Senaste nytt om hållbarhet

Nergrävt under marken på en golfbana ligger ett avancerat nät som försörjer greener, fairways och tee med vatten. Bevattningssystemet är golfbanans nervsystem. Går något sönder kan det orsaka stor förödelse, särskilt en het och torr sommar.

Öjestrands bana byggdes 1992 och efter 26 år höll de gamla spridarna inte måttet längre. De spred inte längre vattenstrålarna som de ska, vilket gör att bevattningen inte nådde alla delar av exempelvis greenerna.

Personalen kläckte idén om spridarsponsorer i början av augusti 2018. Drygt en månad senare hade de tillräckligt med finansiering för att kunna byta ut 155 spridare.

– Så fort vi får in en ny sponsor köper vi in spridarna och gräver ner dem. Varje ny spridare kommer att göra underverk för banan i vår och nu har vi bara 161 kvar att byta, berättar banchef Erik Strandqvist.

Alla har kunnat bidra

De som sponsrat klubben är både företag, enskilda medlemmar och personal. De har sponsrat allt från ett helt hål, en hel green, eller med en så stor summan man känt att man kan avvara.

En av sponsorerna är medlemmen Hasse Engberg, som har en husvagn stående på klubbens campingplats i anslutning till banan.

– Det behövdes nya spridare och då får man hjälpa till. Det har blivit en liten grej. En kompis började och då kunde inte jag vara sämre, och nu är det många husvagnsägare som sponsrat, säger han lite skämtsamt.

Synlighet för spridarsponsorerna

Han har sponsrat de fem spridarna på 18:e hålets green och som tack har klubben monterat en plakett på spridarna med hans namn.

– Alla som sponsrat de större och dyrare fairway- och greenspridarna har fått sitt namn på spridarna eftersom de är stora nog att sätta en liten skylt på, förklarar Erik Strandqvist.

Klubben har också aktivt marknadsfört sponsorerna via sociala medier, och greppet har uppmärksammats av klubbar i hela landet.

Så gick det till

Spridarna för fairways och greener betalar klubben cirka 2 700 kronor styck för, och teespridarna kostar cirka 600 kronor. Till en green behövs ungefär fem spridare och en fairway kan behöva allt från fyra till tolv spridare, beroende på hålets längd.

Alla som velat vara med och stötta har kunnat sponsra ett helt hål, en green, en enda spridare, eller bara swisha en 50-lapp till en gemensam pott.

– Alla bidrar utifrån sina egna ekonomiska förutsättningar, förklarar Pär Magnusson.

Stort engagemang från personalen

Engagemanget hos personalen kring banans utveckling går inte att ta miste på. I höstas efter att banan hade stängt körde de en Sandmaster över hela banan. Den skär 15 cm djupa och tre cm breda spår som sedan fylls med lite grövre sand.

– Det blev 300 ton sand, och vi har sett effekten under den torra sommaren. I skårorna med sand har det varit grönt, och mellan har det varit lite brunare, eftersom sanden drar ner fukten i marken och behåller den, berättar Daniel Gottvall, bevattningsansvarig.

Klubben tar vattnet från sjön Öjen och pumpar upp till en damm och vidare ut på banan. Nu håller man också på att renovera bunkrarna.

– Vi såg i Players 1st medlemsenkät att det fanns ett missnöje hos våra medlemmar med bunkrarna, så nu håller vi på att kantskära bunkrarna, öka ytorna och byta ut sanden, berättar banchef Erik Strandqvist.

Text: Lena Lindström
Publicerat: September 2018

Att driva golfrestaurang är en oftast en utmaning, inte minst för små klubbar i glesbygd. Men för Micke Norman, klubbchef på Gagnefs GK, var inte det ett hinder. Snarare tvärtom.

– Det finns ingen annan restaurang eller pub i området, så egentligen är förutsättningarna att lyckas bra, säger Micke Norman som anställdes på Gagnefs GK i januari 2017, hans första jobb inom golfen.

Han verkar ha haft rätt. Sedan klubben tog över golfkrogen 2017 har omsättningen i restaurangverksamheten på klubben har ökat med ungefär 600 000 kronor och kan öka ännu mer innan året är slut. I medlemsenkäten Players 1st med 50 deltagande klubbar hittar man Gagnefs restaurang i absoluta toppskiktet.

Men hur kan Gagnefs GK lyckas med konststycket få andra klarar?

Köpte krögarens aktiebolag

Det hela började med att den tidigare krögaren sa upp avtalet förra våren. Micke Norman, som då var ny som klubbchef, hade drivit en hotell- och restaurangverksamhet i Karlshamn under fem år. Han såg en möjlighet och fick styrelsen och årsmötet att gå med att på driva restaurangen i egen regi och köpa den förra krögarens aktiebolag.

– Vi ville inte riskera föreningens pengar, förklarar Micke.

Steg två var att hitta en bra kock. Efter två månaders förhandlingar anställdes Crister Olsen som kökschef. Sedan dess har de varit ett radarpar.

– Vi gör det här tillsammans. Micke är bra på administration, skriver menyer och sådant, säger Crister, eller Crille som han kallas.

– Crille är grym i köket. Maten blandar jag mig inte i, där är han chef, säger Micke.

Skaldjursbuffé

Mickes erfarenhet av att driva restaurang och hotell har kommit väl till pass. Tillsammans med Crille, som är den stora idésprutan, bollas det idéer och fram kommer oftast trevliga och roliga event. När Crille säger att det behövs utrustning i köket, förstår Micke det och försöker hitta en lösning.

Första eventet var en skaldjursbuffé för endast 175 kr inklusive ett glas vin.

– Vi la oss prismässigt lågt och hade räknat på att vi skulle gå precis jämnt upp. Men det var viktigt att ha ett attraktivt pris för att locka gäster, förklarar de.

Använder Facebook

Kvällen blev en succé och därefter ordnades en temakväll varje månad hela säsongen, som avslutades med en oktoberfest.

– Och då hade vi så många gäster att vi var tvungna att hyra in ett partytält, säger Micke och nickar mot ett tält som står till vänster om verandan. I år har det permanentats.

– Vi har marknadsfört oss i det lokala annonsbladet, men framför allt använder vi oss av Facebook, där får vi en bra spridning. Där kan man också annonsera mot exakt rätt målgrupp, säger Micke.

Från verandan blickar man ut över 18-hålsbanan, som ligger vackert på en halvö vid Västerdalsälven. Micke Norman säger att klubben jobbar för att uppnå tre saker; en golfbana i bra skick, en golfkrog med god mat och service, samt ett gott bemötande från alla.

600 gäster på julbord

– Vi kan aldrig ha en mästerskapsbana, men vi ska ha en helt OK bana. Har man dessa tre saker på plats, då återvänder människor gärna hit, säger han.

Golfkrogen serverar dagens lunch som en buffé, alltid med en hemlagad rätt lagad från grunden, samt veckans pasta. Öppettiderna under juli är ungefär från 9–18. Direkt efter starten våren 2017 började antalet lunchgäster öka.

– Därför fortsatte vi att ha öppet under hösten, även när banan hade stängt, och till slut började gästerna efterfråga julbord. Så vi tänkte "varför inte" och till slut hade vi 600 julbordsgäster. Folk pratar fortfarande om julbordet så det fortsätter vi med även i år, men då ska vi att börja annonsera redan i september, berättar Crille.

På fredagar kör golfkrogen grillbuffé till lunch, och då blir det ordentligt fullsatt. Nästa steg är att börja med pizza.

– Det tror vi på stenhårt, säger både Crille och Micke.

Hjälps åt

Det låter som en framgångssaga, men både kocken och klubbchefen är noga med att poängtera att det inte bara varit en dans på rosor. Det har varit mycket hårt arbete och många långa timmar, säger de.

– Jag är inte rädd för att ställa upp om det behövs. Jag står i kassan, fyller på, eller diskar, viktigast är att vi hjälps åt. Simon, en av banarbetarna, hoppar också in som kökspersonal ibland, säger Micke Norman.

Text: Lena Lindström
Publicerad: September 2018

Åkersberga Golfklubb är en vacker kuperad parkbana i norra Stockholm, från klubbhuset ser man kyrktornet på Österåkers kyrka och trots närheten till storstaden infinner sig en känsla av avskildhet och lugn. Klubben har 18 hål plus en korthålsbana med fyra hål, drivingrange, övningsområde och klubbhus med reception, kansli, shop och restaurang under samma tak.

Klubbchefen Claes Berfeld kom till Åkersberga för snart två år sedan efter 14 år som vd på Huvudstaden Golf på Lindö Park. Sedan dess har klubben fått 400 nya medlemmar och det var också han som tog första steget när det gäller Vision 50/50.

– När jag fick mejlet med infon kring Vision 50/50 kände jag personligen direkt att det var rätt för oss. Jag tog upp det i styrelsen och det är inget vi ångrar. Det har varit en jättekul och spännande resa, säger Claes Berfeld.

– Vi har sett en direkt nytta och det är det absolut värt att lägga tid på programmet. Det har varit en riktig prioritering, framför allt eftersom det handlar om att behålla, men även om rekrytering.

"Varför då?"

Katarina Hansson, förändringsledare för Vision 50/50, gör sitt fjärde år i styrelsen, nu som vice ordförande. Hon jobbar till vardags med ledarskap och utbildning, och har varit medlem på Åkersberga GK i 15 år.

– När Claes födde tanken var min spontana tanke "Varför då? Vi var ju redan 50/50 i styrelsen och jag upplevde klubben som rätt jämlik. Men vi hade fullt förtroende för Claes och är en nytänkande styrelse, så vi gick med, utan att egentligen ha en aning om vad det handlade om.

Katarina Hansson berättar att det tog ett tag att förstå hur programmet fungerade.

– Det var nog först när vi var halvvägs in i rond ett som saker började falla på plats.

Ger en bra kompetens

Katarina Hansson ser det som en långsiktig process, att det inte handlar om några enkla lösningar, och använder tårtmetaforen för att förklara hur hon menar. Man kan toppa den färdiga tårtan med praliner, eller baka om hela tårtan från grunden.

– Vi i styrgruppen har gjort en resa med många tankar, diskussioner och hjälp av processledaren. När jag började spana började jag se med andra ögon och höra med andra öron och då såg jag andra saker. Hela utvecklingsprogrammet ger en bra kompetens på synen på människor och värderingar.

– När man fått mer kunskap börjar man även titta på andra idrotter. Jag har exempelvis aldrig tidigare funderat över att det kallas fotboll och damfotboll, säger hon.

Svårt att "baka om tårtan"

Katarina Hanson berättar att klubben under första året jobbat rätt mycket med "praliner" – konkreta men avgränsade projekt och åtgärder för mer jämställd golf.

– Vi har exempelvis anlagt tee 39 och renoverat restaurangen. I kulturenkäten såg vi att kvinnor ville ha en social miljö att umgås i, en myshörna. Vi bytte också krögare och såg över matsedeln. Nu har vi lite lättare rätter, mer sallader. Kulturenkäten visar också på vikten av att toaletterna, både på banan och i omklädningsrummen, hålls fräscha.

Hon erkänner att det blir betydligt svårare att baka om själva tårtan. En av klubbens största utmaningar är att det är ungefär lika många kvinnor som män som anmäler sig till nybörjarutbildningarna, men att de flesta kvinnorna slutat inom två år.

– Vad beror det på? Här tror jag det handlar om att inte bara jobba med det uppenbara, detaljerna, säger Katarina Hansson.

Åkersberga GK år 2020

– Vi har fortsatt med fadderverksamhet på fredagar. Vi vet av erfarenhet att nybörjare inte törs ta kontakt med faddrarna själva, så nu besöker faddrarna kurserna och går 9 hål med nybörjarna i anslutning till kursen. Sedan funderar vi på att arrangera sällskapsronder på fredagseftermiddagar. Vi ser också att många nybörjare söker sig till damkommitténs 9-hålstävling på torsdagar.

Klubben har skapat en referensgrupp av kommittéordföranden på klubben. De har haft ett par möten och fått komma med egna tankar kring Åkersberga GK år 2020. Nu i sommar har referensgruppen fått uppdraget att spana på klubbens verksamhet ur ett brett perspektiv.

Till hösten kommer styrelsen att hålla en strategikonferens och börja jobba med att förtydliga sin vision och mission.

– Vi har stor konkurrens från grannklubben och har funderat över hur vi ska profilera oss för att överleva. Vi ska vara den familjära, trevliga klubben, där vem som helst ska känna sig välkommen att spela, oavsett kön, ålder eller handicap, och då har vi saker att jobba vidare med.

– För oss handlar jämställdhet om att alla ska känna sig välkomna. Och där behöver vi i styrelsen och referensgruppen vara förebilder, säger Katarina Hansson.

Text: Lena Lindström
Publicerad: September 2018

Filmen: Klubbchefen Gary Cosford, pro Malin Landehag och tre "Redo för golf"-kursdeltagare om hur golfen behöver förstå, förändra och förbättra golfens mottagande och få fler att trivas och känna sig inkluderade.  

– Vi insåg snabbt att det hos oss handlar om attityder, hur vi beter mot varandra. Vi konstaterade att vi inte är en inkluderande klubb, om du inte redan tillhör ett golfgäng, säger förändringsledare Annika Gustavsson.

Vision 50/50 har för Nyköpings GK inte blivit en strikt genusfråga, utan handlar om att få alla att känna sig mer välkomna. Det har hela styrgruppen konstaterat. Därför har klubben tagit fram en gemensam värdegrund. Som nummer ett på listan står Allas rätt att vara med:

"Alla som vistas på vår anläggning är lika mycket värda. Klubben ska verka för jämställdhet och likabehandling. Vi ska bemöta alla medlemmar, medarbetare och gäster med respekt och omtanke."

– Vi har även på olika sätt tittat på uppförandekoderna på klubben och skapat nya bokningsregler. Då får vi en debatt och alla måste förstå varför. Vi har ett generationsskifte på gång där två världar ska kunna mötas och samsas på samma spelplan, säger Gustavsson.

Kändes naturligt

Nyköpings Golfklubb ligger lite utanför stadskärnan. En vacker allé leder upp mot prydliga reklamskyltar i en dunge på väg in mot klubbhusen i 70-talssnitt i vitt tegel. Här ligger två 18-hålsbanor i parkmiljö.

Redan innan klubben gick in i Vision 50/50 jobbade styrelsen för en jämn könsfördelning bland ledamöterna. Därför kändes naturligt att hoppa på utvecklingsprogrammet när chansen gavs, förklarar Annika Gustavsson.

– Det var aldrig någon diskussion om vi skulle vara med eller inte. Både klubbledning och styrelse ser att det är nödvändigt att få fler medlemmar till klubben för att kunna utveckla banorna och hålla hög kvalitet rakt igenom.

Styrgruppen ett utvecklingsforum

En styrka med Vision 50/50, menar Annika, är att styrgruppen blivit ett forum som träffas regelbundet och diskuterar klubbens utveckling på olika områden.

– Vi diskuterar utveckling av övningsområdena, om vi ska ändra spelformer, skapa familjepaket, ha barnpassning och försöka få en cykelbana hit ut för de som inte har tillgång till bil, berättar hon och fortsätter.

– Medlemmarna har också påtalat ett missnöje med det stora antalet tävlingar på klubben som tidvis gjorde det svårt att komma ut på banan, vilket lett till en minskning av tävlingsprogrammet i år.

En referensgrupp direkt

I maj 2017 bildades en styrgrupp med fyra styrelseledamöter samt klubbchef Gary Cosford, head greenkeeper Magnus Koinberg och klubbens pro Malin Landehag. De i sin tur skapade direkt en referensgrupp.

– Den skulle vara bred med både gamla och nya medlemmar, unga och äldre, och med både höga och låga handicap. Vi gick runt och frågade vanliga medlemmar och till slut hade vi tolv personer i referensgruppen, som vi har haft tre möten tillsammans med, säger Annika Gustavsson.

Referensgruppen har, liksom styrgruppen, gått alla hålen och ronderna i det webbaserade programmet.

– Det är sedan referensgruppen som kommit med synpunkter och åsikter som ligger till grund för det arbete vi gör nu framöver, säger Annika.

"Längst ner på näringskedjan"

Referensgruppens yngsta medlem Emma Andersson jobbar på kansliet. Tack vare sitt arbete i referensgruppen har hon fått ett stipendium av Zonta International.

– Det kommer jag att använda när jag åker på college i USA i höst tillsammans med min storasyster Erica, berättar Emma som tycker att hon lärt sig mycket av Vision 50/50-programmet.

– Det har varit jättebra. Som både ung och tjej står man längst ner på näringskedjan. Programmet har öppnat ögonen för hur det ser ut, både inom golfen och i omvärlden och jag hoppas att kunna vara med och förändra hur man beter sig mot varandra, att man börjar behandla andra som man själv vill bli behandlad, säger Emma och konstaterar det självklara.

– Golfen ska vara ett ställe där alla trivs.

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: Augusti 2018

Filmen: Klubbchefen Marcus Jonsson och tränaren Stefan Bjurhoff berättar om sina erfarenheter efter att ha anordnat klubbens första Redo för golf-kurs hösten 2017.  

Stefan Bjurhoff, PGA pro och Jessica Wallström, assisterande tränare, höll i kursen som var en mixad grupp med fyra män och två kvinnor. Gruppen träffades sex gånger över fyra veckor.

– Först var vi lite skeptiska. Vanligtvis ligger fokus på att träna svingar, men här ägnade vi mycket tid åt att lära känna personerna. Varje tillfälle inleddes med en pratstund och utvärdering av föregående träff. Deltagarna var väldigt nöjda med konceptet och nu har vi inlemmat sättet att tänka i våra ordinarie kurser, säger Stefan Bjurhoff.

Lyckorna GK ligger sju mil norr om Göteborg alldeles intill E6:an, en kuperad skogs- och parkbana i seaside-miljö med en stor driving range, övningsområden, korthålsbana, reception/shop, ett klubbhus som byggdes i mitten av 2000-talet med restaurang och veranda ut mot hål 18.

En klubb i ständig utveckling

Samma dag som Svenska Golfförbundet är på besök invigs ett nytt aktivitetshus, insprängt mellan utslagsplatserna på driving rangen, med juniorrum, swing studio och en puttingbana med chip-möjligheter.

– Den är i stort sett helt bidragsfinansierad, säger ordförande Hans Johansson och berättar om den färdiga masterplanen för banan, den sålda marken vid klubbhuset där det byggts lägenhetshus och den nya verkstadshallen.

Ändrade attityder ökar inkludering 

Hans Johansson förklarar att Vision 50/50 snabbt gick från att handla om enbart könsroller till den generella attityden mot varandra.

– Vi behöver bli mer inkluderande, säger Johansson. 

– Vi såg också en affärsmöjlighet i Vision 50/50 eftersom vi missar en stor marknad i och med att så många kvinnor slutar med golfen, fyller klubbchef Marcus Jonsson i.

Styrgruppen på klubben består av förändringsledare Eva, klubbchef Marcus, tränarna Stefan och Jessica samt damkommitténs ordförande Katarina Almström.

– Det har också varit viktigt att få till en större referensgrupp, en liten grupps tyckanden leder ingenstans, man måste ha fler med sig, säger Eva Bergqvist, som är van att leda den här typen av förändringsprocesser.

Kick-off med Carin Koch

I referensgruppen finns kommittéordföranden, hela övriga styrelsen och medlemmar, som anmält sitt intresse.

– Vi bjöd in till en kick off med Carin Koch, som SISU hjälpte oss att finansiera. Carin delgav oss sina tankar kring jämställdhet, vi bjöd på lunch och drog vad Vision 50/50 handlade om. Till slut hade vi en referensgrupp på ca 30 personer.

För Lyckorna GK är det viktigt att alla ska trivas, att man känner att man är en i gänget.

– Det har vi också informerat sponsorerna om hur vi jobbar och det uppskattas, satsningen ligger helt rätt i tiden, säger Eva Bergqvist.

Fortsättningskurser vägen in i gänget

För att få fler att känna sig som en i gänget kör klubben ett fortsättningskoncept kallat Redo för golf (mot hcp 36). Målgruppen är alla medlemmar på klubben med hcp 30 eller högre.

– Vi försöker ha en idrottsprofil på klubben, där träning ska vara ett naturligt inslag, och vi säger också till nybörjarna att 5–6 tillfällen inte gör en golfare, utan att det tar tid att lära sig spelet. Här kan de hitta spelkompisar och lära sig spelet och de här grupperna är alltid fulla, förklarar Stefan Bjurhoff.

Att Lyckorna rönt framgångar handlar enligt klubbchef Jonsson, om att klubben har egna anställda tränare, som kan schemaläggas utifrån klubbens behov.

– Fortsättningskurserna är bra på flera olika sätt. De skapar ekonomi för klubben, samtidigt som nybörjarna blir säkrare och säkrare i sitt spel och hittar ett socialt sammanhang. Det hänger ihop med om man fortsätter spela golf och bli medlem i klubben, säger han.

Viktigt att skynda långsamt

– Vi har resonerat mycket, framför allt kring attityder och beteenden och vi ska försöka få klubbens vision att innehålla andemeningen i Vision 50/50, men vi är fortfarande i planeringsstadiet. Det gäller att skynda långsamt, det här kommer att vara ett ständigt pågående arbete, säger Eva Bergqvist.

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: September 2018

– Jag ingick i referensgruppen på klubben och insåg att väldigt många tyckte som jag. Det känns därför väldigt stimulerande att delta ännu mer aktivt i utvecklingsarbetet, säger han.

– Genom att titta på resultaten i medlems- och kulturenkäten har vi insett att detta inte är ett könsfrågeprojekt. Det är snarare en allmän verksamhetsrevision som leder till olika former av utveckling. Enkäterna visade på många saker, som inte bara hade med män eller kvinnor att göra, utan mycket annat. Vi är duktiga på att rekrytera, men dåliga på att behålla, fortsätter Hans Ljung.

Redan hösten 2016 vid Smålands Golfförbunds Golfting bestämde sig Eksjö GK för att gå med i Vision 50/50.

– Då visste vi väldigt lite om vad det innebar, men vi var väldigt spända på vad som skulle hända, berättar Annica Ericsson, förändringsledare.

Arbetet gick i stå

De bildade en styrgrupp innan första Kick off-träffen i Växjö i maj 2017 och strax därefter en referensgrupp, med bland andra Hans Ljung. Men arbetet ganska snabbt i stå.

– Vi famlade och visste inte var vi skulle börja, alla kände att det var så extremt omfattande och vi höll våra möten gemensamt med andra Vision 50/50-klubbar. Först när vi bestämde oss för att fokusera på vår egna klubb, gå på spaning och dela in oss i arbetsgrupper med olika fokusområden, som arbetet tog ordentlig fart, säger Annica Ericsson.

"Vi behöver se över våra värderingar"

Eksjö Golfklubb är en av Sveriges äldsta klubbar och bildades redan 1938 av en grupp officerare. Sedan 1975 har klubben en 18 håls parkbana vackert belägen vid sjön Norra Vixen. På området finns en restaurang med en ny krögare för året, en reception med en liten shop samt en driving range.

– Vi är en gammal klubb och har sett att vi behöver se över våra värderingar och hur vi rekryterar medlemmar. De flesta golfklubbar har idag behov av ökande medlemsintäkter och blir vi bättre på att lyssna in och paketera golfen attraktivt även för målgruppen kvinnor blir det en stor vinst för många, säger Kristina Carlo, engagerad i Eksjö GK:s Vision 50/50-arbete och ordförande i Smålands GDF.

Till stöd för sin spaning har grupperna haft resultaten från undersökningsverktyget Players 1st, som gjort både en medlemsenkät och en kulturenkät.

– Vi har haft god hjälp av vår klubbrådgivare Sandra Tancred att ta fram analysunderlag och statistik, säger Hans Ljung.

Största insikten

Enkäten visade på låga siffror för klubbliv, restaurang och klubbhusområden. Men den enskilt största insikten var att många nya medlemmar hade svårt att hitta spelkompisar.

– Det var en stor ögonöppnare, säger både Hans Ljung och Annica Ericsson, som också är ordförande i damkommittén.

De tre olika grupperna som bildades fick därför varsitt prioriterat område:

• Bemötande, kommunikation och information
• Klubbens sätt att fungera: traditioner & ideal, tävlingar samt möjligheter att utvecklas som spelare
• Miljön: restaurang, klubbhusområdet

Grupperna har nu identifierat ett antal utmaningar och tittat på minst lika många lösningar. Parallellt har styrelsen jobbat med klubbens vision, verksamhetsidé och värdegrund.

Trycktestat värdeord

– Vi har satt upp ett antal nyckelord, som vi trycktestat på ett stort antal av de mer seniora daglediga medlemmarna och våra kommittéer. Nu ska vi förankra det hos övriga medlemmar, säger Hans Ljung.

Under säsongen 2018 har klubben jobbat för mer inkluderande tävlingsformer, att lotta ihop individuella spelare i scramble-lag, hellre än anmälan lagvis. Detta för att alla ska känna sig välkomna. Det finns också ett spelprogram för damer varje vecka under hela säsongen och till både damkommitténs och de seniora damernas +55 aktiviteter kan man anmäla sig utan att ha en spelkompis.

Klubben tittar på orange tee av samma kvalitet som övriga, och bankommittén har ändrat klipprofilerna för att passa fler hcp-grupper.

– Vi diskuterar också att införa hektometersystemet, säger Hans Ljung.

När är då Vision 50/50-arbetet slutfört?

– Det kommer det nog aldrig att bli, vi behöver hålla det här levande och fortsätta ha tänket under lång tid framöver, säger Annica Ericsson.

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: Augusti 2018

Se filmen från Motala GK, där eleven Moa Wetterberg, läraren Anna Cervin och klubbchefen Tomas Lind berättar om projektet. Läs en sammanfattning av filmen nedan.  

Golfen måste förtjäna sin plats i det urbana landskapet, och om golfen kan bidra till en bättre skolundervisning är det kanske den största samhällsnyttan vi kan göra.

På Motala Golfklubb får elever från Smedsbyskolan undervisning i naturen kring golfbanan. Projektet drivs av Spetsa vid Linköpings universitet och de nordiska golfförbundens forskningsstiftelse, STERF.

– Här binder vi ihop allt som utomhuspedagogiken står för. Barnen rör sig utomhus och får se sammanhanget, här finns det vi jobbar med och det skapar förståelse, säger Anna Cervin, lärare på Smedsbyskolan.

– Man får hjärta för naturen vilket i sin tur leder till hållbarhet.

Lärandet förbättras

Forskning visar att lärandet förbättras med utomhuspedagogik. Ökad koncentration, bättre lärande, bättre samarbete, fysisk aktivitet är några av vinsterna.

Ofta nämns bristen på tillräckligt stora och varierande grönområden som hinder för utomhusundervisning. Golfanläggningen kan erbjuda precis detta på de delar av golfbanan som inte direkt används i golfspel.

Ger legitimitet till golfanläggningen

Samtidigt visar annan forskning att golfbanor, framförallt i storstadsområden, på lång sikt är hotade i det moderna samhället. I framtiden kommer det inte fungera att använda så stora grönområden som en golfbana kräver, till att enbart spela golf. I Sverige finns det hundratals golfbanor med grönytor som skulle kunna användas till annat, utan att störa dem som spelar.

– Vi blev tillfrågade om det skulle vara intressant. Vi gör mycket med skolorna när det gäller gymnastikklasserna, så det här var ett naturligt nästa steg. Och det är mycket prat nu om vad vi kan göra med vår golfbana mer än bara golf, säger Tomas Lind, klubbchef på Motala GK.

Han berättar att klubben hela tiden letar efter andra aktiviteter för att utnyttja golfbanans stora grönytor.

– Vi vill känna att vi är en del av samhället, precis som en simhall är. Vi letar alltid efter nya områden, så att kan använda vår anläggning mer effektivt, säger Lind.

Golfgreen på skolgården

På golfbanan har eleverna också fått chansen att testa golf.

– Det är klar att vi informerar dem om att vi har träningsgrupper och prova på. Vi har sett att en del av ungarna har kommit till oss och nu är med i våra träningsgrupper, säger Tomas Lind.

Läraren Anna Cervin bekräftar elevernas intresse för golf:

– De ville ha en golfgreen på skolgården så att de kunde putta, så det finns ett intresse, absolut.

Mer om projektet Golfbanan som utomhusklassrum:

Handbok från STERF

Infosida om projektet – till golfklubbar

Infosida om projektet – till kommuner och skolor

Film: Brama/Mattias Brännholm
Publicerad: Augusti 2018

Se filmen från Söderhamn där Niklas Brodin, chef för fritidsenheten i kommunen och Tobias Grundin, klubbchef och tränare på golfklubben berättar om hur golfbanan mitt i stan gynnar hela orten.

1997 fick Ostkustbanan en ny sträckning. Bredvid den nya centrala tågstationen i Söderhamn fanns då ett outnyttjat grönområde som låg för nära spårområdet för att godkännas för bostadsbygge enligt bullerreglerna. Några år senare föddes idén till korthålsbanan. 

Låga trösklar in i golfen

Söderhamns Golfklubbs 18-hålsbana ligger åtta kilometer utanför stan och kommunikationerna dit är inte de bästa. Med en korthålsbana mitt i stan skulle fler kunna upptäcka golfen.

Niklas Brodin, chef för fritidsenheten på Söderhamns kommun ser golfbanan som en möjlighet för kommunen.

– Det är en tillgång för alla söderhamnare att kunna gå hit. Många gör det och fler skulle kunna göra det. En sådan här bana sänker tröskeln ännu mer att komma i kontakt med sporten och där den kommer med i ett sammanhang där man kan bedriva fyra timmar motion under trevliga former, säger Niklas Brodin.

Investeringen har betalat sig

Klubben tog själva investeringen på 1,5 miljon för korthålsbanan. Det var inget givet beslut, men i efterhand kan man se att det var och är en bra affär.

Korthålsbanan är en fantastisk rekryteringsplats. Trösklarna in till golfen är väldigt låga eftersom klubben erbjuder utlåning av golfklubbor och du får med dig en påse bollar. Det krävs inga förkunskaper utan är en plats att lära sig. Det är helt gratis och ingen registrering behövs – det är bara att dyka upp.

– Vi lockar in fler medlemmar till golfklubben som tar grönt kort, blir medlemmar och förhoppningsvis fortsätter med golfen och blir beständiga medlemmar hos oss. Det är den stora ekonomiska fördelen för klubben, säger Tobias Grundin, klubbchef och tränare på Söderhamns GK.

Uppskattning får resurspersonalen att växa

Det finns också andra fördelar med samarbetet. Kommunen står för skötsel och drift av lilla banan, med personal från deras resurscenter som får växa genom jobbet.

– Det som är extra bra med att resurscenter sköter det här är att personalen gör någonting som uppskattas så tydligt. Det är många som är här och använder banan och de som jobbar får credd direkt för att de sköter banan bra. Det är sådant alla människor behöver höra, säger Niklas Brodin.

Golf viktig för besöksnäringen

Golfklubben i sig är också en samlingsplats för näringslivet och en betydande del i kommunens besöksnäring. Klubben har årligen över 4 000 greenfeegäster och det ger ett stort avtryck där golfbanan kan användas som en arena för att marknadsföra andra aktiviteter i kommunen.