Senaste nytt om hållbarhet

Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. 

2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.

På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.

Motiveringen lyder:

Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör. 

Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.

För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.

Stort grattis till en värdig pristagare!

Mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris

Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

– Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

Kan bli artrika miljöer

Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

Stort engagemang för naturen

Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

Mer om kampanjen och WWFs arbete:

wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverige

Mer om golfens hållbarhetsarbete:

golf.se/hallbarhet
golf.se/biologiskmangfald

Bedinge Golfklubb, Sveriges sydligaste golfklubb i Beddingestrand med närmare 1 100 medlemmar, gick in i Vision 50/50-arbetet av flera anledningar.

– Det handlade inte bara om att få fler kvinnor engagerade, utan även om att få en större känsla av inkludering bland klubbens medlemmar, oavsett kön, hcp eller ålder, berättar Stina Karlgrund, klubbens ordförande sedan sex år tillbaka.

Hon får medhåll av klubbchef Per Kestola.

– Vi gick med i programmet för att det kändes bra, men inte bara för att fokusera på män och kvinnor, utan ett inkluderande för alla kategorier medlemmar och spelare, säger han.

Gemensamt kommittémöte gav resultat 

Under arbetets gång valde styrelsen att koppla sina nya mål till resultaten i medlemsundersökningen Players 1st, den input som medlemmarna har gett.

– Då insåg vi hur viktigt det är att kommittéerna jobbar i samma anda som oss i styrelsen och valberedningen. Vi insåg också att många i kommittéerna inte hade någon kunskap om andra kommittéers arbete eller ledamöter. Därför kallade vi under våren samman alla kommittéledamöter till ett stort möte, berättar Karlgrund.

På det mötet fick alla presentera sig för varandra, berätta vilken kommitté de jobbade i och hur länge de varit engagerade.

– Därefter presenterade vi i styrelsen hur vi tänkte och tyckte. Vi blandade sedan i grupperna friskt mellan kommittéerna för att alla skulle lära av varandra och det blev ett väldigt uppskattat möte, säger ordförande Karlgrund.

Konkreta aktiviteter och bättre språkbruk

Ett konkret resultat av det vårmötet en planerad tävling mellan Old boys och damkommittén. Ett annat resultat blev att alla klubbens kommittéledamöter har gjort en gemensam golfresa till en av grannklubbarna.

– Det var ett väldigt positivt möte med många bra förslag man kan gå vidare med. Jag upplever också att vi fått ett lite förändrat språkbruk, att herrar nu går fram till tee 47 och att det blivit en större gemenskap, säger klubbchef Per Kestola.

Klubbens medlemskommitté har nu fokuserat på att nya medlemmar ska känna sig välkomna, oavsett kön eller ålder, med exempelvis faddergolf, onsdagsgolf, KM-golf på korthålsbanan och att få in dem i olika grupper.

– Nu har vi begärt att kommittéerna ska lämna in tankar eller förslag på vår kommande handlingsplan och vilka aktiviteter som ska vara med, berättar Karlgrund, som säger att hon upplever att stämningen och bemötandet på kubben har blivit mycket bättre.

Högre ambassadörspoäng och bättre klubbliv

Hon får uppbackning av resultatet i senaste Players 1st medlemsundersökning, som visar att Bedinge GK ökat sin ambassadörspoäng från 37 till 52 på två år, och att serviceområdet Klubbliv fått en högre ranking.

– Och det är vi väldigt glada och stolta över, säger ordförande Stina Karlgrund.

En viktig spelare i processen var förändringsledare Anne-Marie Lindman, som i hela sitt professionella yrkesliv arbetat med förändringsprocesser.

– Det var viktigt för mig att få styrelsen och medlemmarna att inse att det inte är jag som förändrar, utan att det är hela klubben med styrelsen i spetsen och med stöd av en referensgrupp, säger hon och fortsätter:

– Därför gick de första två, tre månaderna till att skapa en förståelse och ett engagemang för vad Vision 50/50 innebar, att det är vi själva som äger frågan och behöver ta tag i arbetet. Därefter kunde jag supporta och stötta med lite olika verktyg.

Råd till nya förändringsledare:

Hon ger också exempel på kommittéaktiviteter som gett ett mer positivt klubbliv.

– Vi har bland annat ordnat en golftävling för medlemmar med hcp +36, vi har haft after work med golf över 9 hål, vi har ordnat event med boule och golf i kombination. Det behöver inte vara så dramatiskt, men det har gjort att fler och fler kommer och känner att de har en gemenskap.

Text: Lena Lindström
Publicerad: Mars 2024

Svenskt Friluftsliv vill se en ökad satsning på undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

De stöttar därför konceptet Golfbanan som utomhusklassrum med pengar för att möjliggöra arbetet under 2024.

I projektet ingår den befintliga satsningen i Stockholm med fyra golfklubbar och fyra skolor, samt en utökning med en skola och en golfklubb i Göteborg och två skolor och en golfklubb Sölvesborg i höst. 

Idén om att använda golfbanan som utomhusklassrum för skolelever kläcktes av Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och en pilotstudie med gott resultat genomfördes 2018 i Motala tillsammans med Spetsa vid Linköpings Universitet.

Ökad hälsa, ökad skolprestation, ökad kunskap om natur och friluftsliv i allmänhet och allemansrätten i synnerhet samt chansen att få prova på golf är de starkaste ingredienserna i konceptet.

Konceptet är igång i många delar av Sverige

Tack vare Svenska Golfförbundets satsning på att använda golfbanan som utomhusklassrum har elever i framför allt årskurs fem i Stockholm och Örbyhus i Uppland fått chansen att komma ut i skogsbryn och på ängar vid golfbanan. 

De undervisas i ämnen som NO, engelska och geografi utifrån läroplanen Lgr22. Från och med 2024 introduceras konceptet alltså även i Göteborg och Sölvesborg, med stöd av Svenskt Friluftsliv.

I Jönköping är det elever i högstadiet och gymnasiet som åker till A6 friluftsområde och besök på A6 Golfklubb. Den satsningen är treårig (2023–2025) och stöttas av LONA-medel från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.

Golfbanan som utomhusklassrum innehåller också fortbildning av lärare som alltså får en personlig utveckling i sitt yrkesutövande genom att lära sig om hur de kan ”lära ut ute”.

"En stor vinst för både golfen och samhället"

– Det finns många vinster i vårt samarbete när det gäller att få ut barn och unga i naturen, och i kunskapsutbytet mellan Svenskt Friluftsliv, Sterf och Svenska Golfförbundet för att stimulera till mångfunktionell användning av tätortsnära natur, säger Maria Strandberg, direktör vid Sterf.

– Dessutom är satsningen en bra chans för att rekrytera nya golfare som normalt inte hittar till golfbanan, säger Maria Strandberg.

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, säger:

– Att vår fantastiska idrottsplats kan nyttjas till mer än bara golf är en stor vinst för både golfen och samhället. Konceptet Golfbanan som utomhusklassrum ger skolbarnen en möjlighet att lära sig mer om naturen och miljön genom att studera olika växt- och djurarter som finns på och runt golfbanan samtidigt som barnen får möjlighet att prova på golf.

– Genom att uppmuntra barnen till regelbunden fysisk aktivitet utomhus främjar vi i förlängningen en hälsosam livsstil och golfklubben kan rekrytera nya golfspelare. Win win för alla!, säger Annica Lundström.

Bra för både elever och lärare  

Här är några av de positiva resultaten av utomhusundervisning: 

✓ Förbättrar elevernas inlärning, koncentration, engagemang och vilja att samarbeta
✓ Minskar stressnivån hos eleverna
✓ Kopplar skolans mål och ämnen till verkligheten och ger kontakt med naturen
✓ Gynnar särskilt barn med särskilda behov 
✓ Undervisning utomhus förbättrar undervisningen i klassrummet
✓ Ökar samarbetet mellan lärare

Vill du också komma igång?

Är din golfklubb eller skola nyfikna på konceptet Golfbanan som utomhusklassrum, och intresserad av att starta upp ett lokalt projekt? Hör av dig till thomas@idrottenskraft.se så får du hjälp vidare, i första hand via ditt RF-SISU-distrikt. Du kan också läsa mer via länkarna nedan.

– Information för golfklubbar ➤
– Information för skola och kommun ➤

En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

Foto: Svenska Golfförbundet

I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

Tre projekt snart avslutade

Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

Videos från NIBIO:s fältdagar

Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här. 

Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

Två delprojekt

Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

Läs mer om projektet och resultaten så här långt

Sigtunas miljöarbete i fokus

Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

Foto: Thomas Björn

Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

Videos från IPM-symposiet

Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

I månadsskiftet maj/juni träffades 30 banchefer och rådgivare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Sverige under tre dagar för att lära av varandra.

Hills G&SC, Botaniska Analysgruppen, Dagsholm GK, Hofgårds GK och Vallda G&CC fick besök av gruppen.

Hållbar banskötsel är målet

Gemensamt för deltagarna är att fokus ligger på att arbeta utan växtskyddsmedel samt att använda minsta möjliga mängd av växtnäring och andra insatsmedel som sand och vatten.

Hållbar banskötsel handlar om att arbeta utefter naturens villkor och hantera orsaken till problem i stället för att behandla symtom. Hållbar greenkeeping handlar om timing: rätt sak i rätt mängd och vid rätt tid.

Under träffen diskuterades och utbyttes erfarenheter om biologisk mångfald, mätmetoder, mätvärden, skötselstrategier, sjukdomar, ny teknik och artificiell intelligens.

Läs mer om träffen, se bilder och länk till presentationer.

Priset är på 25 000 kronor, plus all den uppmärksamhet, prestige och goodwill som följer med. Juryn består av Peter Edman, Svenska Golfförbundet (SGF), och Robert Martin, Swedish Greenkeepers Association (SGA).

Insatser på många plan

Genom små och stora insatser, som gjorts tack vare ett bra samarbete med kommunen och olika myndigheter, är klubben ett ledande exempel för andra golfanläggningar, säger motiveringen bland annat.

– Kul att vårt arbete uppmärksammas. Vi har jobbat mycket med olika åtgärder på banan för att göra saker som gynnar naturlivet, säger Tobias Wigertsson, course manager.

Här är några av åtgärderna klubben arbetat med och som motiverar priset:

Vattenrening

Ett av de stora projekten är att man samarbetar med Emmaboda kommun, vars reningsverk ligger granne med banan. Renat avloppsvatten leds in på klubben där det processas innan det släpps ut i bevattningsdammarna. Detta är till nytta för kommunen, miljön och för klubben som kan öka kapaciteten när det gäller lagring av bevattningsvatten.

Pollinering

Ett annat stort projekt handlar om pollinering. Med hjälp av LONA-bidrag (Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning) har man skapat ängs- och sandmarker där man byggt två större insektshotell.

– Sandmarkerna lockar till sig alla sorters djur som gillar sand och som en bonus har vi fått en ”waste area” som gynnar golfspelet. Bin och andra insekter lockar vi hit genom att plantera ängsblommor, säger Tobias. För att hålla standarden på miljön har klubben upprättat en skötsel- och naturvårdsplan.

Energianalys

Emmaboda har också gjort en grundlig energianalys för att minska elförbrukningen. Elmätare har installerats på ett flertal platser vilket har lett till att elförbrukningen har minskats med cirka 20 procent.

Läs mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris.

En längre artikel om Emmaboda av Lennart Tidman publiceras i tidningen Greenbladet nr 2-2023.

Det säger Håkan Emqvist, sedan juni 2020 klubbchef och vd på Kungsbacka GK. Han har identifierat över 800 aktiviteter som behöver genomföras, men som saknar resurser.

– Den där ”någon” finns oftast inte, och då hamnar det på mitt bord. Att illustrera vilka behov som finns ger oss en möjlighet att prioritera i vilken ordning vi väljer att genomföra aktiviteterna och att tillsätta de resurser som krävs, fortsätter Emqvist.

Håkan Emqvist är utbildad vatten- och miljöingenjör och inbiten golfare. Han hade arbetat som projektledare ett antal år på danska Ramboll, en konsultfirma inom samhällsbyggnad innan han började som klubbchef på Kungsbacka Golfklubb söder om Göteborg våren 2020.

I sitt konsultuppdrag gick han från projekt till projekt.

– På klubben kan jag mer kontinuerligt jobba med utveckling och drift på en och samma plats med en längre tidshorisont.

– Även om det var okänd terräng hade jag ändå en förståelse för att golfklubben är en komplex organisation med många viljor. Här behöver man som chef ha en väldigt stor verktygslåda.

Vem ska göra jobbet?

Med vana att driva projekt har Emqvist skapat ett så kallat Gantt-schema – ett flödes- och aktivitetsschema som redovisar vad som behöver göras återkommande veckovis, månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis och årsvis på klubben.

Det kan vara allt från styrelse- och personalmöten, medarbetarsamtal, genomgångar av brandskydd till att kommunicera med medlemmar och uppdatera hemsidan.

I Gantt-schemat har Emqvist identifierat cirka 830 önskvärda aktiviteter som delvis saknar en tilldelad resurs. Exempelvis kontakter med sponsorer, samordning med kommittéer och styrelser, att sondera kring tillstånd för kameraövervakning eller samordna service av ventilationssystem.

Alltså – vem ska göra jobbet?

– Ungefär 250 av dessa aktiviteter kan läggas ut på andra i klubben, men övriga närmare 600 landar på mig och övrig personal. Då gäller det att prioritera, vad är viktigast?

Elva värdeskapande områden

Håkan Emqvist har även tillsammans med styrelsen introducerat något klubben kallar värdeskapare. Dessa elva är banor, träningsområden, fastigheter, ekonomi, organisation, golfakademin, tävlingar, kommunikation, shop, restaurang och miljö.

– Varje styrelseledamot har fått sitt område att driva tillsammans med en ägare av värdeskaparen, och det finns en plan för varje område.

– Vi har definierat styrkor och svagheter, tagit fram ett nuläge och lagt kort- och långsiktiga mål, planerat aktiviteter som ska tidsättas och budgeterats, berättar Emqvist.

Han säger att det innebär en viss avlastning att styrelsen medverkar i uppföljningen och en trygghet i att hela klubben arbetar mot gemensamma mål.

Dessutom har han skapat ett årshjul, där han lagt in kansliet, banan och alla återkommande möten i tre olika cirklar.

En fälla

– Den här planen tar jag stöd i när vi behöver prioritera olika aktiviteter, och under vilken tid på året vi ska utföra dem. Men det är enkelt att säga, svårare att genomföra, säger Emqvist och illustrerar det med ett exempel.

– Vi skulle bygga en ny studio och hade avdelat de resurser som krävdes. Vad vi inte tagit höjd för var att bygget innebar att en putting green behövde flyttas. Plötsligt behövde vi också lägga resurser på detta, vilket innebar att andra projekt fick läggas åt sidan, säger han och fortsätter:

– Den fällan ska vi aldrig gå i igen, man måste våga säga nej, både till sig själv och andra. Vi har begränsade resurser och behöver alltid ställa oss frågan ”Vem är resursen här?” innan vi drar i gång en aktivitet. Det är personalen som kommer i kläm annars.

Arbetsmiljön måste prioriteras högt

Som klubbchef i föreningen och vd i bolaget vilar arbetsmiljöansvaret tungt på Håkan Emqvist, ett ansvar han är medveten om och tar på fullt allvar. Men han har också sett att fokus på personalens arbetsmiljö inte tidigare varit en naturlig del av golfklubbens kultur.

Detta är dock något man håller på att förändra på Kungsbacka GK och alla, inklusive styrelse och kommittéer, är överens om att personalens arbetsmiljö ska vara ett högt prioriterat område i verksamhetsplaneringen, menar Emqvist.

”Det är jag som är avdelningarna”

– Det kan handla om att man saknar vana från att behöva hantera dessa frågor från sitt eget yrkesliv, att man haft en HR-avdelning, en IT-avdelning, en ekonomiavdelning och så vidare som skött allt detta.

– Här på klubben är det jag och övrig personal som är alla dessa avdelningar, plus lite till, säger han och pekar på paketet med ouppackade dynor till utemöblerna, som ligger på hans kontor.

– De har jag också beställt och det är även jag som packar upp och lägger ut dem.

Klubbens befattningsbeskrivningar överensstämmer därför inte alltid med verkligheten och i samarbete med klubbens nya ordförande Måns Palmgren håller de på att uppdateras.

– Min nuvarande befattningsbeskrivning skulle egentligen kunna splittas på tre personer för att alla uppgifter skulle genomföras på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som vi vill ge medlemmar och gäster bästa möjliga service. Ett av våra övergripande mål är att vi ska ge den bästa upplevelsen för varje medlem och gäst, varje gång, förklarar Emqvist.

"Ekvationen går inte alltid ihop"

I en medlemsstyrd organisation som Kungsbacka GK efterfrågas ofta en hög finish på banan, men till låga kostnader för att hålla medlemsavgifternas avgifter nere, samt en begränsning av antalet medlemmar för att öka tillgängligheten till banan.

– Jag förstår det resonemanget, självklart vill man spela en bra bana till så låg kostnad som möjligt. Men sänkta kostnader riskerar att innebära lägre löner, sämre miljö, fler arbetstimmar per anställd och i förlängningen en lägre finish på både banor och fastigheter.

– Den ekvationen går inte alltid ihop och det är mitt jobb att kommunicera ut till medlemmarna klubbens vision och värdegrund, säger Håkan Emqvist.

Tips! Se ett reportage med Håkan Elmqvist i Pitchavsnittet om klubbchefens utsatta roll: 

Peter Stenberg har varit klubbchef på Gävle GK i tio år och innan dess flera år på Älvkarleby GK. Han erkänner villigt att han tyckte sig kunna en del om arbetsmiljöfrågor innan de gick utbildningen.

– Men utbildningen blev en ögonöppnare. Innan var vi inte bättre än någon annan, säger han och menar att det numera borde vara en självklarhet för golfklubbar att jobba med arbetsmiljöfrågor.

Inte dokumenterat

– Egentligen är det en ickefråga om man ska jobba med arbetsmiljöfrågor eller inte eftersom det här bara måste finnas. Inte diskuteras, utan göras. Där måste ordförande och styrelse vara tuffa. Det ska inte vara OK att man ”inte har hunnit med”.

Peter Stenberg är både klubbchef i Gävle GK och vd i Gävle Golf AB, vilket gör att han är personligt ansvarig för arbetsmiljön för all personal anställd i driftbolaget, som sommartid är cirka 25 personer. Uppdraget kring arbetsmiljön har han delegerat till nuvarande course manager Lasse Nyholm, som gick arbetsmiljöutbildningen hösten 2019 i Falun.

– Egentligen har vi pratat arbetsmiljöfrågor varje dag i alla år men vi har inte haft det dokumenterat, utom närmast anhöriga och årlig genomgång av varje maskin, säger Nyholm och visar upp en pärm, där han kopierat anläggningens alla golfhål från banguiden och markerat riskfyllda områden. I pärmen finns även en krishandbok, en riskanalys, åtgärdsplan, närmast anhörig för varje anställd, och så vidare.

Sätta sig in i riskfyllda moment

– Den här pärmen går jag igenom med alla nyanställda. De minns naturligtvis inte allt, och man får man vara på dem och påminna hela tiden, säger Nyholm, och säger att arbetsmiljöarbetet med att göra riskanalyser, etc, egentligen inte tar särskilt lång tid, men är något man främst jobbar med höstar och vårar.

Peter Stenberg anser att det är ett måste att klubbchef och banchef jobbar som ett team i de här frågorna eftersom det är främst på bansidan som de fysiska arbetsmiljöriskerna är höga.

– Kommer man i gång får man med sig personalen, annars är det lätt att man får dem emot sig. Vi sätter oss in i riskfyllda moment på ett annat sätt i och med att vi jobbar mer strukturerat med frågorna och har dokumentationen. Vi har haft incidenter under årens lopp på våra banor och kan bara tacka högre makter att inget hemskt har hänt, säger han och fortsätter.

– En olycka kan naturligtvis hända när som helst, även om vi vidtagit försiktighetsåtgärder och informerat banarbetare om riskfyllda områden, men skulle något hända vet vi i alla fall att vi inte har varit delaktiga i olyckan på grund av att vi slarvat.

Peter Stenberg visar sin digitala mapp på datorn med excel-filer och worddokument, som han förändrat så de passar just Gävle GK. Här ligger bland annat en krishandbok, riskanalys, åtgärdsplaner, introduktionshäfte för nyanställda.

Banorna stängda vissa morgnar

– I åtgärdsplanen grönmarkerar vi allteftersom vi har utförd åtgärder och vi sätter datum för när vi gjort uppföljningar i det kontinuerliga säkerhetsarbetet.

För att undvika risker för banarbetarna håller den ena 18-hålsbanan Avan stängd på måndagar till klockan 10, och likadant den andra 18-hålsbanan Gamla banan på onsdagar. En vecka i månaden förlängs den stängningen till kl. 15.00. Allt för att banarbetarna ska få genomföra vissa arbeten i lugn och ro. Det ger både trygghet och effektivitet i arbetet.

Men vissa områden är riskfyllda och är svåra att åtgärda. En sådan plats är hål 14 på Gamla banan. Utslagen från tee landar oftast på den höga kullen efter halva fairway. Greenen ligger på andra sidan kullen och går inte att se från tee.

– Här finns en reell risk att träffa den som klipper där greenen, antingen om man slår långt, eller om klipparen är på väg därifrån. Vi funderar på att sätta ut en skylt som markerar att klippning pågår, men vi behöver hitta en bra rutin för detta, säger Nyholm och Stenberg.

– En bra sak är att vi har börjat samarbeta med Anticimex. De gör en årlig genomgång av brandskyddet på maskiner och byggnader, tittar på el, brandsläckare, skräp som samlats runt byggnader, och så vidare. Vi planerar också en hjärt-lungutbildning för shop och restaurang.

Tre grundskolor kopplas till tre golfklubbar med start i höst: Hjulsta Grundskola (Viksjö golfklubb), Bäckahagens skola (Björkhagens golfklubb) och Mälarhöjdens skola (Haninge golfklubb). Redan tisdagen den 25 maj samlas lärare och skolledare för en digital kick-off som start på projektet.

Eva Krantz är projektledare för Golfbanan som utomhusklassrum och Spring i benen på Utbildningsförvaltningen Stockholms stad – satsningar som syftar till att få huvudstadens grundskolor och grundsärskolor att uppfylla läroplanens mål om minst 60 minuters rörelse per dag. Hon säger:

– Om lektionerna hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet. Skolan ska bidra till att alla elever ges förutsättningar att grundlägga en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet. En nivå på sextio minuters lättare och mer ansträngande fysisk aktivitet per dag beskrivs av forskningen som ett mål. Att vara ute är inne!

Golfbanan som utomhusklassrum är ett beprövat koncept. En pilotstudie genomfördes på Motala golfklubb 2018, där mellanstadieelever på Smedsbyskolan i Motala fick komma till golfklubben för undervisning utomhus. Det blev en skoldag på hösten och en på våren som avslutades med prova-på golf under ledning av klubbens tränare. Pilotstudien inom utomhuspedagogik genomfördes av STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och Spetsa vid Linköpings universitet. Målet var att undersöka vilka delar av en golfbana som kan användas som utomhusklassrum och utomhuspedagogik användes som ett komplement till traditionell undervisning i klassrummet. 

– Elever och lärare kunde därmed tillgodogöra sig alla positiva möjligheter som forskningen visar när det gäller variation och växelverkan mellan olika lärmiljöer, till exempel förbättrade skolprestationer, ökat samarbete, mindre stress, färre konflikter och ökad rörlighet, säger Maria Strandberg, direktör på STERF tillika forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

STERF har under 15 år forskat på hållbar anläggning och skötsel av grönytor. Nu flyttas fokus delvis från den finklippta delen av golfbanan till skogsbryn för skolundervisning, tillsammans med Svenska Golfförbundet, Stockholms stad och organisationen Skogen i skolan.

– Förutsättningarna för att lära ute minskar i takt med att staden förtätas, stadsnära grönytor försvinner och tätortsnära natur blir en bristvara. I det här sammanhanget är golfanläggningen en outnyttjad resurs för utvidgad pedagogisk markanvändning. Det finns många exempel på tätortsnära golfbanor som kan erbjuda värdefulla gröna, variationsrika ytor för undervisning utomhus och friluftsliv med inslag av natur- och kulturmiljöer under alla årstider. 

Att bidra med bättre förutsättningar för barns lärande och skolprestation kan vara en av golfens största samhällsnyttor, enligt Maria Strandberg.

– I potten ligger också ökad rörelse och fler unga som upptäcker golfen, en idrott som ger oss möjlighet att på ett unikt sätt kombinera idrott, friluftsliv och naturupplevelse – vilket många nya utövare upptäckt under pandemin som en mycket värdefull, hälsobefrämjande miljö.

Vill du veta mer om projektet?

Maria Strandberg, direktör STERF samt forsknings- och utvecklingschef Svenska Golfförbundet:

Mobil: 070-620 17 87
E-post: maria.strandberg@golf.se

Thomas Björn, Idrottens Kraft

Mobil: 070-230 24 84
E-post: thomas@idrottenskraft.se