Senaste nytt om hållbarhet

Film: Brama/Mattias Brännholm
Publicerad: Augusti 2018

All form av golfspel är avdragsgill friskvårdsförmån och
omfattas av friskvårdsbidraget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom den 12 januari 2018. Golfen som en del av friskvårdsbidraget började gälla från den 1 januari i år. För att kunna omfattas av förmånen krävs att du är anställd.

– Friskvårdsbidraget är bra på många sätt, bland annat för att det jämställer golfen med andra idrotter, men golf är friskvård för alla. Därför arbetar vi för att alla ska få chansen att upptäcka vår idrott och komma i rörelse hela livet, förklarar Annica Lundström, chef för Svenska Golfförbundets breddområde

Svenska Golfförbundet är en av Riksidrottsförbundets, RF:s, 71 specialförbund och är en del av RF:s strategi att gå från »triangel till rektangel«. Det innebär att få fler att röra sig längre och i bästa fall ägna sig åt ett livslångt idrottande. Det är en bärande del i RF:s framtidsdokument Strategi 2025 – resan till framtidens idrott.
– Forskning vid Karolinska Institutet visar att golfare lever upp till fem år längre än de som inte spelar golf. Vi försöker vara proaktiva och få viktiga grupper som läkare att tänka på golf som aktiv friskvård och därmed minska behovet av sjukvård. Lågintensiv idrott i allmänhet, och golf i synnerhet, borde skrivas ut på recept av läkare, säger Annica Lundström och fortsätter:
– Vi vet också att rehabiliteringen blir kortare tack vare golf, bland annat för strokepatienter, efter pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping. Det handlar inte bara om den fysiska delen, utan minst lika mycket om den psykiska – att bryta isoleringen och komma ut och träffa andra i liknande situation. Det sparar stora kostnader för landsting och regioner.

En utmaning med friskvårdsbidraget är normen på arbetsplatsen. En trendspaning är att främst medelålders personer på chefsnivå satsar på att bli elitmotionärer, vilket kräver både mängd och kvalitet i träningen.
– Risken är att lågintensiv aktivitet som promenad, golf, dans och bowling inte omfattas av normen om vad idrott och därmed friskvård är. Mer elitinriktad träning blir det som gäller.

Margareta Johansson är folkhälsochef på Örebro läns idrottsförbund som har en överenskommelse med Region Örebro län.
– I vårt uppdrag ingår att verka för en god, jämn och jämställd folkhälsa. Vi arbetar med att stötta idrottsföreningarna i att bedriva ett inkluderande arbete vad gäller fysisk aktivitet, den sociala dimensionen – att ingå i ett sammanhang och därmed uppnå psykisk hälsa – samt ett perspektiv av livscykel, att idrotta hela livet.
– I det sistnämnda ligger fokus i många idrotter på barn och ungdomar. Här är golfen ett föredöme med möjligheten att spela golf hela livet.

Så når golfen alla i samhället:

Barn- och ungdomar:

Golfäventyret är ett koncept som uppskattas av barn och ungdomar, men även äldre i takt med att det fått fäste på golfklubbarna. Du lär dig spela golf på 30-, 50-, 100- och 150-metersbanan, innan det är dags att gå ut och spela på stora banan.

Pensionärer:

En aktiv grupp inom golfen. Det finns runt 120 000 pensionärer som är medlemmar i en svensk golfklubb. Lomma kommun och Skåneidrotten är ett exempel på att locka fler. De driver tillsammans konceptet Senior Sports School där pensionärer är välkomna att lyssna på föreläsningar om olika idrotter samt prova på.

Funktionsnedsatta:

Golf för funktinsnedsatta ingår som en naturlig del i Svenska Golfförbundets verksamhet i form av bredd, tävlingstour och läger. Det senare tillsammans med världsstjärnan Herik Stenson som är ambassadör för handigolfen.

Text: Thomas Björn

Urban Rydin, näringspolitisk skatteexpert på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och boendes i Lund, slår fast följande direkt:
– Det är nog bra att vara lite envis om du ska driva en sådan här process.

Det började våren 2016. Urban Rydin fick en fråga på sitt bord att utreda och skicka in till Skatterättsnämnden, en myndighet under Finansdepartementet. Den tennisälskande skåningen, med flera SM-matcher i veteranklassen på sitt samvete, passade på att skicka med en fråga som rör golf – efter att ha konsulterat en golfande kollega.

– Det har alltid retat mig att golf, ridsport, segling och utförsåkning varit exkluderade från friskvårdsbidraget. Vi gjorde en liten luring och frågade bara på en del av golfen, spel på pay and play-bana och drivingrange. Att fråga om allt spel kändes inte meningsfullt, förklarar Urban Rydin.

Skatterättsnämnden gav ett positivt förhandsbesked, som dock överklagades av Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD.

HFD:s dom i slutet av 2016 gav Skatterättsnämnden bakläxa med motivering att det »inte avsåg någon konkret situation eller något avtal som avsåg viss varaktighet«. Urban Rydin gick då tillsammans med Svenska Golfförbundet in med en ny förfrågan i början av 2017. Där hänvisades till tre konkreta fall på två golfbanor i Skåne, Örestads Golfklubb och Vallgårdens Golfklubb Åkarp. Även denna gång gav Skatterättsnämnden ett positivt förhandsbesked, och även denna gång överklagade Skatteverket till Högsta förvaltningsdomstolen. Den här gången gick dock HFD på Skatterättsnämndens linje och därmed blev golf, tillsammans med ridsport, segling och utförsåkning en del av friskvårdsbidraget.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut kom fredagen den 12 januari i år. På kvällen låg Urban Rydin i familjens övernattningslägenhet i Göteborg och vilade. Då ringde telefonen. Det var Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Hon ville diskutera hur domen skulle tolkas.

– Skatteverket har varit positivt till både mig och LRF under hela den här processen, trots överklaganden. Det visar inte minst det snabba agerandet när domen kom. Skatteverkets tolkning skickades ut redan några dagar senare.

– Skatteverket är en av Sveriges absolut bästa myndigheter. Jag vet, för jag har arbetat där i åtta år, säger Urban Rydin.

Att familjen Rydins övernattningslägenhet ligger i Göteborg är ingen tillfällighet. Dels arbetar den ene av två söner med utveckling av bilar på numera Kinas största biltillverkare Dongfeng, dels har Urban Rydins stora intresse för släktforskning visat att han är släkt i rakt nedstigande led med Carl Wilhelm Röhss, industriman i Göteborg som gjorde sig en förmögenhet på trä, järn och järnväg i slutet av 1800-talet. Carl Wilhelm Röhss gifte sig aldrig, men det hindrade honom inte från att skaffa fem barn under 20 år med fröken Amalia Rydin. Att det aldrig blev giftermål får förmodligen tillskrivas att fröken Rydin inte hade den ställning som krävdes för att äkta en framstående industriman. Tiderna förändras. Dessbättre.

– Man kan säga att jag är förlängningen av en skandal, säger Urban Rydin med en blandning av ironi och stolthet i rösten.

Carl Wilhelm Röhss förmögenhet lade grunden till en donation år 1901 på 250 000 kronor till Göteborgs stad, som använde pengarna som en grund till ett nytt museum med inriktning på mode, design och konsthantverk, Röhsska museet.

En skandal är det också att golf, liksom ridsport, segling och utförsåkning inte varit en del av friskvårdsbidraget som infördes 1988, enligt Urban Rydin.
– Det är både omodernt och diskriminerande.

Att ingen riktigt seriöst drivit frågan i domstolarna tidigare har Urban Rydin en teori om.
– Det kanske har saknats både kunskap och energi. Och som jag sa tidigare, du måste vara
ganska envis…
Vad det betyder för golfen som idrott och bransch är dock rådgivaren Rydin mer säker på.
– Att förutsättningarna för att få fler att börja spela golf ökar, dessutom delvis finansierat
av arbetsgivaren. Det borde innebära flera golfare i Sverige.
Processen med att få golf som avdragsgill friskvårdsaktivitet till trots, Urban Rydin kommer att bli tennisen trogen.
– De flesta sporter är en utmaning att lära sig när du är ny. Golfen är inget undantag, tvärtom.

Han är 63 år och närmar sig pension. Kanske ett bra tillfälle att börja spela?
– Nej, jag ingår i rörelsen VP – Vägra Pension. Jag vill fortsätta att bidra till att göra skillnad på arbetsmarknaden ett bra tag till. Det är en del av glädjen med den här processen. Den har gett oss chansen att visa hur vi på LRF arbetar, långsiktigt, seriöst och med stort tålamod. Det är också värt en hel del för både mig och företaget.

Som tack för väl uträttat förvärv blev Urban Rydin och hustrun Ewa bjudna till Svenska Golfförbundets årsmötesmiddag i Stockholm i slutet av april, tillsammans med LRF:s näringspolitiske chef med hustru. På middagen fick Urban Rydin en överraskning. Han tilldelades Tumbastipendiet.
– Den inbjudan och middagen uppskattar jag oerhört mycket. Det är en stor ära att få Tumbastipendiet. Det stärker mig i mitt arbete att göra skillnad i skatterätten, säger Urban Rydin.

Beslutet skapar en rad nya möjligheter, främst för golfklubbarna. Dels bör det leda till att befintliga golfspelare inspireras till att träna och spela mer, vilket ger både ökade färdigheter och nya pengar till golfen. Dels bör det leda till att nya grupper hittar till golfen genom att deras arbetsgivare nu också kan ge friskvårdsbidrag för golf.

Från SGF försöker vi nu inspirera golfklubbarna till aktiviteter kring friskvårdsbidraget, där ett råd är att samtala med arbetsgivare på orten om deras behov av att få personalen att röra på sig. Uppstår intresse kan klubben skapa skräddarsydda lösningar i form av golfspel som erbjuds till alla anställda. Några klubbar som lyssnat på det rådet är Carlskrona GK, Göteborgs GK och Umeå GK, som du kan läsa mer om i det här numret som vi till stor del ägnar åt friskvårdsbidraget.

Den stora vinnaren är ändå samhället. Vi är en halv miljon svenskar som redan spelar golf, vilket resulterar i att vi promenerar allt från några kilometer till flera mil i veckan under säsong. Potentialen är dock betydligt större än så, och enligt undersökningar från Orvesto och United Minds är ytterligare en miljon svenskar positiva till att börja spela golf om "förutsättningarna är de rätta". Detta gäller inte minst gruppen äldre, där golfen nu med friskvårdsbidraget kan få fler i rörelse hela livet.

Golfens dag den 26 maj var ett utmärkt tillfälle för en golfspelare att ta en kompis i hand och följa med till närmaste klubb, prova på och förhoppningsvis bli en del av en av Sveriges största friskvårdsrörelser. Golfens dag är även nästa år ett utmärkt tillfälle för golfklubben att bjuda in lokala beslutsfattare, för att visa upp vilken nytta golfen gör i samhället vad gäller miljö, hälsa och ekonomi.

Gunnar Håkansson, generalsekreterare Svenska Golfförbundet

Du har varit klubbchef i bara två år – och redan den här utmärkelsen. Rekordkarriär?
– Nja, jag är ju inte helt ny. Jag har suttit i styrelsen i klubben i tio år, varav som ordförande i tre, så jag hade bra förutsättningar när jag började.

Vad utmärker en bra klubbchef?
– Att vara flexibel, på tå, uppvisa entreprenörskap, vända problem till möjligheter, ha en nära relation med medlemmar, gäster och partners – och generera intäkter!

Stugby med 5 000 övernattning, ställplats för 15 husbilar/husvagnar, padelbana, livsstilsboende, nytt hotell till sommaren, samverkan med andra idrottsföreningar, ett lyckat skidlopp i mars, socialt engagemang för ungdomar med något brokigt förflutet som lett till anställningar på klubben... Vad är du mest stolt över?
– Inget slår att se en ung människa som kommit en smula på sned i tillvaron få rätsida på sitt liv. Det är oerhört stimulerande! Socialt engagemang och breddtänk är förvisso inget nytt för oss, vi är en klubb som avdramatiserat vad en golfklubb är, utmanat normen och gjort golfanläggningen till en samlingsplats för alla Lindesbergs kommuns 25 000 stolta invånare, varav hälften bor i tätorten.

Någon eller några du vill tacka?
– Ja, styrelsen i Lindesbergs golfklubb - en modern, kompetent, nyfiken och lyhörd styrelse som lagt fast en strategi för de kommande fem åren som ger mig handlingsfrihet – alla medarbetare på klubben, förstås, vars ansvarstagande gör att jag kan röra mig fritt och bygga relationer med medlemmar, gäster och partners, samt min underbara familj som hela tiden finns vid min sida på det här fantastiska äventyret som någon kallat "att driva golfklubb."

Text: Thomas Björn

Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

TEXT: Thomas Björn

Årstafältet genomgår just nu en förvandling från ett delvis "passivt" grönområde till en aktivitetspark med möjlighet till bland annat spontanidrott, samt 6 000 bostäder i fyra etapper med inflyttning 2020–2023. Årsta Golf, med 140 000 besök om året, utgör till ytan cirka tre hektar. Den tilltänkta aktivitetsparken planeras till 30 hektar. Ändå får inte Årsta Golf plats enligt den plan som arbetats fram av stadsbyggnadskontoret samt klubbats i kommunfullmäktige.

– Stadsbyggnaden i Stockholms präglas av tradition och feghet, och av Socialdemokraternas tro på att aktivitet och folkliv skapas av tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret. Så är det inte. Det görs av människorna i staden. Vi politiker ska skapa förutsättningar för människor att utöva sina intressen, slår Karin Ernlund fast och fortsätter:

– Jag har varit på Årsta Golf ett par gånger och sett vilken härlig blandning av människor det är. Barn och unga från den intilliggande skolan, folk som slår bollar på rangen på väg till och från jobbet, äldre... Jag blir lika glad varje gång jag cyklar dit – och slås av hur nära det är till city.

Resursteamet i Globen (Stockholm), Täby och Sollentuna ser dessutom till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning får chans att träna golf på Årstafältet.

Äldre är en grupp som Centerpartiet vurmar extra för.

– Vi talar ofta om barn och ungdomars idrottande, och det är bra och viktigt. Gruppen äldre och deras idrottande talar vi mer sällan om. Det är synd. Här spelar golfen, Sveriges näst största idrott sett till antalet utövare, en stor och viktig roll, inte minst ur folkhälsosynpunkt. Golf är en populär idrott för äldre.

Men varför driver en ung centerpartist frågan om golfens rätt att få vara kvar på Årstafältet när hon inte ens spelar golf?

– Jag brinner inte för golfen, jag brinner för Stockholms stad, invånarnas rätt till aktiva grönytor och chans att få utöva sina intressen. Vi bygger Stockholm underifrån, utifrån invånarnas vilja. Om jag får bli lite filosofisk ligger det faktiskt i Centerpartiets DNA. Partiet bildades för drygt hundra år sedan som ett uppror från bönderna gentemot politikerna, om rätten att få styra sina liv utan alltför mycket inblandning.

Stockholms stad är på väg till en miljon invånare och regionen till tre.

– Behovet av att utveckla grönytor där många grupper i samhället verkligen vill vara och utöva sina intressen ökar när staden växer. Att ta bort en plats som har över hundra tusen besök om året är fel. Dessutom har dagens Årsta Golf redan färdiga faciliteter som omklädningsrum och toalett, inget behöver byggas, och kan användas för skidåkare på vintern när rangen och banan är stängd. Det blir därmed en plats för aktivitet året om.

Men bostäder då, är det inte viktigt att folk har någonstans att bo?

– Jo, men i det här fallet står inte golfanläggningen mot bostäder. Det handlar om att låta golfanläggningen vara kvar för att skapa en aktiv park och ge fler chansen att spela golf. Den är tillgänglig för alla tack vare cykelvägar, tvärbana och buss, och om några år även tunnelbana.

Centerpartiet har tillsammans med sina allianskollegor motionerat om att utreda frågan om det är juridiskt möjligt att låta Årsta Golf vara kvar utifrån den detaljplan som antogs av kommunfullmäktige 2015. Svaret kom nyligen från exploateringskontoret. Det var inte positivt. I höst är det val.

– Om jag kan garantera att Årsta Golf blir kvar om det blir maktskifte i Stadshuset i höst? Tyvärr inte, men jag kan garantera att jag kommer att fortsätta jobba för det.

TEXT: Thomas Björn

1. Utveckling bäst i väst

För Göteborgs Golf Klubb passar friskvårdsbidraget som hand i handske. Klubbens medlemsundersökning visar att området spelutveckling hade stor potential – och nu förverkligas det.

Direkt när domen från Skatterättsnämnden kom, 12 januari, och Svenska Golfförbundet tolkat domen någon vecka senare, skred Göteborgs Golf Klubb till verket. Fyra friskvårdspaket togs fram och lades upp på klubbens hemsida:

Friskvårdspaket 1: Träningskortet (klippkort grupplektion), 1 000 kr.
Friskvårdspaket 2: Lektion 3x45 min 2 000 kr.
Friskvårdspaket 3: Lektion 5x45 min 3 000 kr.
Friskvårdspaket 4: Lektion 10x45 min 5 000 kr.

Att paketen har fokus på träning är naturligt. I klubbens medlemsundersökning från förra året, Players First, visade svaren att området spelutveckling hade störst potential att utvecklas.

– Intresset för friskvårdspaketen har varit positivt och vi har också sålt ett antal, mestadels Friskvårdspaket 4. Det var ganska väntat att våra medlemmar skulle gilla just det, säger Ola Lindgren, idrotts-ansvarig i Göteborgs Golf Klubb och fortsätter:

– Det var superbra agerat av Svenska Golfförbundet att tolka beslutet så snabbt, och skicka ut tolkningen bara någon vecka efter beslutet. Det gav oss chansen att skapa paket, och marknadsföra dem, direkt.

Göteborgs Golf Klubbs idrottsansvarige tror dock att 2018 blir ett "prövoår" för friskvårdsbidraget vad gäller golfen.

– Intresset kommer säkert att vara stort, men jag tror att de flesta redan har intecknat sitt gymkort av gammal vana. Nästa år däremot kommer det att lossna, så vi provar oss fram till september, oktober då vi sätter in alla resurser på att marknadsföra paketen inför 2019. Ola Lindgren tror också att beslutet att låta golfen omfattas av friskvårdsbidraget kan få positiva effekter på längre sikt.

– Det här är ett centralt beslut som har alla möjligheter att spilla ned på politikerna på lokal nivå, som då kan upptäcka fördelarna med golfen inom en rad olika områden. Det kommer vi golfklubbar att kunna ha nytta av.

Friskvårdsbidraget ger också golfklubbarna en chans att bearbeta företagen ännu mer. Göteborgs Golf Klubb skräddarsyr paketför företag och deras anställda med bland annat gruppträning.

– Om jag var chef på ett företag skulle jag tycka att det är bra att personalen får en friskvårdsaktivitet där de också kan umgås tillsammans under trivsamma former. Där är golfen perfekt!

Ola Lindgrens råd till klubbar som inte kommit igång ännu med att paketera och marknadsföra träning och spel i olika former är lika enkelt som rakt:

– Det är inga konstigheter, det är bara att skapa ett eller flera erbjudanden och köra igång!

2. Nybörjarna i fokus

Carlskrona Golfklubb använder friskvårdsbidraget till att erbjuda friskvårdspaket med variation – och att satsa på nybörjarna.

Small, Medium och Large är Carlskrona Golfklubbs benämning på de paket som grundar sig på friskvårdsbidraget.

Small: Rangekort 1 100 bollar, uppmätning slaglängd (TrackMan) och temakurs närspel, 500 kronor.

Medium: Årskort rangen med obegränsat antal bollar eller rangekort 1 100 bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner, 1 500 kronor.

Large: Årskort rangen obegränsat antal bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner eller årskort på rangen med obegränsat antal bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar, Sänk din score vår- eller höstblock och coaching på banan 4 hål, 2 500 kr.

– Vi gjorde en minienkät bland våra medlemmar redan efter Skatterättsnämndens positiva förhandsbesked förra året, så vi låg i startblocken och kunde lansera våra friskvårdspaket dagen efter Skatteverkets tolkning, berättar Henrik Swärdh, PGA Head Professional på Carlskrona och fortsätter:

– Minienkäten visade att de flesta har som högst 2 500 kronor i friskvårdsbidrag, och vissa fall som landstingsanställda endast 500 kronor. Därför är våra friskvårdspaket prissatta lite lägre. Det är ingen idé att ta fram ett friskvårdspaket på 5 000 kronor när ingen får ersättning för det från arbetsgivaren.

– Genom att satsa på spelutveckling, istället för att sänka spelavgiften som en del av medlemsavgiften, ökar chansen att få in nya pengar till både klubben och golfen i stort.

Carlskrona GK gör en extra satsning på nybörjare, utifrån friskvårdsbidraget – både ordinarie utbildningspaket och skräddarsydda där företag kan utforma ett "eget" paket som passar de anställda.

– Här märker vi ett stort intresse, men det är ändå upp till arbetsgivaren att bestämma. Det gäller för oss som klubb att arbeta med prissättning, innehåll och rätt argument, säger Henrik Swärdh.

3. Bidrag ger ökad boom

Klubbarna i Umeå upplever en golfboom sedan ett år tillbaka med rekord i antal nyutbildade. 2018 ser ännu ljusare ut tack vare friskvårdsbidraget.

Umeå Golfklubb utbildade över 200 golfare inklusive ungdomar förra året.

– Anledningen till golfboomen är svår att säga, men det kan vara en kombination av en bra ungdomsverksamhet, Henrik Stensons framgångar och det faktum att vi syns mycket i lokalpressen efter att herrlaget deltagit i Lag-SM för första gången sedan 1999 och att vi efter flera års uppehåll har ett damlag i seriesystemet, säger Mathias Ferry, tränare/pro i Umeå Golfklubb.

Siffrorna i grannklubbarna Umeå Sörfors GK och Norrmjöle GK är inte riktigt lika höga, men nära nog och rekordsiffror även för dem

sedan "det glada 80-talet". Nu gnuggar Umeåklubbarna händerna och hoppas på en fortsatt golfboom tack vare friskvårdsbidraget.

Umeå GK satsar på tre paket i olika nivåer, 2 500–3 500 kronor bestående av privatlektioner och rangekort, och i två av paketen även spellektion på banan.

– Vi har väntat på att golf ska omfattas av friskvårdsbidraget, legat i startgroparna för att kunna erbjuda olika paket och försökt vara proaktiva. Vi vill öka intresset för spelet golf. Att bara dela upp medlemsavgiften i en medlemsavgift och en spelavgift, varav medlemmarna kan använda den sistnämnda för friskvårdsbidraget, är ingen bra väg framåt för golfen. Fler lektioner och mer utbildning är bra för spelarna, tränaren och klubben.

Därutöver erbjuder Umeå GK även speciella paket till företag.

– Vi började med det redan förra året och märkte ett visst intresse. Vi tror att intresset kommer att öka under året och att vi får se en ännu större ökning nästa år. I år har många redan hunnit köpa sitt traditionella gymkort, men från och med nästa år hoppas vi att det bara är golf som gäller, säger Mathias Ferry.

TEXT: Thomas Björn

Ja som skattefri personalvårdsförmån

- All form av golfspel. Beloppsgränsen är 5 000 kronor på årsbasis och 1 000 kr för enskild aktivitet.

- Lektioner och utbildningar inklusive nybörjarkurser. Även andra former av utbildningar kopplat till golf.

- Egen träning på rangen.

- Individuell inriktning i kost- och motionsfrågor.

- Spelrättsavgiften.

- Greenfeeavgiften.

Nej till det som inte är skattefri personalvårdsförmån

- Medlemsavgiften.

- Personlig tränare.

- Tränings- eller motionsredskap.

- Deltagaravgifter i tävlingar.

- Lyxpaket (innehåller annat än sådant som kan kopplas till motion eller friskvård av enklare slag).

Att tänka på

- Skilj tydligt på medlemsavgift och spelrättsavgift.

- Maxbeloppet är 5 000 kr/år.

- Arbetsgivaren måste erbjuda golf till alla anställda.

- Arbetsgivaren bestämmer vilka aktiviteter som företaget accepterar samt maxbeloppet inom 5 000 kr/år.

Så tycker förbundet

"Svenska Golfförbundet förordar att klubbarna arbetar för att friskvårdsbidraget används till mer träning och spel. Det ökar spelupplevelsen och skapar nya intäktsmöjligheter för klubbarna. Frågor om hur friskvårdsbidraget får användas inom golfen, rekommenderar vi klubben att hänvisa till skatteupplysningen", säger Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare i Svenska Golfförbundet och den som ansvarar för implementeringen av friskvårdsbidraget.

Varför besökte du Hässelby Golf?

– Jag ville slå ett slag för att människor med funktionsnedsättning också ska känna sig välkomna till golfklubben. Hässelby Golf gör ett fantastiskt arbete med den här gruppen. Det vill jag se på fler golfbanor i Sverige.

Du planerar en turné på ett 15-tal golfbanor i år med filmfotograf och stillbildsfotograf. Hur kommer det sig?

– Jag vill visa vad golfen kan åstadkomma i samhället och lägga upp det på sociala medier och sprida vidare. Att golfen är till för alla oavsett vem du är eller vad du har med dig i bagaget. Den glädje jag fick uppleva tillsammans med dessa underbara handigolfare på Hässelby Golf borde alla golfare få uppleva.

Foto: Björn Andersson

Vad betyder golfen för dig?

– Att jag fortfarande kan utvecklas och bli bättre, trots att jag fyllt 55. Det är inte många idrotter som kan erbjuda det. Golfen är en idrott där mycket som jag tycker är viktigt finns med, som mötet med människor, att få vara ute i en vacker miljö och emellanåt tävla. Det är en härlig kombination!

Golfen omfattas av friskvårdsbidraget sedan januari i år. Hur delaktig känner du dig i det?

– Jag känner mig mycket delaktig! Jag lade min första motion när jag kom in i riksdagen 2006 både vad gäller golfen och ridningen, och jag säger »äntligen«. Det var hög tid nu – och svenska folket har fått vad de vill ha.

Varför dröjde det så länge?

– Jag tror att det har funnits fördomar mot de här idrotterna. Men nu har man insett att de är folksporter.

Ditt råd till dina politikerkollegor i kommunerna när det gäller kontakter med golfklubbarna?

– Jag tänker tvärtom, att golfklubbarna borde kontakta kommunerna. Jag tror att det finns otroligt mycket att göra tillsammans för exempelvis nyanlända, funktionsnedsatta och Märta, 68.

TEXT: Thomas Björn

Forsbackas golfbana ligger nyvaken denna tisdagseftermiddag i slutet av april i väntan på att golfsäsongen ska börja. En efter en börjar de trilla in i det ståtliga klubbhuset, en träbyggnad från 1800-talet, representanterna från Årjängs Golfklubb, Åmåls Stadshotell, bed & breakfast-stället, kommunens turistenhet, hotellet i intilliggande Bengtsfors, kommunikationsbyrån, marknadsföringskonsulten samt lokala bilhandlaren med tillhörande verkstad.

Tillsammans utgör de Affärssamverkan Golf, en sammanslutning av företag i Åmål och Årjäng som gått samman för att hjälpa varandra att bättre ta vara på möjligheten med golfturism till gagn för alla i det lokala näringslivet. Forsbacka Golfklubb i Åmål och Årjängs Golfklubb i Årjäng är naven i den satsningen.

– Varje greenfeespelare som kommer utifrån berör upp till sex företag i närheten i form av hotell, bed & breakfast, bensinstationer, mataffärer, taxibolaget och till och med bilverkstaden förklarar Birgitta Hansen, pro på Forsbacka GK som tagit initiativ till och driver affärsnätverket tillsammans med Örjan Gustavsson, ordförande i Årjängs GK.

– Vi ligger bara tre mil från norska gränsen så det är många norrmän som kommer och gästspelar hos oss. Det är en naturlig grupp att vända sig till, men även göteborgare och stockholmare är förstås välkomna. Vi har bra banor, hög tillgänglighet samt bra och billigt boende, säger Örjan Gustavsson och Birgitta Hansen fyller i:

– Och vacker natur! Det finns mycket att göra som att vandra, paddla kanot och åka på Dalslands kanal. Därmed kan vi locka även familjer där kanske inte alla spelar golf. Det finns något att göra för alla i familjen.

Tack vare 800 000 kronor från EU (Leaderprojektpengar) har en förstudie gjorts om förutsättningarna för de båda orterna att hävda sig på golfturismmarknaden i Sverige som omsätter cirka två miljarder kronor om året.

Studien tar fasta på möjligheterna för det lokala näringslivet att jobba tillsammans och ge varandra affärer. Idéerna flyger och far i luften. Möjligheten för andra än golfklubbarna att boka starttider i GIT, Golfens IT-system, verkar vara frågan som ska få Pandoras ask att öppna sig.

Lasse Orava är ny ägare av Åmåls Stadshotell. Han har just flyttat till den i filmsammahang kända orten (Lukas Moodyssons »Fucking Åmål«) tillsammans med hustrun Elisabeth. Med sig i bagaget har han bland annat 29 år som sälj- och marknadsansvarig inom besöksnäringen på olika hotell på Gotland.

– När jag kom till Gotland började jag med att försöka sälja hotellet. Det gick sådär. Då gick jag över till att sälja Gotland istället. Det gick mycket bättre för det skapade en positiv känsla och därmed också ett intresse att komma på besök och bo på vårt hotell. Jag tror vi behöver tänka likadant här. Att försöka sälja upplevelsen Åmål och Årjäng, säger Lasse Orava.

Vad tror då affärsnätverket om framtiden, låt oss säga på tre års sikt?

– Då är vi i full gång med samarbeten. Vi cyklar på golfbanan och det seglar optimistjollar på sjön. Knappt någon pratar svenska och alla säljer golfen som har blivit en besöksanledning.

TEXT: Thomas Björn

Solen kämpar sig igenom de mörka molnen när vi rullar över bron från Västerviks stadskärna till Storholmen där stadens store son Björn Ulvaeus, mannen bakom såväl Hootenanny Singers som ABBA, bygger bostadsrätter med båtplats för alla som vill doppa stortån i Östersjön. Det tycks vara fler byggkranar per invånare i ostkustens pärla än i Stockholm.

Småländska Västervik är helt klart en stad i förvandling. Antalet invånare ökar sakta men säkert och har precis kravlat sig över 36 000-strecket. Det ligger en doft av optimism och framtidstro över staden. Annat var det 2011. Svallvågorna efter Electrolux nedläggning och en allmän svacka efter världsekonomins härdsmälta hösten 2008 gjorde att det fattades 70 miljoner i kommunkassan. Då anställdes Anders Björlin som ny ekonomichef. Han fick börja med att ta fram osthyveln.

– Alla områden drabbades av besparingarna. Det var en tuff tid, säger Anders Björlin när vi vandrar runt bland schaktmassor och grävmaskiner på Västerviks Golfklubb i Ekhagen, för att uppleva områdets framväxt och förvandling. Björlins osthyvel gav snabbt resultat. Redan året efter, 2012, kunde han och övriga i kommunledningen visa upp ett överskott på 100 miljoner kronor. En förbättring på 170 miljoner på ett år.

Några år senare, 2015, blev Anders Björlin befordrad till kommundirektör, tillika vd och koncernchef. För handlingskraft, nätverkstänkande och ekonomiskt sinnelag är bra egenskaper hos den som är kommunens högste tjänsteman. Redan när han tog plats på ekonomichefsstolen 2012 hörde han talas om byggplanerna på Västerviks GK. Inte undra på. Peter Billberg, som tog över golfklubbens konkursbo 1996 tillsammans med partnern Joakim Sabel, hade direkt börjat fundera på finansiering för att kunna utveckla banan och därmed även klubben. Billberg är juristutbildad vid Lunds Universitet som spetsats med specialutbildning hos legendariske Mark McCormack, grundaren av International Management Group (IMG). Peter Billberg hade just jobbat på IMG:s svenska bolag under några år med ansvar för affärsavtalen för Europatourspelarna Pierre Fulke, Klas Eriksson, Adam Mednick, Mathias Grönberg och Ove Sellberg, och som ansvarig för Europatourtävlingen Volvo Scandinavian Masters tillsammans med tävlingens dåvarande vd CG Sandin.

– Liksom alla andra golfklubbar är vi i Västervik beroende av extraordinära intäkter för att kunna utveckla verksamheten. Att sälja mark till byggbolag för byggande av bostäder är en sådan intäkt, förklarar Peter Billberg, som lämnade in sitt första förslag till Västerviks kommun redan 2002.

Föga anade Billberg då att det skulle ta 15 år att förverkliga planerna och drömmen. Översiktsplaner, detaljplaner, exploateringsavtal, miljökonsekvensbeskrivningar, ändrad färg på majoriteten i Västerviks stadshus, tjänstemän som inte gick i takt med politikerna, ett visst mått av skepsis bland stadens styrande till »moderatbandyn på Ekhagen« och kanske också ett inslag av överentusiasm hos bestämde Billberg, gjorde processen både lång och tidskrävande. Men tidigare handbollsspelaren (Allsvenskan med Hellas), golfpron (Falsterbo och Arboga med flera) och entreprenören Peter Billberg är inte en man som viker ned sig i första taget. 

När det kommunala bostadsbolaget Västerviks Bostads AB fick en ny marknadschef i form av Susanne Hamilton 2009 som dessutom just börjat spela golf, såg Peter Billberg sin chans.

– Det var då det här projektet vände och jag insåg att nyckeln till framgång egentligen var det kommunala bostadsbolaget. När de styrande där och framför allt Susanne Hamilton och vd Sven-Åke Lindberg insåg möjligheterna för kommunen med nya hyreslägenheter i ett unikt läge, lossnade det. Mitt bästa råd till alla golfklubbar som funderar på att bygga bostäder på banan är att uppvakta det kommunala bostadsbolaget i ett tidigt skede.

Att många av de styrande åt, och fortfarande äter, lunch på golfklubben som ligger cirka fem minuters bilväg från centrum, har också varit en viktig pusselbit i att gå från idé till spaden i jorden. Knappt hade de hunnit få ned raggmunken förrän Peter Billberg var där och berättade om de fantastiska möjligheterna med byggprojektet för kommunens del. Att klä idéer i både ord och bilder kan Billberg, och han har drivit många projekt.

– Det är en skön känsla nu när vi är igång, säger Peter Billberg, när vi balanserar på den krossade stenen som bildar underlag till det som från februari 2018 ska bestå av bostäder.

Totalt ska det bli cirka 500 villor, radhus, bostadsrätter, hyresrätter och kanske till och med äldreboende när den tionde och sista byggetappen är klar år 2022. Bostäderna ligger bokstavligen mitt på banan. De som tecknar sig för boende vid de första hålen kommer att få vidsträckt utsikt över Östersjön med tillhörande marina. På kullen vid nuvarande övningsområdet kommer ett sexvåningshus att utgöra Västerviks nya landmärke – åtminstone för dem som kommer sjövägen. Västerviks Golf AB ansvarar för att förbereda marken för bostadsbyggande med hjälp av totalentreprenören Kanonaden, OBOS-Gruppen bygger och säljer och Västerviks kommun är en av beställarna, till att börja med av 40 hyresrätter till ett värde av cirka 70 miljoner kronor.

Anders Björlin är tydlig när han ska beskriva vad byggprojektet betyder för kommunen.

– När vi väl gick in i det här projektet bestämde vi att vi skulle vara en aktiv spelare. Bra bostäder i attraktiva lägen hjälper oss att rekrytera kompetent personal till såväl kommunens verksamhet som till alla de företag som visar på stark tillväxt i Västervik. Byggprojektet på golfklubben stärker definitivt Västerviks varumärke och vision »livskvalitet varje dag«.

Peter Billberg nickar och säger:

– När jag kom hit i mitten av 90-talet kändes Västervik som en öststatsstad där attityden var »ned med kapitalismen«. Idag finns det ett bra sjukhus, gott om småföretag som växer, politiker som både är positiva och pragmatiska och verkligen har gjort ett bra jobb, och en flygplats som är på väg att byggas ut. Det är ett enormt tryck i staden just nu.

Att driva ett byggprojekt av den här storleken innebär många utmaningar. En av dem är att bygga med hänsyn tagen till natur och miljö, där transporter är ett tungt inslag.

– Det krävs 3 500 lastbilar med släp för att få hit all schaktmassa som bildar underlag för bygget. Vi tänkte direkt att vi kan ju inte ha 3 500 lastbilar med släp som rullar genom staden, det blir för stor miljöpåverkan, och vi tänkte om. Nu tar vi istället schaktmassorna i närheten av banan bland annat genom att spränga berg. Det fungerar bra, förklarar Per Stalebrant, ansvarig för projektet på Kanonaden.

Om allt går som det ska och även de sista 90 000 kvadratmetrarna av totalt 250 000 blir kontrakterade och klara för bostadsbyggande, kan det ge Västerviks Golf AB en bra slant på banken. 

– Pengarna ska användas till bland annat ett nytt övningsområde och att asfaltera parkeringen och uppfarten till klubbhuset. Vi har en hel del andra planer också. För hur det än är, jag är golfnörd och bygget är egentligen bara ett sätt att finansiera utvecklingen av banan och klubben. Men det kommer att bli ett fantastiskt boende för både golfare och icke-golfare när det är klart, säger Peter Billberg.

Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

– Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

– När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

– Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

– Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

– När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

– De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

– Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

– Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

– Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

– Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

– Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

– Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.

Göteborg laddar inför 400-årsjubileet genom att förverkliga många av de idéer som göteborgarna har önskat. Samtidigt pågår en ständig stadsplanering som leds av stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

– Vi förtätar både i innerstaden och i alla stadsdelar och Göteborgs bebyggelse kommer närmare Göta Älv. Klimatförändringarna gör att vattennivåerna stiger och vi måste säkra vår stad med bland annat älvkantsskydd. Vi ligger i framkant när det gäller att förstå hur det påverkar stadsmiljön. 150 000 nya invånare beräknas bo i Göteborg år 2035. Det leder till en förtätning som ställer krav på vår vision om Göteborg som en »grön och nära« storstad som du kan uppleva i ögonhöjd.

Vad är viktigast att ta hänsyn till i nuläget?

– Miljöfrågor som luftkvalitet, buller och riksintressen för kulturmiljön, men också god tillgång till grönytor och vistelseytor. Där är barnperspektivet viktigt. Vi arbetar också för att integrera stadens olika delar, vilket rätt stadsplanering ska hjälpa till med. Det handlar om att vi ska bli en jämlik stad när det gäller tillgång till vård, skola och service. Det nya Älvstaden, utbyggnaden närmast Göta Älv, ska ha 25 000 bostäder år 2035. Den är ett exempel på hur vi för samman invånarna, där linbanan planeras gå från Masthuggskajen till Lindholmen på andra sidan älven

Vad är den största utmaningen?

– Att utveckla vår snabbt växande stad med hänsyn tagen till bostadsbristen, klimatet, de sociala förutsättningarna samt mobilitet och ökande digitalisering. Hur kommer exempelvis våra rörelsemönster inom staden att förändras med självkörande bilar och eldrivna bussar?

Var får grönytorna plats i förtätningen?

– Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden. Jubileumsparken i Frihamnen, en del av Älvstaden, är ett exempel. Vi har nyckeltal för våra grönytor när det gäller antal och storlek, så att vi kan leva upp till vår vision »grön och nära«.

Vad är du mest stolt över i stadsplaneringen?

– Bland annat hur vi arbetar med att bygga samman staden och stärka stadsdelarna genom att förenkla vardagslivet för de boende tack vare att vi planerar för närhet till kollektivtrafik, grönområden och samhällsservice. Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen är ett sådant exempel, där vi förtätar med bostäder, nytt torg, kulturhus, handel och idrott – och bygger om trafikleden till en tryggare stadsgata. Ett annat exempel är ombyggnaden av Gamlestaden till en förtätad stad med ett nytt resecentrum. Lägg därtill allt som händer kring älven, Karlaplatsen med Sveriges högsta hus, Frihamnen med en ny innerstad som tillför unika värden, och Masthuggskajen där vi förtätar nära vattnet och öppnar för promenadstråk längs älven förbi nya Skeppsbron intill centrum.