sin träning på att spela golf

    Jag intervjuade honom för ett par år sedan i familjens hus ute i Kullavik och vi pratade också lite om svingen. Han berättade att han alltid byggt sin träning på att spela golf och nästan all träning som han och hans kompisar sysslade med byggde på lek runt övningsgreenen och spel på banan.

    Dag ut och dag in.

    Han har naturligtvis fått mängder av råd och förslag från kända golfcoacher på hur han ska bli av med den där öglan på toppen, men han har aldrig brytt sig. Dels på grund av att han förmodligen är en ganska stark personlighet men också på grund av att han vet vad hans spel bygger på.

    Periodvis har proffsgolfens tränare verkligen varit tekniska och endimensionella och velat ha en perfekt sving som ska fungera på alla kroppar. Men de senaste åren har det svängt tillbaks lite mot en mer individuell tankegång.

    Swing your swing!

    "Swing your swing" kan man läsa på PGA-tourens reklambanners. "Fidde" är ett fint exempel på just det.

    Jim Furyk ett annat och för all del världsettan Dustin Johnson som har ett allt annat än traditionellt grepp och en märklig position med handlederna på toppen av baksvingen.

    "Swing your swing." Bra!

    Läste lite texter om vår nya stavhoppsfantom Armand "Mondo" Duplantis. Där stod mycket om hur han lekt stavhopp och inte tränat organiserat förrän så sent som för två år sedan. Det, tillsammans med "Fidde" fick mig att tänka lite på det här med organiserad träning och vad som egentligen är bäst. Vi i Sverige vill ju gärna tro att saker som är organiserade och uppstyrda är synonymt med effektivt, men så behöver det ju inte vara, särskilt inte i barnens universum.

    Mitt svar är naturligtvis att det finns en massa olika saker som kan vara bäst. Och att vägen mot målet alltid är den viktigaste. Och den som bäst tar hand om våra ungdomars träning tror jag är den som förstår att hen i första hand är ett verktyg och en inspiratör som ska se till att glädjen alltid får finnas kvar.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-08-23

  9. Varje misslyckande är början på en ny utveckling!
  10. Vi har under de senaste månaderna kunnat läsa om svenska segrar runt om i världen: Pernilla Lindbergs makalösa maratonseger i ANA Inspiration, Jenny Haglund på dubbla tourer, Louise Ridderström, Alexander Björk, Oscar Lengdén, Joakim Lagergren, Julia Engström med flera.

    Det är fantastiskt och verkligen jättekul att svenska spelare vinner på olika nivåer och på olika platser.

    Vägen dit har i vissa fall varit ganska kort och i andra fall betydligt längre och snårigare.

    Finländaren Mikko Korhonen tog sin första riktiga seger som proffs när han häromdagen vann på Europatouren som 37-åring.

    Han har åkt till kvalskolan och misslyckats, han har missat kvalgräns efter kvalgräns, han har åkt hem på fredagar utan en krona in på kontot.

    Men han har aldrig gett upp.

    Alla som tagit stora segrar har förlorat betydligt fler gånger än de vunnit

    Gemensamt för alla som tar stora segrar är att de förlorat betydligt fler gånger än de har vunnit och att de förmodligen också har lärt sig mycket mer de gånger som det har varit tufft och motigt. Golf är ett evighetsspel där man aldrig blir riktigt fullärd och där man konstigt nog lär sig allra mest när det fungerar som sämst.

    Man blir ödmjuk, man söker nya vägar, ändrar greppet en smula, tar bak klubban lite brantare, flyttar bollen ett par centimeter, tar två steg framåt och ett tillbaka.

    Utvecklar sig själv.

    De envisa med kärlek till spelet orkar med motgångarna och blir bättre.

    Vad jag vill säga med den här texten är att det inte är fel att förlora ibland, någon måste komma sist och det är aldrig, aldrig någonting att skämmas över. Bakom varje stor seger ligger mängder av bortslagna bollar, missade kortputtar och suckar av besvikelse.

    Golf handlar om att utvecklas, umgås, ha kul och att aldrig ge upp

    Som ung kille eller tjej kan det svida och kännas hårt (jag vet) att kanske se sitt namn längst ner på listan medan kompisen hamnar högt upp, men varenda misslyckande är början på en ny utveckling, glöm aldrig det när det kan kännas tungt.

    Ge inte upp. Golf handlar om just det, att utvecklas, att umgås och ha kul och att aldrig ge upp om spelet.

    Sommaren är snart här och de flesta barn och ungdomar går på sommarlov vilken dag som helst. Det kommer att spelas ungdomstävlingar runt hela landet med mängder av glada och i vissa fall mindre lyckliga spelare.

    Min önskan är att ingen glömmer dem som inte hamnar högst upp den här sommaren. Och att ni – om det är era barn eller bästa kompisar – kanske ger dem en extra kram och ett kärleksfullt leende när de spelat klart.

    En vacker dag kan det se helt annorlunda ut.

    Fråga Mikko Korhonen.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-06-15

  11. Måste vi lura barnen till golfbanan?
  12. Det är morgonen efter Pernilla Lindbergs fantastiska särspelsseger i ANA Inspiration, årets första major, borta i Kalifornien.

    Och hennes berättelse om hur hon började spela som femåring på Hårgabanan strax utanför Bollnäs där hennes pappa, Jan var, och fortfarande är, ordförande, väcker känslor och minnesbilder hos mig hur det var när jag på 70-talet började spela.
    Idag ser verkligheten naturligtvis annorlunda ut och frågan är hur många Pernillor det finns på dagens golfklubbar som kan gå omkring och träna, spela och bara spendera dagarna ute på golfbanan under sommarlovet och på eftermiddagar efter skolan som vi gjorde?

    Barn är oftast beroende av sina föräldrar och hur deras livssituation ser ut och som alla föräldrar till tonårsbarn vet så är det snudd på omöjligt att tvinga barn till någon aktivitet, och det är väl inte heller målsättningen, man vill ju att de själva ska vilja.

    Golfklubbar måste agera smartare och de måste agera nu

    Det är svårare idag, det visar inte minst siffror över hur svårt klubbar har att rekrytera unga medlemmar. Konkurrensen är stentuff med iPads, datorer och därmed sociala medier och dagens sätt att umgås, aldrig mer än en utsträckt arm bort. Det är en mäktig motståndare som förtrollar och förtjusar och i viss mån även passiviserar även om barnen själva ser det som en aktiv tillvaro.

    Jag tror att golfklubbar måste acceptera detta och agera smartare och vi måste agera nu. Bara spelet golf räcker inte längre trots att man som lite äldre gärna vill tro det.

    Man måste lura barnen.

    Klubbar som ska lyckas dra till sig fler ungdomar måste förmodligen se till att ge dem möjlighet att hålla på med golf samtidigt som de kan göra annat, acceptera att verkligheten förändrats.

    Se till att det finns ytor där de kan vara barn och där ungdomar får vara ungdomar, skaffa lokaler där de kan surfa, snapchatta, lägga ut på Insta och spela spel, samtidigt som de mellan varven går ut och tränar och spelar. Göra en del av klubben till ett fritids.

    Det är livsnödvändigt för klubbarna att anpassa sig efter barnen

    Det är inget konstigt, det är bara utveckling, och jag är ganska övertygad om att det är fullständigt livsnödvändigt för klubbarna att faktiskt anpassa sig efter barnen just den här gången.

    Annars kommer vi att förlora en generation golfspelare. Det har vi inte råd med.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-05-04

  13. Golfbarnens fredade zon
  14. Åter i Jämtland, åter på Tännäsgården för ett nytt möte med lugnet. Denna februaridag ligger snön djup och landskapet visar upp sin vackraste vinterskrud. Möjligen är det naturens skrud av lugn som behövs för att balansera klumpen i magen när stress uppstår.

    Stress kan uppstå när landets högsta idrottsorgan Riksidrottsförbundet väcker nya tankegångar. I synnerhet när det handlar om hur barn och ungdomar ska tävla. Tankegångar som Svenska Golfförbundet tagit på största allvar.

    När en växtart håller på att försvinna ur Linnés artsystematik så fridlyses denna växt. Inom fiskevård används fredade zoner i vattendrag för att öka möjligheten till artens återhämtning. Under 2017 tog SGF ett stort beslut avseende tävlingsålder. Beslutet handlar om att barn, under 13 år, inte får deltaga i tävlingar på nationell SM-nivå. Ett sätt att utlysa en fredad tävlingszon för våra barn inom golfen.
    Detta beslut går hand i hand med Riksidrottsförbundets riktlinjer gällande tävling för barn. Beslutet ska ge lugn, växtkraft och nya möjligheter att ta hand om de barn som nu spelar golf.

    Nu finns god tid för att rikta uppmärksamhet mot funktionella golfbeteenden som ska inspirera våra barn till att spela mycket, ofta och långt upp i åren. Då handlar det sannolikt om trivsel och successiv utveckling. De beteenden som vi som vuxna runt barnet (tränare, föräldrar och pedagoger), kan stötta handlar om spelet på banan, lära ut olika slag, lära hen att slå på alla underlag, i alla väder, spela med kompisar, spela med nya, spela med yngre, spela med gamla, spela med sämre och spela med bättre.

    Spelet ska med andra ord funka under många omständigheter. Sedan ska slagen spelas i olika känslor. De ska spelas i arga, lugna, nervösa, glada, missnöjda, harmoniska, stressade och icke motiverade känslor. Det är en gedigen repertoar som ett barn behöver lära sig och bemästra. Detta görs inte i en handvändning och ett SM för barn behövs sannolikt inte för att påskynda denna inlärning. En god lokal idrottsmiljö nära hemmets trygga famn, är fullt tillräckligt för att barnet ska börja träna in sin repertoar.

    Det är med ovanstående i bakhuvudet som företrädare för svensk idrott givit sig in i ett paradigmskifte när det gäller tävlingsexponering för barn. Det är för att dämpa farten och låta lokala idrottsmiljöer med goda pedagoger utgöra plattformen för barns och ungdomars lekande, lärande och växande. Tävlingsmomentet finns givetvis som en naturlig del i syfte att vidga varje individs trygghetszon. För att hitta varje barns zon behövs ett ledarskap som sträcker sig långt bortom resultattavlan. Där bortom finns en människa med unika behov vars mönster behöver vävas med varsam hand. Att det, för barn, skulle behövas ett deltagande på SM-tävlingar för att väva mönstret är det idag få företrädare för svensk idrott som tror på.

    För golfens framtid torde en god idrottsmiljö på varje kubb vara ett bra medel för att fånga barns och ungdomarnas intresse för att spela golf. Ingen "quickfix" utan ett långsiktigt vårdande av barn och ungdomar. De förbund som ligger i framkant i denna fråga borde ses som modiga, kreativa och disciplinerade. En kombination av karaktärsdrag som är grunden för långsiktigt och metodiskt arbete

    I kväll spelar Östersund mot Arsenal på Jämtkraft Arena. Hur är det möjligt? Undrar om någon av spelarna som varit med i bygget senaste åren funderar på: "jag kommer tappa motivationen om jag inte får spela i Allsvenskan 2018". Nej, jag tror spelarna har haft fullt upp med att hänga med i Östersundstränaren Graham Potters projekt "trygghetszonen". Där han utmanar spelarnas trygghetszon genom teater, sång och andra upptåg. Han fångar spelarnas glädje, stress, rädslor och mod och väver unika mönster för var och en.

    Potter har byggt en lokal "god idrottslig utvecklingsmiljö" där han utmanar trygghetszonen för alla spelare, från olika kulturer. Han har förstått att vårt känslosystem går att träna vart som helst och att systemet varken har hudfärg eller behöver "högsta matchnivå" för att stimuleras. Bevisligen har Potter påvisat att högsta matchnivå inte ens behövs för att stimulera vuxna professionella idrottares lärande och då än mindre behov av högsta nationella nivå för att stimulera och utveckla ett barn.
    När barn under 13 år ska tävla bör detta ske i en trygg miljö som exempelvis hemmaklubben erbjuder. Möjligen en närmiljö där klubbar tillsammans bildar en tävlingsmiljö där den enskilda individen exponeras successivt.

    Text: Peter Östlund
    Juniorutvecklare SGF, utbildad inom beteendevetenskap med fördjupning inom idrottspsykologi, pedagogik och kognitiv beteendeterapi
    Publicerad: 2018-03-07

  15. Det ska vara kul att tävla!
  16. Det här med ungdomsidrott är ett område som ofta väcker starka känslor. Hos föräldrar. Jag har hittills aldrig varit med om något barn som resultathetsar och då har jag sett massor av ungdomstävlingar och har två barn själv. Jag har dessutom skrivit om ungdomsidrott på heltid under två år och sett hundratals matcher inom alla möjliga idrotter för unga.

    Inom Riksidrottsförbundet har man fattat ett beslut att barn är barn upp till tolv års ålder. För sysselsättningar som fotboll, ishockey och andra lagspel innebär det att man inte får toppa lag och att man heller inte för tabeller för tolvåringar. För golfens del innebär det att barn spelar tävlingsgolf i sin närmiljö och att man inte längre spelar riksfinal förrän man är 13 år.

    Jag tycker att det är mycket bra och anledningen är att det möjligen kan få en del barn att slippa den stress som det kan medföra att tävla för allvarligt för tidigt. Just inom golfen där resultaten oftast är individuella och syns så tydligt tror jag det är ännu viktigare att avdramatisera tävlingsbiten en smula för unga. Det är ju dessutom ett spel där utvecklingen kan variera kraftigt åldersmässigt.

    Så många som tio barn av hundra far direkt illa av sin idrott

    Undersökningar visar att så många som tio barn av hundra far direkt illa av sin idrott och att ytterligare tio till tjugo ligger i farozonen. Det är höga siffror för någonting som är tänkt att skapa glädje och gemenskap, helst skulle den siffran vara noll. Också ur ett hälsoperspektiv är det oerhört viktigt på lång sikt att få våra barn att träna och tävla både av rent fysiska såväl som psykiska orsaker.

    Att inte toppa och att inte tävla på riksnivå är naturligtvis inte universallösningen på alla problem som innebär att barn slutar tidigt, men det är en liten viktig del, det finns naturligtvis andra saker som måste förbättras. Utbildning av ledare, positiv miljö och engagerade föräldrar på rätt sätt är livsnödvändigt för att klara konkurrensen från stillasittande vid diverse skärmar. Men det är en match som går att vinna. Som förälder har man ett stort ansvar att inte blanda sig i barnens idrottslek på något annat sätt än att uppmuntra den, visa intresse och vara stödperson.

    Jag har sett mycket tydligt vad lite resultatstress kan göra med barn. Den kan förlama och ta bort glädjen på det mest effektiva sätt, alla barn vill vara duktiga för sina föräldrar och det kan slå oerhört snett med överambitiösa föräldrar, som egentligen menar väl.

    För många barn är leken och gemenskapen huvudsaken till idrottandet under hela deras liv

    För en del barn spelar inget av allt detta någon roll, de kommer alltid att ha kul och älska att idrotta och klarar pressen bättre. Men för den stora klicken där bakom, och för att kunna rekrytera ännu fler till golfen och andra sporter, är leken och gemenskapen det som kommer att vara huvudsaken och orsaken till idrottande under hela deras liv.

    Text: Martin Strömberg
    Tidigare journalist på Aftonbladet och nu web- och tävlingsredaktör på svenskgolf.se
    Publicerad: 2018-02-08

     

  17. Ledarskap - bland nyponsoppa, tunnbröd och indianstammar
  18. I Härjedalens inre själ, på vandrarhemmet Tännäsgården fick jag en vacker septembermorgon en stor portion livsinsikt.

    Efter sommarens turistsäsong samlades nu vandrare, fiskare, bär- och svampplockare, geologer och etnologer. Några vandrade, några cyklade och andra körde bil. Någon var ung men de flesta var pensionärer. En arbetade på sin avhandling om bergarter och en annan skrev en bok om en totempåle. Jag själv sökte inspiration för att väcka mina författarceller.

    Första morgonen vid frukostbordet, någonstans mellan nyponsoppan och tunnbrödet, hörde jag en kvinna viska till mig. Hon frågade om mitt ärende i trakten. Jag berättade att jag var i startgroparna att skriva en bok om ledarskap inom barnidrotten. Jag berättade att jag behövde ett lugnt ställe för att kunna tänka ut de inledande raderna i boken.

    Visa, låt dem pröva och öva, öva och öva

    Plötsligt hände något kring bordet, alla måste ha hört vad jag sa. Jag befann mig i ett inferno av erfarenheter och berättelser som kretsade kring att leda barn och ungdomar. De flesta runt bordet hade på något sätt varit idrottsledare. Några visade sig vara småskollärare, en var scoutledare. Alla hade barn eller barnbarn som idrottade. Deras berättelser från idrottsvärlden – som de upplevt som idrottsledare eller sett idrottsledare utöva – påvisade både tragiska, komiska, allvarliga och lyckliga utfall.

    Jag ska försöka sammanfatta vad diskussionen kretsade kring och vad församlingen kring bordet enades om när det gäller att leda barn och ungdomar inom idrotten
    - Se varje barns unika personlighet.
    - Möt dem med värme.
    - Visa, låt dem pröva och öva, öva och öva.
    - Få dem att berätta.
    - Få dem att skapa med färg, form och musik.
    - Ta struktur och ordning som hjälp. Låt barnen vara med och skapa detta.
    - Lär känna barnets djupaste intressen och prata med barnet om dessa.

    Det var tydligt att ledarskapet de stött på inom idrotten hade påverkat dem. Inte bara som ledare, föräldrar utan också som mor- och farföräldrar och som yrkesverksamma pedagoger.

    Plötsligt hördes en ny röst kring bordet. Det var en man som hade suttit tyst hela diskussionen och mumsat på sin frukostmacka. Det visade sig att han arbetade med indianforskning och höll på att skriva en bok om en totempåle vars historia hade sitt ursprung i Tännästrakten. Han var en av få runt bordet som aldrig varit idrottsledare, han hade heller aldrig idrottat. Det första ha sa var i stil med: "Jaha, funderar idrotten på denna typ av ledarskapsfrågor, det hade jag ingen aning om."

    Olika kompetenser är livsnödvändigt för överlevnad

    Sedan drog han några liknelser mellan det han just hört om ledarskap för barn, och ledarskap som framgångsrikt präglat de indianstammar som enligt historien klarat sig bäst. Han beskrev ledarskapet som det mest avgörande för indianstammens fortlevnad. Han beskrev indianernas samtal kring lägerelden som ett sätt att fostra nästa generation. Innehållet i samtalen beskrev han så här:

    - Ingen hierarki - alla är lika viktiga.
    - Olika kompetenser är livsnödvändigt för att stammen ska överleva.
    - Avsätt tid för samtal, förståelse och försoning inom stammen.
    - Överför insikter om långsiktig hållbarhet om livet, naturen och stammens filosofi till nästa generation.

    Det är just sådana här stunder som jag förundras över. Jag sökte lugnet för att tänka och fick den bästa ledarskapsresa jag kunde önska. En samling erfarna människor från olika delar av Sverige vars liv präglats av barn, idrott, och indianer gjorde stort intryck på mig. De förmedlade grunden för att ta hand om nästa generation på ett hållbart sätt. Inte ett ord om att selektera ut något enskilt barn, särskilja barns begåvning, påskynda lärande eller rangordna utifrån mätbara resultat. Något att fundera på inom dagens barn- och ungdomsidrott.

    Om vi lägger i hop ovanstående två pusselbitar – hur en ledare ska vara mot barnen och hur en ledarstab kan resonera – är vi sannolikt nära sanningen "att behålla så många som möjligt, så länge som möjligt i en så bra verksamhet som möjligt".

    Denna inledningen får bli startskottet till det resonemang kring barn- och ungdomsidrott som vi på Svenska Golfförbundet kommer att lyfta upp, skriva om och debattera under säsongen 2018.

    Följ oss i vårt nyhetsbrev, på vår webbsida golf.se och i sociala medier.

    Text: Peter Östlund
    Juniorutvecklare SGF, utbildad inom beteendevetenskap med fördjupning inom idrottspsykologi, pedagogik och kognitiv beteendeterapi.
    Publicerad: 2017-12-22

Idrotten vill

I idrottens idéprogram "Idrotten vill" finns riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten. De beskriver på ett övergripande plan hur en trygg och utvecklande barn- och ungdomsidrott bör utformas. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.

Barn- och ungdomsidrotten ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). I idéprogrammet "Idrotten vill" utvecklas tankarna med riktlinjer för hur både barnidrotten och ungdomsidrotten ska bedrivas. De här utgångpunkterna har hela idrottsrörelsen, 70 specialidrottsförbund (inkl Svenska Golfförbundet), gemensamt kommit överens om. Och för att ytterligare trycka på deras betydelse skrivit in i Riksidrottsförbundets (RF) stadgar.

Barnidrott bedrivs enligt RF:s definition upp till och med 12 år medan ungdomsidrotten sträcker sig till och med 20 år.

Länkar till RF angående barn- och ungdomsidrott:

Barn- och ungdomsidrott
Trygg idrott
Anvisningar till riktlinjer

Vi som arbetar med spelarutveckling, junior och elit är

Porträttbild på Bengt.
Portättbild på Carl som har en ljusblå skjorta på sig.
Johanna Ericsson, juniorkonsulent på Svenska Golfförbundet.
Porträttbild på Linda Appelblad med axellångt hår och mörkblå tröja
Porträttbild på Peter Östlund.
Porträttbild på Ulrika.
Porträttbild på Lisa.
Therese Larsson, juniorkonsulent på Svenska Golfförbundet.
Porträttbild av Petra Lindström med mörkbrunt axellång hår och vit tröja.