Senaste nytt om hållbarhet

Årstafältet genomgår just nu en förvandling från ett delvis "passivt" grönområde till en aktivitetspark med möjlighet till bland annat spontanidrott, samt 6 000 bostäder i fyra etapper med inflyttning 2020–2023. Årsta Golf, med 140 000 besök om året, utgör till ytan cirka tre hektar. Den tilltänkta aktivitetsparken planeras till 30 hektar. Ändå får inte Årsta Golf plats enligt den plan som arbetats fram av stadsbyggnadskontoret samt klubbats i kommunfullmäktige.

– Stadsbyggnaden i Stockholms präglas av tradition och feghet, och av Socialdemokraternas tro på att aktivitet och folkliv skapas av tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret. Så är det inte. Det görs av människorna i staden. Vi politiker ska skapa förutsättningar för människor att utöva sina intressen, slår Karin Ernlund fast och fortsätter:

– Jag har varit på Årsta Golf ett par gånger och sett vilken härlig blandning av människor det är. Barn och unga från den intilliggande skolan, folk som slår bollar på rangen på väg till och från jobbet, äldre... Jag blir lika glad varje gång jag cyklar dit – och slås av hur nära det är till city.

Resursteamet i Globen (Stockholm), Täby och Sollentuna ser dessutom till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning får chans att träna golf på Årstafältet.

Äldre är en grupp som Centerpartiet vurmar extra för.

– Vi talar ofta om barn och ungdomars idrottande, och det är bra och viktigt. Gruppen äldre och deras idrottande talar vi mer sällan om. Det är synd. Här spelar golfen, Sveriges näst största idrott sett till antalet utövare, en stor och viktig roll, inte minst ur folkhälsosynpunkt. Golf är en populär idrott för äldre.

Men varför driver en ung centerpartist frågan om golfens rätt att få vara kvar på Årstafältet när hon inte ens spelar golf?

– Jag brinner inte för golfen, jag brinner för Stockholms stad, invånarnas rätt till aktiva grönytor och chans att få utöva sina intressen. Vi bygger Stockholm underifrån, utifrån invånarnas vilja. Om jag får bli lite filosofisk ligger det faktiskt i Centerpartiets DNA. Partiet bildades för drygt hundra år sedan som ett uppror från bönderna gentemot politikerna, om rätten att få styra sina liv utan alltför mycket inblandning.

Stockholms stad är på väg till en miljon invånare och regionen till tre.

– Behovet av att utveckla grönytor där många grupper i samhället verkligen vill vara och utöva sina intressen ökar när staden växer. Att ta bort en plats som har över hundra tusen besök om året är fel. Dessutom har dagens Årsta Golf redan färdiga faciliteter som omklädningsrum och toalett, inget behöver byggas, och kan användas för skidåkare på vintern när rangen och banan är stängd. Det blir därmed en plats för aktivitet året om.

Men bostäder då, är det inte viktigt att folk har någonstans att bo?

– Jo, men i det här fallet står inte golfanläggningen mot bostäder. Det handlar om att låta golfanläggningen vara kvar för att skapa en aktiv park och ge fler chansen att spela golf. Den är tillgänglig för alla tack vare cykelvägar, tvärbana och buss, och om några år även tunnelbana.

Centerpartiet har tillsammans med sina allianskollegor motionerat om att utreda frågan om det är juridiskt möjligt att låta Årsta Golf vara kvar utifrån den detaljplan som antogs av kommunfullmäktige 2015. Svaret kom nyligen från exploateringskontoret. Det var inte positivt. I höst är det val.

– Om jag kan garantera att Årsta Golf blir kvar om det blir maktskifte i Stadshuset i höst? Tyvärr inte, men jag kan garantera att jag kommer att fortsätta jobba för det.

TEXT: Thomas Björn

1. Utveckling bäst i väst

För Göteborgs Golf Klubb passar friskvårdsbidraget som hand i handske. Klubbens medlemsundersökning visar att området spelutveckling hade stor potential – och nu förverkligas det.

Direkt när domen från Skatterättsnämnden kom, 12 januari, och Svenska Golfförbundet tolkat domen någon vecka senare, skred Göteborgs Golf Klubb till verket. Fyra friskvårdspaket togs fram och lades upp på klubbens hemsida:

Friskvårdspaket 1: Träningskortet (klippkort grupplektion), 1 000 kr.
Friskvårdspaket 2: Lektion 3x45 min 2 000 kr.
Friskvårdspaket 3: Lektion 5x45 min 3 000 kr.
Friskvårdspaket 4: Lektion 10x45 min 5 000 kr.

Att paketen har fokus på träning är naturligt. I klubbens medlemsundersökning från förra året, Players First, visade svaren att området spelutveckling hade störst potential att utvecklas.

– Intresset för friskvårdspaketen har varit positivt och vi har också sålt ett antal, mestadels Friskvårdspaket 4. Det var ganska väntat att våra medlemmar skulle gilla just det, säger Ola Lindgren, idrotts-ansvarig i Göteborgs Golf Klubb och fortsätter:

– Det var superbra agerat av Svenska Golfförbundet att tolka beslutet så snabbt, och skicka ut tolkningen bara någon vecka efter beslutet. Det gav oss chansen att skapa paket, och marknadsföra dem, direkt.

Göteborgs Golf Klubbs idrottsansvarige tror dock att 2018 blir ett "prövoår" för friskvårdsbidraget vad gäller golfen.

– Intresset kommer säkert att vara stort, men jag tror att de flesta redan har intecknat sitt gymkort av gammal vana. Nästa år däremot kommer det att lossna, så vi provar oss fram till september, oktober då vi sätter in alla resurser på att marknadsföra paketen inför 2019. Ola Lindgren tror också att beslutet att låta golfen omfattas av friskvårdsbidraget kan få positiva effekter på längre sikt.

– Det här är ett centralt beslut som har alla möjligheter att spilla ned på politikerna på lokal nivå, som då kan upptäcka fördelarna med golfen inom en rad olika områden. Det kommer vi golfklubbar att kunna ha nytta av.

Friskvårdsbidraget ger också golfklubbarna en chans att bearbeta företagen ännu mer. Göteborgs Golf Klubb skräddarsyr paketför företag och deras anställda med bland annat gruppträning.

– Om jag var chef på ett företag skulle jag tycka att det är bra att personalen får en friskvårdsaktivitet där de också kan umgås tillsammans under trivsamma former. Där är golfen perfekt!

Ola Lindgrens råd till klubbar som inte kommit igång ännu med att paketera och marknadsföra träning och spel i olika former är lika enkelt som rakt:

– Det är inga konstigheter, det är bara att skapa ett eller flera erbjudanden och köra igång!

2. Nybörjarna i fokus

Carlskrona Golfklubb använder friskvårdsbidraget till att erbjuda friskvårdspaket med variation – och att satsa på nybörjarna.

Small, Medium och Large är Carlskrona Golfklubbs benämning på de paket som grundar sig på friskvårdsbidraget.

Small: Rangekort 1 100 bollar, uppmätning slaglängd (TrackMan) och temakurs närspel, 500 kronor.

Medium: Årskort rangen med obegränsat antal bollar eller rangekort 1 100 bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner, 1 500 kronor.

Large: Årskort rangen obegränsat antal bollar och lektionspaket 3x25 minuter privatlektioner eller årskort på rangen med obegränsat antal bollar och gruppträning 3x1 timme eller rangekort 1 100 bollar, Sänk din score vår- eller höstblock och coaching på banan 4 hål, 2 500 kr.

– Vi gjorde en minienkät bland våra medlemmar redan efter Skatterättsnämndens positiva förhandsbesked förra året, så vi låg i startblocken och kunde lansera våra friskvårdspaket dagen efter Skatteverkets tolkning, berättar Henrik Swärdh, PGA Head Professional på Carlskrona och fortsätter:

– Minienkäten visade att de flesta har som högst 2 500 kronor i friskvårdsbidrag, och vissa fall som landstingsanställda endast 500 kronor. Därför är våra friskvårdspaket prissatta lite lägre. Det är ingen idé att ta fram ett friskvårdspaket på 5 000 kronor när ingen får ersättning för det från arbetsgivaren.

– Genom att satsa på spelutveckling, istället för att sänka spelavgiften som en del av medlemsavgiften, ökar chansen att få in nya pengar till både klubben och golfen i stort.

Carlskrona GK gör en extra satsning på nybörjare, utifrån friskvårdsbidraget – både ordinarie utbildningspaket och skräddarsydda där företag kan utforma ett "eget" paket som passar de anställda.

– Här märker vi ett stort intresse, men det är ändå upp till arbetsgivaren att bestämma. Det gäller för oss som klubb att arbeta med prissättning, innehåll och rätt argument, säger Henrik Swärdh.

3. Bidrag ger ökad boom

Klubbarna i Umeå upplever en golfboom sedan ett år tillbaka med rekord i antal nyutbildade. 2018 ser ännu ljusare ut tack vare friskvårdsbidraget.

Umeå Golfklubb utbildade över 200 golfare inklusive ungdomar förra året.

– Anledningen till golfboomen är svår att säga, men det kan vara en kombination av en bra ungdomsverksamhet, Henrik Stensons framgångar och det faktum att vi syns mycket i lokalpressen efter att herrlaget deltagit i Lag-SM för första gången sedan 1999 och att vi efter flera års uppehåll har ett damlag i seriesystemet, säger Mathias Ferry, tränare/pro i Umeå Golfklubb.

Siffrorna i grannklubbarna Umeå Sörfors GK och Norrmjöle GK är inte riktigt lika höga, men nära nog och rekordsiffror även för dem

sedan "det glada 80-talet". Nu gnuggar Umeåklubbarna händerna och hoppas på en fortsatt golfboom tack vare friskvårdsbidraget.

Umeå GK satsar på tre paket i olika nivåer, 2 500–3 500 kronor bestående av privatlektioner och rangekort, och i två av paketen även spellektion på banan.

– Vi har väntat på att golf ska omfattas av friskvårdsbidraget, legat i startgroparna för att kunna erbjuda olika paket och försökt vara proaktiva. Vi vill öka intresset för spelet golf. Att bara dela upp medlemsavgiften i en medlemsavgift och en spelavgift, varav medlemmarna kan använda den sistnämnda för friskvårdsbidraget, är ingen bra väg framåt för golfen. Fler lektioner och mer utbildning är bra för spelarna, tränaren och klubben.

Därutöver erbjuder Umeå GK även speciella paket till företag.

– Vi började med det redan förra året och märkte ett visst intresse. Vi tror att intresset kommer att öka under året och att vi får se en ännu större ökning nästa år. I år har många redan hunnit köpa sitt traditionella gymkort, men från och med nästa år hoppas vi att det bara är golf som gäller, säger Mathias Ferry.

TEXT: Thomas Björn

Ja som skattefri personalvårdsförmån

- All form av golfspel. Beloppsgränsen är 5 000 kronor på årsbasis och 1 000 kr för enskild aktivitet.

- Lektioner och utbildningar inklusive nybörjarkurser. Även andra former av utbildningar kopplat till golf.

- Egen träning på rangen.

- Individuell inriktning i kost- och motionsfrågor.

- Spelrättsavgiften.

- Greenfeeavgiften.

Nej till det som inte är skattefri personalvårdsförmån

- Medlemsavgiften.

- Personlig tränare.

- Tränings- eller motionsredskap.

- Deltagaravgifter i tävlingar.

- Lyxpaket (innehåller annat än sådant som kan kopplas till motion eller friskvård av enklare slag).

Att tänka på

- Skilj tydligt på medlemsavgift och spelrättsavgift.

- Maxbeloppet är 5 000 kr/år.

- Arbetsgivaren måste erbjuda golf till alla anställda.

- Arbetsgivaren bestämmer vilka aktiviteter som företaget accepterar samt maxbeloppet inom 5 000 kr/år.

Så tycker förbundet

"Svenska Golfförbundet förordar att klubbarna arbetar för att friskvårdsbidraget används till mer träning och spel. Det ökar spelupplevelsen och skapar nya intäktsmöjligheter för klubbarna. Frågor om hur friskvårdsbidraget får användas inom golfen, rekommenderar vi klubben att hänvisa till skatteupplysningen", säger Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare i Svenska Golfförbundet och den som ansvarar för implementeringen av friskvårdsbidraget.

Varför besökte du Hässelby Golf?

– Jag ville slå ett slag för att människor med funktionsnedsättning också ska känna sig välkomna till golfklubben. Hässelby Golf gör ett fantastiskt arbete med den här gruppen. Det vill jag se på fler golfbanor i Sverige.

Du planerar en turné på ett 15-tal golfbanor i år med filmfotograf och stillbildsfotograf. Hur kommer det sig?

– Jag vill visa vad golfen kan åstadkomma i samhället och lägga upp det på sociala medier och sprida vidare. Att golfen är till för alla oavsett vem du är eller vad du har med dig i bagaget. Den glädje jag fick uppleva tillsammans med dessa underbara handigolfare på Hässelby Golf borde alla golfare få uppleva.

Foto: Björn Andersson

Vad betyder golfen för dig?

– Att jag fortfarande kan utvecklas och bli bättre, trots att jag fyllt 55. Det är inte många idrotter som kan erbjuda det. Golfen är en idrott där mycket som jag tycker är viktigt finns med, som mötet med människor, att få vara ute i en vacker miljö och emellanåt tävla. Det är en härlig kombination!

Golfen omfattas av friskvårdsbidraget sedan januari i år. Hur delaktig känner du dig i det?

– Jag känner mig mycket delaktig! Jag lade min första motion när jag kom in i riksdagen 2006 både vad gäller golfen och ridningen, och jag säger »äntligen«. Det var hög tid nu – och svenska folket har fått vad de vill ha.

Varför dröjde det så länge?

– Jag tror att det har funnits fördomar mot de här idrotterna. Men nu har man insett att de är folksporter.

Ditt råd till dina politikerkollegor i kommunerna när det gäller kontakter med golfklubbarna?

– Jag tänker tvärtom, att golfklubbarna borde kontakta kommunerna. Jag tror att det finns otroligt mycket att göra tillsammans för exempelvis nyanlända, funktionsnedsatta och Märta, 68.

TEXT: Thomas Björn

Forsbackas golfbana ligger nyvaken denna tisdagseftermiddag i slutet av april i väntan på att golfsäsongen ska börja. En efter en börjar de trilla in i det ståtliga klubbhuset, en träbyggnad från 1800-talet, representanterna från Årjängs Golfklubb, Åmåls Stadshotell, bed & breakfast-stället, kommunens turistenhet, hotellet i intilliggande Bengtsfors, kommunikationsbyrån, marknadsföringskonsulten samt lokala bilhandlaren med tillhörande verkstad.

Tillsammans utgör de Affärssamverkan Golf, en sammanslutning av företag i Åmål och Årjäng som gått samman för att hjälpa varandra att bättre ta vara på möjligheten med golfturism till gagn för alla i det lokala näringslivet. Forsbacka Golfklubb i Åmål och Årjängs Golfklubb i Årjäng är naven i den satsningen.

– Varje greenfeespelare som kommer utifrån berör upp till sex företag i närheten i form av hotell, bed & breakfast, bensinstationer, mataffärer, taxibolaget och till och med bilverkstaden förklarar Birgitta Hansen, pro på Forsbacka GK som tagit initiativ till och driver affärsnätverket tillsammans med Örjan Gustavsson, ordförande i Årjängs GK.

– Vi ligger bara tre mil från norska gränsen så det är många norrmän som kommer och gästspelar hos oss. Det är en naturlig grupp att vända sig till, men även göteborgare och stockholmare är förstås välkomna. Vi har bra banor, hög tillgänglighet samt bra och billigt boende, säger Örjan Gustavsson och Birgitta Hansen fyller i:

– Och vacker natur! Det finns mycket att göra som att vandra, paddla kanot och åka på Dalslands kanal. Därmed kan vi locka även familjer där kanske inte alla spelar golf. Det finns något att göra för alla i familjen.

Tack vare 800 000 kronor från EU (Leaderprojektpengar) har en förstudie gjorts om förutsättningarna för de båda orterna att hävda sig på golfturismmarknaden i Sverige som omsätter cirka två miljarder kronor om året.

Studien tar fasta på möjligheterna för det lokala näringslivet att jobba tillsammans och ge varandra affärer. Idéerna flyger och far i luften. Möjligheten för andra än golfklubbarna att boka starttider i GIT, Golfens IT-system, verkar vara frågan som ska få Pandoras ask att öppna sig.

Lasse Orava är ny ägare av Åmåls Stadshotell. Han har just flyttat till den i filmsammahang kända orten (Lukas Moodyssons »Fucking Åmål«) tillsammans med hustrun Elisabeth. Med sig i bagaget har han bland annat 29 år som sälj- och marknadsansvarig inom besöksnäringen på olika hotell på Gotland.

– När jag kom till Gotland började jag med att försöka sälja hotellet. Det gick sådär. Då gick jag över till att sälja Gotland istället. Det gick mycket bättre för det skapade en positiv känsla och därmed också ett intresse att komma på besök och bo på vårt hotell. Jag tror vi behöver tänka likadant här. Att försöka sälja upplevelsen Åmål och Årjäng, säger Lasse Orava.

Vad tror då affärsnätverket om framtiden, låt oss säga på tre års sikt?

– Då är vi i full gång med samarbeten. Vi cyklar på golfbanan och det seglar optimistjollar på sjön. Knappt någon pratar svenska och alla säljer golfen som har blivit en besöksanledning.

TEXT: Thomas Björn

Solen kämpar sig igenom de mörka molnen när vi rullar över bron från Västerviks stadskärna till Storholmen där stadens store son Björn Ulvaeus, mannen bakom såväl Hootenanny Singers som ABBA, bygger bostadsrätter med båtplats för alla som vill doppa stortån i Östersjön. Det tycks vara fler byggkranar per invånare i ostkustens pärla än i Stockholm.

Småländska Västervik är helt klart en stad i förvandling. Antalet invånare ökar sakta men säkert och har precis kravlat sig över 36 000-strecket. Det ligger en doft av optimism och framtidstro över staden. Annat var det 2011. Svallvågorna efter Electrolux nedläggning och en allmän svacka efter världsekonomins härdsmälta hösten 2008 gjorde att det fattades 70 miljoner i kommunkassan. Då anställdes Anders Björlin som ny ekonomichef. Han fick börja med att ta fram osthyveln.

– Alla områden drabbades av besparingarna. Det var en tuff tid, säger Anders Björlin när vi vandrar runt bland schaktmassor och grävmaskiner på Västerviks Golfklubb i Ekhagen, för att uppleva områdets framväxt och förvandling. Björlins osthyvel gav snabbt resultat. Redan året efter, 2012, kunde han och övriga i kommunledningen visa upp ett överskott på 100 miljoner kronor. En förbättring på 170 miljoner på ett år.

Några år senare, 2015, blev Anders Björlin befordrad till kommundirektör, tillika vd och koncernchef. För handlingskraft, nätverkstänkande och ekonomiskt sinnelag är bra egenskaper hos den som är kommunens högste tjänsteman. Redan när han tog plats på ekonomichefsstolen 2012 hörde han talas om byggplanerna på Västerviks GK. Inte undra på. Peter Billberg, som tog över golfklubbens konkursbo 1996 tillsammans med partnern Joakim Sabel, hade direkt börjat fundera på finansiering för att kunna utveckla banan och därmed även klubben. Billberg är juristutbildad vid Lunds Universitet som spetsats med specialutbildning hos legendariske Mark McCormack, grundaren av International Management Group (IMG). Peter Billberg hade just jobbat på IMG:s svenska bolag under några år med ansvar för affärsavtalen för Europatourspelarna Pierre Fulke, Klas Eriksson, Adam Mednick, Mathias Grönberg och Ove Sellberg, och som ansvarig för Europatourtävlingen Volvo Scandinavian Masters tillsammans med tävlingens dåvarande vd CG Sandin.

– Liksom alla andra golfklubbar är vi i Västervik beroende av extraordinära intäkter för att kunna utveckla verksamheten. Att sälja mark till byggbolag för byggande av bostäder är en sådan intäkt, förklarar Peter Billberg, som lämnade in sitt första förslag till Västerviks kommun redan 2002.

Föga anade Billberg då att det skulle ta 15 år att förverkliga planerna och drömmen. Översiktsplaner, detaljplaner, exploateringsavtal, miljökonsekvensbeskrivningar, ändrad färg på majoriteten i Västerviks stadshus, tjänstemän som inte gick i takt med politikerna, ett visst mått av skepsis bland stadens styrande till »moderatbandyn på Ekhagen« och kanske också ett inslag av överentusiasm hos bestämde Billberg, gjorde processen både lång och tidskrävande. Men tidigare handbollsspelaren (Allsvenskan med Hellas), golfpron (Falsterbo och Arboga med flera) och entreprenören Peter Billberg är inte en man som viker ned sig i första taget. 

När det kommunala bostadsbolaget Västerviks Bostads AB fick en ny marknadschef i form av Susanne Hamilton 2009 som dessutom just börjat spela golf, såg Peter Billberg sin chans.

– Det var då det här projektet vände och jag insåg att nyckeln till framgång egentligen var det kommunala bostadsbolaget. När de styrande där och framför allt Susanne Hamilton och vd Sven-Åke Lindberg insåg möjligheterna för kommunen med nya hyreslägenheter i ett unikt läge, lossnade det. Mitt bästa råd till alla golfklubbar som funderar på att bygga bostäder på banan är att uppvakta det kommunala bostadsbolaget i ett tidigt skede.

Att många av de styrande åt, och fortfarande äter, lunch på golfklubben som ligger cirka fem minuters bilväg från centrum, har också varit en viktig pusselbit i att gå från idé till spaden i jorden. Knappt hade de hunnit få ned raggmunken förrän Peter Billberg var där och berättade om de fantastiska möjligheterna med byggprojektet för kommunens del. Att klä idéer i både ord och bilder kan Billberg, och han har drivit många projekt.

– Det är en skön känsla nu när vi är igång, säger Peter Billberg, när vi balanserar på den krossade stenen som bildar underlag till det som från februari 2018 ska bestå av bostäder.

Totalt ska det bli cirka 500 villor, radhus, bostadsrätter, hyresrätter och kanske till och med äldreboende när den tionde och sista byggetappen är klar år 2022. Bostäderna ligger bokstavligen mitt på banan. De som tecknar sig för boende vid de första hålen kommer att få vidsträckt utsikt över Östersjön med tillhörande marina. På kullen vid nuvarande övningsområdet kommer ett sexvåningshus att utgöra Västerviks nya landmärke – åtminstone för dem som kommer sjövägen. Västerviks Golf AB ansvarar för att förbereda marken för bostadsbyggande med hjälp av totalentreprenören Kanonaden, OBOS-Gruppen bygger och säljer och Västerviks kommun är en av beställarna, till att börja med av 40 hyresrätter till ett värde av cirka 70 miljoner kronor.

Anders Björlin är tydlig när han ska beskriva vad byggprojektet betyder för kommunen.

– När vi väl gick in i det här projektet bestämde vi att vi skulle vara en aktiv spelare. Bra bostäder i attraktiva lägen hjälper oss att rekrytera kompetent personal till såväl kommunens verksamhet som till alla de företag som visar på stark tillväxt i Västervik. Byggprojektet på golfklubben stärker definitivt Västerviks varumärke och vision »livskvalitet varje dag«.

Peter Billberg nickar och säger:

– När jag kom hit i mitten av 90-talet kändes Västervik som en öststatsstad där attityden var »ned med kapitalismen«. Idag finns det ett bra sjukhus, gott om småföretag som växer, politiker som både är positiva och pragmatiska och verkligen har gjort ett bra jobb, och en flygplats som är på väg att byggas ut. Det är ett enormt tryck i staden just nu.

Att driva ett byggprojekt av den här storleken innebär många utmaningar. En av dem är att bygga med hänsyn tagen till natur och miljö, där transporter är ett tungt inslag.

– Det krävs 3 500 lastbilar med släp för att få hit all schaktmassa som bildar underlag för bygget. Vi tänkte direkt att vi kan ju inte ha 3 500 lastbilar med släp som rullar genom staden, det blir för stor miljöpåverkan, och vi tänkte om. Nu tar vi istället schaktmassorna i närheten av banan bland annat genom att spränga berg. Det fungerar bra, förklarar Per Stalebrant, ansvarig för projektet på Kanonaden.

Om allt går som det ska och även de sista 90 000 kvadratmetrarna av totalt 250 000 blir kontrakterade och klara för bostadsbyggande, kan det ge Västerviks Golf AB en bra slant på banken. 

– Pengarna ska användas till bland annat ett nytt övningsområde och att asfaltera parkeringen och uppfarten till klubbhuset. Vi har en hel del andra planer också. För hur det än är, jag är golfnörd och bygget är egentligen bara ett sätt att finansiera utvecklingen av banan och klubben. Men det kommer att bli ett fantastiskt boende för både golfare och icke-golfare när det är klart, säger Peter Billberg.

Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

– Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

– När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

– Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

– Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

– När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

– De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

– Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

– Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

– Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

– Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

– Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

– Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.

Göteborg laddar inför 400-årsjubileet genom att förverkliga många av de idéer som göteborgarna har önskat. Samtidigt pågår en ständig stadsplanering som leds av stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

– Vi förtätar både i innerstaden och i alla stadsdelar och Göteborgs bebyggelse kommer närmare Göta Älv. Klimatförändringarna gör att vattennivåerna stiger och vi måste säkra vår stad med bland annat älvkantsskydd. Vi ligger i framkant när det gäller att förstå hur det påverkar stadsmiljön. 150 000 nya invånare beräknas bo i Göteborg år 2035. Det leder till en förtätning som ställer krav på vår vision om Göteborg som en »grön och nära« storstad som du kan uppleva i ögonhöjd.

Vad är viktigast att ta hänsyn till i nuläget?

– Miljöfrågor som luftkvalitet, buller och riksintressen för kulturmiljön, men också god tillgång till grönytor och vistelseytor. Där är barnperspektivet viktigt. Vi arbetar också för att integrera stadens olika delar, vilket rätt stadsplanering ska hjälpa till med. Det handlar om att vi ska bli en jämlik stad när det gäller tillgång till vård, skola och service. Det nya Älvstaden, utbyggnaden närmast Göta Älv, ska ha 25 000 bostäder år 2035. Den är ett exempel på hur vi för samman invånarna, där linbanan planeras gå från Masthuggskajen till Lindholmen på andra sidan älven

Vad är den största utmaningen?

– Att utveckla vår snabbt växande stad med hänsyn tagen till bostadsbristen, klimatet, de sociala förutsättningarna samt mobilitet och ökande digitalisering. Hur kommer exempelvis våra rörelsemönster inom staden att förändras med självkörande bilar och eldrivna bussar?

Var får grönytorna plats i förtätningen?

– Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden. Jubileumsparken i Frihamnen, en del av Älvstaden, är ett exempel. Vi har nyckeltal för våra grönytor när det gäller antal och storlek, så att vi kan leva upp till vår vision »grön och nära«.

Vad är du mest stolt över i stadsplaneringen?

– Bland annat hur vi arbetar med att bygga samman staden och stärka stadsdelarna genom att förenkla vardagslivet för de boende tack vare att vi planerar för närhet till kollektivtrafik, grönområden och samhällsservice. Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen är ett sådant exempel, där vi förtätar med bostäder, nytt torg, kulturhus, handel och idrott – och bygger om trafikleden till en tryggare stadsgata. Ett annat exempel är ombyggnaden av Gamlestaden till en förtätad stad med ett nytt resecentrum. Lägg därtill allt som händer kring älven, Karlaplatsen med Sveriges högsta hus, Frihamnen med en ny innerstad som tillför unika värden, och Masthuggskajen där vi förtätar nära vattnet och öppnar för promenadstråk längs älven förbi nya Skeppsbron intill centrum.

Maria Strandberg är till vardags ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet. Hon är också chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf) inom grönytor och golf. Sterfs forskning ligger långt framme internationellt och finansieras av bland andra Svenska Golfförbundet. Maria Strandberg är sedan i juli också ordförande i International Turfgrass Society, en sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

– Det känns spännande och inspirerande, inte minst för att det är ett stort erkännande av den forskning som nordisk golf investerar i och som Sterf driver. Många vill ta del av vår kunskap av hållbara anläggningar samt skötsel av golfbanor och grönytor med minimerade insatser av gödsel, växtskyddsmedel, vatten och energi. Konceptet multifunktionella golfanläggningar och bidraget till betydelsefulla grönytor i våra urbana landskap väcker stort internationellt intresse, säger hon.

International Turfgrass Society (ITS) bildades 1969 med syfte att stimulera internationellt och gränsöverskridande samarbete för att få ny viktig kunskap inom grönyteområdet som också golfen kan dra nytta av.

– Jag ser internationellt samarbete som enda möjliga väg för att möta de utmaningar som vi står inför, både globala och specifika för golf- och grönytesektorn. En av ITS viktigaste uppgifter är att vart fjärde år arrangera en världskonferens inom forskning och utveckling av olika typer av grönytor. År 2021 arrangeras den av Sterf i Köpenhamn.

Hon är övertygad om att hennes roll som ordförande i ITS kommer att stärka arbetet med grönytor på och omkring svenska golfbanor.

– Tack vare de nordiska golfförbundens framsynta investering i forskning och utveckling är vi idag världsledande när det gäller hållbar utveckling av golfanläggningar och det ska vi vara stolta över. Nu får vi tillgång till ett ännu större nätverk, möjligheter till mer resurser och ny expertis genom bland annat samarbete med det amerikanska golfförbundet USGA. Vi kan därmed bli en ännu starkare röst internationellt, säger Maria Strandberg.

Totalt 32 golfklubbar från Ale GK i norr till Sjögärde GK i söder, från Lycke G&CC i väster till Öijared GK i öster. Så olika men ändå så lika. Alla har nämligen behov av goda relationer med sina respektive kommuner.

– Vi agerar egentligen på det sätt idrotten är uppbyggd. När flera föreningar har samma intresse kliver distriktsförbundet in och agerar på uppdrag av föreningarna. Antingen för bara en idrott som vi i Göteborgs Golfförbund eller för flera idrotter som nybildade Västra Götalands idrottsförbund, förklarar Lars O. Carlsson, styrelseledamot i Göteborgs Golfförbund. Distriktsordföranden Richard Norling fyller i:

– Vi lägger en plattform genom en grundutbildning om golf i Sverige och distriktet, men vi pratar aldrig om enskilda klubbars behov. Det får klubbarna göra på egen hand i nästa steg. Här har Svenska Golfförbundets material Golfnyttan varit en guldgruva att ösa ur.

I början av juni genomfördes första träffen med presidiet i Göteborgs Idrotts- och föreningsförvaltning. Förutom Norling och Carlsson närvarade även Lars Äng, styrelseledamot i Göteborgs Golfförbund.

– Mötet skulle vara en halvtimme men vi höll på i 45 minuter. Medlemmarna i presidiet hade så många intressanta frågor, säger Lars Äng, som även är ledamot i nämnden för Fritid och folkhälsa i Kungsbacka kommun söder om Göteborg. De viktigaste frågorna för politiker just nu är kvinnor, juniorer och integration, enligt trion.

– Speciellt den sistnämnda frågan kan öppna oväntade dörrar där det finns gott om resurser. Även markfrågan är viktig. Kommunen vill ha tillgång till mark för att kunna bygga bland annat bostäder, gärna i anslutning till en golfbana. Då gäller det att ha en bra dialog, säger Lars Äng.

Vad har ni för råd till andra golfdistriktsförbund när det gäller kontakten med politiker och tjänstemän?

– Samla klubbarna i distriktet och skaffa mandat att få göra gemensam sak gentemot kommunerna. Att bara komma ut och informera om golfen i stort och i distriktet, och inte be om pengar eller prata om klubbspecifika problem, avväpnar de som ska lyssna och gör att budskapet når fram, säger Richard Norling.

– Dessutom lär vi oss också mycket under resans gång. Om vi ska vara ärliga har vi inte varit världsmästare på att argumentera för vår sak genom åren. Det har mest blivit nördigt snack om backspin, bounce och dimples, men väldigt lite om all nytta golfen gör i samhället. Det ska det bli ändring på nu, säger Lars O. Carlsson.

Re:Action har varit igång ett år och har flera träningsgrupper i veckan för deltagare som drabbats av stroke eller parkinson. Jacob Nilsson har uppdraget som projektledare för Re:Action på Oxie GK. Det är ett samarbete mellan Oxie Golfklubb, Strokeföreningen i Malmö, Länsföreningen Parkinson Skåne och med finansiellt stöd av Allmänna arvsfonden. Utgångspunkten har varit att med hjälp av lustfylld golfträning som en del av rehabiliteringen få människor att komma tillbaka snabbare till ett så normalt liv som möjligt.

– När det gäller personer med parkinson handlar det mer om att minska takten av försämring och det har visat sig fungera. Vi har många exempel på människor som kommit tillbaka till en tillvaro med högre livskvalitet tack vare golfträningen, säger Jacob Nilsson.

Simone Ljung är ett exempel. Hon drabbades av en hjärnblödning för sju år sedan i samband med att hennes dotter Freja föddes. Det gjorde Simone Ljung delvis förlamad.

– Stroken förändrade precis allt i mitt liv: Jag avslutade mina studier. Jag kan inte använda min högra arm. Jag kan inte springa och efter ett tag kan jag inte få fram orden, berättar hon i projektets skrift »Bättre balans i livet«.

– Jag har hållit på med yoga och massage men i golf måste jag gå med båda benen. Det känns fantastiskt och så är golf roligt, säger Simone Ljung och menar att både balans och stabilitet förbättras tack vare golfträningen.

Bengt Lindahl är tidigare ordförande i Strokeföreningen Malmö och ingår i golfträningsgruppen. Han har drabbats av stroke två gånger.

– Golf som rehabilitering är det bästa som hänt inom stroke och parkinson. Det är terapi, avkoppling och berikar både fysiskt och mentalt, framförallt blir balansen bättre. Vi som drabbats av stroke ramlar lätt. Tack vare golfträningen står vi nu stadigt när vi slår bollar på rangen. Även den inre balansen, den mentala styrkan, har förbättrats liksom koncentrationen.

Projektledaren Jacob Nilsson ser många vinster för den enskilde, familjen, golfklubben och samhället.

– Den enskilde kan fortsätta att ha en social samvaro, familjen får det lättare med en mer välfungerande person runt omkring sig. Golfklubben kan både behålla och få spela på tider när banan är tom, och samhället tjänar gigantiska summor på att människor som drabbats sköter sin egen rehabilitering. Egentligen borde Försäkringskassan betala för golfträningen, säger Nilsson.

Golfen flyttar successivt fram sina positioner inom miljöområdet. Svenska Golfförbundet bjuds numera in i samverkansgrupper inom natur och miljö tillsammans med myndigheter som Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Dessutom etablerar allt fler golfklubbar kontakt med sina respektive kommuner för att utveckla miljöfrågorna tillsammans. Medlemsklubbarna underhåller och utvecklar totalt cirka 30 000 hektar mark.

– Kraven från myndighetshåll har ökat de senaste åren och därmed har behovet av kompetens inom området hos golfklubbarna också ökat. Det försöker vi inom Svenska Golfförbundet centralt tillgodose genom bankonsulenterna, säger Peter Edman.

Han är en av sju bankonsulenter på Svenska Golfförbundet, med ett speciellt ansvar för miljöfrågorna, och har arbetat tio år som bankonsulent. Innan han anställdes arbetade han bland annat som miljöinspektör och kommunekolog i två kommuner, och på lantbruksenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Att kunna se miljöarbetet från båda sidor är en stor fördel. Det ger mig en insikt i och förståelse för vilka frågor som prioriteras i kommunen samt en respekt för miljöenhetens arbete, speciellt i mindre kommuner där det kanske bara finns en miljöinspektör som ska hantera alla ärenden inom lantbruk, industri, livsmedel, vatten och avlopp. När det kommer in en ansökan från en golfklubb om att få spruta bekämpningsmedel på greenerna, varav några ligger inom inre vattentäktsområde, är det lätt att den spontana magkänslan blir »Nej«, speciellt om kunskapen om vad som verkligen sker i underhållet av en golfbana är låg, förklarar Peter Edman.

Ett sådant fall är Nybro kommun och Nybro Golfklubb. Golfbanan ligger inom vattenskyddsområdet för Gårdsryds vattentäkt, sydöstra Sveriges största, som förser drygt 80 000 människor i Kalmar, Torsås och södra Öland med vatten.

Klubben får utföra kemisk bekämpning mot främst snömögel på den del av anläggningen som ligger i det yttre vattenskyddsområdet, men inte på de fyra greener som ligger i det inre. Det är ett beslut som togs i kommunen 2005. Nybro GK har sedan dess använt alternativa metoder för att bekämpa skadesvampar. Konsekvensen har blivit sämre greener, minskat antal gästspelare och därmed ett ekonomiskt bortfall för såväl klubben som näringsidkarna i kommunen.

Nu planerar länsstyrelsen att utöka det inre vattenskyddsområdet. För Nybro GK skulle det innebära att ytterligare fyra, totalt åtta, greener inte får besprutas.

– Vi är en liten golfklubb med två heltidsanställda på banan, plus fyra till under högsäsong. Det innebär en hel del manuellt kostsamt merarbete att inte kunna bespruta greenerna. En del i klubben frågar sig till och med om det är värt att driva klubben vidare om inte kommunen ändrar sitt beslut. Det är små mängder vi pratar om som inte påverkar grundvattnet, säger Eva Bengtson, ordförande.

Golfklubben har normalt ett bra samarbete med både kommunen och länsstyrelsen, bland annat vad gäller ovanliga öländska gökbin samt ekoxar.

År 2016 dömde Miljööverdomstolen till Halmstad Golfklubbs fördel i ett mål mot Halmstad kommun, och gav golfklubben rätt att använda bekämpningsmedel. Efter domen ansökte Nybro Golfklubb om dispens till myndighetsnämnden i Nybro kommun om att få bespruta även sina fyra greener i det inre vattenskyddsområdet med hänvisning till domen, men fick avslag. På Nybro kommun står flera intressen mot varandra. Göran Borgö, samhällsbyggnadschef, förklarar.

– Det är en knepig situation. Vi är markägare, golfklubben arrenderar marken av oss, och vi vill ha kvar klubben som arrendator. Vi vill även utveckla destinationen Nybro tillsammans med golfklubben. Samtidigt har vi ett vattenbolag som vill verkställa länsstyrelsens olika beslut och absolut inte vill ha bekämpningsmedel i inre vattenskyddsområdet. Vi undersöker möjligheten att anvisa ny mark för några av hålen. Att länsstyrelsen skulle ändra sin inställning vad gäller besprutning i det inre vattenskyddsområdet ser jag som osannolikt.

Peter Edman har förståelse för klubbens agerande och i viss mån för länsstyrelsens.

– Jag ser inte domen i Halmstadfallet som prejudicerande. Varje fall är unikt och vi inom golfen behöver bli bättre på att plocka fram relevanta argument och fakta för att få en bra och »korrekt« bedömning om vilka risker som användning av pesticider kan innebära.

Han sträcker ut en hand till Nybro GK och andra golfklubbar som behöver stöd och råd inom miljöområdet.

– Svenska Golfförbundet centralt kan erbjuda klubben att gå igenom hela miljöarbetet. Vi kan också göra en inventering av klubbens lokala förutsättningar och hjälpa till att göra urlakningssimuleringar baserade på anläggningens lokala förhållanden, säger Edman.

Det har bedrivits ett seriöst miljöarbete och hänt mycket inom området i Golfsverige den senaste tioårsperioden.

– Medvetenheten har ökat, liksom kunskapen om lagar och förordningar. Vi har också blivit bättre på att dokumentera hur vi arbetar med att underhålla banan, att arbeta med andra metoder i första hand, som att ligga rätt i gödsling beroende på säsong, ha vassa knivar, lufta och dressa, samt dagga av alla greener varje morgon när hösten kommer. Allt detta stärker gräset, minskar risken för skadesvampar och därmed behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel.

Metoden kallas Integrated Pest Management (IPM) och har fått bra genomslag. Det kan trots detta vara svårt att få kommunen att diskutera miljöfrågorna.

– En del kommuner kanske inte är intresserade av att arbeta proaktivt genom att ha en dialog om miljöarbetet på golfklubben, och ta reda på vad som egentligen händer där. Det är synd. I de fall kommunerna är proaktiva ser vi goda resultat. Att det bara är på greenerna, som utgör kanske en av totalt 60 hektar mark, som vi eventuellt använder bekämpning mot skadesvampar, kan vara bra att veta som kommunal tjänsteman när det kommer in ansökan om tillstånd att få använda kemiska bekämpningsmedel.

SGF och dess klubbar har ett stort ansvar i utvecklingen.

– Vi gör redan mycket, men kan bli betydligt bättre. Det är viktigt att våga bjuda in kommunens beslutsfattare inom främst miljöområdet och visa upp anläggningen. Dels ökar kunskapen, dels skapas en relation som underlättar samarbetet framöver. Risken är i de allra flesta fall ytterst liten att golfbanans skötsel påverkar grundvattnet med de försiktighetsåtgärder och skyddsavstånd som gäller, säger Peter Edman.

Robert Noord arbetar på kommunikationsbyrån Kreab och är ansvarig för byråns samarbete med SGF.

– Att så många har en ansvarig för samhällskontakter och har gjort en omvärldsanalys är positivt överraskande och glädjande. Att så få samarbetar med andra golfklubbar och föreningar i kontakterna med beslutsfattare i kommunerna är däremot förvånande. Jag är övertygad om att klubbarna har mycket att vinna på att samarbeta med andra, inte minst andra golfklubbar, och då speciellt i kommuner där det finns flera klubbar. Det ger förmodligen bättre effekt att samtala tillsammans med beslutsfattarna i kommunen än att var och en gör det, säger han.

I Göteborg har golfdistriktsförbundet fått mandat av klubbarna att presentera golfen och den nytta idrotten gör i samhället för de åtta kommunerna. Klubbspecifika frågor får därefter varje klubb prata med respektive kommun om.

Siffrorna nedan framgår av en undersökning som Svenska Golfförbundet genomfört med fokus på golfklubbarnas samarbete med respektive kommun. 220 av 468 golfklubbar svarade på enkäten.

Om ni vill skapa ett bra samarbete med kommunen och dess beslutsfattare, börja med att genomföra en omvärldsanalys där klubben identifierar viktiga frågor.

Det kan gälla arrendeavtal som ska omförhandlas, detaljplaner som ska ändras, bygglov som ska beviljas eller miljötillstånd som krävs för verksamheten.

Identifiera sedan de relevanta beslutsfattarna. Det kan vara kommunalråd, byggnadsnämndens ordförande, kommundirektör, bygglovschef eller näringslivschef. Bli inte förvånad om ni hittar en del av dem i klubbens medlemsregister eller i någon grannklubb.

Gå igenom era budskap och argument. Här är det viktigt att också studera de planer och visioner som kommunen beslutat för att se om klubbens budskap ligger i linje med dessa. Om de gör det ska detta lyftas fram och understrykas. Om inte får ni överväga om just det argumentet kan plockas bort.

Ta fram en konkret plan för hur ni ska möta beslutsfattarna. Det kan handla om att klubben ska finnas på de arenor som kommunen bjuder in till, exempelvis frukostmöten, näringslivsdagar och föreningsråd men också om att klubben bjuder in beslutsfattarna till egna arrangemang. Golfens dag är en utmärkt dag att bjuda in beslutsfattare till.

Personliga möten är oslagbara. Det ger möjlighet till konstruktiva samtal men också för att förmedla de känslor som medlemmar i en golfklubb har för sin verksamhet.

Samarbeta med andra klubbar. Vi tror att just vår klubbs utmaningar är unika men många gånger står klubbarna inför liknande utmaningar. Genom att gå samman och samarbeta blir rösten starkare och kommunen får tusentals fler skäl att lyssna.

Att påverka beslutsfattare är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och konsekvens. Ge inte upp för att det inte blev ett positivt beslut vid första mötet. Beslutsprocesser tar tid men en dag så står klubben där med sitt nya arrendeavtal, nya detaljplan eller beviljade bygglov.