Senaste nytt om hållbarhet

– Golfäventyret Cup är en fantastisk del att ha med i juniorträningen, framförallt för den gemenskap som blir under dagen, säger Kristian Söderström Malmborg, tränare Haverdals GK.

– Att få testa på olika övningar och ha roligt med andra juniorer, kanske från en annan golfklubb, är utvecklande på många sätt. Barnen får lära sig att samarbeta med nya personer och samtidigt utveckla sig inom idrotten golf, fortsätter han.

Svenska Golfförbundets material Golfäventyret handlar på sätt och vis om tävling hela tiden. Barnen ska klara av olika utmaningar och ta sig vidare mellan de "levels" som finns. De tävlar mot sig själva.

En cupdag på klubben är ett bra första steg för juniorerna att få känna på hur det kan vara att tävla tillsammans med andra. Sedan bestämmer de självklart själva om det är något för dem.

– Golfäventyret Cup är en viktig del i hela tävlingstrappan inom golf som idrott. Ofta märks det att juniorer kan tycka det är jobbigt eller extra nervöst att tävla och att då få testa på detta i enkla former tidigt i sin golfkarriär är väldigt positivt, säger Söderström Malmborg.

Viktiga lärdomar

Premiären för Golfäventyret Cup på Haverdals GK 2018 blev en succé. Framgångsreceptet: hjälpsamma föräldrar och bra planering.

– Det vi tagit fasta på och var väldigt nöjda med förra året var all hjälp från föräldrar. De hjälpte till mycket under dagen, vilket gjorde att vi kunde ha flera olika stationer igång där minst en vuxen ledare var med och höll koll. Eftersom de som är med på Golfäventyret Cup oftast inte har kommit så långt i sin golf tycker vi det är extra viktigt med ledarstöd, säger Söderström Malmborg.

– En annan lärdom som vi tar med oss till 2019 är att gå ut med information om dagen ännu tidigare, för att få flera juniorer till den fantastiska dagen. Att samarbeta med klubbar i närområdet ser vi också som en viktig detalj för att kunna göra dessa dagar så bra som möjligt för alla golfande juniorer runt om på våra golfklubbar.

Ni fick stöd av Hallands Golfdistriktsförbund, var det avgörande för ett lyckat arrangemang?

– Distriktet är definitivt en hjälpande hand och kan göra dagen ännu bättre, både under Golfäventyret Cup och i förberedelserna. Utan distrikten är det dock självklart genomförbart och oavsett ser vi det att golfklubben själv gör det mesta arbetet kring Golfäventyret Cup.

– Under vår dag 2018 hade vi hjälp både av GDF och SGF vilket var fantastiskt på många sätt, men vi som klubb var såklart huvudansvarig, säger Söderström Malmborg.

Samkör med Teen Cup

Samtidigt som Golfäventyret Cup arrangerades på Haverdal avgjordes en tävling på Teen Tour ute på stora banan. Söderström Malmborg tycker att det är en bra modell av flera anledningar.

De yngre juniorerna kanske kan få en idol att se upp till som spelar någon eller några nivåer högre upp än dem.

Och för familjer med flera golfintresserade barn är det en möjlighet för alla att vara delaktiga – de äldre tävlar på Teen Tour och de yngre deltar i Golfäventyret cup.

– Detta fick vi god respons på från föräldrarna, säger han och rekommenderar shotgunstart på Teen Tour-tävlingarna. 

Gemensam start gör att juniorerna samlas och rör sig vid klubbhuset vid flera tillfällen under dagen. Det är viktigt för gemenskapen, både för spelare, ledare och föräldrar. Att hitta nya vänner och en plattform för de yngre som inte riktigt tagit sig ut i tävlingssammanhang.

Text: Patrik Lagerkvist Giertta
Publicerad: November 2018

Våren 2017 frågade Skåneidrotten Skånes Golfförbund hur förbundet kunde hjälpa till med inkludering av nyanlända.

Skånes Golfförbund kom fram till att golfen har goda förutsättningar att inom sina befintliga strukturer och nätverk kunna erbjuda nyanlända aktiviteter som bidrar till etablering och delaktighet.

Med ett mindre ekonomiskt stöd från Skåneidrotten kunde Skånes Golfförbund starta en förstudie för att se om förutsättningarna stämde.

Stöd från Arvsfonden

Ganska snabbt insåg förbundet att det behövdes ett betydligt större ekonomiskt stöd för att kunna förverkliga idéerna och gick därför in med en projektansökan om 3,7 miljoner kronor till Arvsfonden – och fick den beviljad.

– Att Arvsfonden beviljar vår ansökan är ytterligare en bekräftelse på att golfen är på rätt väg som en viktig aktör i samhället. Golfen är Sveriges största individuella idrott sett till antalet aktiva utövare, säger Rickard Balcke, projektledare på Skånes Golfförbund och fortsätter.

– En golfklubb måste vara en del av dagens samhälle för att vara relevant även imorgon. Golfen arbetar hårt för att accepteras som en folksport vilket innebär att vi, förutom jämställdhet, också måste fokusera på mångfald och inkludering.

– Vi har redan mött intresse från golfklubbar i övriga Sverige och sprider gärna redan nu våra tankar och erfarenheter vidare. Det är bara att höra av sig till mig. Vi har även märkt intresse från företag. Det öppnar upp för nya sponsorer, säger Balcke.

Samarbete med kommunen

Projektet drivs under tre år, 2018–2020. Fokus ligger på golfklubbarna i Skåne år ett, samt i Stockholm, Västra Götaland och Halland år två och tre – men även landets övriga golfklubbar är välkomna att vara en del av projektet.

Tre golfklubbar i Skåne medverkar i projektet än så länge: Allerum, Ljunghusen och Malmö Burlöv. Metodiken är att skapa ett samarbete mellan golfklubben och kommunens etableringsenhet, två organisationer som normalt aldrig träffas.

Vissa kommuner har egna anställda flyktingguider, andra kommuner tar hjälp av länsstyrelsen och deras samhällskommunikatörer.

Med hjälp av dessa, som alla är före detta nyanlända, når golfklubben målgruppen i sin kommun och erbjuder Introduktion till golf som består av ett antal träffar med främst en social inriktning samt att prova på golf.

Succé direkt

Deltagarna, nyanlända barn och unga (12–25 år) samt deras familjer med beviljad asyl och uppehållstillstånd, får varsin mentor samt tillgång till de företagsnätverk som finns i varje golfklubb. 

I maj bjöd projektet in samhällskommunikatörer från länsstyrelsen i Skåne – övervägande delen från Syrien som varit i Sverige sedan 2014 – till Malmö Burlöv Golfklubb för att testa metodiken i förstudien.

Ingen hade tidigare varit på en golfklubb eller hade kunskaper om golf. Träffen blev en succé. Alla insåg att golfen är en idrott som verkligen kan göra skillnad för en nyanländ. Peter Svallin, ansvarig för projektet på Malmö Burlöv, berättar:

– Det var en lyckad introduktion och imponerande att se hur snabbt dessa människor lärt sig bra svenska. Vi vill skapa en relation med dem, visa att golfen är beredd att ta sitt samhällsansvar och inspirera dem att få nyanlända att komma till oss och prova på golf, umgås och knyta nya kontakter.

Grundlig utvärdering

Erik Lundkvist, postdoktor på Barn och Ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet och lektor i idrottsvetenskap på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan, genomför en studie för utvärdera projektet på uppdrag av Skånes Golfförbund.

– Vi kommer att undersöka hur deltagarna mår, hur golfen kan bidra till att de mår bättre, hur många vänner de har som kommer från Sverige och hur nätverket på golfklubben kan hjälpa dem att bredda sin vänkrets. Det är extra intressant att föräldrarna är med i studien, det ger en helhetsbild.

– Det som kittlar för mig som forskare är att få vara med från början, att Skånes Golfförbund vill arbeta långsiktigt och att forskningen ska kunna tillämpas praktiskt.

"Mycket att lära och utveckla"

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, följer projektet med stort intresse.

– Frågan om inkludering tar allt mer plats i samhället, och borde göra så även inom golfen. Det är extra spännande att Skånes Golfförbund samarbetar med olika samhällsaktörer, såsom kommunerna, i projektet. Där finns mycket att lära och utveckla.

Läs mer om projektet här (sida skapad efter projektets slut)

Text: Thomas Björn
Publicerad: November 2018

– Kommun och näringsliv har startat ett projekt där man vill samverka för att tillsammans driva staden framåt. Eftersom IFK Kristianstad är ledande inom svensk handboll, beslöt man att man skulle samlas under den orangefärgade fanan, säger Ulf Griwell, ordförande marknads- och medlemskommittén på Skepparslövs Golfklubb.

– Både IFK Kristianstad och en hel del andra klubbar har numera orange färg på sina klubbdräkter. Här formades vår idé att sammanfoga företagare och idrottsklubbar i ett nätverkande genom golfen, fortsätter han.

Succé direkt

Idén till tävlingen kom till efter att representanter från klubben suttit ner och spånat tillsammans med en affärsidkare i Kristianstad. Frågan var hur man gemensamt skulle kunna hjälpa till att skapa ett nätverk mellan företag och idrottsklubbar.

Svaret blev en gemensam golftävling med orange som tema.

Det visade sig att det fanns ett stort intresse att delta. Premiärupplagan lockade 44 startande tvåmannalag, ganska jämt fördelade mellan företag och idrottsklubbar.

IFK Kristianstads handbollsklubb (svenska mästare), KDFF fotboll (topplag i damallsvenskan), Ica Maxi, Sportringen och Sparbanken Skåne är några exempel på lag som deltog i den första upplagan sommaren 2018.

– Responsen var enorm. Vi hade en kvalificeringstävling för företagare i maj, samt ett slutspel den 29 juli där de kvalificerade företagarna fick möta lag från alla stans elitklubbar. Båda tävlingarna var överbokade, säger Griwell.

Återkommer 2019

Premiären för "Slaget om den orange staden" gav mersmak. Skepparslövs GK har fått mycket feedback från företagare och idrottsklubbar, där de tackat för ett utmärkt arrangemang och samtliga har uttryckt sin önskan att tävlingarna ska bli ett årligen återkommande evenemang.

– Vi har redan tagit ett beslut om att tävlingarna skall fortsätta, med orangefärgade kavajer till segrarna samt ett stort vandringspris, säger Griwell.

Projektet har blivit verklighet genom ekonomiskt stöd av bland andra Allmänna Arvsfonden och kommunen.

– Vi invigde banan med en paragolftävling med spelare från paratouren och en footgolftävling med lokala fotbollsföreningar som deltagare, säger klubbchefen Maria Pennerborn och fortsätter:

– Övningsområdet invigdes med ett puttävling öppen för alla. Efter invigningstävlingarna arrangerade vi en korthålstävling öppen för alla och sedan fritt val av aktivitet.

Hon berättar att klubben kommer att utöka satsningen på paragolf nästa år. De har startat en dialog med en annan klubb som är duktig på att rekrytera paragolfare om hur de kan jobba med gruppträningar för personer med funktionsnedsättning.

– Vi tittar på deras modell av organiserad träning. Vi tror oss veta att vi har en dold befintlig grupp redan i vår medlemsbas som vi kommer att satsa på 2019. Vi har redan ett samarbete med en skola där alla elever har någon slags funktionsnedsättning och som vi nu kommer kunna utöka aktiviteterna för. Vi har bjudit in paragolfare från Västmanland som återkommer hit för att träna, säger Pennerborn.

Viktigt med spontanidrott

Allmänna arvsfonden ställde flera krav får att gå in som finansiär. Banan ska vara godkänd för paragolf (Surahammar har haft paragolfare på plats som godkänt layouten och spelat banan), att man kan använda hjälpmedel på banan och att den är kostnadsfri att använda = tillgänglig för alla.

– Man behöver alltså inte vara medlem, eller ha utrustning för att få spela. Vi har utrustning att låna här och bollränna gäller som "tidsbokning", säger klubbchefen.

Det nya övningsområdet och korthålsbanan är ett rejält lyft för Surahammars GK.

– Vi kommer att erbjuda träningar med vår pro till nya medlemmar, juniorer och seniorer. Vi har dagligen besökare som spelar golf eller footgolf och ibland båda. Övningsområdet är delvis belyst med strålkastare och bjuder in till träning av pitch, bunker och puttning efter mörkrets inbrott. Säsongen förlängs.

– Spontan idrott är viktigt och vi lånar ut klubbor och fotbollar till dem som vill prova på. Anläggningen är kostnadsfri för alla.

Vad har ni fått för respons från besökare och medlemmar?

– Responsen har varit fantastisk. Anläggning håller hög kvalitet och bjuder in till spontanidrott. Den är lättillgänglig och tydlig i sin information. Vi har haft företagsevent och avslutningar för fotbollslag. Medlemmarna uppskattar att de kan träna på det korta spelet som är en förutsättning för att kunna scora bra.

Lägre tröskel med footgolf

På den nya korthålsbanan spelas golf och footgolf från samma tee, men spelarna siktar på olika flaggor och ytor. Golfarna har en riktig green med greenområde och vissa hål har också bunkrar. Flaggorna ser ut som på en vanlig golfbana och är vita.

– Footgolfspelarna siktar mot en blå flagga som är lite kortare än en golfflagga. Hålet är 53 centimeter i diameter och ligger vid sidan av golfgreenen och något framför greenområdet. Man kan spela golf och footgolf samtidigt, säger Pennerborn.

Hur kommer det sig att ni gör en satsning på footgolf?

– Footgolf har växt kraftigt på kort tid i Sverige och vi hoppas på att denna aktivitet visar vilken tillgänglighet golfen och vårt område har och att de som kommer hit upplever att tröskeln till golf inte är lika hög som den i dag upplevs som. Vi vill aktivera fler och få ett levande klubbliv oavsett aktivitet.

Fick värdefull rådgivning

Projektet finansierades av Allmänna Arvsfonden, Västmanlands Idrottsförbund, Surahammars kommun, Svenska Golfförbundet, samt egna medel. För att knyta ihop detta tog klubben tillvara extern hjälp som fanns tillgänglig.

– Konsulenterna på Västmanlands Idrottsförbund vet vilka områden och aktiviteter som stöttas genom bidrag för utveckling. Deras rådgivning har varit oerhört värdefull och har gjort att vi kunnat genomföra våra medlemmars efterfrågan om ett övningsområde, säger Pennerborn och fortsätter:

– Golfförbundets rådgivning lyfte footgolfen som ett område för nytänkande.

Har du några konkreta tips till andra klubbar som planerar liknande projekt?

– Projektplanen måste vara tydlig, konkret, långsiktig och väl förankrad hos medlemmarna. Planen och genomförandet måste uppfylla det man sökt bidrag för.

– Klubbchef, banchef, styrelse och projektgrupp har jobbat organiserat och var och en har haft ansvarsområden som de svarat för i alla delar av projektet. Från anbudsförfrågan till återrapportering. Vår projektgrupp och organisation har också haft tät kontakt med alla finansiärer och varit noggranna i val av leverantörer, avslutar Maria Pennerborn.

Text: Patrik Lagerkvist Giertta
Publicerad: Oktober 2018

Dalsjö Golf ligger mitt mellan Borlänge och Falun. Man svänger av E16 och kör smala vägar genom byar med röda timrade gårdar, små jordbruk och betande får. Trots sitt lite avsides läge sjuder klubben av liv.

– Jag brukar säga att det gäller att ha ett bra fotarbete, och här på Dalsjö springer vi väldigt fort, säger Tony Mullborn, kombinerad vd, klubbchef och banchef.

Dalsjö Golf blev utsedd till Årets juniorvänliga anläggning år 2012. Samma år invigdes Lilla banan, en tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning med stöd av Allmänna Arvsfonden. I maj 2018 gick klubben med i Svenska Golfförbundets utvecklingsprogram för jämställdhet, Vision 50/50.

– För oss handlar det om att hela tiden hitta nya vägar framåt och det här känns helt naturligt. Konstigt att man inte tänkt det här tidigare. Det är ju bara att titta sig runt, det är ju skämskudde på, säger Tony Mullborn.

Samhällsnytta bygger varumärket

Dalsjö Golf ligger i ett jordbrukslandskap och på gammal odlingsmark. Förändringen kom i mitten av 1980-talet när medlemstrycket på grannklubben blev för högt och man behövde göra en avknoppning.

– Min far frågade mig om han tyckte att vi skulle fortsätta driva jordbruk eller satsa på golf. Jag var 17 år och tyckte att golf lät häftigt, och något år senare började vi bygga banan, berättar Tony Mullborn, vars familj är en av fyra huvudmarkägare på banan.

För Dalsjö Golf handlar verksamheten mycket om att skapa samhällsnytta. Det berättar Johan Höglund, anställd som marknadsansvarig på heltid sedan i februari.

– Jag har jobbat mycket med varumärken. Medvetenheten blir allt större om vikten av det egna varumärket. I dag har medelstora och större företag policys för hur deras varumärken ska profileras och med vilka andra varumärken man vill synas. Därför blir det mer och mer vanligt att företag frågar vad vi som klubb gör för samhällsnytta, säger Höglund.

Tungan på vågen för sponsorer

Han anser att klubben behöver ha en tydlig tanke med sin verksamhet och kunna beskriva den på ett nyanserat sätt för att nå ut bredare och framför allt få med sig lite större företag.

– Vi behöver kunna berätta om vad vi gör och vad vi tar ansvar för. Exempelvis blev det tungan på vågen för NRC Group att haka på och sponsra vår Lilla bana när vi berättade om att vi jobbar med juniorer, funktionshindrade och nu driver Vision 50/50 för att bli en mer jämställd klubb, säger Höglund.

Han menar att golfen generellt sett har varit dålig på att berätta om sina positiva sidor, att människor har en bild av att golfen är en sluten krets för inbördes beundran.

– Men den är faktiskt till för alla. Vi har precis haft vår landshövding här. Det ger naturligtvis publicitet, men huvudskälet var att berätta om vår verksamhet så att landshövdingen får en insikt i vad vi gör.

– Vi har också för avsikt att hålla en välgörenhetstävling nästa år, både för att visa på samhällsnyttan och för att skapa nya långsiktiga relationer.

Långsiktigt arbete

Dalsjö Golf har skapat en styrgrupp för Vision 50/50 som består av Tony Mullborn, Johan Höglund, Cicci Berglund, ekonomiansvarig, Stefan Berglund, ordförande i golfklubben, Kitty Stensdotter och Anita Persson, båda medlemmar.

– Det här är nyttigt och bra för vi behöver hitta sätt att fånga upp fler kvinnor. Även om det inte sker mirakel direkt, så är jag säker på att arbetet kommer att påverka på lång sikt, säger Cicci Berglund.

Nästa steg är att skapa en referensgrupp

– Vi har redan hunnit ha tre träffar och verkligen spanat, haft diskussioner om makt och strukturer, så snacket är i gång. Men det kommer att vara en långsam process att skapa jämställda strukturer, det är vi medvetna om, säger Johan Höglund som är förändringsledare för processen.

Text: Lena Lindström
Publicerad: Oktober 2018

Nergrävt under marken på en golfbana ligger ett avancerat nät som försörjer greener, fairways och tee med vatten. Bevattningssystemet är golfbanans nervsystem. Går något sönder kan det orsaka stor förödelse, särskilt en het och torr sommar.

Öjestrands bana byggdes 1992 och efter 26 år höll de gamla spridarna inte måttet längre. De spred inte längre vattenstrålarna som de ska, vilket gör att bevattningen inte nådde alla delar av exempelvis greenerna.

Personalen kläckte idén om spridarsponsorer i början av augusti 2018. Drygt en månad senare hade de tillräckligt med finansiering för att kunna byta ut 155 spridare.

– Så fort vi får in en ny sponsor köper vi in spridarna och gräver ner dem. Varje ny spridare kommer att göra underverk för banan i vår och nu har vi bara 161 kvar att byta, berättar banchef Erik Strandqvist.

Alla har kunnat bidra

De som sponsrat klubben är både företag, enskilda medlemmar och personal. De har sponsrat allt från ett helt hål, en hel green, eller med en så stor summan man känt att man kan avvara.

En av sponsorerna är medlemmen Hasse Engberg, som har en husvagn stående på klubbens campingplats i anslutning till banan.

– Det behövdes nya spridare och då får man hjälpa till. Det har blivit en liten grej. En kompis började och då kunde inte jag vara sämre, och nu är det många husvagnsägare som sponsrat, säger han lite skämtsamt.

Synlighet för spridarsponsorerna

Han har sponsrat de fem spridarna på 18:e hålets green och som tack har klubben monterat en plakett på spridarna med hans namn.

– Alla som sponsrat de större och dyrare fairway- och greenspridarna har fått sitt namn på spridarna eftersom de är stora nog att sätta en liten skylt på, förklarar Erik Strandqvist.

Klubben har också aktivt marknadsfört sponsorerna via sociala medier, och greppet har uppmärksammats av klubbar i hela landet.

Så gick det till

Spridarna för fairways och greener betalar klubben cirka 2 700 kronor styck för, och teespridarna kostar cirka 600 kronor. Till en green behövs ungefär fem spridare och en fairway kan behöva allt från fyra till tolv spridare, beroende på hålets längd.

Alla som velat vara med och stötta har kunnat sponsra ett helt hål, en green, en enda spridare, eller bara swisha en 50-lapp till en gemensam pott.

– Alla bidrar utifrån sina egna ekonomiska förutsättningar, förklarar Pär Magnusson.

Stort engagemang från personalen

Engagemanget hos personalen kring banans utveckling går inte att ta miste på. I höstas efter att banan hade stängt körde de en Sandmaster över hela banan. Den skär 15 cm djupa och tre cm breda spår som sedan fylls med lite grövre sand.

– Det blev 300 ton sand, och vi har sett effekten under den torra sommaren. I skårorna med sand har det varit grönt, och mellan har det varit lite brunare, eftersom sanden drar ner fukten i marken och behåller den, berättar Daniel Gottvall, bevattningsansvarig.

Klubben tar vattnet från sjön Öjen och pumpar upp till en damm och vidare ut på banan. Nu håller man också på att renovera bunkrarna.

– Vi såg i Players 1st medlemsenkät att det fanns ett missnöje hos våra medlemmar med bunkrarna, så nu håller vi på att kantskära bunkrarna, öka ytorna och byta ut sanden, berättar banchef Erik Strandqvist.

Text: Lena Lindström
Publicerat: September 2018

Att driva golfrestaurang är en oftast en utmaning, inte minst för små klubbar i glesbygd. Men för Micke Norman, klubbchef på Gagnefs GK, var inte det ett hinder. Snarare tvärtom.

– Det finns ingen annan restaurang eller pub i området, så egentligen är förutsättningarna att lyckas bra, säger Micke Norman som anställdes på Gagnefs GK i januari 2017, hans första jobb inom golfen.

Han verkar ha haft rätt. Sedan klubben tog över golfkrogen 2017 har omsättningen i restaurangverksamheten på klubben har ökat med ungefär 600 000 kronor och kan öka ännu mer innan året är slut. I medlemsenkäten Players 1st med 50 deltagande klubbar hittar man Gagnefs restaurang i absoluta toppskiktet.

Men hur kan Gagnefs GK lyckas med konststycket få andra klarar?

Köpte krögarens aktiebolag

Det hela började med att den tidigare krögaren sa upp avtalet förra våren. Micke Norman, som då var ny som klubbchef, hade drivit en hotell- och restaurangverksamhet i Karlshamn under fem år. Han såg en möjlighet och fick styrelsen och årsmötet att gå med att på driva restaurangen i egen regi och köpa den förra krögarens aktiebolag.

– Vi ville inte riskera föreningens pengar, förklarar Micke.

Steg två var att hitta en bra kock. Efter två månaders förhandlingar anställdes Crister Olsen som kökschef. Sedan dess har de varit ett radarpar.

– Vi gör det här tillsammans. Micke är bra på administration, skriver menyer och sådant, säger Crister, eller Crille som han kallas.

– Crille är grym i köket. Maten blandar jag mig inte i, där är han chef, säger Micke.

Skaldjursbuffé

Mickes erfarenhet av att driva restaurang och hotell har kommit väl till pass. Tillsammans med Crille, som är den stora idésprutan, bollas det idéer och fram kommer oftast trevliga och roliga event. När Crille säger att det behövs utrustning i köket, förstår Micke det och försöker hitta en lösning.

Första eventet var en skaldjursbuffé för endast 175 kr inklusive ett glas vin.

– Vi la oss prismässigt lågt och hade räknat på att vi skulle gå precis jämnt upp. Men det var viktigt att ha ett attraktivt pris för att locka gäster, förklarar de.

Använder Facebook

Kvällen blev en succé och därefter ordnades en temakväll varje månad hela säsongen, som avslutades med en oktoberfest.

– Och då hade vi så många gäster att vi var tvungna att hyra in ett partytält, säger Micke och nickar mot ett tält som står till vänster om verandan. I år har det permanentats.

– Vi har marknadsfört oss i det lokala annonsbladet, men framför allt använder vi oss av Facebook, där får vi en bra spridning. Där kan man också annonsera mot exakt rätt målgrupp, säger Micke.

Från verandan blickar man ut över 18-hålsbanan, som ligger vackert på en halvö vid Västerdalsälven. Micke Norman säger att klubben jobbar för att uppnå tre saker; en golfbana i bra skick, en golfkrog med god mat och service, samt ett gott bemötande från alla.

600 gäster på julbord

– Vi kan aldrig ha en mästerskapsbana, men vi ska ha en helt OK bana. Har man dessa tre saker på plats, då återvänder människor gärna hit, säger han.

Golfkrogen serverar dagens lunch som en buffé, alltid med en hemlagad rätt lagad från grunden, samt veckans pasta. Öppettiderna under juli är ungefär från 9–18. Direkt efter starten våren 2017 började antalet lunchgäster öka.

– Därför fortsatte vi att ha öppet under hösten, även när banan hade stängt, och till slut började gästerna efterfråga julbord. Så vi tänkte "varför inte" och till slut hade vi 600 julbordsgäster. Folk pratar fortfarande om julbordet så det fortsätter vi med även i år, men då ska vi att börja annonsera redan i september, berättar Crille.

På fredagar kör golfkrogen grillbuffé till lunch, och då blir det ordentligt fullsatt. Nästa steg är att börja med pizza.

– Det tror vi på stenhårt, säger både Crille och Micke.

Hjälps åt

Det låter som en framgångssaga, men både kocken och klubbchefen är noga med att poängtera att det inte bara varit en dans på rosor. Det har varit mycket hårt arbete och många långa timmar, säger de.

– Jag är inte rädd för att ställa upp om det behövs. Jag står i kassan, fyller på, eller diskar, viktigast är att vi hjälps åt. Simon, en av banarbetarna, hoppar också in som kökspersonal ibland, säger Micke Norman.

Text: Lena Lindström
Publicerad: September 2018

Åkersberga Golfklubb är en vacker kuperad parkbana i norra Stockholm, från klubbhuset ser man kyrktornet på Österåkers kyrka och trots närheten till storstaden infinner sig en känsla av avskildhet och lugn. Klubben har 18 hål plus en korthålsbana med fyra hål, drivingrange, övningsområde och klubbhus med reception, kansli, shop och restaurang under samma tak.

Klubbchefen Claes Berfeld kom till Åkersberga för snart två år sedan efter 14 år som vd på Huvudstaden Golf på Lindö Park. Sedan dess har klubben fått 400 nya medlemmar och det var också han som tog första steget när det gäller Vision 50/50.

– När jag fick mejlet med infon kring Vision 50/50 kände jag personligen direkt att det var rätt för oss. Jag tog upp det i styrelsen och det är inget vi ångrar. Det har varit en jättekul och spännande resa, säger Claes Berfeld.

– Vi har sett en direkt nytta och det är det absolut värt att lägga tid på programmet. Det har varit en riktig prioritering, framför allt eftersom det handlar om att behålla, men även om rekrytering.

"Varför då?"

Katarina Hansson, förändringsledare för Vision 50/50, gör sitt fjärde år i styrelsen, nu som vice ordförande. Hon jobbar till vardags med ledarskap och utbildning, och har varit medlem på Åkersberga GK i 15 år.

– När Claes födde tanken var min spontana tanke "Varför då? Vi var ju redan 50/50 i styrelsen och jag upplevde klubben som rätt jämlik. Men vi hade fullt förtroende för Claes och är en nytänkande styrelse, så vi gick med, utan att egentligen ha en aning om vad det handlade om.

Katarina Hansson berättar att det tog ett tag att förstå hur programmet fungerade.

– Det var nog först när vi var halvvägs in i rond ett som saker började falla på plats.

Ger en bra kompetens

Katarina Hansson ser det som en långsiktig process, att det inte handlar om några enkla lösningar, och använder tårtmetaforen för att förklara hur hon menar. Man kan toppa den färdiga tårtan med praliner, eller baka om hela tårtan från grunden.

– Vi i styrgruppen har gjort en resa med många tankar, diskussioner och hjälp av processledaren. När jag började spana började jag se med andra ögon och höra med andra öron och då såg jag andra saker. Hela utvecklingsprogrammet ger en bra kompetens på synen på människor och värderingar.

– När man fått mer kunskap börjar man även titta på andra idrotter. Jag har exempelvis aldrig tidigare funderat över att det kallas fotboll och damfotboll, säger hon.

Svårt att "baka om tårtan"

Katarina Hanson berättar att klubben under första året jobbat rätt mycket med "praliner" – konkreta men avgränsade projekt och åtgärder för mer jämställd golf.

– Vi har exempelvis anlagt tee 39 och renoverat restaurangen. I kulturenkäten såg vi att kvinnor ville ha en social miljö att umgås i, en myshörna. Vi bytte också krögare och såg över matsedeln. Nu har vi lite lättare rätter, mer sallader. Kulturenkäten visar också på vikten av att toaletterna, både på banan och i omklädningsrummen, hålls fräscha.

Hon erkänner att det blir betydligt svårare att baka om själva tårtan. En av klubbens största utmaningar är att det är ungefär lika många kvinnor som män som anmäler sig till nybörjarutbildningarna, men att de flesta kvinnorna slutat inom två år.

– Vad beror det på? Här tror jag det handlar om att inte bara jobba med det uppenbara, detaljerna, säger Katarina Hansson.

Åkersberga GK år 2020

– Vi har fortsatt med fadderverksamhet på fredagar. Vi vet av erfarenhet att nybörjare inte törs ta kontakt med faddrarna själva, så nu besöker faddrarna kurserna och går 9 hål med nybörjarna i anslutning till kursen. Sedan funderar vi på att arrangera sällskapsronder på fredagseftermiddagar. Vi ser också att många nybörjare söker sig till damkommitténs 9-hålstävling på torsdagar.

Klubben har skapat en referensgrupp av kommittéordföranden på klubben. De har haft ett par möten och fått komma med egna tankar kring Åkersberga GK år 2020. Nu i sommar har referensgruppen fått uppdraget att spana på klubbens verksamhet ur ett brett perspektiv.

Till hösten kommer styrelsen att hålla en strategikonferens och börja jobba med att förtydliga sin vision och mission.

– Vi har stor konkurrens från grannklubben och har funderat över hur vi ska profilera oss för att överleva. Vi ska vara den familjära, trevliga klubben, där vem som helst ska känna sig välkommen att spela, oavsett kön, ålder eller handicap, och då har vi saker att jobba vidare med.

– För oss handlar jämställdhet om att alla ska känna sig välkomna. Och där behöver vi i styrelsen och referensgruppen vara förebilder, säger Katarina Hansson.

Text: Lena Lindström
Publicerad: September 2018

Filmen: Klubbchefen Gary Cosford, pro Malin Landehag och tre "Redo för golf"-kursdeltagare om hur golfen behöver förstå, förändra och förbättra golfens mottagande och få fler att trivas och känna sig inkluderade.  

– Vi insåg snabbt att det hos oss handlar om attityder, hur vi beter mot varandra. Vi konstaterade att vi inte är en inkluderande klubb, om du inte redan tillhör ett golfgäng, säger förändringsledare Annika Gustavsson.

Vision 50/50 har för Nyköpings GK inte blivit en strikt genusfråga, utan handlar om att få alla att känna sig mer välkomna. Det har hela styrgruppen konstaterat. Därför har klubben tagit fram en gemensam värdegrund. Som nummer ett på listan står Allas rätt att vara med:

"Alla som vistas på vår anläggning är lika mycket värda. Klubben ska verka för jämställdhet och likabehandling. Vi ska bemöta alla medlemmar, medarbetare och gäster med respekt och omtanke."

– Vi har även på olika sätt tittat på uppförandekoderna på klubben och skapat nya bokningsregler. Då får vi en debatt och alla måste förstå varför. Vi har ett generationsskifte på gång där två världar ska kunna mötas och samsas på samma spelplan, säger Gustavsson.

Kändes naturligt

Nyköpings Golfklubb ligger lite utanför stadskärnan. En vacker allé leder upp mot prydliga reklamskyltar i en dunge på väg in mot klubbhusen i 70-talssnitt i vitt tegel. Här ligger två 18-hålsbanor i parkmiljö.

Redan innan klubben gick in i Vision 50/50 jobbade styrelsen för en jämn könsfördelning bland ledamöterna. Därför kändes naturligt att hoppa på utvecklingsprogrammet när chansen gavs, förklarar Annika Gustavsson.

– Det var aldrig någon diskussion om vi skulle vara med eller inte. Både klubbledning och styrelse ser att det är nödvändigt att få fler medlemmar till klubben för att kunna utveckla banorna och hålla hög kvalitet rakt igenom.

Styrgruppen ett utvecklingsforum

En styrka med Vision 50/50, menar Annika, är att styrgruppen blivit ett forum som träffas regelbundet och diskuterar klubbens utveckling på olika områden.

– Vi diskuterar utveckling av övningsområdena, om vi ska ändra spelformer, skapa familjepaket, ha barnpassning och försöka få en cykelbana hit ut för de som inte har tillgång till bil, berättar hon och fortsätter.

– Medlemmarna har också påtalat ett missnöje med det stora antalet tävlingar på klubben som tidvis gjorde det svårt att komma ut på banan, vilket lett till en minskning av tävlingsprogrammet i år.

En referensgrupp direkt

I maj 2017 bildades en styrgrupp med fyra styrelseledamöter samt klubbchef Gary Cosford, head greenkeeper Magnus Koinberg och klubbens pro Malin Landehag. De i sin tur skapade direkt en referensgrupp.

– Den skulle vara bred med både gamla och nya medlemmar, unga och äldre, och med både höga och låga handicap. Vi gick runt och frågade vanliga medlemmar och till slut hade vi tolv personer i referensgruppen, som vi har haft tre möten tillsammans med, säger Annika Gustavsson.

Referensgruppen har, liksom styrgruppen, gått alla hålen och ronderna i det webbaserade programmet.

– Det är sedan referensgruppen som kommit med synpunkter och åsikter som ligger till grund för det arbete vi gör nu framöver, säger Annika.

"Längst ner på näringskedjan"

Referensgruppens yngsta medlem Emma Andersson jobbar på kansliet. Tack vare sitt arbete i referensgruppen har hon fått ett stipendium av Zonta International.

– Det kommer jag att använda när jag åker på college i USA i höst tillsammans med min storasyster Erica, berättar Emma som tycker att hon lärt sig mycket av Vision 50/50-programmet.

– Det har varit jättebra. Som både ung och tjej står man längst ner på näringskedjan. Programmet har öppnat ögonen för hur det ser ut, både inom golfen och i omvärlden och jag hoppas att kunna vara med och förändra hur man beter sig mot varandra, att man börjar behandla andra som man själv vill bli behandlad, säger Emma och konstaterar det självklara.

– Golfen ska vara ett ställe där alla trivs.

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: Augusti 2018

Filmen: Klubbchefen Marcus Jonsson och tränaren Stefan Bjurhoff berättar om sina erfarenheter efter att ha anordnat klubbens första Redo för golf-kurs hösten 2017.  

Stefan Bjurhoff, PGA pro och Jessica Wallström, assisterande tränare, höll i kursen som var en mixad grupp med fyra män och två kvinnor. Gruppen träffades sex gånger över fyra veckor.

– Först var vi lite skeptiska. Vanligtvis ligger fokus på att träna svingar, men här ägnade vi mycket tid åt att lära känna personerna. Varje tillfälle inleddes med en pratstund och utvärdering av föregående träff. Deltagarna var väldigt nöjda med konceptet och nu har vi inlemmat sättet att tänka i våra ordinarie kurser, säger Stefan Bjurhoff.

Lyckorna GK ligger sju mil norr om Göteborg alldeles intill E6:an, en kuperad skogs- och parkbana i seaside-miljö med en stor driving range, övningsområden, korthålsbana, reception/shop, ett klubbhus som byggdes i mitten av 2000-talet med restaurang och veranda ut mot hål 18.

En klubb i ständig utveckling

Samma dag som Svenska Golfförbundet är på besök invigs ett nytt aktivitetshus, insprängt mellan utslagsplatserna på driving rangen, med juniorrum, swing studio och en puttingbana med chip-möjligheter.

– Den är i stort sett helt bidragsfinansierad, säger ordförande Hans Johansson och berättar om den färdiga masterplanen för banan, den sålda marken vid klubbhuset där det byggts lägenhetshus och den nya verkstadshallen.

Ändrade attityder ökar inkludering 

Hans Johansson förklarar att Vision 50/50 snabbt gick från att handla om enbart könsroller till den generella attityden mot varandra.

– Vi behöver bli mer inkluderande, säger Johansson. 

– Vi såg också en affärsmöjlighet i Vision 50/50 eftersom vi missar en stor marknad i och med att så många kvinnor slutar med golfen, fyller klubbchef Marcus Jonsson i.

Styrgruppen på klubben består av förändringsledare Eva, klubbchef Marcus, tränarna Stefan och Jessica samt damkommitténs ordförande Katarina Almström.

– Det har också varit viktigt att få till en större referensgrupp, en liten grupps tyckanden leder ingenstans, man måste ha fler med sig, säger Eva Bergqvist, som är van att leda den här typen av förändringsprocesser.

Kick-off med Carin Koch

I referensgruppen finns kommittéordföranden, hela övriga styrelsen och medlemmar, som anmält sitt intresse.

– Vi bjöd in till en kick off med Carin Koch, som SISU hjälpte oss att finansiera. Carin delgav oss sina tankar kring jämställdhet, vi bjöd på lunch och drog vad Vision 50/50 handlade om. Till slut hade vi en referensgrupp på ca 30 personer.

För Lyckorna GK är det viktigt att alla ska trivas, att man känner att man är en i gänget.

– Det har vi också informerat sponsorerna om hur vi jobbar och det uppskattas, satsningen ligger helt rätt i tiden, säger Eva Bergqvist.

Fortsättningskurser vägen in i gänget

För att få fler att känna sig som en i gänget kör klubben ett fortsättningskoncept kallat Redo för golf (mot hcp 36). Målgruppen är alla medlemmar på klubben med hcp 30 eller högre.

– Vi försöker ha en idrottsprofil på klubben, där träning ska vara ett naturligt inslag, och vi säger också till nybörjarna att 5–6 tillfällen inte gör en golfare, utan att det tar tid att lära sig spelet. Här kan de hitta spelkompisar och lära sig spelet och de här grupperna är alltid fulla, förklarar Stefan Bjurhoff.

Att Lyckorna rönt framgångar handlar enligt klubbchef Jonsson, om att klubben har egna anställda tränare, som kan schemaläggas utifrån klubbens behov.

– Fortsättningskurserna är bra på flera olika sätt. De skapar ekonomi för klubben, samtidigt som nybörjarna blir säkrare och säkrare i sitt spel och hittar ett socialt sammanhang. Det hänger ihop med om man fortsätter spela golf och bli medlem i klubben, säger han.

Viktigt att skynda långsamt

– Vi har resonerat mycket, framför allt kring attityder och beteenden och vi ska försöka få klubbens vision att innehålla andemeningen i Vision 50/50, men vi är fortfarande i planeringsstadiet. Det gäller att skynda långsamt, det här kommer att vara ett ständigt pågående arbete, säger Eva Bergqvist.

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: September 2018

– Jag ingick i referensgruppen på klubben och insåg att väldigt många tyckte som jag. Det känns därför väldigt stimulerande att delta ännu mer aktivt i utvecklingsarbetet, säger han.

– Genom att titta på resultaten i medlems- och kulturenkäten har vi insett att detta inte är ett könsfrågeprojekt. Det är snarare en allmän verksamhetsrevision som leder till olika former av utveckling. Enkäterna visade på många saker, som inte bara hade med män eller kvinnor att göra, utan mycket annat. Vi är duktiga på att rekrytera, men dåliga på att behålla, fortsätter Hans Ljung.

Redan hösten 2016 vid Smålands Golfförbunds Golfting bestämde sig Eksjö GK för att gå med i Vision 50/50.

– Då visste vi väldigt lite om vad det innebar, men vi var väldigt spända på vad som skulle hända, berättar Annica Ericsson, förändringsledare.

Arbetet gick i stå

De bildade en styrgrupp innan första Kick off-träffen i Växjö i maj 2017 och strax därefter en referensgrupp, med bland andra Hans Ljung. Men arbetet ganska snabbt i stå.

– Vi famlade och visste inte var vi skulle börja, alla kände att det var så extremt omfattande och vi höll våra möten gemensamt med andra Vision 50/50-klubbar. Först när vi bestämde oss för att fokusera på vår egna klubb, gå på spaning och dela in oss i arbetsgrupper med olika fokusområden, som arbetet tog ordentlig fart, säger Annica Ericsson.

"Vi behöver se över våra värderingar"

Eksjö Golfklubb är en av Sveriges äldsta klubbar och bildades redan 1938 av en grupp officerare. Sedan 1975 har klubben en 18 håls parkbana vackert belägen vid sjön Norra Vixen. På området finns en restaurang med en ny krögare för året, en reception med en liten shop samt en driving range.

– Vi är en gammal klubb och har sett att vi behöver se över våra värderingar och hur vi rekryterar medlemmar. De flesta golfklubbar har idag behov av ökande medlemsintäkter och blir vi bättre på att lyssna in och paketera golfen attraktivt även för målgruppen kvinnor blir det en stor vinst för många, säger Kristina Carlo, engagerad i Eksjö GK:s Vision 50/50-arbete och ordförande i Smålands GDF.

Till stöd för sin spaning har grupperna haft resultaten från undersökningsverktyget Players 1st, som gjort både en medlemsenkät och en kulturenkät.

– Vi har haft god hjälp av vår klubbrådgivare Sandra Tancred att ta fram analysunderlag och statistik, säger Hans Ljung.

Största insikten

Enkäten visade på låga siffror för klubbliv, restaurang och klubbhusområden. Men den enskilt största insikten var att många nya medlemmar hade svårt att hitta spelkompisar.

– Det var en stor ögonöppnare, säger både Hans Ljung och Annica Ericsson, som också är ordförande i damkommittén.

De tre olika grupperna som bildades fick därför varsitt prioriterat område:

• Bemötande, kommunikation och information
• Klubbens sätt att fungera: traditioner & ideal, tävlingar samt möjligheter att utvecklas som spelare
• Miljön: restaurang, klubbhusområdet

Grupperna har nu identifierat ett antal utmaningar och tittat på minst lika många lösningar. Parallellt har styrelsen jobbat med klubbens vision, verksamhetsidé och värdegrund.

Trycktestat värdeord

– Vi har satt upp ett antal nyckelord, som vi trycktestat på ett stort antal av de mer seniora daglediga medlemmarna och våra kommittéer. Nu ska vi förankra det hos övriga medlemmar, säger Hans Ljung.

Under säsongen 2018 har klubben jobbat för mer inkluderande tävlingsformer, att lotta ihop individuella spelare i scramble-lag, hellre än anmälan lagvis. Detta för att alla ska känna sig välkomna. Det finns också ett spelprogram för damer varje vecka under hela säsongen och till både damkommitténs och de seniora damernas +55 aktiviteter kan man anmäla sig utan att ha en spelkompis.

Klubben tittar på orange tee av samma kvalitet som övriga, och bankommittén har ändrat klipprofilerna för att passa fler hcp-grupper.

– Vi diskuterar också att införa hektometersystemet, säger Hans Ljung.

När är då Vision 50/50-arbetet slutfört?

– Det kommer det nog aldrig att bli, vi behöver hålla det här levande och fortsätta ha tänket under lång tid framöver, säger Annica Ericsson.

Text: Lena Lindström, SGF
Publicerad: Augusti 2018

Se filmen från Motala GK, där eleven Moa Wetterberg, läraren Anna Cervin och klubbchefen Tomas Lind berättar om projektet. Läs en sammanfattning av filmen nedan.  

Golfen måste förtjäna sin plats i det urbana landskapet, och om golfen kan bidra till en bättre skolundervisning är det kanske den största samhällsnyttan vi kan göra.

På Motala Golfklubb får elever från Smedsbyskolan undervisning i naturen kring golfbanan. Projektet drivs av Spetsa vid Linköpings universitet och de nordiska golfförbundens forskningsstiftelse, STERF.

– Här binder vi ihop allt som utomhuspedagogiken står för. Barnen rör sig utomhus och får se sammanhanget, här finns det vi jobbar med och det skapar förståelse, säger Anna Cervin, lärare på Smedsbyskolan.

– Man får hjärta för naturen vilket i sin tur leder till hållbarhet.

Lärandet förbättras

Forskning visar att lärandet förbättras med utomhuspedagogik. Ökad koncentration, bättre lärande, bättre samarbete, fysisk aktivitet är några av vinsterna.

Ofta nämns bristen på tillräckligt stora och varierande grönområden som hinder för utomhusundervisning. Golfanläggningen kan erbjuda precis detta på de delar av golfbanan som inte direkt används i golfspel.

Ger legitimitet till golfanläggningen

Samtidigt visar annan forskning att golfbanor, framförallt i storstadsområden, på lång sikt är hotade i det moderna samhället. I framtiden kommer det inte fungera att använda så stora grönområden som en golfbana kräver, till att enbart spela golf. I Sverige finns det hundratals golfbanor med grönytor som skulle kunna användas till annat, utan att störa dem som spelar.

– Vi blev tillfrågade om det skulle vara intressant. Vi gör mycket med skolorna när det gäller gymnastikklasserna, så det här var ett naturligt nästa steg. Och det är mycket prat nu om vad vi kan göra med vår golfbana mer än bara golf, säger Tomas Lind, klubbchef på Motala GK.

Han berättar att klubben hela tiden letar efter andra aktiviteter för att utnyttja golfbanans stora grönytor.

– Vi vill känna att vi är en del av samhället, precis som en simhall är. Vi letar alltid efter nya områden, så att kan använda vår anläggning mer effektivt, säger Lind.

Golfgreen på skolgården

På golfbanan har eleverna också fått chansen att testa golf.

– Det är klar att vi informerar dem om att vi har träningsgrupper och prova på. Vi har sett att en del av ungarna har kommit till oss och nu är med i våra träningsgrupper, säger Tomas Lind.

Läraren Anna Cervin bekräftar elevernas intresse för golf:

– De ville ha en golfgreen på skolgården så att de kunde putta, så det finns ett intresse, absolut.

Mer om projektet Golfbanan som utomhusklassrum:

Handbok från STERF

Infosida om projektet – till golfklubbar

Infosida om projektet – till kommuner och skolor

Film: Brama/Mattias Brännholm
Publicerad: Augusti 2018