Senaste nytt om hållbarhet

Här hittar du alla nyheter som rör golfens hållbarhetsarbete: socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

  1. Ekologisk hållbarhetEn journalist mitt i naturen
  2. Ekologisk hållbarhet

    En journalist mitt i naturen

    Golfen har världens chans att kliva fram som en stark aktör inom biologisk mångfald, det vill säga Sveriges miljömål, samt ett rikt växt- och djurliv. Det hävdar frilansjournalisten och naturälskaren Martin Emtenäs som är förvånad att inte fler golfklubbar tar för sig i debatten.

    Det här är Martin Emtenäs:

    Ålder: 41. Bor: Nyköping.
    Karriär: Studentradio, P4 Västernorrland, SVT Umeå och numera frilansjournalist,
    bland annat TV4:s Det stora fågeläventyret. Skrivit böckerna »Vilda djurboken: favoritdjur i svensk natur«, »Upplev Sveriges natur: en guide till naturupplevelser i hela landet« samt »Fantastiska fladdermöss.«
    Favoritfågel: Lavskrika (Perisoreus Infaustus).
    Det visste du inte om Martin Emtenäs: Trummis på Stefan Sundströms
    senaste skiva.
    Golfmeriter: »Provat några gånger men aldrig riktigt fastnat.«
    Framtidsplaner: »Skriver just nu på en föreläsningsserie om mikroorganismer
    under jord. Konsultar gärna mer, varför inte på golfklubbar?«

    Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

    Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

    År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

    Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

    – Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

    Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en golfbana som sköts på rätt sätt.

    Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

    – Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

    – Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

    Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

    – En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
    och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

    Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
    Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

    – Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

    Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

    – Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

    – Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

    Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

    – Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

    Martin Emtenäs tre bästa tips för en grönare golfklubb

    1. Inventera och utveckla skötselplanen med fokus på biologisk mångfald, bland annat se över gödsling och utveckla dammarna för grodor och salamandrar.

    2. Samverka med relevanta myndigheter, bland annat Länsstyrelsen och kommunen.

    3. Öppna upp banan för allmänheten, skapa promenadstråk och låt fler ta del av naturen i och runt golfbanan. Bjud in till en Grön dag med rundvandring.

    TEXT: Thomas Björn

  3. Social hållbarhetMinistern som vill få in idrotten i samhället
  4. Social hållbarhet

    Ministern som vill få in idrotten i samhället

    Hon kallar sig sportnörd och vill återerövra idrotten som en integrerad del i samhället – speciellt i planering av nya bostadsområden. Möt idrottsminister Amanda Lind.

    Golfnyttanpodden möter Amanda Lind

    Lyssna på avsnittet i Spotify, Acast eller iTunes/Podcaster.

    Amanda Linds titel i Stefan Löfvens regering är kultur och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågorna. Hon klargör dock när Svenska Golfförbundets Johan Kannerberg får tid för att spela in ett avsnitt till Golfnyttanpodden:

    – Jag brukar säga att jag också är idrottsminister och lyfta fram det i alla sammanhang där jag har möjlighet.

    Idrottsintresset har alltid funnits för Amanda Lind, född i Uppsala när 70–talet blev till ett nytt decennium: 80–talet. Hon fastnade för längdskidåkning, utförsåkning och tennis – och allmänt friluftsliv. Hon spelar inte golf men nickar igenkännande när Kannerberg talar om den »perfekta bollträffen« i golf.

    Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

    – Det är en stor tillfredsställelse att få till en perfekt bollträff i tennis. Det känns i hela kroppen hur rätt det blev då. Jag kan tänka mig att det är detsamma inom golf, säger idrottsministern och skiner upp över det oväntade inledningsämnet.

    – Jag är en sportnörd, och har alltid varit. Både att idrotta och att titta på sport.

    Idrottsministerns roll är att formulera den statliga idrottspolitiken:

    Det arbetet består av tre delar:
    1. Fördela statliga bidrag
    och anslag till idrottsrörelsen.
    2. Stifta lagar samt formulera mål och ambitioner.
    3. Ha en opinionsbildande roll.

    – Både inom idrotten och kulturen är det tydligt att det är områden med starka rörelser bakom, som har starka kopplingar till civilcivilsamhället och föreningslivet. Som minister har jag också någon slags roll att vara ambassadör för frågorna, utan att ta över dem. För det är ju verkligen föreningarna och kommunerna som står för mycket av det dagliga ansvaret för idrotten, slår Amanda Lind fast.

    En ung stillasittande smartphonegeneration växer upp. Hur får vi den i friskvård istället för sjukvård?

    – Det är ett bekymmer att unga blir mer stillasittande. Det är inget problem att ägna sig åt digitala intressen som är utvecklande och positiva, som e-sport och sociala medier, men det måste ske i balans. Vi behöver jobba brett med skolan vad gäller rörelse och vi har redan infört mer idrott på schemat. Genom skolan når vi alla barn, det är en jämlikhetsfråga. Det är också viktigt att barn och vuxna rör sig tillsammans. Det skapar glädje.

    Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen.

    Rörelse som naturlig del av samhället ligger idrottsministern varmt om hjärtat.

    – Vi måste prata om idrott och rörelse som integrerat när vi planerar bostadsområden och bygger samhällen. Att tänka in rörelse och friluftsliv. Alla människor, oavsett var du bor, måste ha en rimlig tillgång till detta – både i städer och på landsbygd.

    Frågan är hur det ska gå till rent praktiskt.

    – Vi får återerövra frågan. Under ett antal år har man fokuserat på att bygga mycket bostäder eftersom vi har en växande befolkning. Vi behöver jobba mer med att också skapa socialt hållbara bostadsområden, att planera in människor i bostadsbyggandet. Det skapar också tryck på att planera in platser för spontanidrott och fler idrottsanläggningar. Tänker inte kommunerna in det när de bygger så bygger man in problem för framtiden.

    Golfen arbetar allt mer utifrån FN:s Agenda 2030, exempelvis biologisk mångfald och jämställdhet. Hur får den bekräftelse på sina insatser?

    – Det är positivt med de ansatser som Svenska Golfförbundet gör för att bredda synen på vilka som spelar golf, att öppna upp och få fler att prova. Jag tror golfen passar väldigt bra för många om man väl provar. Det är något som samtliga idrotter på olika sätt behöver arbeta med, att sänka trösklarna för de som har fördomar om respektive idrott.

    Hur får vi anläggningsfrågor att ta större plats samt skapar samarbeten över gränserna mellan olika nämnder i kommunerna?
    – Vi behöver se anläggningsfrågor som sammanhållande stadsplaneringspolitik. Samtidigt är det en komplex fråga och kommunerna som har ansvaret. Anläggningsfrågan står högt upp på min dagordning. Jag ska föra dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, under våren. Jag är öppen för fler åtgärder.

    På tal om Agenda 2030, hur ser idrottsministern på golfanläggningen som plats för biologisk mångfald?
    – Det är spännande att se hur golfklubbarna både arbetar och kan arbeta framåt, att av de golfbanor som finns är det en stor del som bidrar till biologisk mångfald och kan göra det i än högre grad. I de fall det blir en win–win–situation mellan idrott och naturvård är det ju bara positivt.

    Skulle du kunna stå i talarstolen, tala om Agenda 2030 och nämna golf?
    – Absolut, och även andra idrotter som goda exempel. Jag såg filmen om projektet med strokepatienter på Linköpings Golfklubb som ni skickade. Golf är en lågintensiv idrott som är bra för dessa människor.

    Golfen driver ett ambitiöst arbete för att profilera golfanläggningen som en plats med flera funktioner. Idrottsministern ser positivt på arbetet.

    Det här är vår idrottsminister:

    Namn: Amanda Lind.
    Partitillhörighet: Miljöpartiet.
    Ansvar: Kultur- och demokratiminister med ansvar för idrottsfrågor.
    Bor: Härnösand.
    Bakgrund: Ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Härnösand, kommunalråd i Härnösand, partisekreterare för Miljöpartiet.
    Främsta utmaning som idrottsminister: Att minska klyftorna inom idrotten. Att fler ska röra sig och delta i idrottslivet, oavsett bakgrund, kön, ekonomi eller var man bor.
    Mest nöjd med hittills som idrottsminister: Att regeringen ställt sig bakom en svensk OS-ansökan genom att ge de garantier som behövs för säkerhet i samband
    med spelen.

    – En golfanläggning kan på vintern användas för till exempel skidåkning. Det är ett väldigt smart sätt att använda den ytan.

    Golfen behöver inga kommunalt byggda banor, däremot cykelväg till golfbanan eller vildsvinsstängsel. Hur är möjligheterna till stöd för det?
    – Det finns bidrag att få till den här typen av åtgärder. Jag har sett att kommuner och framsynta golfföreningar krokat arm med gott resultat.

    När städer växer och förtätas äventyras grönområden. Är golfanläggningen och utomhusidrott lösningen på att ha kvar »gröna kilar«?
    – Intressant. Ligger banan stadsnära finns det ett utrymme att nyttja golfbanan vintertid och det är intressant. Uppenbarligen har det lyckats på många ställen. Det handlar om att göra idrotten tillgänglig och lätt för alla att nyttja.

    TEXT: Thomas Björn

  5. Ekonomisk hållbarhetFriskvårdsbidraget skapar mervärden på GolfUppsala
  6. Ekonomisk hållbarhet

    Friskvårdsbidraget skapar mervärden på GolfUppsala

    När golf godkändes för friskvårdsbidrag i januari 2018 beslutade GolfUppsala om en tydlig strategi. Det gav både merförsäljning och ökad tillgänglighet på banan.

    Bild på Jonas Ekström, vd GolfUppsala
    Jonas Ekström, vd GolfUppsala.

    – Målet var att skapa mervärden för både medlemmarna och bolaget, i stället för att bara fakturera årsavgiften den vägen och det har gett goda resultat, berättar Jonas Ekström.

    GolfUppsalas medlemmar erbjuds använda friskvårdsbidraget till att köpa ett klubbkort med rangebollar, lektioner eller besök på klubbens gym.

    – Däremot kan de inte betala sin spelavgift hos oss på GolfUppsala med bidraget. Det är för att skapa merförsäljning och inte nalla på våra ordinarie medlemsintäkter, säger Jonas och förklarar.

    – Vi insåg tidigt att större arbetsgivare ofta använder mellanhänder för att sköta hanteringen av personalens friskvårdsbidrag. De tar ut en avgift för tjänsten som drabbar golfklubben, vilket inte känns rätt. Skulle därför någon insistera på att få sin spelavgift fakturerad, behöver vi lägga på tio procent på spelavgiften.

    Har gett merförsäljning

    Bild på olika friskvårdspaket som GolfUppsala erbjuder.
    Klubbkortet finns i fyra nivåer.

    GolfUppsala har fyra nivåer på klubbkortet. Det senaste kallas Friskvårdskortet VIP. För 2 995 kronor ingår fem 25-minuterslektioner eller fem träningstimmar i inomhushallen, att man kan delta i tematräning för 100 kronor per tillfälle, obegränsat med hinkar på rangen, rabatt på privatlektioner, gästgreenfee, golfsimulatorerna och golfbilshyror, fri customfitting vid klubbköp och gratis hyrvagnar under säsongen.

    – Upplägget gett klubben en merförsäljning i år på cirka 500 000 kronor, säger Jonas, som hoppas på att fler golfklubbar följer deras exempel.

    GolfUppsalas anläggning Söderby ligger väl synlig från väg 55 mellan Uppsala och Enköping. På håll ser det ut som ett större jordbruk med rödmålade mansbyggnader, men här finns förutom 27 hål, en restaurang, shop, gym och hotell – allt drivs i egen regi.

    Ökad tillgänglighet

    Snabbfakta GolfUppsala

    Aktiva medlemmar: 3 041
    Andel kvinnor: 24,2 procent
    Tillhör: Upplands GDF
    Anläggningar: Söderby 18+9 hål, Edenhof 18+9 hål

    Under säsongen 2018 lyckades klubben öka tillgängligheten på helgerna – tack vare en ny funktion i GIT. Ekström berättar:

    – Både på Söderby och Edenhof har vi haft problem med tillgänglighet, framför allt på helgerna. I våras började vi därför att hårdbevaka helgbokningarna.

    Målet var att minska antalet hela bollar som avbokades strax innan teetime, samt att få bukt med de som bokar fyra spelare i en boll men avbokar två av dem direkt innan teetime för att få gå själva en tvåboll.

    – De som avbokar sina kompisar för att gå en tvåboll kan vi alltid bråka med, men de som avbokar en hela boll försvinner ju ur GIT, säger Jonas Ekström och förklarar att de där fick stöd av en ny funktion i GIT.

    – Nytt för i år är att man som klubb kan lägga in en tidsspärr för hur lång eller kort tid innan en bokad tid den går att avboka. Vi satte spärren till 24 timmar. Därefter är tiden omöjlig att avboka utan att ta kontakt med oss, förklarar han.

    Lyckad strategi

    På helgerna har man konsekvent skickat ut fakturor på 200 kronor till varje bokad men ej ankomstregistrerad spelare. Pengarna har oavkortat gått till Barncancerfonden.

    – Inledningsvis hade vi några väldigt kritiska medlemmar. Men efter bara ett par veckor hade vi ökat tillgängligheten på båda anläggningarna med ungefär 60 speltider per helg. Och kritiken tystnade eftersom tillgänglighet har ökat för alla. Vi är dessutom väldigt generösa. Ringer någon och har en rimlig förklaring, eller bara missade att ankomstregistrera sig, så river vi fakturan.

    Fakta: Friskvårdsbidraget

    • I januari 2018 beslutade högsta förvaltningsdomstolen att även golf skulle anses som friskvård.

    • Skatteverket tolkade beslutet som gällande för alla ”dyra” sporter och bestämmer därmed inte längre över vilka motionsaktiviteter som är godkända.

    • Arbetsgivaren bestämmer själv om man ska erbjuda friskvård till sina anställda, och vilka aktiviteter som godkänns.

    • Arbetsgivaren bestämmer bidragets belopp, men Skatteverkets tak för vad som är skattefritt är 5000 kronor per person per år.

    • När arbetsgivaren betalar den anställdes aktivitet behöver bolaget inte betala skatt på detta, alltså momsen.

    • Stora arbetsgivare som kommuner och landsting använder sig ofta av externa system, exempelvis Actiway, som sköter personalens friskvårdsbidrag mot en hanteringsavgift.

    • Man kan inte använda friskvårdsbidraget till utrustning för att utöva en aktivitet (exempelvis skor, klubbor, eller annan utrustning).

    Läs mer om friskvårdsbidrag och golf

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: Maj 2019

  7. Social hållbarhetBollnäs GK bjöd in särskola till prova på-dag
  8. Social hållbarhet

    Bollnäs GK bjöd in särskola till prova på-dag

    Hur får man nya människor i kontakt med golfen? En väg är att använda sitt existerande nätverk. Det gjorde Jesper Wikberg på Bollnäs Golfklubb.

    Dan Barsk, pro Bollnäs GK, visar hur man greppar en golfklubba.
    Dan Barsk visar ”interlock-greppet”.

    I Bollnäs finns gymnasiesärskolan Höghammar med cirka 100 elever. Skolan samarbetar med det lokala idrottsgymnasiet för att ge alla ungdomar möjlighet att idrotta under sin utbildning.

    En av lärarna på skolan är medlem i Bollnäs Golfklubb, något Jesper Wikberg utnyttjade och en prova på-dag på golfklubben bokades.

    Flera stationer på schemat 

    En tid senare anlände två minibussar med 14 förväntansfulla elever. Och under dagen på klubben fick eleverna chansen att uppleva många delar av sporten golf.

    Eleverna testar puttning på Bollnäs GK
    Puttning var en av tre praktiska delar under prova på-dagen.

    1. Först rangen. Eleverna fick veta hur man greppar en golfklubba. Klubbens tränare Dan Barsk fick många skratt genom att beskriva handens position i ”interlock-greppet” som en pistol och att visa hur armarna bör hänga fritt som på en orangutang.

    Eleverna fick låna varsin klubba och snart började bollarna vina och halva bollmaskinen tömdes. Svingarna såg förstås olika ut, men gemensamt för alla var jakten på att träffa bollen med den där obeskrivliga känslan som alla golfare känt.

    2. Sedan puttning. Nästa anhalt var övningsområdet för puttning. Ett moment som avslutades med en tävling, där en av eleverna överraskade alla med att sänka en 15-metersputt för seger!

    3. Avslutningsvis spel. Efter en lunch på verandan väntade Golfäventyret och spel med anpassade bollar på en trehålsbana.

    Glada elever från gymnasiesärskolan Höghammar, framför restarangen på Bollnäs GK.
    Eleverna hann med mycket under tre timmar på klubben.

    Eleverna fick lära sig att invänta sin tur, vara tysta när andra slår och gratulera till bra slag.

    Dagen gav mersmak

    På tre timmar hann 14 ungdomar prova på det mesta av vad golfen har att erbjuda. Olika typer av träning, spel och inte minst att äta lunch och umgås på klubben – som vilken annan golfare som helst. 

    Jesper Wikberg och Bollnäs Golfklubb har redan planer på att bjuda in eleverna till ett nytt tillfälle. Och ambitionen är att köra liknande upplägg även för andra grupper. Dessutom har klubben beslutat att anordna en paragolftävling.

    4 tips för att locka nya grupper till klubben:

    • Använd ditt eget nätverk.

    • Bjud in en grupp som inte brukar vara på klubben, exempelvis ett företag, en idrottsförening eller elever på en skola.

    • Planera flera stationer med aktiviteter och visa upp många delar av spelet och klubben.

    • Ha en plan för hur klubben ska fånga upp de intresserade efter aktiviteten.

    Text: Patrik Lagerkvist Giertta
    Publicerad: Maj 2019

  9. Social hållbarhetJämställdhet ska genomsyra hela Glasriket
  10. Social hållbarhet

    Jämställdhet ska genomsyra hela Glasriket

    Under ett år har Glasrikets Golfklubb genomgått Svenska Golfförbundets jämställdhetsutbildning Vision 50/50. Nu är de snart i mål, men arbetet slutar inte här. Arbetet för en jämställd idrott är under ständig utveckling.

    Anzie Monell och Sven Johannesson.
    Anzie Monell, förändrigsledare för Vision 50/50-arbetet på Glasrikets GK och klubbens ordförande Sven Johannesson.

    Glasrikets GK:s golfbana är igång igen för säsongen. Trots att det blåser isiga vindar syns det spelare på banan. 

    Under hösten och vintern, medan golfen haft sitt uppehåll, har arbetet bakom kulisserna pågått för fullt. Snart har Glasrikets GK genomfört en ettårig jämställdhetsutbildning, Vision 50/50, via Svenska Golfförbundet.

    De tre ronderna i Vision 50/50

    Hela jämställdhetsutbildningen består av tre delar, så kallade ”ronder”. Den första ronden går ut på att göra en nulägesanalys och spana i golfklubben. Man ska sätta på sig genusglasögonen och leta normer och strukturer i olika delar av klubben. 

    Sven Johannesson, ordförande i Glasrikets GK, och Anzie Monell, förändringsledare, berättar att de lagt mycket tid på den första ronden för att hitta normer som kan skapa ojämlikhet. 

    — Det är en mycket genomgripande och gedigen utbildning, kommenterar Sven.  

    — Det har varit väldigt spännande. Man fick i första ronden bekräftat vilka egna förutfattade meningar man har. Det var saker som man överhuvudtaget aldrig reflekterat över utan bara accepterat, säger Anzie.

    Snabbfakta

    Antal medlemmar: 1500 medlemmar
    Av medlemmarna är: 76 % män, 24 % kvinnor
    Tränare: 100 % manliga
    Styrelsen: tre kvinnor och sex män
    Valberedningen: två kvinnor och en man

    I den andra ronden ska man utifrån sina spaningar skapa problemformuleringar och åtgärder. En åtgärd som tillkommit efter spaningarna är nya utslagsplatser som riktar sig mer till kvinnor, och framförallt nya golfare som kanske inte slår lika långt. 

    Glasrikets GK har även kommit igång med tjejgrupper för juniorer. Man har tidigare märkt via enkäter att många spelare, speciellt kvinnor, ofta slutar på grund av att man inte har någon att spela med.  

    — Det viktigaste för en nybörjare är att man kommer igång och kan börja känna sig bekväm i sitt golfande, säger Sven. 

    Golfklubben har också sett över sin fadderverksamhet för att den ska bli mer strukturerad. De har tagit fram dokument där fadderrollen beskrivs och vad som förväntas av rollen. Trots att det kan vara svårt att hitta ideella krafter har man fått fram cirka 35 stycken medlemmar som är intresserade av att hjälpa till. 

    Nu har klubben klivit in i den tredje och sista delen av Vision 50/50 som handlar om handlingsplan och att förverkliga och kommunicera den. Glasrikets GK har inför sista ronden kollat igenom alla sina styrdokument och säkerställt att ett jämställdhetsperspektiv alltid inkluderas. Där ska det finnas en vision för framtiden om fler aktiva kvinnor. 

    — Vi jobbar mer med värdegrunden nu och försöker få med den i allt vi gör. Det har vi varit bra på innan också men då skedde det av sig självt, nu gör vi det aktivt. Varje gång vi ska ta ett beslut så tänker vi ”och så var det värdegrunden”, berättar Anzie.

    Jämställdhet i fokus

    Vision 50/50-möte på Glasrikets GK, referensgruppen sitter vid ett bord och diskuterar jämställdhetsfrågor.
    Referensgruppen på Glasrikets GK är helt jämställd till antalet, nu är målet klubbens medlemmar ska bestå av minst 35 procent kvinnor

    Sven berättar att den stora skillnaden från innan de startar är att de numera diskuterar jämställdhet allt oftare. Genus och jämställdhet har inte varit lika högt upp på agendan tidigare, nu får det ett ständigt fokus.

    Ett stort hjälpmedel till detta är att så många styrelsemedlemmar sitter med i referensgruppen. Referensgruppen är de personer som arbetat med Vision 50/50 det senaste året. Man ville att arbetet skulle vara väl förankrat i klubben, därför valde man att välja in många styrelsemedlemmar i gruppen. I gruppen ingår också personal från bana och kansli samt tränare. 

    Alla i Glasrikets GK fick information om referensgruppen och möjlighet att visa intresse. Det var dock svårt att värva folk den vägen. I stället tittade man på vad för personer som redan fanns med i gruppen och vad som behövdes kompletteras med för att det skulle bli så bra som möjligt. Då tillkom medlemmar och personer från klubbens olika kommittéer. I referensgruppen är man 50 procent män och 50 procent kvinnor.

    – Vi har varit en stor referensgrupp till skillnad från andra klubbar. Oftast har man även en mindre arbetsgrupp inom referensgruppen. Att vi har samma gör att vissa saker tagit längre tid då det är svårare att hitta tider där alla kan, men det ger oss också fler perspektiv, säger Anzie. 

    — I andra sammanhang finns det nu alltid någon som påpekar jämställdhetsperspektivet. Redan där har vi kommit långt, säger Sven. 

    Med en grupp av många engagerade och entusiastiska medlemmar kan det bli svårt att inte gå händelserna i förväg. Sven och Anzie berättar att gruppen gärna går direkt på aktivitet innan analys. Referensgruppen är så pass lösningsorienterade att de nästan är vid lösningen innan de formulerat problemet. 

    På Smålands Golfförbunds höstmöte tror de att de kommer få ta emot sitt diplom. Trots att de snart är klara och står med diplomet i hand, slutar inte arbetet. Jämställdhetsutbildningen Vision 50/50 må vara över, men då börjar det verkliga arbetet mot att nå minst 35 procent kvinnor.

    Anzie Monell och Sven Johannesson vid välkomstskylten till Glasrikets golfklubb Växjö.
    Anzie Monell och Sven Johannesson.

    Golfens dag 

    25 maj 2019 är det Golfens dag i klubbar i hela Sverige. Det ska vara en dag fylld med aktiviteter för att locka nya golfare. I Glasrikets GK har man en arbetsgrupp för all planering. Man ska bland annat ha en golftävling på eftermiddagen. Som föreläsare har klubben bokat in Vision 50/50-ambassadören Carin Hjalmarsson Koch. Proffsgolfaren kommer efter sin föreläsning finnas på plats och slå bollar på rangen.  

    Text: Linnéa Linderholm, Smålandsidrotten
    Publicerad: Maj 2019

    Ursprungligen publicerad hos Smålandsidrotten.

  11. Social hållbarhetDubbla antalet juniorer med enkla medel
  12. Social hållbarhet

    Dubbla antalet juniorer med enkla medel

    Många klubbar har svårt att locka barn och ungdomar – Stenungsunds GK är inte en av dem. På tre år har antalet juniorer i träning fördubblats. Flera faktorer ligger bakom utvecklingen.

    Juniorverksamhet på Stenungsunds GK

    2015 hade Stenungsunds Golfklubb, fyra mil norr om Göteborg, 60 juniorer i träning, tre år senare har antalet passerat 100.

    Framgången förklaras av klubbens tränare Jesper Johansson:

    – Jag skulle säga att det är två saker som bidragit till ökningen. Den första är att vi ändrat lite i träningsupplägget och lagt in en speldag i veckan och tagit bort en träning. Så de flesta har "bara" en träning med pro och sen samlas grupperna för spel på banan en dag i veckan med ledare.

    Åtgärden – att inte ”bara slå bollar” utan att komma ut mer på banan – har lett till att juniorerna har börjat spela på hemmaklubben, sänkt sina handicap och sedan gått vidare till att börja tävla på distriktstävlingar.

    – Den andra punkten skulle jag säga är att vi uppmuntrar och ser varje individ. Har någon junior varit och tränat utanför ordinarie träning så uppmärksammas det. Kanske med en så enkel sak som att jag eller någon ledare går fram och småsnackar en minut. Vi är duktiga på att "se varje individ", säger Jesper Johansson.

    I en perfekt värld borde vi ha schemalagt att "uppmärksamma juniorer på klubben" 30 minuter per dag. Fördelen för klubben är ju att börjar barnen spela så får vi också en ökning av föräldrar och därmed nya medlemmar.

    Så får klubben fart på juniorverksamheten

    • Baka in en viss mängd träning i medlemskapet. Då blir det väldigt lätt att säga att "träningen är gratis" och får ganska snabbt en bas med juniorer att starta med.

    • Dela in grupperna i kompisgrupper. Lägg ner mycket tid på att matcha grupperna så alla har någon att vara med på träningen.

    • Ta dig tid att busa på träningarna. Lär känna juniorerna. Prata med dem om allt möjligt. Man måste visa ett intresse för individen och inte bara sporten.

    • Uppmärksamma varenda junior som dyker upp på klubben. I restaurangen, på rangen och puttinggreen. Att pron bara stannar upp och ger ett snabbt tips kan vara guld värt.

    Kompisar tränar ihop

    Att få unga att testa golf är en sak, men att få dem att älska spelet och stanna på klubben är en annan. Stenungsunds GK har lyckats hela vägen, hur?

    – Utveckling skulle jag säga. De måste utvecklas och bli bättre. Sen har vi väldigt kul på träningarna. Jag vill att det är fullt fokus på genomgångarna men däremellan när vi tränar så är det rätt avspänt. Vi skämtar väldigt mycket och det smågnabbas en hel del, säger Johansson och levererar ett tips för att skapa bra stämning på träningarna:

    – Vi har i regel delat in grupperna efter vilka kompisar man har. Detta gör att det sällan blir "stelt" på träningarna.

    Antal juniorer i verksamhet

    Med hjälp av en speldag med ledare och en träning med pro per vecka, istället för två träningar med pro, har Stenungsunds GK lyckats locka fler juniorer att vilja spela golf, sänka sina handicap och tävla i distriktstävlingar.

    Draghjälp från Idrottsskolan

    Ett sätt att hitta till Stenungsunds GK är via det lokala initiativet Idrottsskolan. Elever i årskurs tre anmäler sig till Idrottsskolan och får chansen att testa olika sporter.

    Till golfklubben kommer eleverna fyra fredagar i sträck. Jesper Johansson berättar att 6–7 ledare tar hand om 70 barn klockan 17.00–18.00 och att lika många dyker upp en timme senare.

    – I regel börjar inte barnen med golf samma år, men efter något år dyker de ofta upp och då får vi reda på att första kontakten med golf var i Idrottsskolan, säger Johansson.

    Idrottsskolan är en första kontakt med golf även för många av barnens föräldrar.

    – Parkeringen är full av människor i samband med Idrottsskolan och det är ett väldigt bra sätt att visa upp sporten i kommunen. Vi kommer jobba väldigt mycket mot skolor under 2019 för att juniorverksamheten ska fortsätta växa.

    Snabbt ut på banan

    Vi har valt att släppa ut barnen väldigt snabbt på riktiga golfbanan.

    Stenungsunds GK jobbar inte strikt efter Svenska Golfförbundets Golfäventyret, men Jesper Johansson har tagit en hel del av materialet och applicerat det i verksamheten.

    – Vi har valt att släppa ut barnen väldigt snabbt på riktiga golfbanan. När vi testar av barnen hur långt de kommit och om de är redo för stora banan så är vi ofta väldigt generösa med om de ska få börja spela på stora banan, säger han och fortsätter:

    – Min åsikt är att så fort de kommer ut på banan så blir de lyriska. De flesta tycker att banan är tusen gånger roligare än att träna.

    Text: Patrik Lagerkvist Giertta
    Publicerad: Februari 2019

  13. Ekonomisk hållbarhetKlubbens checklista efter valet
  14. Ekonomisk hållbarhet

    Klubbens checklista efter valet

    Valet är över. I vissa kommuner har det blivit maktskifte. Nu gäller det för golfklubben att analysera och agera hos kommunens beslutsfattare, bland annat gå igenom relevanta beslutsdokument och vilka nyckelpersoner det finns bland politiker och tjänstemän.

    Det är viktigt att ha koll på vilka beslut som tas i kommunen, och av vilka, inte minst för den klubb som arrenderar sin mark av kommunen.
    Stora beslut som påverkar klubbens verksamhet kan vara bra att känna till i god tid. För att underlätta för din klubb att hamna rätt i relationerna med kommunens beslutsfattare har Golfnyttan tagit fram en checklista för klubbens »efter-valet-arbete«, illsammans med Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    – Många klubbar underskattar beroendet av politiska beslut och vaknar många gånger när beslutet redan är fattat, det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att göra ett gediget förarbete och ta reda på vilka beslut som påverkar klubben, vilka personer som tar de besluten och att klubben tar tidig kontakt med beslutsfattarna, säger Robert Noord, seniorkonsult på kommunikationsbyrån Kreab.

    Checklistan!

    1. Identifiera vilka politiska beslut som kan påverka vår klubb:
      - Detaljplaner
      - Arrendeavtal
      - Hyresavtal
      - Miljötillstånd
      - Föreningsstöd

    2. Gå igenom alla relevanta beslutsdokument i kommunen:
      - Mål & Budget
      - Översiktsplan
      - Gällande detaljplan
      - Miljöpolicy med mera

    3. Vilka nämnder/förvaltningar påverkar klubbens verksamhet:
      - Kommunstyrelsen – kommunstyrelseförvaltningen
      - Miljönämnd – miljöförvaltningen
      - Stadsbyggnadsnämnd – stadsbyggnadsförvaltningen
      - Fritidsnämnd – fritidsförvaltning

    4. Vilka politiker/tjänstemän är nyckel- personer som påverkar vår klubb:
      - Kommunalråd
      - Nämndordförande/vice ordförande
      - Kommundirektör
      - Planchef
      - Fritidschef
      - Miljöchef
      - Fastighetschef

    5. Identifiera aktiviteter och arenor som finns i kommunen där klubben kan möta beslutsfattare:
      - Frukostmöten
      - Näringslivets dag
      - Föreningsdagar
      - Idrottsgalor
      - Festivaler
      - Rådslag

    6. Vilka egna arrangemang har golfklubben där beslutsfattare kan bjudas in?
      - Årsmötet (gäst och/eller årsmötesordförande)
      - Golfens dag
      - Ungdomstävlingar/träningar
      - Frukostmöten och/eller lunchmöten med partners/sponsorer
      - Årliga personliga möten med klubbledningen (frukost och/eller lunch)
      - Sätt upp mål för klubbens samhällskontakter

    7. Vilka frågor vill vi påverka och vad vill vi att det ska bli för resultat?
      - Vilket informationsmaterial/kanaler kan vi använda i klubbens kommunikation?
      - Faktablad
      -  Bilder
      -  Sociala medier (hemsidan, Facebook, Instagram, Twitter, Snapchat, Youtube, podd)

    Text: Thomas Björn

  15. Ekologisk hållbarhetDrömmer om samarbete med Botaniska sällskapet
  16. Ekologisk hållbarhet

    Drömmer om samarbete med Botaniska sällskapet

    I Nackareservatet i södra Stockholm arbetar Björkhagens Golfklubb med att vårda och utveckla sin anläggning – med målet att arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm.

    Björkhagens Golfklubb

    Bildad: 1958
    Medlemmar: 650
    Läge: I Nacka-reservatets västra utkant.
    Marken: Arrenderas från Stockholms stad. Nuvarande arrendeavtal löper till år 2035.
    Prio i miljö- och naturvårds-arbetet: Att skapa en win-win-situa-tion mellan golfen som idrott och natur-vården, samt utveckla klubben till en multi-funktionell anläggning med ännu mer akti-vitet året om till gagn för alla som rör sig i Nackareservatet.

    Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

    – Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
    – Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

    Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
    Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

    Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
    Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
    – Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

    Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
    – Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

    Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

    Så ökar du den biologiska mångfalden

    1. Sköt ruff och skogsbryn som bonden skötte ängs- och hagmarker (ger en öppnare ruff).

    2. Ringbarka istället för att avverka. Det ger livsutrymme för många hotade livsformer.

    3. Om ni väljer att avverka, lägg veden i solbe-lysta lägen. Borra gärna hål i veden för att underlätta för etablering av t ex solitärbin.

    4. Anpassa skötsel av dammar till livet i dem. Rensa eller gräv bara en tredjedel av dammen per år. Skapa flacka stränder på solsidan.

    5. Lägg löv och hö från slåtter i sydvända komposter tillsammans med lite ris. Då får många arter boplats under vintern.

    6. Plantera häckar och bärträd till fromma för fågel.

    7. Bygg gärdeskog som outmarkering. Det är vackert, omfamnande och bra för hotade vedlevande mossor och lava.

    Text: Thomas Björn

  17. Social hållbarhetSå blir din golfklubb multifunktionell
  18. Social hållbarhet

    Så blir din golfklubb multifunktionell

    Golfen kan bidra till flera av FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån begreppet multifunktionella anläggningar. Så här kan din golfklubb bli mer multifunktionell, locka nya medlemmar och samtidigt bidra till en bättre värld – med hjälp av Golfnyttans checklista.

    Grunden i arbetet med multifunktionella golfanläggningar är en studie som genomförts av Anders Esselin på företaget Man & Nature, på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation (Sterf). Studien har genomförts på tre nordiska golfklubbar – Asserbo Golfklubb i Danmark, Larviks Golfklubb i Norge och Linköpings Golfklubb i Sverige – och fokuserar på att visa upp golfklubbens många möjliga funktioner och nyttor i ett landskapsper-spektiv: sociala, ekologiska och ekonomiska.

    Studien visar bland annat att golfklubbar som sköts ansvarsfullt och korrekt bidrar till flera av de 17 mål som FN satt upp för en hållbar värld, exempelvis:
    Mål 3: God hälsa och välbefinnande.
    Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla.
    Mål 11: Hållbara städer och samhällen.
    Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion.
    Mål 15: Ekosystem och ekologisk mångfald.

    Golfklubbar som dessutom har multifunktionella ambitioner och engagerar sig i samarbeten med andra grupper i det lokala landskapet, kan bidra till ytterligare mål, inte minst Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap.

    Den svenska pilotklubben Linköpings Golfklubb är ett exempel på detta. I workshopen under studien deltog 20 personer. 18 av dem kom från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och olika idrottsföreningar.

    – Studien tittar på golfanläggningar utifrån ett landskapsperspektiv där de är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar, det vill säga golfanläggningar, bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Den sociala delen, det vill säga att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter, har stor potential. Den delen går att utveckla med exempelvis golf för funktionsnedsatta och nyanlända. Även golfanläggningarnas bidrag till ekologisk och ekonomisk hållbarhet kan med enkla medel utvecklas, förklarar Anders Esselin som betonar att alla inte behöver, eller ens kan, göra allt.

    – Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och därmed bidra ännu mer till samhället än vad de redan gör i dag, säger Anders Esselin.

    Checklista – så gör du klubben multifunktionell

    • Öppna upp spår för allmänheten för promenad, ridning och längdskidåkning.

    • Skapa en välkomnande atmosfär, exempelvis informativa skyltar som välkomnar snarare än varnar.

    • Bjud in elever från närliggande skolor att prova på golf, gärna gratis.

    • Erbjud kurser, boende och till och med jobb för nyanlända.

    • Utveckla verksamheten för personer med funktionsnedsättning.

    • Utveckla anläggningen för annat än golf, exempelvis musikfestival.

    • Utveckla partnerskap och samarbeten med företag och organisationer i närområdet. 

    • Arbeta med jämställdhet, Vision 50/50. 

    • Arbeta med GEO-certifiering (Golf Environment Organisation).

    Läs mer om multifunktionella golfanläggningar och handboken som tagits fram, på sterf.org

  19. Social hållbarhetKrönika: Ett besök i naturen är bra för hälsan
  20. Social hållbarhet

    Krönika: Ett besök i naturen är bra för hälsan

    Nr jag sitter i min kajak och färdas över stilla vatten omgiven av kobbar och skär i det yttre havsbandet av Stockholms arkipelag slås jag återigen av att Sverige har en fantastisk natur.

    Kajsa Mickelsson

    Yrke: Utredare Folkhälsomyndigheten.
    Gillar: Att vistas i naturen.

    En natur som dessutom kan bidra till välmående och påverka folkhälsan positivt. Man behöver inte bege sig till storslagna och avlägsna miljöer eller ägna sig åt avancerade aktiviteter för att påverka hälsan i rätt riktning. Det kan lika gärna vara en utflykt i skogen, ett besök i den närliggande parken eller en runda på golfbanan. Det viktiga är att faktiskt komma ut.

    Vi får pluseffekt. Naturen kan i sig påverka vår förmåga till inlärning, att minnas och dra slutsatser. Våra stress-påslag minskar och blir färre. Vi kan tanka kraft, ladda hjärnan och våra resurser. Vissa forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen.

    Hur står det då till med folkhälsan? Jämför vi med flera andra länder har befolkningen i Sverige en god hälsa. Men et finns många utmaningar. Den psykiska ohälsan ökar och särskilt bland barn och unga. Hälften av befolkningen i åldern 16–84 år lider av övervikt eller fetma. Bara 11 procent av landets 15-åringar är tillräckligt fysiskt aktiva och åldersgruppen 16–24 år är de som vistas minst i natu-ren. Tänkvärt eftersom det är under uppväxtåren som vi grundlägger goda vanor. Mest problematiskt är ändå att skillnaderna i hälsa mellan olika grupper ökar och att de med lägre utbildningsnivå har en ökad risk för ohälsa.

    Naturen är en underutnyttjad resurs i arbetet för bättre och jämlik folkhälsa. Och för att bäst fylla sin funktion måste den vara tillgänglig och nåbar, för alla, i vardagen. Att naturen har hälsofrämjande effekter är det många som har erfarenhet av. Jag känner det själv såväl när jag njuter av lugnet i min kajak som när jag springer mellan möten och tar vägen genom en närliggande park – för att tanka kraft till nästa aktivitet.

    KAJSA MICKELSSON
    Utredare, Folkhälsomyndigheten

  21. Social hållbarhetFilm: Succé för Golfäventyret Cup på Haverdal
  22. Social hållbarhet

    Film: Succé för Golfäventyret Cup på Haverdal

    En cupdag på klubben är ett bra första steg för juniorer att få känna på hur det kan vara att tävla tillsammans med andra. Inspireras av Haverdals GK, som arrangerade Golfäventyret Cup när konceptet lanserades 2018.

    Golfäventryet Cup på Haverdals GK

    – Golfäventyret Cup är en fantastisk del att ha med i juniorträningen, framförallt för den gemenskap som blir under dagen, säger Kristian Söderström Malmborg, tränare Haverdals GK.

    – Att få testa på olika övningar och ha roligt med andra juniorer, kanske från en annan golfklubb, är utvecklande på många sätt. Barnen får lära sig att samarbeta med nya personer och samtidigt utveckla sig inom idrotten golf, fortsätter han.

    Svenska Golfförbundets material Golfäventyret handlar på sätt och vis om tävling hela tiden. Barnen ska klara av olika utmaningar och ta sig vidare mellan de "levels" som finns. De tävlar mot sig själva.

    En cupdag på klubben är ett bra första steg för juniorerna att få känna på hur det kan vara att tävla tillsammans med andra. Sedan bestämmer de självklart själva om det är något för dem.

    – Golfäventyret Cup är en viktig del i hela tävlingstrappan inom golf som idrott. Ofta märks det att juniorer kan tycka det är jobbigt eller extra nervöst att tävla och att då få testa på detta i enkla former tidigt i sin golfkarriär är väldigt positivt, säger Söderström Malmborg.

    Så kommer klubben igång med Golfäventyret Cup:

    • Golfäventyret Cup-sidan finns massor av bra information och inspiration till idéer om hur dagen kan genomföras. Där kan du beställa Golfäventyret Cup-väskan och ladda ner material som inbjudan, diplom, manual och affisch. 

    • Planera hur dagen ska se ut och anpassa konceptet till just er anläggning. Tänk den som en längre juniorträning eller ett endagsläger. Svårare än så behöver det inte vara. 

    Viktiga lärdomar

    Alla får chansen att vara med på en lättare typ av tävling och ha roligt.

    Premiären för Golfäventyret Cup på Haverdals GK 2018 blev en succé. Framgångsreceptet: hjälpsamma föräldrar och bra planering.

    – Det vi tagit fasta på och var väldigt nöjda med förra året var all hjälp från föräldrar. De hjälpte till mycket under dagen, vilket gjorde att vi kunde ha flera olika stationer igång där minst en vuxen ledare var med och höll koll. Eftersom de som är med på Golfäventyret Cup oftast inte har kommit så långt i sin golf tycker vi det är extra viktigt med ledarstöd, säger Söderström Malmborg.

    – En annan lärdom som vi tar med oss till 2019 är att gå ut med information om dagen ännu tidigare, för att få flera juniorer till den fantastiska dagen. Att samarbeta med klubbar i närområdet ser vi också som en viktig detalj för att kunna göra dessa dagar så bra som möjligt för alla golfande juniorer runt om på våra golfklubbar.

    Ni fick stöd av Hallands Golfdistriktsförbund, var det avgörande för ett lyckat arrangemang?

    – Distriktet är definitivt en hjälpande hand och kan göra dagen ännu bättre, både under Golfäventyret Cup och i förberedelserna. Utan distrikten är det dock självklart genomförbart och oavsett ser vi det att golfklubben själv gör det mesta arbetet kring Golfäventyret Cup.

    – Under vår dag 2018 hade vi hjälp både av GDF och SGF vilket var fantastiskt på många sätt, men vi som klubb var såklart huvudansvarig, säger Söderström Malmborg.

    Fem tips för att lyckas med Golfäventyret Cup

    1. Planera i tid.

    2. Skapa en bra struktur och tänk ut vilka träningsytor som ska användas.

    3. Prata med föräldrar runt om i juniorverksamheten ifall de kan hjälpa till som ledare under dagen, för att kunna ha många stationer igång samtidigt. 

    4. Gör utskick i tid till alla berörda juniorer och försök samarbeta med klubbar i närområdet för att just era juniorer ska få träffa juniorer från andra klubbar. 

    5. Påminn om Golfäventyret Cup under klubbens vanliga juniorträningar, eller lägg in det som en ordinarie träning i schemat. 

    Samkör med Teen Cup

    High five på Haverdals GK

    Samtidigt som Golfäventyret Cup arrangerades på Haverdal avgjordes en tävling på Teen Tour ute på stora banan. Söderström Malmborg tycker att det är en bra modell av flera anledningar.

    De yngre juniorerna kanske kan få en idol att se upp till som spelar någon eller några nivåer högre upp än dem.

    Och för familjer med flera golfintresserade barn är det en möjlighet för alla att vara delaktiga – de äldre tävlar på Teen Tour och de yngre deltar i Golfäventyret cup.

    – Detta fick vi god respons på från föräldrarna, säger han och rekommenderar shotgunstart på Teen Tour-tävlingarna. 

    Gemensam start gör att juniorerna samlas och rör sig vid klubbhuset vid flera tillfällen under dagen. Det är viktigt för gemenskapen, både för spelare, ledare och föräldrar. Att hitta nya vänner och en plattform för de yngre som inte riktigt tagit sig ut i tävlingssammanhang.

    Text: Patrik Lagerkvist Giertta
    Publicerad: November 2018

  23. Social hållbarhetMiljonsatsning på golf för nyanlända
  24. Social hållbarhet

    Miljonsatsning på golf för nyanlända

    Skånes Golfförbund får drygt 3,7 miljoner kronor från Arvsfonden för att skapa en modell för inkludering av nyanlända genom idrott och social samvaro på golfklubbar i Skåne – med målet att föra ut det i övriga Sverige.

    Snabbfakta

    Beviljad summa från Arvsfonden: 3,7 miljoner kronor.
    Antal år för projektet: Tre.
    Mål: Skapa en modell för inkludering av nyanlända genom idrottsliga aktiviteter och social samvaro på golfklubbar i Skåne och därefter i övriga Sverige.
    Medverkande klubbar i dagsläget: Allerum, Ljunghusen och Malmö Burlöv.
    Projektupplägg: Parallellt med utveckling av en modell sker aktiviteter för nyanlända i form av Introduktion till golf som består ett antal träffar med både sociala och idrottsliga inslag, samt chans att knyta nya kontakter för en bra introduktion i det svenska samhället. Dessa aktiviteter finansieras av Riksidrottsförbundets distriktsorganisationer, i Skåne i form av Skåneidrotten.

    Våren 2017 frågade Skåneidrotten Skånes Golfförbund hur förbundet kunde hjälpa till med inkludering av nyanlända.

    Skånes Golfförbund kom fram till att golfen har goda förutsättningar att inom sina befintliga strukturer och nätverk kunna erbjuda nyanlända aktiviteter som bidrar till etablering och delaktighet.

    Med ett mindre ekonomiskt stöd från Skåneidrotten kunde Skånes Golfförbund starta en förstudie för att se om förutsättningarna stämde.

    Stöd från Arvsfonden

    Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv, håller introduktion för kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne, från vänster Fadil Radi, Abdullbasit Jalal, Lin Shihabi, Islam Abo Nahla, Aseel Abbas, Hala Alkhatib, Ammar Almosleh, Louseen Abo Mady, Jehad Hameed, Ali Alabdulla, Kholod Elgbori, Shafiq Alhamwi och Ahmadullah Turab.
    Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv, håller introduktion för kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne, fr v: Fadil Radi, Abdullbasit Jalal, Lin Shihabi, Islam Abo Nahla, Aseel Abbas, Hala Alkhatib, Ammar Almosleh, Louseen Abo Mady, Jehad Hameed, Ali Alabdulla, Kholod Elgbori, Shafiq Alhamwi och Ahmadullah Turab.

    Ganska snabbt insåg förbundet att det behövdes ett betydligt större ekonomiskt stöd för att kunna förverkliga idéerna och gick därför in med en projektansökan om 3,7 miljoner kronor till Arvsfonden – och fick den beviljad.

    – Att Arvsfonden beviljar vår ansökan är ytterligare en bekräftelse på att golfen är på rätt väg som en viktig aktör i samhället. Golfen är Sveriges största individuella idrott sett till antalet aktiva utövare, säger Rickard Balcke, projektledare på Skånes Golfförbund och fortsätter.

    – En golfklubb måste vara en del av dagens samhälle för att vara relevant även imorgon. Golfen arbetar hårt för att accepteras som en folksport vilket innebär att vi, förutom jämställdhet, också måste fokusera på mångfald och inkludering.

    – Vi har redan mött intresse från golfklubbar i övriga Sverige och sprider gärna redan nu våra tankar och erfarenheter vidare. Det är bara att höra av sig till mig. Vi har även märkt intresse från företag. Det öppnar upp för nya sponsorer, säger Balcke.

    Samarbete med kommunen

    Projektet drivs under tre år, 2018–2020. Fokus ligger på golfklubbarna i Skåne år ett, samt i Stockholm, Västra Götaland och Halland år två och tre – men även landets övriga golfklubbar är välkomna att vara en del av projektet.

    Tre golfklubbar i Skåne medverkar i projektet än så länge: Allerum, Ljunghusen och Malmö Burlöv. Metodiken är att skapa ett samarbete mellan golfklubben och kommunens etableringsenhet, två organisationer som normalt aldrig träffas.

    Vissa kommuner har egna anställda flyktingguider, andra kommuner tar hjälp av länsstyrelsen och deras samhällskommunikatörer.

    Med hjälp av dessa, som alla är före detta nyanlända, når golfklubben målgruppen i sin kommun och erbjuder Introduktion till golf som består av ett antal träffar med främst en social inriktning samt att prova på golf.

    Succé direkt

    Deltagarna, nyanlända barn och unga (12–25 år) samt deras familjer med beviljad asyl och uppehållstillstånd, får varsin mentor samt tillgång till de företagsnätverk som finns i varje golfklubb. 

    I maj bjöd projektet in samhällskommunikatörer från länsstyrelsen i Skåne – övervägande delen från Syrien som varit i Sverige sedan 2014 – till Malmö Burlöv Golfklubb för att testa metodiken i förstudien.

    Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv tillsammans med kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne.
    Peter Svallin, klubbchef Malmö Burlöv, omges av kommunikatörer från kommuner och länsstyrelsen i Skåne.

    Ingen hade tidigare varit på en golfklubb eller hade kunskaper om golf. Träffen blev en succé. Alla insåg att golfen är en idrott som verkligen kan göra skillnad för en nyanländ. Peter Svallin, ansvarig för projektet på Malmö Burlöv, berättar:

    – Det var en lyckad introduktion och imponerande att se hur snabbt dessa människor lärt sig bra svenska. Vi vill skapa en relation med dem, visa att golfen är beredd att ta sitt samhällsansvar och inspirera dem att få nyanlända att komma till oss och prova på golf, umgås och knyta nya kontakter.

    Grundlig utvärdering

    Erik Lundkvist, postdoktor på Barn och Ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet och lektor i idrottsvetenskap på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan, genomför en studie för utvärdera projektet på uppdrag av Skånes Golfförbund.

    – Vi kommer att undersöka hur deltagarna mår, hur golfen kan bidra till att de mår bättre, hur många vänner de har som kommer från Sverige och hur nätverket på golfklubben kan hjälpa dem att bredda sin vänkrets. Det är extra intressant att föräldrarna är med i studien, det ger en helhetsbild.

    – Det som kittlar för mig som forskare är att få vara med från början, att Skånes Golfförbund vill arbeta långsiktigt och att forskningen ska kunna tillämpas praktiskt.

    Rickard Balckes tips till klubbar som vill börja driva verksamhet för nyanlända:

    1. Kontakta mig, så att din klubb slipper "uppfinna hjulet".
    2. Se till att frågan är riktigt förankrad i både styrelse och klubbledning, samt utse en ansvarig projektledare redan från början.
    3. Fundera igenom vilka ekonomiska resurser som behövs. Projektet har fått medel från Arvsfonden som kan användas direkt till golfklubben i samband med uppstart. Riksidrottsförbundets distriktsorganisationer har dessutom öronmärkta inkluderingsmedel för att stötta golfklubbar.

    "Mycket att lära och utveckla"

    Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, följer projektet med stort intresse.

    – Frågan om inkludering tar allt mer plats i samhället, och borde göra så även inom golfen. Det är extra spännande att Skånes Golfförbund samarbetar med olika samhällsaktörer, såsom kommunerna, i projektet. Där finns mycket att lära och utveckla.

    Läs mer om projektet här (sida skapad efter projektets slut)

    Text: Thomas Björn
    Publicerad: November 2018

  25. Ekonomisk hållbarhetIdrott och näringsliv nätverkar på Skepparslöv
  26. Ekonomisk hållbarhet

    Idrott och näringsliv nätverkar på Skepparslöv

    Kristianstads företagare och idrottsklubbar i duell på golfbanan för att bygga nätverk. Det är syftet med tävlingen ”Slaget om den orange staden” på Skepparslövs Golfklubb.

    Rolf Brymell och Ulf Griwell hade huvudansvaret för Slaget om Kristianstad – den orangea staden open. På bilden håller de upp inbjudan till tävlingen.
    Rolf Brymell (t.v.) och Ulf Griwell hade huvudansvaret för tävlingen.

    – Kommun och näringsliv har startat ett projekt där man vill samverka för att tillsammans driva staden framåt. Eftersom IFK Kristianstad är ledande inom svensk handboll, beslöt man att man skulle samlas under den orangefärgade fanan, säger Ulf Griwell, ordförande marknads- och medlemskommittén på Skepparslövs Golfklubb.

    – Både IFK Kristianstad och en hel del andra klubbar har numera orange färg på sina klubbdräkter. Här formades vår idé att sammanfoga företagare och idrottsklubbar i ett nätverkande genom golfen, fortsätter han.

    Succé direkt

    Två av deltagarna i Slaget om Kristianstad – den orangea staden open.
    Idrottsföreningar och företagare gjorde upp på Skepparslövs Golfklubb.

    Idén till tävlingen kom till efter att representanter från klubben suttit ner och spånat tillsammans med en affärsidkare i Kristianstad. Frågan var hur man gemensamt skulle kunna hjälpa till att skapa ett nätverk mellan företag och idrottsklubbar.

    Svaret blev en gemensam golftävling med orange som tema.

    Det visade sig att det fanns ett stort intresse att delta. Premiärupplagan lockade 44 startande tvåmannalag, ganska jämt fördelade mellan företag och idrottsklubbar.

    IFK Kristianstads handbollsklubb (svenska mästare), KDFF fotboll (topplag i damallsvenskan), Ica Maxi, Sportringen och Sparbanken Skåne är några exempel på lag som deltog i den första upplagan sommaren 2018.

    – Responsen var enorm. Vi hade en kvalificeringstävling för företagare i maj, samt ett slutspel den 29 juli där de kvalificerade företagarna fick möta lag från alla stans elitklubbar. Båda tävlingarna var överbokade, säger Griwell.

    Ica Maxi segrade 2018 på bilden har de på sig orange kavaj och pokalen, Sport-Åke trophy.
    Ica Maxi segrade 2018.

    Återkommer 2019

    Premiären för "Slaget om den orange staden" gav mersmak. Skepparslövs GK har fått mycket feedback från företagare och idrottsklubbar, där de tackat för ett utmärkt arrangemang och samtliga har uttryckt sin önskan att tävlingarna ska bli ett årligen återkommande evenemang.

    – Vi har redan tagit ett beslut om att tävlingarna skall fortsätta, med orangefärgade kavajer till segrarna samt ett stort vandringspris, säger Griwell.

    Text: Patrik Lagerkvist Giertta
    Publicerad: November 2018

  27. Social hållbarhetParagolfare invigde korthålsbana på Surahammars GK
  28. Social hållbarhet

    Paragolfare invigde korthålsbana på Surahammars GK

    I september 2018 invigdes klubbens nya övningsområde och korthålsbana. Där finns nu bra träningsmöjligheter, footgolf och tillgänglig golf för alla.

    Projektet har blivit verklighet genom ekonomiskt stöd av bland andra Allmänna Arvsfonden och kommunen.

    Landslagsspelaren Joakim Björkman Frösåker GCC fick slå första slaget, tillsammans med fyra andra paragolfare från distriktet invigde han banan.
    Landslagsspelaren Joakim Björkman fick slå första slaget när han invigde banan tillsammans med fyra andra paragolfare från distriktet.

    – Vi invigde banan med en paragolftävling med spelare från paratouren och en footgolftävling med lokala fotbollsföreningar som deltagare, säger klubbchefen Maria Pennerborn och fortsätter:

    – Övningsområdet invigdes med ett puttävling öppen för alla. Efter invigningstävlingarna arrangerade vi en korthålstävling öppen för alla och sedan fritt val av aktivitet.

    Hon berättar att klubben kommer att utöka satsningen på paragolf nästa år. De har startat en dialog med en annan klubb som är duktig på att rekrytera paragolfare om hur de kan jobba med gruppträningar för personer med funktionsnedsättning.

    – Vi tittar på deras modell av organiserad träning. Vi tror oss veta att vi har en dold befintlig grupp redan i vår medlemsbas som vi kommer att satsa på 2019. Vi har redan ett samarbete med en skola där alla elever har någon slags funktionsnedsättning och som vi nu kommer kunna utöka aktiviteterna för. Vi har bjudit in paragolfare från Västmanland som återkommer hit för att träna, säger Pennerborn.

    Viktigt med spontanidrott

    Från vänster Surahammars Golfklubbs Pro Michael Ramquist sedan Joakim Björkman Frösåker GCC, Felix Norrman Köpings GK, Mathias Bergström Surahammars GK, Tobias Hallquist Västerås GK och Peter Hansen Skerike GK. Segern delades av Joakim Björkman och Michael Ramquist.
    Från vänster: Surahammars GK:s pro Michael Ramquist, Joakim Björkman, Frösåker GCC, Felix Norrman, Köpings GK, Mathias Bergström, Surahammars GK, Tobias Hallquist, Västerås GK och Peter Hansen Skerike GK. Segern delades av Joakim Björkman och Michael Ramquist.

    Allmänna arvsfonden ställde flera krav får att gå in som finansiär. Banan ska vara godkänd för paragolf (Surahammar har haft paragolfare på plats som godkänt layouten och spelat banan), att man kan använda hjälpmedel på banan och att den är kostnadsfri att använda = tillgänglig för alla.

    – Man behöver alltså inte vara medlem, eller ha utrustning för att få spela. Vi har utrustning att låna här och bollränna gäller som "tidsbokning", säger klubbchefen.

    Det nya övningsområdet och korthålsbanan är ett rejält lyft för Surahammars GK.

    – Vi kommer att erbjuda träningar med vår pro till nya medlemmar, juniorer och seniorer. Vi har dagligen besökare som spelar golf eller footgolf och ibland båda. Övningsområdet är delvis belyst med strålkastare och bjuder in till träning av pitch, bunker och puttning efter mörkrets inbrott. Säsongen förlängs.

    – Spontan idrott är viktigt och vi lånar ut klubbor och fotbollar till dem som vill prova på. Anläggningen är kostnadsfri för alla.

    Bild från invigningen som förrättades av Surahammars kommuns kommunalråd Tobias Nordlander och Surahammars golfklubbs ordförande Mia Runnérus.
    Invigningen förrättades av Surahammars kommuns kommunalråd Tobias Nordlander och Surahammars golfklubbs ordförande Mia Runnérus.

    Vad har ni fått för respons från besökare och medlemmar?

    – Responsen har varit fantastisk. Anläggning håller hög kvalitet och bjuder in till spontanidrott. Den är lättillgänglig och tydlig i sin information. Vi har haft företagsevent och avslutningar för fotbollslag. Medlemmarna uppskattar att de kan träna på det korta spelet som är en förutsättning för att kunna scora bra.

    Lägre tröskel med footgolf

    På den nya korthålsbanan spelas golf och footgolf från samma tee, men spelarna siktar på olika flaggor och ytor. Golfarna har en riktig green med greenområde och vissa hål har också bunkrar. Flaggorna ser ut som på en vanlig golfbana och är vita.

    – Footgolfspelarna siktar mot en blå flagga som är lite kortare än en golfflagga. Hålet är 53 centimeter i diameter och ligger vid sidan av golfgreenen och något framför greenområdet. Man kan spela golf och footgolf samtidigt, säger Pennerborn.

    Hur kommer det sig att ni gör en satsning på footgolf?

    – Footgolf har växt kraftigt på kort tid i Sverige och vi hoppas på att denna aktivitet visar vilken tillgänglighet golfen och vårt område har och att de som kommer hit upplever att tröskeln till golf inte är lika hög som den i dag upplevs som. Vi vill aktivera fler och få ett levande klubbliv oavsett aktivitet.

    Fick värdefull rådgivning

    Projektet finansierades av Allmänna Arvsfonden, Västmanlands Idrottsförbund, Surahammars kommun, Svenska Golfförbundet, samt egna medel. För att knyta ihop detta tog klubben tillvara extern hjälp som fanns tillgänglig.

    – Konsulenterna på Västmanlands Idrottsförbund vet vilka områden och aktiviteter som stöttas genom bidrag för utveckling. Deras rådgivning har varit oerhört värdefull och har gjort att vi kunnat genomföra våra medlemmars efterfrågan om ett övningsområde, säger Pennerborn och fortsätter:

    – Golfförbundets rådgivning lyfte footgolfen som ett område för nytänkande.

    Har du några konkreta tips till andra klubbar som planerar liknande projekt?

    – Projektplanen måste vara tydlig, konkret, långsiktig och väl förankrad hos medlemmarna. Planen och genomförandet måste uppfylla det man sökt bidrag för.

    – Klubbchef, banchef, styrelse och projektgrupp har jobbat organiserat och var och en har haft ansvarsområden som de svarat för i alla delar av projektet. Från anbudsförfrågan till återrapportering. Vår projektgrupp och organisation har också haft tät kontakt med alla finansiärer och varit noggranna i val av leverantörer, avslutar Maria Pennerborn.

    Text: Patrik Lagerkvist Giertta
    Publicerad: Oktober 2018

  29. Social hållbarhetFilm: Inkluderingsfokus gav nya sponsorer på Dalsjö
  30. Social hållbarhet

    Film: Inkluderingsfokus gav nya sponsorer på Dalsjö

    Dalsjö Golf visar upp golfens positiva sidor för beslutsfattare och omvärld, jobbar med paragolf och har startat upp ett Vision 50/50-arbete för att utveckla verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har gett starkare varumärke och nya partnersamarbeten.

    Snabbfakta

    Aktiva medlemmar: 1 299
    Andel kvinnor: 27,7 %
    Tillhör: Dalarnas GDF
    Anläggning: 18 hål + Lilla banan

    Dalsjö GK om Vision 50/50
    Det bästa: "Att det skapar drivkraft och engagemang hos medlemmar i klubben som vi annars inte lyckas nå."
    Utmaningen: "Den kultur som finns."

    Dalsjö Golf ligger mitt mellan Borlänge och Falun. Man svänger av E16 och kör smala vägar genom byar med röda timrade gårdar, små jordbruk och betande får. Trots sitt lite avsides läge sjuder klubben av liv.

    – Jag brukar säga att det gäller att ha ett bra fotarbete, och här på Dalsjö springer vi väldigt fort, säger Tony Mullborn, kombinerad vd, klubbchef och banchef.

    Tony Mullborn, klubb- och banchef, Dalsjö golf, utanför klubbhuset.
    "Jag brukar säga att det gäller att ha ett bra fotarbete, och här på Dalsjö Golf springer vi väldigt fort, säger Tony Mullborn, kombinerad vd, klubbchef och banchef."

    Dalsjö Golf blev utsedd till Årets juniorvänliga anläggning år 2012. Samma år invigdes Lilla banan, en tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning med stöd av Allmänna Arvsfonden. I maj 2018 gick klubben med i Svenska Golfförbundets utvecklingsprogram för jämställdhet, Vision 50/50.

    – För oss handlar det om att hela tiden hitta nya vägar framåt och det här känns helt naturligt. Konstigt att man inte tänkt det här tidigare. Det är ju bara att titta sig runt, det är ju skämskudde på, säger Tony Mullborn.

    Samhällsnytta bygger varumärket

    Dalsjö Golf ligger i ett jordbrukslandskap och på gammal odlingsmark. Förändringen kom i mitten av 1980-talet när medlemstrycket på grannklubben blev för högt och man behövde göra en avknoppning.

    – Min far frågade mig om han tyckte att vi skulle fortsätta driva jordbruk eller satsa på golf. Jag var 17 år och tyckte att golf lät häftigt, och något år senare började vi bygga banan, berättar Tony Mullborn, vars familj är en av fyra huvudmarkägare på banan.

    För Dalsjö Golf handlar verksamheten mycket om att skapa samhällsnytta. Det berättar Johan Höglund, anställd som marknadsansvarig på heltid sedan i februari.

    Johan Höglund är marknadsansvarig på Dalsjö golf och förändringsledare för Vision 50/50-processen på klubben. Här tillsammans med Cicci Berglund, ekonomiansvarig och Tony Mullborn, vd, klubbchef och banchef.
    Johan Höglund är marknadsansvarig på Dalsjö golf och förändringsledare för Vision 50/50-processen på klubben. Med sig i styrgruppen har han bland andra Cicci Berglund, ekonomiansvarig och Tony Mullborn, vd, klubbchef och banchef.

    – Jag har jobbat mycket med varumärken. Medvetenheten blir allt större om vikten av det egna varumärket. I dag har medelstora och större företag policys för hur deras varumärken ska profileras och med vilka andra varumärken man vill synas. Därför blir det mer och mer vanligt att företag frågar vad vi som klubb gör för samhällsnytta, säger Höglund.

    Tungan på vågen för sponsorer

    Han anser att klubben behöver ha en tydlig tanke med sin verksamhet och kunna beskriva den på ett nyanserat sätt för att nå ut bredare och framför allt få med sig lite större företag.

    – Vi behöver kunna berätta om vad vi gör och vad vi tar ansvar för. Exempelvis blev det tungan på vågen för NRC Group att haka på och sponsra vår Lilla bana när vi berättade om att vi jobbar med juniorer, funktionshindrade och nu driver Vision 50/50 för att bli en mer jämställd klubb, säger Höglund.

    Sponsortavlan på Dalsjö golf
    Sponsortavlan är i princip fulltecknad.

    Han menar att golfen generellt sett har varit dålig på att berätta om sina positiva sidor, att människor har en bild av att golfen är en sluten krets för inbördes beundran.

    – Men den är faktiskt till för alla. Vi har precis haft vår landshövding här. Det ger naturligtvis publicitet, men huvudskälet var att berätta om vår verksamhet så att landshövdingen får en insikt i vad vi gör.

    – Vi har också för avsikt att hålla en välgörenhetstävling nästa år, både för att visa på samhällsnyttan och för att skapa nya långsiktiga relationer.

    Långsiktigt arbete

    Dalsjö Golf har skapat en styrgrupp för Vision 50/50 som består av Tony Mullborn, Johan Höglund, Cicci Berglund, ekonomiansvarig, Stefan Berglund, ordförande i golfklubben, Kitty Stensdotter och Anita Persson, båda medlemmar.

    Skylt med texten Upplev Dalsjö
    På Dalsjö Golf stärker man sitt varumärke genom att synliggöra den samhällsnytta klubben gör.

    – Det här är nyttigt och bra för vi behöver hitta sätt att fånga upp fler kvinnor. Även om det inte sker mirakel direkt, så är jag säker på att arbetet kommer att påverka på lång sikt, säger Cicci Berglund.

    Nästa steg är att skapa en referensgrupp

    – Vi har redan hunnit ha tre träffar och verkligen spanat, haft diskussioner om makt och strukturer, så snacket är i gång. Men det kommer att vara en långsam process att skapa jämställda strukturer, det är vi medvetna om, säger Johan Höglund som är förändringsledare för processen.

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: Oktober 2018