Senaste nytt om hållbarhet

Visit Värmland startade för fem år sedan. I organisationens besöksnäringsstrategi för 2014–2020 ingår fem temaområden: möten, vinter, evenemang, kultur och natur.
Våren 2015 började arbetet med ett interregionalprojekt med förkortningen IDA som står för internationalisering, destinationsutveckling och attraktionskraft. Projektet drivs tillsammans med Akershus, Hedmark och Östfold Fylkeskommuner i Norge med tema natur, kultur och evenemang. Där utgör golfen en viktig del, främst i naturspåret men även i kultur- och evenemangsspåret. Arbetet med golfen som en naturlig del av Värmlands destinationsutveckling började hösten 2016.

– De undersökningar vi tagit del av visar att golfare är bra besökare som reser mycket, konsumerar mycket och är relativt lätta att nå med marknadsföring, säger Andreas Norum, projektledare för IDA-projektet på Visit Värmland.

Tävlingen Femdagarsgolf har fungerat som ett parallellt spår i marknadsföringen av Värmland under alla år och sedan hösten 2016 är samarbetet tätare.

– Femdagarsgolf är ett fantastiskt initiativ och en bra anledning att resa till Värmland. Samarbetet med norska golfklubbar är också intressant, det ska vi utöka tillsammans. Bland annat inleder vi ett greenfeesamarbete över gränserna med tio svenska och sju norska golfklubbar. Femdagarsgolf är med och arrangerar en ny tvådagarstävling i Norge i år, en tävling som kan växa med ytterligare dagar och bli ett bra komplement till Femdagarsgolf, säger Andreas Norum.

Enligt Svenska Golfförbundets statistisk för 2014 spelades cirka 4 000 golfrundor i Värmland av gästspelare från Norge. Till det kommer besökare från främst närliggande landskap. Femdagarsgolfs deltagare bidrar enligt Riksidrottsförbundets evenemangsverktyg »Event Impact Calculator« med cirka 4,3 miljoner kronor i omsättning till landskapet varje år tack vare gästspel, boende, restaurangbesök samt inköp av bensin och andra varor. Som en relativt nystartad organisation med golf som en del av spåret destinationsutveckling har Andreas Norum en ödmjuk inställning till uppgiften.

– Det känns som att vi har mer att lära av duktiga destinationer som Skåne, Halland och Bohuslän, än vad vi har att lära ut. Tillsammans med golfklubbarna i Värmland, som redan idag är duktiga på att attrahera besökare bland annat via Femdagarsgolf, är jag säker på att vi kan utvecklas mer och göra golfen till en ännu större anledning att besöka Värmland.

Text: Thomas Björn

När världsstjärnan Henrik Stenson sänkte sista putten i British Open förra året, vann han inte bara Sveriges första herrmajor och den åtråvärda silverkannan The Claret Jug. Han fick också en summa pengar av British Open-arrangören, av R&A som segraren alltid får, till en verksamhet som ligger honom extra varmt om hjärtat. 41-åringen från Göteborg valde handigolf – för spelare med någon form av funktionsnedsättning.

Den 6–8 juli arrangeras Henrik Stenson Handicamp på Barsbäck Golf & Country Club utanför Malmö – en ny satsning för tolv handplockade handigolfare. The Open-segraren deltar själv som instruktör och inspiratör på campen parallellt med nya tävlingen Stenson Sunesson Junior Challenge som världsstjärnan arrangerar tillsammans med Fanny Sunesson, hans caddie under många år, och
Svenska Golfförbundet. Henriks assistent Sarah Skönby är också med i planeringen och genomförandet.

– Fanny och jag har haft mycket roligt tillsammans under så många år, och vi känner varandra utan och innan. Alla i teamet kring tävlingen och Stenson Handicamp är taggade och beredda att jobba hårt för att det ska bli en succé, säger Skönby.

156 juniorer anmälde sig redan det första dygnet till juniortävlingens fyra klasser: pojkar respektive flickor 13–16 år och 17–21 år. I skrivande stund (maj) är över 360 anmälda men max 78 får vara med, spelarna tas ut utifrån SGF Golf Ranking.

– Det är fantastiskt roligt att intresset för att spela tävlingen är så stort. Vi vill göra den till något extra. Jag trodde på ett bra intresse, men att det skulle vara så här stort, det trodde jag inte. Det är också fantastiskt roligt med den här kombinationen, att handigolfarna är med och att vi gör saker tillsammans. Det ser jag fram emot, säger Fanny Sunesson.

Henrik Stenson är förstås också nöjd.

– Jag ser fram emot att få träffa juniorerna och hoppas kunna bidra med ett tips eller två. Det känns bra att få ge tillbaka till svensk golf och att få göra det med Fanny gör det extra roligt. Min stiftelse Henrik Stenson Foundation har länge stöttat handigolf och min handicamp känns som en naturlig utveckling i samarbetet. Det ska bli roligt att träffa och träna handigolfare igen.

Text: Thomas Björn

Det kom ett mejl till redaktionen. Bakom tangentbordet satt Jonathan Svedberg, 38, medlem i Kungsängen Golf Club (Golfstar) och säljansvarig för bland annat CRM-system till hotell och restauranger på Oracle Svenska AB. Han var både arg och glad. Arg för att inte golfen är en avdragsgill motionsform i sin helhet. Glad för att han började spela golf 2008.

– Jag är det bästa exemplet på att golf verkligen är motion och det säger min chef också. Jag är mycket gladare, sover bättre och fungerar bättre på jobbet nu.

Vi tar det från början. Jonathan Svedberg levde ett behagligt liv med sin fru Pernilla Hurtig med hus i Järfälla strax nordväst om Stockholm. »Grillade, några öl, lite vin och alldeles för lite motion.« Hösten 2015 kom domen vid en läkarkontroll. Han hade fått en viktökning, vågen närmade sig 150 kilo på den visserligen 203 centimeter reslige Jonathan, högt blodtryck och höga blodfetter. Alla varningsklockor för diabetes 2, så kallad vuxendiabetes, ringde. Dietisten som kopplades in frågade frankt:
– Har du några fritidsintressen?
– Ja, golf!
– Bra, då börjar vi där.

På Alla hjärtans dag förra året sa Jonathans hustrun Pernilla plötsligt:
– Nu åker vi och handlar golfskor.
– Jag har ju redan golfskor, svarade Jonathan.
– Till mig! sa Pernilla.

Tillsammans spelade paret drygt 60 rundor förra året. Kosten lades också om. Jonathan började äta mindre portioner på regelbundna tider, vilket gav en jämn insulinnivå som i sin tur motverkar viktökning. Vid en läkarkontroll i november förra året, ett år efter »domen«, hade han gått ned drygt 30 kilo och fått ned blodvärdena till rätt nivåer. Men han är inte nöjd.

– Jag ska ned under 110 kilo och till singel i handicap. Jag har 15 i dag.

Vad hade hänt om du inte haft golfen som motionsform?

– Det vågar jag inte ens tänka på. Jag hade säkert tagit långa promenader men förmodligen avbrutit dem efter en dryg halvtimme för att det är så tråkigt. När det gäller golf kan du gå i fyra till fem timmar utan att du tänker på det. Pernillas stöd har också varit avgörande för att jag lyckades gå ned så många kilo och återfått normala värden och att jag mår så bra i dag, säger Jonathan Svedberg.

Jonathan Svedberg om golfen:

Började spela på order av min förra chef som tyckte jag jobbade för mycket
och fastnade. När jag spelat en runda känner jag mig alltid redo att spela en runda
till. Mest minnesvärda ronden: Nyårsgolfen på Banyan, Hua Hin, Thailand.

Stig trotsade läkarens nej

Envisheten tog Stig Olsson tillbaka till golfen och livet efter en stroke. När Stig Olsson från Falun drabbades av en stroke 2012 sa läkarna att han aldrig mer skulle kunna spela golf. Men det svaret nöjde sig Stig inte med. Han kom igång och spelade på Dalsjö Golfs lilla bana utanför Borlänge, med en hand visserligen, och arrangerar numera en egen årlig tävling där, »Stickan One Hand Open«, som är öppen för alla spelare. I år genomför han tävlingen för fjärde gången samtidigt med Golfens dag den 20 maj.

Numera spelar Stig Olsson på Dalsjö Golfs 18-hålsbana. Han har dessutom anmält sig till en golfskola i Portugal i oktober. Stigs utveckling efter stroken visar att det går att komma tillbaka – och att lite envishet och några golfklubbor är bra hjälp på vägen.

Golf som motionsform

Kaloriförbränning per golfrunda:
Drygt 1 000 när du bär bagen. Cirka 600 om du drar en vagn med bagen på.
Antal steg per golfrunda: Cirka 15 000.
Påverkan på livslängd: Människor som spelar golf regelbundet lever upp till fem år längre, enligt en studie 2008, ledd av Anders Ahlbom och Bahman Farahmand på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet i Solna.

Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

– Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

Men kampen om marken är hård.

– Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

– Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

– Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
Strandberg.

Maria Strandberg
Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

Text: Thomas Björn

Golf var inte för oss som växte upp i arbetarmiljö med bruket in på knuten. I golfen var det en kod i både klädsel och uppförande som vi inte kände oss hemma i. Att bara ett visst antal fick plats i golf klubben och att både inträde och utrustning kostade pengar som vi andra inte hade, blev en barriär.

Jag hittade golfen för drygt tre decennier sedan. En kompis tog med mig till Högbo Golfklubb. Där och då började en kärleksaffär som har gått upp och ned. Jag har haft uppehåll från golfen. Ibland har jag tröttnat, ibland har jag varit skadad – nu senast en axel som började bråka redan i början av baksvingen. Men jag har alltid återvänt.

Att spela golf är en fantastisk upplevelse, oavsett om det är en runda i strilande septemberregn med regnstället på, eller en tidig lördagsmorgon i juni när daggen torkar och hackspetten bearbetar en björk. 

Det är alltid lika uppfriskande och befriande att vara ute på golfbanan. Ensam eller i sällskap, det spelar ingen roll. Jag njuter lika mycket ändå. Fysisk, lågintensiv träning både för yngre och äldre, men också psykiskt välmående av att umgås på och utanför banan. Ett sätt för många människor att bryta sin isolering. Det är bra!

Min förhoppning är att landets kommuner och golfklubbar hittar ett bra sätt att samarbeta och samverka. Båda fyller en viktig roll i civilsamhället, att exempelvis ta hand om nyanlända och äldre som behöver en meningsfull fritid, eller bara någon som lyssnar och bryr sig.

Enligt den information jag har fungerar samarbetet bra i många kommuner, bland annat de värmländska vad gäller turism, i Hjo kommun vad gäller beredskapsarbeten för nyanlända och i Nacka kommun vad gäller naturvård. Det skapar respekt och bådar gott för framtiden!

Pyry Niemi
(Berättat för Thomas Björn)

Pyry Niemi
Yrke: Riksdagsman (S), ledamot Utrikesutskottet, ordförande Upplands Idrottsförbund
Hcp: 34, Sofielunds Golfklubb

För egen del kan jag säga att jag egentligen är mer fotbollsspelare än golfspelare. Vore det inte för det där med knäna, och att jag inte är så snabb längre, så skulle jag nog fortfarande vara kvar på mittfältet och slå skruvade uppspel mellan mittbackarna med vänsterfoten, istället för en lätt draw med pitchen från 110 meter som förhoppningsvis stannar
på green.

I Sverige kan nästan alla spela golf och mot vem som helst, bra eller dålig, ung eller gammal. Det gör den till en folksport – och väldigt speciell.

Samtidigt är det framförallt en gubb- och tantsport för alla oss som behöver röra på oss och vill vara utomhus. Det ger friskare människor och är faktiskt inte dyrare än bowling, att gå på gympa eller spela ishockey. I Kalix spelar jag med tjejerna och grabbarna som jobbar på massaindustrin, i kommunen, och med småföretagarna i stan.

Att vara en golfande miljöpartist har inte alltid varit lätt, många i partiet har genom åren undrat om det verkligen går ihop. Det gör det. Dessutom tycker jag om att provocera, så jag har förordat golfen under de 17 år jag spelat på allvar.

I dag är golfen betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, inte minst tack vare att allt fler inser vilken stor biologisk mångfald och ambitiöst miljöarbete det finns på många golfbanor, dock inte alla.

Det jag uppskattar, och alltid har uppskattat, med golfen är att den ger mig en chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna. Det är också en frustrerande sport. Ibland känns den enkel, men bara några hål senare känns den nästan hopplös. Det gäller att ta vara på stunderna, som min 40-metersputt på en golfbana i Bryssel där jag puttade från ena sidan av greenen till den andra med lutningar åt alla håll. Känslan när den gick i var fantastisk!

PETER ERIKSSON

Yrke: Bostadsminister
Medlem: Kalix Golfklubb
Handicap: 11,6

Bokskogens Golfklubb, 20 minuters bilväg från Malmö, är en av Sveriges mest välrenommerade golfklubbar. Den har dessutom en av de vackraste infarterna, en bokskog vars grenverk växt ihop och skapat en läcker lund som vägleder golfaren den sista biten till parkeringen. 

På klubben finns en tradition att både tävla och arrangera stora tävlingar, från Europatourtävlingarna på 70-och 80-talen, via EM för pojkar 2006 till i stort sett en större tävling varje år. VM i handigolf arrangerades 2011 och ANNIKA Invitational Europe och ANNIKA Cup 2016. Det har skapat en stark tävlingskultur på klubben. Men det finns dock andra värden med golfen som Bokskogens Golfklubb också vill lyfta fram.

– Vår nulägesanalys visar att tävling kan fungera exkluderande. Det är inte alla som i första hand vill tävla, vilket gör det svårare att hitta spelkompisar. Detta minskar glädjen med golfen och leder i förlängningen till att en del slutar spela. Så vill vi förstås inte ha det, förklarar Ann-Christine Halén.

Hon är styrelseledamot i Bokskogens Golfklubb och processledare för arbetet som pilotklubb i Vision 50/50, Svenska Golfförbundets satsning för att få fler kvinnliga spelare och ledare. Totalt är åtta pilotklubbar utvalda.

– Vi vill balansera tävling med trivsel och glädje. På så sätt attraherar vi fler kvinnor till klubben och får tjejer att fortsätta med golfen längre upp i tonåren, säger hon. 

Detta är en av insikterna efter att ha startat processen för att genomlysa klubbens verksamhet med fokus på ämställdhet – en process som redan var igång när Svenska Golfförbundet efterlyste pilotklubbar 2014.

– Vi var redan medvetna om problemet med manlig dominans, såväl antalet medlemmar som representation i kommittéer och bland de anställda. Vi hade därför satt igång ett jämställdhetsarbete på klubben. När Svenska Golfförbundet erbjöd oss att vara pilotklubb kändes det klockrent. Enda utmaningen var om vi skulle orka och hinna samtidigt som vi driver alla andra frågor. Efter en ganska kort diskussion i styrelsen beslutade vi att tacka ja. Det var ett bra beslut, förklarar Peter Kollert, ordförande i Bokskogens Golfklubb.

En processgrupp på fyra personer bildades, däribland Ann-Christine Halén och Peter Kollert, och arbetet satte igång. I början handlade det om att göra en nulägesanalys av könsfördelningen avseende medlemmar, förtroendevalda och anställda. I Bokskogens fall blev det tummen upp vad gäller medlemmar seniorer (30,8 procent kvinnor) och styrelsens sammansättning (57 procent kvinnor), men tummen ned vad gäller tjejjuniorer under 21 år (19,4 procent) och kommittésammansättningen (manlig dominans och nästan uteslutande män som ordförande).

– Det är ett långsiktigt arbete och inget vi förändrar över en natt. Det viktiga är att belysa problemet, skapa en utvecklingsplan och kommunicera med medlemmarna. Det är först då vi kan få kraft i arbetet, säger Ann-Christine Halén.

Hur har medlemmarna reagerat på att Bokskogen är pilotklubb?

– Mest positivt, men också med lite skepsis. Varför ska vi engagera oss i detta, har en del frågat, berättar Peter Kollert, som blivit en mästare på att med saklig argumentation få människor att förstå nyttan med ökad jämställdhet.

– Vi vill vara en öppen, välkomnande, jämställd och inkluderande golfklubb som lockar även andra än golfare. Du ska känna dig välkommen ut till klubben även om du inte spelar golf. För oss handlar det om att ta klubben in i framtiden och det är positivt att Svenska Golfförbundet har tagit initiativet med Vision 50/50. Det finns fortfarande en del fördomar om golfen, men de blir färre tack vare jämställdhetssatsningen som därmed blir en viktig del i att visa golfens nytta i samhället.

En lärdom processgruppen i Bokskogens Golfklubb har gjort är att det skapar engagemang och föder nya tankar och idéer när man sätter igång ett sådant här arbete.

– Ett exempel är hur vi rekryterar juniorer. Tack vare vårt sätt att börja tänka inkluderande och i nya målgrupper har vi i dag ett samarbete med fritidsverksamheten på en intilliggande skola. Bokskogens Golfklubb har några veckor under skolterminen blivit golffritids. Barnen skjutsas hit av skolan med buss, äter picknick i naturen, provar på golf och hämtas därefter på klubben av föräldrarna. Att barnen har provat på golf har fått deras föräldrar att göra detsamma. Det är en positiv effekt som vi inte tänkte på när vi började fundera på juniorrekrytering, säger Ann-Christine Halén.

Ett annat exempel som pilotklubb är arbetet med att utveckla Nya Banan, den ena av de två 18-hålsslingorna.

– Det har verkligen öppnat ögonen för hur viktigt det är att öka spelupplevelsen för kvinnor, att de ska  tycka att det är kul att spela golf. Naturligtvis ska alla ha en chans att nå fairway från tee, och teeplaceringarna måste göras därefter, men också sådana uppenbara saker som fler och fräschare toaletter på banan. Där fanns det kunskap att hämta från Svenska Golfförbundets tidigare erfarenheter och undersökningar, säger Peter Kollert.

Även Bokskogens partners påverkas av golfklubbens jämställdhetsarbete, menar Ann-Christine Halén:

– När vi öppnar verksamheten och börjar tänka nytt förmedlar det positiva signaler som även gagnar våra företagspartners.

Vad händer när tiden som pilotklubb går ut 2017?

– Det är egentligen då arbetet börjar och vi fortsätter att omsätta alla bra idéer i praktiken. Det känns skönt att vi fick stanna upp, tänka till och ägna mer tid åt nulägesanalysen som en följd av att vi blev pilotklubb, säger Ann-Christine Halén och ger ett gott råd:

– Ta del av det material som vi pilotklubbar sammanställer. Det kommer att presenteras med start på verksamhetsseminarierna i januari 2017. Börja sedan jobba med frågan. Det skapar många positiva effekter i klubben, inte minst processen i sig.

Läs mer: golf.se/vision5050

Fem frågor till Unni Ekenberg, klubbchef på Skinnarebo Golfklubb, Jönköping.

Vad anser du om Vision 50/50, Svenska Golfförbundets satsning på fler kvinnliga spelare och ledare?
– Jättebra! Golfen behöver verkligen fler kvinnliga spelare och ledare, både anställda och ideella. Att just golfen driver frågan om jämställdhet väcker dessutom nyfikenhet hos nya grupper vilket skapar nya möjligheter för oss golfklubbar.

Hur står det till med jämställdheten på Skinnarebo Golfklubb?
– Ungefär som på landets övriga golfklubbar. Cirka en fjärdedel av våra medlemmar är kvinnor. När det gäller året-runt-anställda på klubben är det ungefär 80-20 procent i männens favör.

Vad är nyttan för en golfklubb med ökad jämställdhet?
– Fler kvinnor skapar bättre balans och en större ödmjukhet på klubben, vilket också är bra, inte minst ekonomiskt. Gästerna trivs och kommer gärna tillbaka. Min uppfattning är att vi kvinnor tänker och agerar på ett annat sätt, exempelvis att vi vill ha fräscha toaletter med doftljus och linnehanddukar eller blommor i klubbhuset för ökad trivsel. Det gör att fler kvinnor och tjejer känner sig välkomna och leder till andra initiativ som tjejkvällar med modevisning. Dessa är alltid fullsatta och det är bra för hela klubben och anläggningen.

År 2015 utsågs du till Årets klubbchef i Sverige av Golf Administratörernas Förening. Vad betyder utmärkelsen för dig och
klubben?
– Den betyder mycket för båda. För mig bland annat att jag har etablerat mitt namn och ofta känns igen när jag ringer till en annan golfklubb. Vi har fått ännu bättre stämning bland personalen eftersom jag delar utmärkelsen med alla som arbetar på klubben. Medlemmarna känner sig enormt stolta över sin klubb. För klubben, att Skinnarebo Golfklubb är placerad på golfkartan en gång för alla. Det är bra för ekonomin och det senaste bokslutet i klubben och bolaget som äger och driver anläggningen är det bästa på 22 år.

Vad händer på er klubb just nu?
– Vår strategi är att sätta medlemmen i fokus. Vi har därför subventionerat kort på rangen samt satsat på fria lektioner. Vår pro har dubblat antalet nybörjarkurser tack vare ett attraktivt erbjudande. Dessutom har vi haft läger för juniorer upp till 13 år, familjetävlingar, renoverat omklädningsrum, asfalterat stora delar av parkeringen och satsat på gym och tipspromenader. Kort sagt: klubben har blivit mer levande.

Text: Thomas Björn

Det fanns ett ambitiöst miljöarbete på Nacka Golfklubb redan före certifieringen enligt Golf Environment Organization (GEO) 2011, men det hade gått lite i stå.

– Vi kände att det blev svårare och svårare att hålla tempot och energin uppe så certifieringen blev en nystart. Syftet har varit att skapa en struktur som ska förankra miljöarbetet hos de anställda. På så sätt försäkrar vi oss om en kontinuitet samt ständiga förbättringar, säger Jonas Liljeblad, banchef och greenkeeper.

Certifieringen enligt den oberoende och ideella organisationen GEO var inte så komplicerad som han först trodde.

– Den var lärande då vi tvingades reflektera lite annorlunda över den verksamhet vi bedriver genom att ständigt ställa oss frågan »varför?« När den frågan blir drivande leder det i sin tur till förändring. Samtidigt vill jag tillägga att vi har haft en eldsjäl på golfklubben, Roine Fredriksson, som varit drivande i miljöarbetet.

Utan honom hade varken ett bra miljöarbete eller en certifiering blivit genomförd. Golfbaneskötsel handlar mycket om rutiner och det är lätt att fastna i ett mönster. Då gäller det att försöka bryta det, enligt Jonas Liljeblad.

– Något vi dagligen försöker optimera är bevattningen, dels för att gynna gräset, dels för att minska energianvändningen. Ett exempel är pumparna som driver bevattningsanläggningen och som drar mycket el, något vi insåg då vi gjorde en energianalys. Bland annat därför installerade vi solceller som dagtid ger el till klubbhus och restaurang.

Nyttorna med miljöcertifieringen enligt GEO har varit många. Det är en internationell certifieringsmetod som i höst är under förändring och där Maria Strandberg från nordiska forskningsstiftelsen Sterf är med i förändringsarbetet på plats i Skottland.

– För klubben leder den generella högre graden av medvetenhet till ett proffsigare företagsklimat, vilket genomsyrar hela organisationen. Certifieringen är också identitets- och varumärkesbyggande för klubben och ökar mandatet mot myndigheter, säger Liljeblad.

Även medlemmar och sponsorer har reagerat positivt.

– Jag tror att de är stolta över att vara medlemmar i en klubb som arbetar aktivt för en bättre miljö.

Text: Thomas Björn

Mårten Wallberg har varit engagerad i naturvård och miljöarbete sedan barnsben och i Naturskyddsföreningen sedan 15 år tillbaka. Han har sett utvecklingen på miljöområdet på hemmaplan över tid och är inte helt nöjd med vad han ser i dag.

– Det finns mycket kvar att göra för att uppmuntra till bland annat biologisk mångfald, inte minst inom fiskerinäringen och skogsbruket. Det känns som att miljöarbetet har mattats av lite, att vi vilar på gamla lagrar och i dag ägnar mer tid åt att tala om för andra länder vad de ska göra, än att ta itu med våra egna stora utmaningar som klimatfrågan. Det är förstås viktigt att hjälpa andra, men det är också viktigt att utveckla sitt eget arbete för att kunna kvarstå som en förebild för andra, säger han.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största oberoende miljöorganisation med sina drygt 224 000 medlemmar, organiserade i riks-, läns- och lokalföreningar, och därmed en tung opinionsbildare inom svensk naturvård och svenskt miljöarbete.

– Vi är en organisation med kraft att förändra utan reell makt, säger Mårten Wallberg i ett kort konstaterande.

Golfen har funnits i hans liv sedan elvaårsåldern. Ett öppet hus på Viksjö Golfklubb lockade hela familjen Wallberg från Solna att åka och prova på. Därefter var Mårten fast, trots att en rad andra idrotter redan fyllde fritiden. Att spela golf och arbeta med naturoch miljövård var inte helt okontroversiellt i början av 2000-talet.

– Naturvårdsfolkets inställning till golfbanor var ganska negativ. De ansåg att klubbarna använde för mycket bekämpningsmedel och förstod inte vitsen med att samarbeta med golfklubbarna. Samtidigt upplevde jag att golfklubbarna var rädda för kritik, vilket gjorde att man hade svårt att öppna sig och söka samarbete.

En första vändning kom redan 1998, åtminstone i Stockholms län. Saltsjöbadens Golfklubb tog fram en miljöplan men Nacka kommun var kritisk för att den inte förverkligades. Klubben gjorde då en nysatsning 2002 som togs emot mycket positivt av kommunen. Därmed var isen bruten och exemplet i Nacka blev, och är fortfarande, en bra förebild både i andra kommuner och på golfklubbar. 

Mårten Wallberg utbildade sig till auktoriserad verifierare av golfbanor, ett arbete som vägleder och godkänner klubbarnas miljöcertifiering inom ramen för den internationella och ideella organisationen Golf Environment Organization (GEO), med säte i Skottland.

Den första golfklubb han certifierade var Ljunghusen utanför Malmö, tillika världens första golfklubb att bli certifierad enligt GEO. Därefter har det blivit nio klubbar till runt om i landet och fler är på gång, däribland hans egen klubb, Viksjö Golfklubb.

– Det är ett helt annat samarbete mellan naturvårdsfolket och golfklubbarna i dag. Cirka sjuttio procent av en golfbana består av orörd mark, alltså mark utanför själva banan, och där finns det mycket att göra. Även på banan skulle golfklubbarna kunna göra mer och gärna ta hjälp av ideella krafter som finns inom miljörörelsen, bland annat för att slå ängar och rena dammar. Det finns många fördelar med att certifiera en golfklubb utifrån GEO, enligt Mårten Wallberg.

– Greenkeepern vet oftast allt om hur mycket bekämpningsmedel som används och den fastighetsansvarige hur mycket el som förbrukas, men det finns inte alltid ett samlat grepp om helheten. En certifiering hjälper golfklubben att få det greppet och kan utifrån det göra en miljöplan och vidta åtgärder som är bra både för miljön och klubbens ekonomi. Visst, det är en del arbete i början med att samla in siffror för att få till en bra dokumentation av nuläget, men när väl det är avklarat är det faktiskt inte så svårt. 

Miljöarbetet är en överlevnadsfråga för golfklubbarna, menar han.

– I Holland finns en lagstiftning som inom några år förbjuder användandet av kemiska bekämpningsmedel på golfbanorna. Det är inte omöjligt att det kan bli så i Sverige också inom ett par år. Det finns alternativ i form av bakterier som tar svampens eller ogräsets plats. Det behöver varken bli dyrare eller besvärligare, det är bara ett nytt sätt att arbeta som till och med kan bli effektivare
på sikt.

Att använda golfbanan till annat än golf är en annan utveckling.

– Naturvandringar på sommaren och skidspår på vintern är bra exempel. Kanske vi kan ta efter den kultur som råder i Skottland, att öppna för andra grupper även under golfsäsongen som hundägare som vill rasta sina hundar. Det handlar bara om att ta hänsyn till varandra, säger Mårten Wallberg.

Svenska golfklubbar certifierade enligt GEO:

Forsgården
Kungsbacka
Kristianstad Åhus
Ljunghusen
Mjölby
Nacka
Saltsjöbaden
Sigtuna
Upsala
Öregrund

Seminarium: Multifunktionella landskap

Inriktning: Nordiskt seminarium om golfanläggningarnas utmaningar som visar på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder.
Arrangör: Forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), med finansiellt stöd av Svenska Golfförbundet och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Tid: 7 februari 2017, kl. 09.30–16.15.
Plats: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm.
Anmälan: Senast 2 februari 2017 via www.ksla.se
Seminariet är kostnadsfritt och kommer webbsändas.
Välkommen!

Text: Thomas Björn

Fulltecknad almanacka till trots, Peter Eriksson tar sig tid att skriva en krönika exklusivt för Golfnyttan och ställa upp för en intervju om golf. Bostadsministern har spelat på allvar sedan slutet av 90-talet, är medlem i Kalix Golfklubb på orten där han var kommunalråd en gång i tiden och har handicap 11,6.

Det är en minister som skiner ikapp med sensommarsolen när vi får en pratstund i tjänsterummet på bostadsdepartementet. Inte undra på, bostadsbyggandet är det högsta på 40 år enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Nu är det viktigt att hög takt också blir detsamma som hög kvalitet, menar han.

– Vi ska inte ha något nytt miljonprogram med stora bostadsområden som växer upp snabbt. Nej, vi ska bygga hela små samhällen, estetiskt tilltalande, där alla kan leva och trivas. 

Ytor för spontanidrott har en viktig plats i det nya »folkhemsbygget«.

– Vi behöver planera för fler ytor där människor kan röra sig, må bra och bli en del av en ökad folkhälsa. En golfbana kan vara en sådan yta. En golfbana är en plats för fler än bara golfare, speciellt när det inte är golfsäsong. Skidåkning och orientering är bara två exempel på sporter som lämpar sig väl på en golfbana. 

Att vara miljöpartist och spela golf har inte alltid varit lätt. I dag är golfen dock betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, bland annat tack vare att allt fler inser att golfbanan faktiskt bidrar till biologisk mångfald.

– Det finns bland annat grodor, salamandrar och änder i dammar och vattendrag, men den biologiska mångfalden märks också i utkanten av banan där det är mer orörd mark för djur och olika växtarter, säger Peter Eriksson, som främst uppskattar tre saker med att spela golf:

– Den ger mig chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna.

Hans mest minnesvärda slag på golfbanan är en 40-metersputt som letade sig i hål.

– Jag kände att jag faktiskt kunde få i den innan jag slog. Känslan när den gick i var fantastisk!

Text: Thomas Björn

Skatterättsnämndens beslut på försommaren gäller ett specifikt skattemål men kan komma att beröra landets cirka en halv
miljon golfspelare, och ytterligare cirka en halv miljon svenskar som enligt en tidigare genomförd TNS-Sifo-undersökning är
intresserade av att börja spela. Ökad tillgänglighet på banor där det går att hyra utrustning och spel utan medlemskap gör att golf bör ingå i den skattefria personalvårdsförmånen, enligt Skatterättsnämnden. Beslutet har dock överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen av Skatteverket och en dom väntas under hösten.

– Det här är en gammal fråga där man när man införde regeln om att motion kunde vara en skattefri förmån, klart uttryckte att golf inte var att klassa som enklare slag av motion, kommenterade Carina Malmkvist, rättslig specialist vid Skatteverket, till TT.

Grunden till kursändringen är bland annat att Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult (helägt av Lantbrukarnas Riksförbund), gick in med en fråga till Skatterättsnämnden: »Kan man använda friskvårdsbidraget för att spela golf på pay-and-play-banor och hyra golfbollar på drivingrangen?« Svaret från Skatterättsnämnden blev: »Ja«.

– Jag har alltid retat mig på att det sedan länge finns fyra idrotter (golf, ridning, segling och alpin skidåkning) som har ansetts vara alldeles för lyxiga och därför inte avdragsgilla som friskvård. Därför ville jag prova just golfen, sa han i en intervju i svenskgolf.se.

Beslutet gäller alltså inte allt golfspel, utan delar av den i form av pay-and-play och aktivitet på en drivingrange. Gunnar Håkansson, generalsekreterare i Svenska Golfförbundet kommenterar Skatterättsnämndens beslut:

– Eftersom det gäller pay-and-play anser vi att det även bör gälla greenfeespel, där du som medlem i en golfklubb också betalar en avgift för att spela på en annan golfklubb. Detsamma gäller drivingrange. Gäller det köp av bollar för träning bör det också gälla köp av träning med en utbildad tränare. Det bör också gälla Grönt Kortutbildningar, alltså utbildning av nya golfare, eftersom detta enligt vårt sätt att se det uppfyller kriterierna för friskvårdsbidraget, bland annat som »enklare form av motion«. Gunnar Håkansson vill dock inte gå händelserna i förväg utan inväntar domen från Högsta förvaltningsdomstolen som väntas bli vägledande.

– När domen har fallit, förhoppningsvis med ett positivt utslag, ska vi sätta oss ned med Skatteverket och gå igenom vad det egentligen innebär, så att vi agerar rätt och riktigt ute på landets golfklubbar. Jag vädjar därför till klubbarna att avvakta domen och hur den ska tolkas innan man påbörjar arbetet enligt friskvårdsbidraget.

Golf som friskvård står högt på dagordningen hos Svenska Golfförbundet som driver konceptet Golfnyttan i samhället, med fokus på turism, friskvård och miljö, bland annat via tidningen du håller i handen eller läser på nätet. Att golf är friskvård finns det siffror på. Svenska golfare gick tillsammans 6,8 miljoner mil under 2015 och producerade sammanlagt 110 miljoner friskvårdstimmar. Det
ömsesidiga liv- och pensionsbolaget Skandia har dessutom räknat på effekterna om tre procent fler (16 500 personer), skulle spela golf än i dag. Då skulle samhället spara drygt 400 miljoner kronor årligen i minskade vårdkostnader för hjärt- och kärlsjukdomar. Gunnar Håkansson märker ett ökat intresse för hälsofrågorna, inte minst från politiskt håll.

– Under vårt seminarium under Almedalsveckan i somras medgav idrottsminister Gabriel Wikström att systemet för friskvårdsbidraget inte är helt uppdaterat, och att han har ambitionen att göra en översyn av friskvårdsbidraget under mandatperioden. Det är glädjande att vi numera har en idrottsminister som tar idrottens roll för ökad folkhälsa på allvar, och även agerar utifrån det.

I slutet av augusti deltog Gunnar Håkansson i den andra upplagan av konferensen Livsplats Sverige där Gabriel Wikström, tillika folkhälsominister, invigningstalade. Under konferensen i Varberg presenterade det internationella revisions- och konsultföretaget Ernst & Young sin utredning om hur pengarna fördelas till olika sektorer inom hälsa, friskvård och sjukvård i Sverige. Utredningen
visar bland annat att 27 procent av samhällets resurser läggs på sjukvård (klinisk vård) och endast 1 procent (!) på friskvård (hälsobeteendet), alltså förebyggande åtgärder.

– Alla i panelen var överens om att det behöver göras omprioriteringar till förmån för satsningar på friskvård. Vi i golfen är beredda att slåss för den breda bilden av hälsa, både genom att driva golfens frågor och andras, säger Gunnar Håkansson.

Friskvårdsbidraget – hur fungerar det?

• En arbetsgivare kan erbjuda sina medarbetare skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och av mindre värde.
• Det är Skatteverket som bestämmer vilka aktiviteter som innefattar friskvård.
• Förmånen måste rikta sig till alla anställda. Vilket är det högsta beloppet?
• För att åtgärden eller aktiviteten ska anses vara av enklare slag och av mindre värde bör kostnaden normalt inte överstiga 1 000 kronor per tillfälle. Den totala kostnaden per år för enstaka behandlingar eller aktiviteter bör inte överstiga ett belopp som betraktas som mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Vilka aktiviteter omfattas?

• Akupunktur, bangolf, boxning, gym, gymnastik, massage, yoga, kampsporter, körsång...
• För att se hela listan gå in på friskvård.se. Även vissa mobilappar, till exempel med enklare registreringsprogram för motion, är skatte- och avgiftsfria trots att de också kan användas på fritiden.

Källa: Skatteverket

Text: Thomas Björn

50 miljarder kronor i ökade ohälsokostnader de kommande fem åren, enligt Försäkringskassans beräkningar, är
förstås en utveckling alla vill förhindra.

– Det spräcker statsbudgetens alla kalkyler. Problemet i dag är att det är för mycket sjukvård och för lite förebyggande hälsovård. Det sätts in åtgärder, men alldeles för sent, förklarar Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, som haft många debatter och möten med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) – senast i Almedalen i somras.

Skandia har gott om erfarenheter inom området. 2005 införde Sveriges ledande ömsesidiga pensions- och livförsäkringsbolag premiedifferentiering för företag. Det innebär att de företag som arbetar aktivt med att sänka sjukvårdskostnaderna får sänkt premie med så mycket som upp till 40 procent. De företag som inte arbetar aktivt för att förebygga hälsa kan få höjda premiekostnader med dubbla beloppet.

– Det är samma företag som får guldstjärnor i dag, som när vi introducerade systemet, men många kunder har börjat arbeta mer förebyggande och minskat sin sjukfrånvaro i företaget. Dock finns det några få företag som fortfarande inte arbetar med att förebygga ohälsa. De senare är ofta de som ägs av fonder som bara ser kortsiktigt för att få så hög avkastning på sin investering som möjligt. Det är frustrerande att höras deras argumentation, säger Kristina Hagström.

2009 beslutade Skandia att ge bort en förebyggande hälsoförsäkring till sina sjukförsäkrade företagskunder, så att de skulle kunna sänka sina sjuktal – en investering på 87 miljoner kronor.

– Det var inte självklart på något sätt. Det fanns en del som var tveksamma till att ta den kostnaden, eller investeringen som det visade sig vara. 

I dag har Skandia facit i hand. Ett minus på 2,6 miljarder kronor för sjukförsäkringarna har förbytts till ett plus på flera miljarder.

– Vi har infört en överskottsmodell som ger tillbaka genom sänkta försäkringspremier med upp till åttio procent,
vilket tilldelas försäkringstagarna. Skandia är ett ömsesidigt bolag som ägs av sina kunder, så när överskott uppnås ska kunderna få tillbaka det i sänkta premier eller nyutvecklade tjänster och produkter, förklarar Kristina Hagström och fortsätter:
– Mycket handlar om att se helheten, att inte tro att ett enskilt piller ordnar allt när personen väl är sjuk och i behov av vård. Att må bra handlar om allt från att trivas på sin arbetsplats, känna sin del i ett sammanhang, arbeta utifrån beslut som ligger fast till att må bra socialt, äta rätt och röra på sig. I vår hälsokedja ingår bland annat en hälsosluss dit den enskilda kan ringa för stöd, råd och boka möte med hälsovägledare, uppföljning med experter inom en rad områden och utbildning av ledningen för att förstå hur frågeställningen ska hanteras, säger Kristina Hagström som talar av egen erfarenhet och inte bara via företag som hon och Skandia hjälpt genom åren.

I dag är Kristina Hagström brunbränd, avslappnad och leende. Annat var det för två år sedan. Hennes pappa dog, relationen med mamman slog i botten och hennes bror Thomas tog livet av sig. Brodern var förmodligen bipolär. Lägg därtill en mormor som hade haft samma diagnos »så förstod jag plötsligt att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, vilket till slut fick sitt pris«. Det blev för mycket på en gång. Kristina Hagström gick i däck. En »hitta-sig-själv«-resa till Indien, återkommande besök hos Auyrveda-läkare (indisk läkekonst) i Stockholm, yogakurs, ändrade kostvanor, daglig motion med springer spanieln Maverick – 15 000 steg i genomsnitt och ett rekord på 26 587 under en dag – fick henne på fötter igen. Därmed sagt att Kristina Hagströms uppdrag som hälsostrateg på Skandia är mer än ett jobb. Det är ett kall. Hon brinner för ökad hälsa och inser betydelsen av motion i allmänhet – och golf i synnerhet.

– Det är bättre med daglig, lugn motion istället för att träna hårt en eller två gånger i veckan. Här kan golfen bidra på många sätt. Om du spelar en niohålsrunda ett par gånger i veckan rör du på dig, träffar andra människor och får dessutom en naturupplevelse. Då mår du bra. Golfen kan dock bidra mera för att skapa nytta i samhället, menar Kristina Hagström.

– Ett exempel är att bearbeta företag och få till utmaningar mellan olika avdelningar. Det skulle bidra till att fler rör på sig och därmed skapas både en egen, bättre hälsa och en bättre hälsa för hela företaget. Du måste inte spela golf på en bana, det kan vara enklare former av tävlingsmoment. Det gläder mig att en del av golfen snart ser ut att omfattas av friskvårdsbidraget. Det är ett bra steg på vägen till friskare företag och människor. 

Hälsofantasten Hagström har till och med räknat på effekterna av att fler spelar golf. Om tre procent fler skulle spela golf än i dag, vilket är detsamma som 16 500 personer, skulle sjukvården få 1 889 färre patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Det skulle i sin tur spara drygt 400 miljoner kronor till samhället årligen. Men alla är inte en del av en gemenskap. Samhällets kostnader för utanförskap är stora. För att synliggöra det skapade Skandia Friskvårdskalkylatorn inom ramen för den egna stiftelsen Idéer för livet. Det är ett samarbete med Uppsala universitet samt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), och bygger på beprövad forskning inom området som leds av bland andra fil. dr Inna Feldman vid Uppsala universitet. Syftet är att visa värdet av förebyggande insatser för att förhindra ohälsa och utanförskap. Friskvårdskalkylatorn gör det möjligt att beräkna kostnader för företag, organisationer och samhället i stort.

Exempelvis började 10 701 sexåringar grundskolan i Stockholm i år. Enligt statistiken hamnar 1 520 av dem utanför samhället senare i livet. Kostnaden för Stockholm när de 1 520 barnen fyllt 65 år är drygt 15 miljarder kronor. Kommun och landsting får bära de stora kostnaderna, men även rättsväsendet belastas avsevärt ekonomiskt. Ledarskapet är viktigt i arbetet med att skapa friskare företag, säger Kristina Hagström:

– I företag eller organisationer med tydligt ledarskap, sunda värderingar och ett synsätt att medarbetarna är en resurs som går att utveckla, mår människor bra och ohälsans kostnader är låga. I företag eller organisationer där det är tvärtom är kostnaderna höga. Kännetecknande för dessa arbetsplatser är att ledningen anser att det är medarbetarnas eget fel att de är sjuka. Effekterna blir många korta sjukskrivningar som snabbt leder till många längre, samt hög personalomsättning. Offentliga sektorn, vården och serviceyrken där du möter människor dominerar den här gruppen av arbetsplatser. 

Att Skandia är på rätt väg i sitt arbete med hälsa visar en nyligen presenterad, internationell rapport. Skandia rankas enligt den högst av alla bolag i världen vad gäller samhällsnytta, kundnytta och affärsnytta.

Läs senaste nytt i friskvårdsfrågan

Så kan golfen bidra till ett friskare Sverige, enligt Kristina Hagström:

• Få nära en halv miljon redan befintliga medlemmar att fortsätta spela minst lika mycket som hittills. Ett års golfronder genererar 6,8 miljoner mil gåendes – 1 700 varv runt jorden – och 110 miljoner friskvårdstimmar.
• Få fler att börja spela golf. Om antalet golfare kunde öka med 3 procent, totalt 16 500 golfare, skulle antalet personer med hjärt- och kärlsjukdomar minska med 1 889, vilket skulle spara samhället drygt 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader årligen.
• Utmana företag att få medarbetarna att börja spela golf. Det måste inte vara på en bana, utan kan vara under enklare former och gärna som en utmaning mellan olika avdelningar på företaget. Det viktiga är att medarbetarna rör på sig regelbundet. Bättre med regelbunden, lågintensiv motion än hård motion en till två gånger i veckan.
• Betona den sociala biten och naturupplevelsen. Hälsa handlar om att se hela människan, både motion, social samvaro och närhet till naturen. Golfens värden och platser för spel stämmer väl överens med det som Skandia kommit fram till skapar ökad hälsa och fler människor som mår bra.
• Fortsätta driva frågan om friskvårdsbidraget, att golfen blir avdragsgill fullt ut för arbetsgivaren precis som bland annat gym, simning och cykling är.

Text: Thomas Björn

Oxie GK och Hylliekrokens Golfcenter erbjuder tillsammans med Strokeföreningen i Malmö och länsföreningen Parkinson i Skåne möjlighet till anpassad golfträning, inom projektet Re:Action (se filmen ovan). 

Syftet är att utveckla, tillgängliggöra och sprida ett självinstruerande metodmaterial om golf för kvinnor och män i olika åldrar som har drabbats av stroke eller har Parkinson, så att fler i målgrupperna kan ta del av och använda metoderna. 

Målet är att stärka deltagarna motoriskt och deras balans- och koordineringsförmåga. Det ska även främja social gemenskap och god hälsa. 

Man driver också ett ungdomsprojekt tillsammans med Sorgenfri gymnasiesärskola och Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH) ett metodutvecklingsprojekt för unga med fysisk och intellektuell funktionsnedsättning. För samma målgrupper anordnar man även sommarläger och ett integrationsarbete.

Allt arbete sker med stöd från olika fonder och stiftelser.

Publicerad: Augusti 2016