Senaste nytt om hållbarhet

Inte ens fyllda 40, och med två år som ledamot i förbundsstyrelsen, tog Maria Möller över ordförandeklubban från avgående ordföranden Christer Bergfors 72, på förbundsmötet i april. Den nya styrelsen fick också fler kvinnor än män för första gången. Själv vill hon tona ned könsaspekten och säger stillsamt:

– Ordförandens könstillhörighet borde väl egentligen sakna betydelse, men förhoppningsvis kanske jag kan inspirera fler kvinnor att ta del av det ideella och professionella ledarskapet, och få fler kvinnor i ledande positioner i Golfsverige. Det behövs verkligen! Vad betyder den kvinnliga styrelsemajoriteten?

– Svenska Golfförbundet har en regel om jämn könsfördelning bland styrelsens ledamöter. Är ordföranden en man blir det manlig majoritet, är det en kvinna blir det kvinnlig som i detta fall. En väl balanserad styrelsesammansättning utifrån kompetens, könstillhörighet, ålder, bakgrund med mera är det som är viktigt för ett framgångsrikt team som jag ser det. Vad avser Svenska Golfförbundets styrelse har valberedningen gjort ett bra jobb med att hitta den här sammansättningen av individer
som nu utgör styrelsen. Vi har tillsammans goda förutsättningar för ett framgångsrikt styrelsearbete.

Så vem är du då, Maria Möller?
– Ett drivande energiknippe som till vardags är vice vd och förhandlingschef och chefsjurist på arbetsgivarorganisationen SLA, Skogs- & Lantarbetsgivareförbundet. På
fritiden är jag helst på golfbanan med fästmannen Kristofer, eller i motionsspåret i snörade joggingskor och springer milen. Jag har hcp 4,5 och är medlem i Huvudstadens Golfklubb och Mölle Golfklubb, där själen får ro. Drivkrafterna har funnits där sedan tidigt, både vad gäller det professionella och ideella arbetet.

– Jag drivs av möjligheten att påverka och förändra saker och ting till det bättre. Lyckas jag dessutom inspirera någon på vägen att göra detsamma så har jag verkligen lyckats.

Hur mår golfen i Sverige när du fattar klubban och sätter dig tillrätta vid kortändan av styrelsebordet?
– Året som gick var på många sätt fantastiskt för golfen i Sverige. Vi kommer för evigt att minnas Henrik Stensons seger i British Open och silvermedaljen i OS i Rio där golfen gjorde en kraftfull comeback. Till detta kommer starka prestationer av exempelvis Anna Nordqvist, Alexander Norén, Madelene Sagström och Julia Engström. Även medlemsantalet är till belåtenhet. 10 000 nya medlemmar netto i de 462 klubbarna som utgör Svenska Golfförbundet är den största medlemsökningen ett enskilt år sedan 2002.

– Det är tredje året i rad som antalet medlemmar ökar. Det är en trend som sannolikt beror på att golfen syns bra i bland annat media, men också att klubbarna blivit bättre på att erbjuda ett varierat utbud av medlemskap och spelrättighet. Under året sågs även en ljusning avseende juniortillväxten, ett ökat antal bokade golfronder och golfbanor i fint skick, vilket är positivt.

Allt är dock inte solsken. Det finns orosmoln högt upp på himlen, enligt den nya ordföranden.
– En del klubbar har fortfarande svårigheter att få ekonomin och att hitta rätt kompetens för att utveckla organisationen, och därmed verksamheten. Det är en av golfens stora utmaningar, säger Maria Möller och räknar upp några av de övriga.

– Utveckling och anpassning av golfklubbarna, golfbanorna och golfspelet för att möta golfarens behov, en bättre inkludering av alla som vill spela, rekrytera och behålla medlemmar, säkra juniortillväxten och elitverksamheten, synliggöra den samhällsnytta golfen gör och bli en del av friskvårdsbidraget.

Vad krävs det för att klara dessa utmaningar?
– Det krävs flera påverkandefaktorer i samhället, på golfklubben och hos den enskilde individen. Det golfförbundet kan bidra med är att leverera högklassig verksamhet i enlighet med vid förbundsmötet gemensamt beslutat vad gäller verksamhetsinriktning. I det ingår klubb- och banrådgivning, Golfens IT-system, tävlingsverksamhet, kommunikation och utbildning, samt frågor som rör exempelvis junior- och elitutveckling, jämställdhet, mångfald och golfens roll i samhället.

Du har suttit två år som ledamot i förbundsstyrelsen. Vad är du mest stolt över?
– Vi i styrelsen har tagit många bra beslut, men införandet av klubbrådgivare och juniorkonsulenter i golfförbundets regi, ökade insatser för juniortillväxt, satsning på jämställdhetsprocessen Vision 50/50 och projektet Golfnyttan i samhället sticker ut.

Hon är nyvald ordförande i ett idrottsförbund som siktar på att inom fem år vara den största breddidrotten när det gäller attraktionskraft i spelet, kopplas ihop med internationella framgångar och skapar erkänd nytta för både golfklubbar och samhället.

Text: Thomas Björn

Det finns gott om exempel på golfklubbar som fått problem för att de haft dålig koll på gällande avtal, eller agerat för sent när arrendetiden börjat gå mot sitt slut. Det kan i värsta fall leda till konkurs. Möjligheten att vara med och påverka utvecklingen minskar, eller försvinner helt. Det kan vara så att det planeras bostäder på marken, eller på en intilliggande mark, efter arrendetidens utgång. Det kan medföra krav på att återställa marken i »originalskick«, vilket i sin tur kan medföra stora kostnader och i värsta fall konkurs. Thomas Bergman, Johan Kannerberg, och Anders
Hammarström arbetar alla på Svenska Golfförbundet med klubbutveckling, bland annat utifrån den juridiska aspekten.

– Vår upplevelse är att alla golfklubbars styrelser inte alltid har koll på innehållet i arrendeavtalet. Det byts ledamöter i styrelser, vilket gör att frågan ibland verkar hamna mellan stolarna. Vårt råd till styrelsen är att vara väl insatt i avtalen, ha kontinuerlig dialog med markägaren och om förändringar planeras, agera i god tid innan beslut fattas, säger Thomas Bergman.

Vad kan hända om golfklubben äger sin egen mark?
– Om stat eller kommun behöver tillgodose angelägna, allmänna intressen som vägar eller bostäder, kan man inskränka eller genom expropriation ta över golfklubbens
användning av mark och byggnader, förklarar Johan Kannerberg.

Anders Hammarström fyller i:
– Har man ett markarrende med kommunen sedan länge, som ska omförhandlas, bör klubben vara beredd på att arrendeavgiften kan höjas och bli mer »marknadsmässig«. Vid omförhandling av arrenden och avgifter är det därför bra att ta reda på vad som kan anses vara en skälig avgift. Lyssna med grannklubbar eller ta hjälp av expertis inom området.

Att tänka på vid arrendeavtal:
1. Kartläggning
Vad står i nuvarande avtal avseende avtalslängd, när det kan sägas upp, villkor vid omförhandling, ersättning vid eventuell uppsägning etc?

2. Förebyggande arbete
Kommunens översiktsplan och detaljplaner är bra dokument att sätta sig in i. Ta reda på vilka planer som finns för marken på lite längre sikt. Varför inte boka ett möte med stadsplaneraren och få den fullständiga bilden. Oavsett om det är kommunen eller en privat aktör som äger marken finns det offentliga handlingar avseende stadsplanering hos kommunen, bland annat planeringsdirektiv.

3. Spaning
Vad är markägarens intentioner? Ta kontakt och lyssna på vad som gäller både på kort och lång sikt. Om det är stora förändringar på gång, hur kan golfklubben passa in i de planerna? Även om markägaren kanske inte har något på gång, hur ser det ut med intilliggande mark? Även dessa ägare bör kontaktas.

4. Avtalsförhandling
Ta hjälp av expertis inom markanvändning och anlita eventuellt advokat för juridiskt stöd i avtalsprocessen.

Text: Thomas Björn

Hösten 2013. Hökensås Golfklubb försätts i konkurs. Klubben har inte betalt arrendet till markägaren – en av Skandinaviens största ekologiska jordbruk – med drygt 3 000 hektar mark, 2 000 hektar skog, resten öppen mark däribland golfbanan. Förtvivlan, tårar, oro. Det »omöjliga« hade inträffat.

Mars 2014. Det är två timmar kvar till att golfklubbens inventarier ska säljas på konkursförvaltarens auktion. Under februari har Tomas och Jesper Uvesten, två intressenter av Hökensås GK, arbetat fram ett nytt förslag till upplägg mellan markägaren och klubben. De får till sist fram ett möte. Kommunchefen Lisbeth Göthberg är också inkopplad i förhandlingarna och gör allt för att hjälpa klubben att hitta en lösning tillsammans med markägaren. Även kommunalrådet Catrin Hulmarker finns med vid det sista avgörande mötet den där marsdagen.

Det handlar om minuter när deltagarna till sist kommer till en handskakning. I samma skälvande minut skakar Stellan Rylander och två andra medlemmar fram den dryga halvmiljon som krävs för att rädda inventarierna och därmed säkerställa att golfklubben kan börja om på ny kula. Stellan Rylander ringer konkursförvaltaren, sätter sig i bilen tillsammans med Tomas Uvesten och åker in till Skövde. Det blir en lyckosam dag, till slut. Hjo kommun gick i borgen för ett nytt arrendeavtal över tre år med löfte från markägaren om en förlängning, om golfklubben kunde leva upp till markägarens krav på en helt ekologisk skötselplan.

– Kommunfullmäktige var enhällig i sitt beslut. Det var helt rätt beslut och det har vi inte ångrat. Golfklubben tillför stora värden, bland annat ekonomiska till Hjo kommun och golfklubben är ytterligare en anledning att besöka Hjo. Många av våra invånare pendlar dessutom till arbetsplatser i andra kommuner.

De ska inte behöva pendla till golfbanan i en annan kommun också, säger Catrin Hulmarker (M), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen. Malin Ingsten tillträdde som klubbchef 2015, när Nya Hökensås Golfklubb kommit igång.

– Klubben är oerhört tacksam för kommunens insatser. Glädjande nog har samarbetet
utvecklats, bland annat vad gäller nyanländas möjlighet att få ett par månaders praktikplats på golfklubben. Vi samverkar också med skolorna så att eleverna får möjlighet att prova golf som en del av idrottslektionerna. Vi finns med under kommunens hälsovecka och, inte minst, samarbetar stort vad gäller turism, förklarar Malin Ingsten och fortsätter:

– Jag vill att golfklubben ska vara en självklar del av Hjos utbud och att både Hjobor och turister ska känna att de kan besöka oss oavsett om de spelar golf eller inte. Stellan Rylander, tidigare ägare av ett stort förpackningsföretag i grannorten Tibro med kunder i livsmedelsindustrin, tar ett stort ansvar i klubben, bland annat för personal på banan och i restaurangen som drivs i klubbens regi.

– Jag har alltid upplevt det som lätt att få kontakt med politikerna i Hjo kommun. Det är bara att kliva upp i kommunhuset. Dörren känns alltid öppen, säger han.

Kommunchefen Lisbeth Göthberg fyller i.
– Egentligen är det ganska enkelt att få till ett bra samarbete mellan kommun och golfklubb. Ta kontakt och börja prata med varandra. Det finns många saker att utveckla tillsammans.

Hjo kommun ingår exempelvis i ett Leaderprojekt (EU-pengar för utveckling av landsbygden) tillsammans med kommunerna Tidaholm, Mullsjö och Habo just för att utveckla Hökensåsbygden. Golfklubben är en viktig pusselbit i erbjudandet av utomhusaktiviteter. Hjo kommun och Hökensås GK var inte kärlek vid första ögonkastet. Men det är en stark vänskap som växt fram efter hand. Det är lätt för alla runt bordet, kommunstyrelsens ordförande, kommunchefen, turistansvariga (Lotta Persson), golfklubbschefen, att skänka en tacksamhetens tanke till det fina samarbetet idag.

Hökensås Golfklubb
Antal medlemmar: 700.
Omsättning: 5,9 miljoner kr.
Antal greenfeegäster/år: Cirka 4 000.
Värde för lokala hotellet Bellevue: Golfspelarna står för 31 procent av hotellets logiintäkter via bland annat golfpaket som ökat från 200 till 500 stycken 2015–2016.

Hjo kommun
Invånare: 9 070.
Turistomsättning: 80 miljoner kr, enligt HUI-mätning 2015.
Antal gästnätter i båthamnen 2016: 2 203.
Antal golfbanor: En, Hökensås Golfklubb, 27 hål.
Andra sevärdheter: Den Europa Nostra-belönade (organisation för bevarande av Europas kulturarv) Trästaden, vandra Västra Vätterleden, Skulpturvandring längs
Hjoån, Öringsafari längs Hjoån, Kulturkvarteret eller bara strosa i Hjos hamn med en glass från en av Hjos tre glasställen: »Moster Elins«, »Wetternglass«
och »Österhagen Glass«.

Text: Thomas Björn

Han är tidigare SSU-ordförande och oppositionspolitiker i Nacka, numera kommunalråd i Luleå och utsedd av Dagens Opinions jury till Årets Politiker 2016.
Niklas Nordström har gått den långa vägen i politiken från arbetarhemmet i Luleå. Han har också en roll i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som ersättare i beredningen för kultur och fritidsfrågor. 

Politikern bjöds in till ett samtal om golfens nytta i samhället tillsammans med Bo Bengtsson, Svenska Golfförbundets biträdande generalsekreterare, Johan Kannerberg, en av golfförbundets klubbrådgivare som jobbar inom området Klubb och anläggning, samt Dan Persson, krönikör i Idrottens Affärer, med idrottens roll i samhället och anläggningar som specialitet.

När Nordström får höra att golfen inte med ett ord nämns i den utredning SKL genomfört om kommunernas utmaningar på anläggningssidan vad gäller idrott de närmaste åren blir han förvånad.

– Då måste ni ta kontakt med de ansvariga för utredningen och fråga hur det kan komma sig, och hur ni kan göra för att komma med i nästa utredning.

Bo Bengtsson och Johan Kannerberg berättar om den nytta golfen gör i samhället. Att klubbmedlemmarna i många fall har bekostat sina anläggningar på egen hand. Att golfen bidrar med folkhälsa tack vare att den med fördel kan utövas av både medelålders och äldre utan större skaderisk. Att golfen bidrar till ökade turistintäkter
tack vare greenfeespelare som rör sig över kommungränserna. Och att golfen bidrar till ett rikt växt- och djurliv tack vare seriösa skötselplaner på landets golfklubbar där allt fler klubbar miljöcertifierar sig via en internationell organisation. Niklas Nordström lyssnar koncentrerat och ställer frågan:

– Varför berättar ni inte om det här för landets kommunpolitiker? Det är ju en väldig massa bra saker. Vi kommunalråd älskar exempelvis att höra att man inte tigger pengar, vi har en kö av idrotter utanför dörren som vill att vi ska investera i nya anläggningar. Istället kan ni i golfen föra en diskussion om hur golfanläggningarna kan användas, så att fler får uppleva dem.

Johan Kannerberg förklarar:
– Golfen har kanske en tradition av att inte kontakta politiker. Vi har hållit oss lite för oss själva. Men borde inte kommunpolitiker och förvaltningschefer uppskatta att en idrott driver på sin egen utveckling, agera och vara ett stöd – även om vi inte står utanför dörren och kräver? säger han retoriskt.

– Kanske, men då måste ni finnas på radarn först. På min radar finns ni i alla fall inte. Närmast på min radar finns det jag som kommunalråd måste agera på just nu, lite längre bort finns det som jag borde agera på. Jag har aldrig blivit uppvaktad av Luleå
Golfklubb exempelvis.

Dan Persson ser många fördelar för landets kommuner när det gäller ett rikt idrottsliv i allmänhet och golf i synnerhet:
– Golf och motorsport är ensamma inom idrotten att finansiera sina egna anläggningar. Breddidrotten, bland annat motionsspel i lokala golfklubben, är också lönsam för kommunen då den ökar folkhälsan och minskar kostnaderna för bland annat äldrevård.
Det är även lönsamt för kommunen att stödja elitklubben på orten, den stärker kommunens varumärke vilket gynnar besöksnäringen.

Niklas Nordström, som tog en paus från politiken och arbetade som PR-konsult och lobbyist för några år sedan, börjar skissa på en plan för golfen.
– Alla idrotter har attraktiva erbjudanden. Ni i golfen behöver formulera ert erbjudande, gå upp till lokalpolitikerna och knacka på för att få till ett möte. Där berättar ni om allt bra golfen gör i samhället. Ni måste vara mer proaktiva helt enkelt. Ni har en fantastisk berättelse att förmedla.

Hur skulle ett sådant erbjudande kunna formuleras?
– Beskriv hur viktig golfen är för besöksnäringen, att golfbanan är skyddsområde för många växter och djur och att det är en både bred och omfattande sport vad gäller ålder och geografi. Det är en bra sport när du kommer upp i åren, säger han.

Niklas Nordström tar den lokala gymnastikföreningen i Luleå, Lulegymnasterna, som exempel på hur kommunens beslutsfattare tänker och agerar. Lulegymnasterna har
650 barn och ungdomar i åldern 4–18 år som medlemmar och 100 vuxna. Arrendet för lokalen föreningen hyrde höll på att gå ut och hyran skulle höjas rejält. Att hitta en ny lokal var inte lätt eftersom gymnastik kräver speciella lokaler, bland annat golv med viss svikt.

– Föreningen organiserade en uppvaktning av oss i kommunen. Den behövdes inte. Vi hade redan läst om problemet i lokaltidningen och lagt in pengar i budgeten för att bygga en ny hall. En så stor verksamhet med så många barn och ungdomar måste helt
enkelt fortsätta. Då vill det ju till att vi som lokalpolitiker känner till problemet.
Mitt råd till golfen är att vara mer proaktiv och synas mer i bland annat media.

Text: Thomas Björn

Namnet Leif Jurefalk är för oss som gillar idrott en klassisk röst från Värmland, bland annat tusentalet referat från Karlstad ishall när Färjestad malde ner motståndet. 1995 fick han uppdraget att bevaka O-Ringen i orientering, femdagars i folkmun.

– På kvällen var vi några journalistkollegor som var ute och spelade golf. Då kläckte någon idén att golfen borde ha en egen femdagarstävling. På vägen hem i bilen funderade jag vidare på idén och insåg att den var värd att förverkliga, berättar Leif Jurefalk.

Han kontaktade Värmlands Golfförbund när han kom hem.

– Förbundet gillade idén men ville inte engagera sig eftersom den berörde fem av sjutton klubbar, men de önskade mig lycka till och jag satte mig och ringde runt. 

Jurefalk fick ihop fem klubbar och 172 anmälda i tre klasser debutåret 1996. Idag har tävlingen växt till 900 anmälda och fem klasser, mixedklassen blir full på fyra minuter. Det är rena Vasaloppsyran vad gäller intresset men vägen dit har varit allt annat än rak. När finalbanketten nådde 500 deltagare 2012 klarade varken hotell- eller konferensställena i Karlstad att ta på sig uppgiften. Nya Wermlands-Tidningen (NWT) skrev och plötsligt kom ett samtal från Göteborg till Karlstad och Leif Jurefalk. »Flytta femdagars till Göteborg, så fixar vi festen!«

Nu skrev NWT igen och det utbröt både ramaskri och febril aktivitet i Värmland. Färjestad BK öppnade Löfbergs Arena på vid gavel, trots att den är stängd på sommaren. Idag är det hockeyfest höst, vinter och vår och golffest mitt i juli.

En annan kritisk situation för Femdagarsgolf var när det tioåriga samarbetet med Norge kollapsade 2016 på grund av att en av klubbarna vägrade ta emot svenska bank-, betal- och kreditkort. Något som drabbade alla hungriga golfare hårt, speciellt en deltagare med diabetes.

– Vi gör ett nytt försök att inleda ett samarbete med klubbar i Norge. Vi har cirka nittio deltagare från Norge varje år så det känns rätt, säger Jurefalk.

Ekonomiskt är det en tuff uppgift att få ihop tävlingen som drivs i aktiebolagsform,
Femdagars AB. Bolaget omsätter cirka 1,5 miljoner kronor, varav cirka hälften gått tillbaka i rena pengar till de arrangerande klubbarna genom åren. Värmlands kommuner drar in miljoner på evenemanget som också bidrar till Barncancerfonden.

– Vi har precis passerat en halv miljon kronor i insamlade pengar till Barncancerfonden.

Varje deltagare får lägga tjugo kronor vid incheckningen, vilket ger cirka 75 000 kronor per år. Det känns bra att göra något gott också när vi har trevligt, umgås och spelar golf. Initiativtagaren drivs av att se andra trivas.

– Min belöning är när människor kommer fram, dunkar mig i ryggen och säger att Femdagarsgolf är det roligaste de upplevt inom golfen och att de vill komma tillbaka nästa år igen. Många knyter nya bekantskaper och fortsätter att umgås, säger Jurefalk.

Lotta Kruse är hotelldirektör på Scandic Hotels i Karlstad och ytterligare en person som är nöjd med evenemanget.

– Femdagarsgolf är bra både för oss på Scandic i Karlstad och besöksnäringen i hela
Värmland. Många av de tillresande deltagarna bor hos oss mellan fyra och sex dagar, och passar även på att äta i våra restauranger. Det är inte heller ovanligt att de kommer tillbaka till Värmland, så Femdagarsgolf ger även mer affärer, vilket vi är tacksamma för.

Text: Thomas Björn

Alla elva klubbar som varit med i Femdagars-golf (tidsordning)

1. Arvika
2. Billerud
3. Sunne
4. Kil
5. Karlstad
6. Hammarö
7. Kristinehamn
8. Eda
9. Årjäng
10. Uddeholm
11. Bryngfjorden

Tage Nordkvist är ordförande i Kils Golfklubb. Det har han varit sedan 1990, banan öppnade 1987. Han har sett ungefär 100 000 greenfeegäster passera revy för en stunds egen friskvård och social samvaro på den naturskönt belägna banan i närheten av södra Frykens strand.

Några procent av alla gäster har betalat greenfee tack vare tävlingen Femdagarsgolf. Det tillsammans med ersättning till golfklubben från tävlingen, ett ökat antal gäster i restaurangen och ökade intäkter i shop och range har bidragit med cirka 1,5–2 miljoner kronor under de 22 år som Kils GK deltagit som en av arrangörerna i det populära eventet.

– Pengarna är viktiga, men framför allt har Femdagarsgolf gett oss ett gott renommé, gästerna väljer att komma tillbaka. Vi får beröm i tävlingens uppföljningsenkäter
både för vår bana och för vårt bemötande. Det är extra glädjande eftersom vår klubb arbetar efter devisen »bästa bemötandet på bästa banan«, berättar Tage Nordkvist.

Kils GK och Femdagarsgolf bidrar även med stora intäkter till Kils kommun tack vare 100 000 besökare genom åren. Det är tydligt att kommunens företrädare uppskattar
golfklubbens bidrag till besöksnäringen och samarbetet dem emellan är mycket bra, enligt Tage Nordkvist.

– Vi ansökte nyligen om 100 000 kronor för att bygga en ny uppställningsplats för husbilar och husvagnar, vilket vi fick.

Kommunalrådet Mikael Johansson (S) bekräftar det fina samarbetet mellan Kils kommun och golfklubben.

– Vi lyfter alltid fram golfklubben i kommunens marknadsföring. Klubben betyder mycket för besöksnäringen i Kil. Vi från kommunen hjälpte golfklubben att sälja marken till en privat aktör och jag upplever att alla parter är nöjda med den affären, säger han.

Han hyllar också golf som friskvård.

– Det är en perfekt motionsform, inte minst för oss som kommit upp i åren och har svårt att klara av att utöva andra idrotter. Låt golfen vara en del av friskvårdsbidraget. Det är inget att varken tveka över eller vänta på, säger Mikael Johansson.

Kils GK:s uppskattade intäkter från Femdagarsgolf under 22 år:
Nettointäkt: 1 300 000 kr.
Greefeeintäkter: »Vid sidan av Femdagarsgolf, tack vare tävlingen«, 330 000 kr.
Restaurang: 275 000 kr.
Golfshop: 600 000 kr (omsättningsökning).

Intäkter som golfare genererar/dygn, i genomsnitt:
Greenfee: 300 kr.
Logi: 200 kr.
Mat: 400 kr.
Golfshopen: 100 kr.
Drivmedel: 300 kr.
Övrigt: 150 kr.
Summa: 1 450 kr/dygn.
Källa: Svenska Golfförbundet

Andra värden med Femdagarsgolf för Kils GK:
Stärker konceptet »bästa bemötandet på bästa banan«.
Kompetensutveckling, bland annat för banarbetare och kanslipersonal.
Stärker samhörigheten bland de ideellt engagerade.
Skyltfönster och marknadsföringsplattform – kan utvecklas till att även vara det för Kils kommun.

Text: Thomas Björn

Visit Värmland startade för fem år sedan. I organisationens besöksnäringsstrategi för 2014–2020 ingår fem temaområden: möten, vinter, evenemang, kultur och natur.
Våren 2015 började arbetet med ett interregionalprojekt med förkortningen IDA som står för internationalisering, destinationsutveckling och attraktionskraft. Projektet drivs tillsammans med Akershus, Hedmark och Östfold Fylkeskommuner i Norge med tema natur, kultur och evenemang. Där utgör golfen en viktig del, främst i naturspåret men även i kultur- och evenemangsspåret. Arbetet med golfen som en naturlig del av Värmlands destinationsutveckling började hösten 2016.

– De undersökningar vi tagit del av visar att golfare är bra besökare som reser mycket, konsumerar mycket och är relativt lätta att nå med marknadsföring, säger Andreas Norum, projektledare för IDA-projektet på Visit Värmland.

Tävlingen Femdagarsgolf har fungerat som ett parallellt spår i marknadsföringen av Värmland under alla år och sedan hösten 2016 är samarbetet tätare.

– Femdagarsgolf är ett fantastiskt initiativ och en bra anledning att resa till Värmland. Samarbetet med norska golfklubbar är också intressant, det ska vi utöka tillsammans. Bland annat inleder vi ett greenfeesamarbete över gränserna med tio svenska och sju norska golfklubbar. Femdagarsgolf är med och arrangerar en ny tvådagarstävling i Norge i år, en tävling som kan växa med ytterligare dagar och bli ett bra komplement till Femdagarsgolf, säger Andreas Norum.

Enligt Svenska Golfförbundets statistisk för 2014 spelades cirka 4 000 golfrundor i Värmland av gästspelare från Norge. Till det kommer besökare från främst närliggande landskap. Femdagarsgolfs deltagare bidrar enligt Riksidrottsförbundets evenemangsverktyg »Event Impact Calculator« med cirka 4,3 miljoner kronor i omsättning till landskapet varje år tack vare gästspel, boende, restaurangbesök samt inköp av bensin och andra varor. Som en relativt nystartad organisation med golf som en del av spåret destinationsutveckling har Andreas Norum en ödmjuk inställning till uppgiften.

– Det känns som att vi har mer att lära av duktiga destinationer som Skåne, Halland och Bohuslän, än vad vi har att lära ut. Tillsammans med golfklubbarna i Värmland, som redan idag är duktiga på att attrahera besökare bland annat via Femdagarsgolf, är jag säker på att vi kan utvecklas mer och göra golfen till en ännu större anledning att besöka Värmland.

Text: Thomas Björn

När världsstjärnan Henrik Stenson sänkte sista putten i British Open förra året, vann han inte bara Sveriges första herrmajor och den åtråvärda silverkannan The Claret Jug. Han fick också en summa pengar av British Open-arrangören, av R&A som segraren alltid får, till en verksamhet som ligger honom extra varmt om hjärtat. 41-åringen från Göteborg valde handigolf – för spelare med någon form av funktionsnedsättning.

Den 6–8 juli arrangeras Henrik Stenson Handicamp på Barsbäck Golf & Country Club utanför Malmö – en ny satsning för tolv handplockade handigolfare. The Open-segraren deltar själv som instruktör och inspiratör på campen parallellt med nya tävlingen Stenson Sunesson Junior Challenge som världsstjärnan arrangerar tillsammans med Fanny Sunesson, hans caddie under många år, och
Svenska Golfförbundet. Henriks assistent Sarah Skönby är också med i planeringen och genomförandet.

– Fanny och jag har haft mycket roligt tillsammans under så många år, och vi känner varandra utan och innan. Alla i teamet kring tävlingen och Stenson Handicamp är taggade och beredda att jobba hårt för att det ska bli en succé, säger Skönby.

156 juniorer anmälde sig redan det första dygnet till juniortävlingens fyra klasser: pojkar respektive flickor 13–16 år och 17–21 år. I skrivande stund (maj) är över 360 anmälda men max 78 får vara med, spelarna tas ut utifrån SGF Golf Ranking.

– Det är fantastiskt roligt att intresset för att spela tävlingen är så stort. Vi vill göra den till något extra. Jag trodde på ett bra intresse, men att det skulle vara så här stort, det trodde jag inte. Det är också fantastiskt roligt med den här kombinationen, att handigolfarna är med och att vi gör saker tillsammans. Det ser jag fram emot, säger Fanny Sunesson.

Henrik Stenson är förstås också nöjd.

– Jag ser fram emot att få träffa juniorerna och hoppas kunna bidra med ett tips eller två. Det känns bra att få ge tillbaka till svensk golf och att få göra det med Fanny gör det extra roligt. Min stiftelse Henrik Stenson Foundation har länge stöttat handigolf och min handicamp känns som en naturlig utveckling i samarbetet. Det ska bli roligt att träffa och träna handigolfare igen.

Text: Thomas Björn

Det kom ett mejl till redaktionen. Bakom tangentbordet satt Jonathan Svedberg, 38, medlem i Kungsängen Golf Club (Golfstar) och säljansvarig för bland annat CRM-system till hotell och restauranger på Oracle Svenska AB. Han var både arg och glad. Arg för att inte golfen är en avdragsgill motionsform i sin helhet. Glad för att han började spela golf 2008.

– Jag är det bästa exemplet på att golf verkligen är motion och det säger min chef också. Jag är mycket gladare, sover bättre och fungerar bättre på jobbet nu.

Vi tar det från början. Jonathan Svedberg levde ett behagligt liv med sin fru Pernilla Hurtig med hus i Järfälla strax nordväst om Stockholm. »Grillade, några öl, lite vin och alldeles för lite motion.« Hösten 2015 kom domen vid en läkarkontroll. Han hade fått en viktökning, vågen närmade sig 150 kilo på den visserligen 203 centimeter reslige Jonathan, högt blodtryck och höga blodfetter. Alla varningsklockor för diabetes 2, så kallad vuxendiabetes, ringde. Dietisten som kopplades in frågade frankt:
– Har du några fritidsintressen?
– Ja, golf!
– Bra, då börjar vi där.

På Alla hjärtans dag förra året sa Jonathans hustrun Pernilla plötsligt:
– Nu åker vi och handlar golfskor.
– Jag har ju redan golfskor, svarade Jonathan.
– Till mig! sa Pernilla.

Tillsammans spelade paret drygt 60 rundor förra året. Kosten lades också om. Jonathan började äta mindre portioner på regelbundna tider, vilket gav en jämn insulinnivå som i sin tur motverkar viktökning. Vid en läkarkontroll i november förra året, ett år efter »domen«, hade han gått ned drygt 30 kilo och fått ned blodvärdena till rätt nivåer. Men han är inte nöjd.

– Jag ska ned under 110 kilo och till singel i handicap. Jag har 15 i dag.

Vad hade hänt om du inte haft golfen som motionsform?

– Det vågar jag inte ens tänka på. Jag hade säkert tagit långa promenader men förmodligen avbrutit dem efter en dryg halvtimme för att det är så tråkigt. När det gäller golf kan du gå i fyra till fem timmar utan att du tänker på det. Pernillas stöd har också varit avgörande för att jag lyckades gå ned så många kilo och återfått normala värden och att jag mår så bra i dag, säger Jonathan Svedberg.

Jonathan Svedberg om golfen:

Började spela på order av min förra chef som tyckte jag jobbade för mycket
och fastnade. När jag spelat en runda känner jag mig alltid redo att spela en runda
till. Mest minnesvärda ronden: Nyårsgolfen på Banyan, Hua Hin, Thailand.

Stig trotsade läkarens nej

Envisheten tog Stig Olsson tillbaka till golfen och livet efter en stroke. När Stig Olsson från Falun drabbades av en stroke 2012 sa läkarna att han aldrig mer skulle kunna spela golf. Men det svaret nöjde sig Stig inte med. Han kom igång och spelade på Dalsjö Golfs lilla bana utanför Borlänge, med en hand visserligen, och arrangerar numera en egen årlig tävling där, »Stickan One Hand Open«, som är öppen för alla spelare. I år genomför han tävlingen för fjärde gången samtidigt med Golfens dag den 20 maj.

Numera spelar Stig Olsson på Dalsjö Golfs 18-hålsbana. Han har dessutom anmält sig till en golfskola i Portugal i oktober. Stigs utveckling efter stroken visar att det går att komma tillbaka – och att lite envishet och några golfklubbor är bra hjälp på vägen.

Golf som motionsform

Kaloriförbränning per golfrunda:
Drygt 1 000 när du bär bagen. Cirka 600 om du drar en vagn med bagen på.
Antal steg per golfrunda: Cirka 15 000.
Påverkan på livslängd: Människor som spelar golf regelbundet lever upp till fem år längre, enligt en studie 2008, ledd av Anders Ahlbom och Bahman Farahmand på Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet i Solna.

Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

– Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

Men kampen om marken är hård.

– Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

– Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

– Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
Strandberg.

Maria Strandberg
Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

Text: Thomas Björn

Golf var inte för oss som växte upp i arbetarmiljö med bruket in på knuten. I golfen var det en kod i både klädsel och uppförande som vi inte kände oss hemma i. Att bara ett visst antal fick plats i golf klubben och att både inträde och utrustning kostade pengar som vi andra inte hade, blev en barriär.

Jag hittade golfen för drygt tre decennier sedan. En kompis tog med mig till Högbo Golfklubb. Där och då började en kärleksaffär som har gått upp och ned. Jag har haft uppehåll från golfen. Ibland har jag tröttnat, ibland har jag varit skadad – nu senast en axel som började bråka redan i början av baksvingen. Men jag har alltid återvänt.

Att spela golf är en fantastisk upplevelse, oavsett om det är en runda i strilande septemberregn med regnstället på, eller en tidig lördagsmorgon i juni när daggen torkar och hackspetten bearbetar en björk. 

Det är alltid lika uppfriskande och befriande att vara ute på golfbanan. Ensam eller i sällskap, det spelar ingen roll. Jag njuter lika mycket ändå. Fysisk, lågintensiv träning både för yngre och äldre, men också psykiskt välmående av att umgås på och utanför banan. Ett sätt för många människor att bryta sin isolering. Det är bra!

Min förhoppning är att landets kommuner och golfklubbar hittar ett bra sätt att samarbeta och samverka. Båda fyller en viktig roll i civilsamhället, att exempelvis ta hand om nyanlända och äldre som behöver en meningsfull fritid, eller bara någon som lyssnar och bryr sig.

Enligt den information jag har fungerar samarbetet bra i många kommuner, bland annat de värmländska vad gäller turism, i Hjo kommun vad gäller beredskapsarbeten för nyanlända och i Nacka kommun vad gäller naturvård. Det skapar respekt och bådar gott för framtiden!

Pyry Niemi
(Berättat för Thomas Björn)

Pyry Niemi
Yrke: Riksdagsman (S), ledamot Utrikesutskottet, ordförande Upplands Idrottsförbund
Hcp: 34, Sofielunds Golfklubb

För egen del kan jag säga att jag egentligen är mer fotbollsspelare än golfspelare. Vore det inte för det där med knäna, och att jag inte är så snabb längre, så skulle jag nog fortfarande vara kvar på mittfältet och slå skruvade uppspel mellan mittbackarna med vänsterfoten, istället för en lätt draw med pitchen från 110 meter som förhoppningsvis stannar
på green.

I Sverige kan nästan alla spela golf och mot vem som helst, bra eller dålig, ung eller gammal. Det gör den till en folksport – och väldigt speciell.

Samtidigt är det framförallt en gubb- och tantsport för alla oss som behöver röra på oss och vill vara utomhus. Det ger friskare människor och är faktiskt inte dyrare än bowling, att gå på gympa eller spela ishockey. I Kalix spelar jag med tjejerna och grabbarna som jobbar på massaindustrin, i kommunen, och med småföretagarna i stan.

Att vara en golfande miljöpartist har inte alltid varit lätt, många i partiet har genom åren undrat om det verkligen går ihop. Det gör det. Dessutom tycker jag om att provocera, så jag har förordat golfen under de 17 år jag spelat på allvar.

I dag är golfen betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, inte minst tack vare att allt fler inser vilken stor biologisk mångfald och ambitiöst miljöarbete det finns på många golfbanor, dock inte alla.

Det jag uppskattar, och alltid har uppskattat, med golfen är att den ger mig en chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna. Det är också en frustrerande sport. Ibland känns den enkel, men bara några hål senare känns den nästan hopplös. Det gäller att ta vara på stunderna, som min 40-metersputt på en golfbana i Bryssel där jag puttade från ena sidan av greenen till den andra med lutningar åt alla håll. Känslan när den gick i var fantastisk!

PETER ERIKSSON

Yrke: Bostadsminister
Medlem: Kalix Golfklubb
Handicap: 11,6

Bokskogens Golfklubb, 20 minuters bilväg från Malmö, är en av Sveriges mest välrenommerade golfklubbar. Den har dessutom en av de vackraste infarterna, en bokskog vars grenverk växt ihop och skapat en läcker lund som vägleder golfaren den sista biten till parkeringen. 

På klubben finns en tradition att både tävla och arrangera stora tävlingar, från Europatourtävlingarna på 70-och 80-talen, via EM för pojkar 2006 till i stort sett en större tävling varje år. VM i handigolf arrangerades 2011 och ANNIKA Invitational Europe och ANNIKA Cup 2016. Det har skapat en stark tävlingskultur på klubben. Men det finns dock andra värden med golfen som Bokskogens Golfklubb också vill lyfta fram.

– Vår nulägesanalys visar att tävling kan fungera exkluderande. Det är inte alla som i första hand vill tävla, vilket gör det svårare att hitta spelkompisar. Detta minskar glädjen med golfen och leder i förlängningen till att en del slutar spela. Så vill vi förstås inte ha det, förklarar Ann-Christine Halén.

Hon är styrelseledamot i Bokskogens Golfklubb och processledare för arbetet som pilotklubb i Vision 50/50, Svenska Golfförbundets satsning för att få fler kvinnliga spelare och ledare. Totalt är åtta pilotklubbar utvalda.

– Vi vill balansera tävling med trivsel och glädje. På så sätt attraherar vi fler kvinnor till klubben och får tjejer att fortsätta med golfen längre upp i tonåren, säger hon. 

Detta är en av insikterna efter att ha startat processen för att genomlysa klubbens verksamhet med fokus på ämställdhet – en process som redan var igång när Svenska Golfförbundet efterlyste pilotklubbar 2014.

– Vi var redan medvetna om problemet med manlig dominans, såväl antalet medlemmar som representation i kommittéer och bland de anställda. Vi hade därför satt igång ett jämställdhetsarbete på klubben. När Svenska Golfförbundet erbjöd oss att vara pilotklubb kändes det klockrent. Enda utmaningen var om vi skulle orka och hinna samtidigt som vi driver alla andra frågor. Efter en ganska kort diskussion i styrelsen beslutade vi att tacka ja. Det var ett bra beslut, förklarar Peter Kollert, ordförande i Bokskogens Golfklubb.

En processgrupp på fyra personer bildades, däribland Ann-Christine Halén och Peter Kollert, och arbetet satte igång. I början handlade det om att göra en nulägesanalys av könsfördelningen avseende medlemmar, förtroendevalda och anställda. I Bokskogens fall blev det tummen upp vad gäller medlemmar seniorer (30,8 procent kvinnor) och styrelsens sammansättning (57 procent kvinnor), men tummen ned vad gäller tjejjuniorer under 21 år (19,4 procent) och kommittésammansättningen (manlig dominans och nästan uteslutande män som ordförande).

– Det är ett långsiktigt arbete och inget vi förändrar över en natt. Det viktiga är att belysa problemet, skapa en utvecklingsplan och kommunicera med medlemmarna. Det är först då vi kan få kraft i arbetet, säger Ann-Christine Halén.

Hur har medlemmarna reagerat på att Bokskogen är pilotklubb?

– Mest positivt, men också med lite skepsis. Varför ska vi engagera oss i detta, har en del frågat, berättar Peter Kollert, som blivit en mästare på att med saklig argumentation få människor att förstå nyttan med ökad jämställdhet.

– Vi vill vara en öppen, välkomnande, jämställd och inkluderande golfklubb som lockar även andra än golfare. Du ska känna dig välkommen ut till klubben även om du inte spelar golf. För oss handlar det om att ta klubben in i framtiden och det är positivt att Svenska Golfförbundet har tagit initiativet med Vision 50/50. Det finns fortfarande en del fördomar om golfen, men de blir färre tack vare jämställdhetssatsningen som därmed blir en viktig del i att visa golfens nytta i samhället.

En lärdom processgruppen i Bokskogens Golfklubb har gjort är att det skapar engagemang och föder nya tankar och idéer när man sätter igång ett sådant här arbete.

– Ett exempel är hur vi rekryterar juniorer. Tack vare vårt sätt att börja tänka inkluderande och i nya målgrupper har vi i dag ett samarbete med fritidsverksamheten på en intilliggande skola. Bokskogens Golfklubb har några veckor under skolterminen blivit golffritids. Barnen skjutsas hit av skolan med buss, äter picknick i naturen, provar på golf och hämtas därefter på klubben av föräldrarna. Att barnen har provat på golf har fått deras föräldrar att göra detsamma. Det är en positiv effekt som vi inte tänkte på när vi började fundera på juniorrekrytering, säger Ann-Christine Halén.

Ett annat exempel som pilotklubb är arbetet med att utveckla Nya Banan, den ena av de två 18-hålsslingorna.

– Det har verkligen öppnat ögonen för hur viktigt det är att öka spelupplevelsen för kvinnor, att de ska  tycka att det är kul att spela golf. Naturligtvis ska alla ha en chans att nå fairway från tee, och teeplaceringarna måste göras därefter, men också sådana uppenbara saker som fler och fräschare toaletter på banan. Där fanns det kunskap att hämta från Svenska Golfförbundets tidigare erfarenheter och undersökningar, säger Peter Kollert.

Även Bokskogens partners påverkas av golfklubbens jämställdhetsarbete, menar Ann-Christine Halén:

– När vi öppnar verksamheten och börjar tänka nytt förmedlar det positiva signaler som även gagnar våra företagspartners.

Vad händer när tiden som pilotklubb går ut 2017?

– Det är egentligen då arbetet börjar och vi fortsätter att omsätta alla bra idéer i praktiken. Det känns skönt att vi fick stanna upp, tänka till och ägna mer tid åt nulägesanalysen som en följd av att vi blev pilotklubb, säger Ann-Christine Halén och ger ett gott råd:

– Ta del av det material som vi pilotklubbar sammanställer. Det kommer att presenteras med start på verksamhetsseminarierna i januari 2017. Börja sedan jobba med frågan. Det skapar många positiva effekter i klubben, inte minst processen i sig.

Läs mer: golf.se/vision5050

Fem frågor till Unni Ekenberg, klubbchef på Skinnarebo Golfklubb, Jönköping.

Vad anser du om Vision 50/50, Svenska Golfförbundets satsning på fler kvinnliga spelare och ledare?
– Jättebra! Golfen behöver verkligen fler kvinnliga spelare och ledare, både anställda och ideella. Att just golfen driver frågan om jämställdhet väcker dessutom nyfikenhet hos nya grupper vilket skapar nya möjligheter för oss golfklubbar.

Hur står det till med jämställdheten på Skinnarebo Golfklubb?
– Ungefär som på landets övriga golfklubbar. Cirka en fjärdedel av våra medlemmar är kvinnor. När det gäller året-runt-anställda på klubben är det ungefär 80-20 procent i männens favör.

Vad är nyttan för en golfklubb med ökad jämställdhet?
– Fler kvinnor skapar bättre balans och en större ödmjukhet på klubben, vilket också är bra, inte minst ekonomiskt. Gästerna trivs och kommer gärna tillbaka. Min uppfattning är att vi kvinnor tänker och agerar på ett annat sätt, exempelvis att vi vill ha fräscha toaletter med doftljus och linnehanddukar eller blommor i klubbhuset för ökad trivsel. Det gör att fler kvinnor och tjejer känner sig välkomna och leder till andra initiativ som tjejkvällar med modevisning. Dessa är alltid fullsatta och det är bra för hela klubben och anläggningen.

År 2015 utsågs du till Årets klubbchef i Sverige av Golf Administratörernas Förening. Vad betyder utmärkelsen för dig och
klubben?
– Den betyder mycket för båda. För mig bland annat att jag har etablerat mitt namn och ofta känns igen när jag ringer till en annan golfklubb. Vi har fått ännu bättre stämning bland personalen eftersom jag delar utmärkelsen med alla som arbetar på klubben. Medlemmarna känner sig enormt stolta över sin klubb. För klubben, att Skinnarebo Golfklubb är placerad på golfkartan en gång för alla. Det är bra för ekonomin och det senaste bokslutet i klubben och bolaget som äger och driver anläggningen är det bästa på 22 år.

Vad händer på er klubb just nu?
– Vår strategi är att sätta medlemmen i fokus. Vi har därför subventionerat kort på rangen samt satsat på fria lektioner. Vår pro har dubblat antalet nybörjarkurser tack vare ett attraktivt erbjudande. Dessutom har vi haft läger för juniorer upp till 13 år, familjetävlingar, renoverat omklädningsrum, asfalterat stora delar av parkeringen och satsat på gym och tipspromenader. Kort sagt: klubben har blivit mer levande.

Text: Thomas Björn

Det fanns ett ambitiöst miljöarbete på Nacka Golfklubb redan före certifieringen enligt Golf Environment Organization (GEO) 2011, men det hade gått lite i stå.

– Vi kände att det blev svårare och svårare att hålla tempot och energin uppe så certifieringen blev en nystart. Syftet har varit att skapa en struktur som ska förankra miljöarbetet hos de anställda. På så sätt försäkrar vi oss om en kontinuitet samt ständiga förbättringar, säger Jonas Liljeblad, banchef och greenkeeper.

Certifieringen enligt den oberoende och ideella organisationen GEO var inte så komplicerad som han först trodde.

– Den var lärande då vi tvingades reflektera lite annorlunda över den verksamhet vi bedriver genom att ständigt ställa oss frågan »varför?« När den frågan blir drivande leder det i sin tur till förändring. Samtidigt vill jag tillägga att vi har haft en eldsjäl på golfklubben, Roine Fredriksson, som varit drivande i miljöarbetet.

Utan honom hade varken ett bra miljöarbete eller en certifiering blivit genomförd. Golfbaneskötsel handlar mycket om rutiner och det är lätt att fastna i ett mönster. Då gäller det att försöka bryta det, enligt Jonas Liljeblad.

– Något vi dagligen försöker optimera är bevattningen, dels för att gynna gräset, dels för att minska energianvändningen. Ett exempel är pumparna som driver bevattningsanläggningen och som drar mycket el, något vi insåg då vi gjorde en energianalys. Bland annat därför installerade vi solceller som dagtid ger el till klubbhus och restaurang.

Nyttorna med miljöcertifieringen enligt GEO har varit många. Det är en internationell certifieringsmetod som i höst är under förändring och där Maria Strandberg från nordiska forskningsstiftelsen Sterf är med i förändringsarbetet på plats i Skottland.

– För klubben leder den generella högre graden av medvetenhet till ett proffsigare företagsklimat, vilket genomsyrar hela organisationen. Certifieringen är också identitets- och varumärkesbyggande för klubben och ökar mandatet mot myndigheter, säger Liljeblad.

Även medlemmar och sponsorer har reagerat positivt.

– Jag tror att de är stolta över att vara medlemmar i en klubb som arbetar aktivt för en bättre miljö.

Text: Thomas Björn

Mårten Wallberg har varit engagerad i naturvård och miljöarbete sedan barnsben och i Naturskyddsföreningen sedan 15 år tillbaka. Han har sett utvecklingen på miljöområdet på hemmaplan över tid och är inte helt nöjd med vad han ser i dag.

– Det finns mycket kvar att göra för att uppmuntra till bland annat biologisk mångfald, inte minst inom fiskerinäringen och skogsbruket. Det känns som att miljöarbetet har mattats av lite, att vi vilar på gamla lagrar och i dag ägnar mer tid åt att tala om för andra länder vad de ska göra, än att ta itu med våra egna stora utmaningar som klimatfrågan. Det är förstås viktigt att hjälpa andra, men det är också viktigt att utveckla sitt eget arbete för att kunna kvarstå som en förebild för andra, säger han.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största oberoende miljöorganisation med sina drygt 224 000 medlemmar, organiserade i riks-, läns- och lokalföreningar, och därmed en tung opinionsbildare inom svensk naturvård och svenskt miljöarbete.

– Vi är en organisation med kraft att förändra utan reell makt, säger Mårten Wallberg i ett kort konstaterande.

Golfen har funnits i hans liv sedan elvaårsåldern. Ett öppet hus på Viksjö Golfklubb lockade hela familjen Wallberg från Solna att åka och prova på. Därefter var Mårten fast, trots att en rad andra idrotter redan fyllde fritiden. Att spela golf och arbeta med naturoch miljövård var inte helt okontroversiellt i början av 2000-talet.

– Naturvårdsfolkets inställning till golfbanor var ganska negativ. De ansåg att klubbarna använde för mycket bekämpningsmedel och förstod inte vitsen med att samarbeta med golfklubbarna. Samtidigt upplevde jag att golfklubbarna var rädda för kritik, vilket gjorde att man hade svårt att öppna sig och söka samarbete.

En första vändning kom redan 1998, åtminstone i Stockholms län. Saltsjöbadens Golfklubb tog fram en miljöplan men Nacka kommun var kritisk för att den inte förverkligades. Klubben gjorde då en nysatsning 2002 som togs emot mycket positivt av kommunen. Därmed var isen bruten och exemplet i Nacka blev, och är fortfarande, en bra förebild både i andra kommuner och på golfklubbar. 

Mårten Wallberg utbildade sig till auktoriserad verifierare av golfbanor, ett arbete som vägleder och godkänner klubbarnas miljöcertifiering inom ramen för den internationella och ideella organisationen Golf Environment Organization (GEO), med säte i Skottland.

Den första golfklubb han certifierade var Ljunghusen utanför Malmö, tillika världens första golfklubb att bli certifierad enligt GEO. Därefter har det blivit nio klubbar till runt om i landet och fler är på gång, däribland hans egen klubb, Viksjö Golfklubb.

– Det är ett helt annat samarbete mellan naturvårdsfolket och golfklubbarna i dag. Cirka sjuttio procent av en golfbana består av orörd mark, alltså mark utanför själva banan, och där finns det mycket att göra. Även på banan skulle golfklubbarna kunna göra mer och gärna ta hjälp av ideella krafter som finns inom miljörörelsen, bland annat för att slå ängar och rena dammar. Det finns många fördelar med att certifiera en golfklubb utifrån GEO, enligt Mårten Wallberg.

– Greenkeepern vet oftast allt om hur mycket bekämpningsmedel som används och den fastighetsansvarige hur mycket el som förbrukas, men det finns inte alltid ett samlat grepp om helheten. En certifiering hjälper golfklubben att få det greppet och kan utifrån det göra en miljöplan och vidta åtgärder som är bra både för miljön och klubbens ekonomi. Visst, det är en del arbete i början med att samla in siffror för att få till en bra dokumentation av nuläget, men när väl det är avklarat är det faktiskt inte så svårt. 

Miljöarbetet är en överlevnadsfråga för golfklubbarna, menar han.

– I Holland finns en lagstiftning som inom några år förbjuder användandet av kemiska bekämpningsmedel på golfbanorna. Det är inte omöjligt att det kan bli så i Sverige också inom ett par år. Det finns alternativ i form av bakterier som tar svampens eller ogräsets plats. Det behöver varken bli dyrare eller besvärligare, det är bara ett nytt sätt att arbeta som till och med kan bli effektivare
på sikt.

Att använda golfbanan till annat än golf är en annan utveckling.

– Naturvandringar på sommaren och skidspår på vintern är bra exempel. Kanske vi kan ta efter den kultur som råder i Skottland, att öppna för andra grupper även under golfsäsongen som hundägare som vill rasta sina hundar. Det handlar bara om att ta hänsyn till varandra, säger Mårten Wallberg.

Svenska golfklubbar certifierade enligt GEO:

Forsgården
Kungsbacka
Kristianstad Åhus
Ljunghusen
Mjölby
Nacka
Saltsjöbaden
Sigtuna
Upsala
Öregrund

Seminarium: Multifunktionella landskap

Inriktning: Nordiskt seminarium om golfanläggningarnas utmaningar som visar på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder.
Arrangör: Forskningsstiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), med finansiellt stöd av Svenska Golfförbundet och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Tid: 7 februari 2017, kl. 09.30–16.15.
Plats: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Drottninggatan 95 B, Stockholm.
Anmälan: Senast 2 februari 2017 via www.ksla.se
Seminariet är kostnadsfritt och kommer webbsändas.
Välkommen!

Text: Thomas Björn