Senaste nytt om hållbarhet

Här hittar du alla nyheter som rör golfens hållbarhetsarbete: socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

  1. Ekologisk hållbarhetGolfen satsar miljoner på grönyteforskning
  2. Ekologisk hållbarhet

    Golfen satsar miljoner på grönyteforskning

    Den nordiska forskningsstiftelsen Sterf inleder ett internationellt forskningssamarbete med USGA och R&A. Under tre år investeras 8,2 miljoner kronor i forskningsprojekt inom hållbar skötsel av golfbanor och andra grönytor.

    Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, har skapat forskningsprogrammet International Turfgrass Research Intitative tillsammans med världens två ledande golforganisationer och finansiärer av forskning inom golf och grönytor: USGA och R&A.

    Det sker i en tid när behovet av sunda utomhusmiljöer blir allt viktigare – och är därmed bra för både golfen och samhället i stort.

    – Samarbete över landsgränserna är det enda sättet att möta framtiden. Därför ser vi fram emot att arbeta med våra kollegor i USGA och R&A, och stötta och inspirera forskare världen över, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Fyra områden inom hållbar grönyteskötsel prioriteras

    De tre organisationerna har beslutat att investera totalt 750 000 EUR (8,2 miljoner SEK) under tre år för forskning inom följande områden:

    ✓ Hållbar användning av vatten
    ✓ Optimerad och hållbar skötsel av grönytor med fokus på minimerad användning av växtskyddsmedel
    ✓ Biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv
    ✓ Klimat och koldioxidbalans

    Kan även tillämpas inom fotboll

    Världens forskare uppmanas nu att samarbeta och skapa projektidéer som är nödvändiga för att möta utmaningar inom skötsel av grönytor. Resultaten ska gå att tillämpa på såväl golfbanor som andra grönytor för idrott och rekreation, exempelvis fotbollsplaner.  

    Från och med maj 2024 kan forskare komma in med projektidéer. Tillsammans med en expertgrupp prioriterar Sterf, USGA och R&A de bästa och mest relevanta förslagen, och bjuder in dessa forskargrupper till att göra fullständiga projektbeskrivningar. Våren 2025 beslutas vilka projekt som ska finansieras.

    Mer forskning för varje krona

    – Vi är övertygade om att internationellt samarbete är helt avgörande för att kunna skapa den kunskap och de verktyg som golfen behöver för att möta framtida utmaningar, säger Maria Strandberg, direktör i Sterf.

    – Internationellt samarbete ger oss mer forskning för varje investerad krona, och vi får tillgång till den bästa expertisen i många länder. Det är särskilt viktigt för en liten sektor som golf- och grönytesektorn, säger Maria Strandberg.

    Programmet är ett viktigt arv från den 14:e upplagan av International Turfgrass Research Conference som Sterf arrangerade i Köpenhamn sommaren 2022. Konferensen blev starten på många, nya internationella kontakter och potentiella samarbeten mellan forskare.

    Bättre spelytor till lägre kostnad

    – Förutom att leverera ny praktisk kunskap och nya verktyg baserad på ledande internationell oberoende forskning, vill vi skapa en modell för internationellt forskningssamarbete som fler organisationer kan ha nytta av och använda, säger Bruno Hedlund, ordförande i Sterf.

    Resultaten från dessa internationella forskningsprojekt kommer att göras tillgängligt och skapa nytta för svenska golfklubbar, precis som all annan forskning Sterf bedriver sedan 2006.

    – Målet är ännu bättre kvalitet på våra spelytor, samtidigt som vi kan spara pengar och bidra till en bättre miljö för samhället i stort, avslutar Bruno Hedlund.

    För mer information kontakta:

    Maria Strandberg, direktör Sterf.
    Mobil: 070-620 17 87
    E-post: maria.strandberg@golf.se

    Bruno Hedlund, ordförande Sterf
    Mobil: 070-420 56 34
    E-post: bruno.hedlund@golf.se

    Mer information

    Läs mer om Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation): sterf.org

    Läs mer om golfens hållbarhetsarbete: golf.se/hallbarhet

  3. Ekologisk hållbarhetHållbara golfbanor i Blekinge
  4. Ekologisk hållbarhet

    Hållbara golfbanor i Blekinge

    Det finns många miljöaspekter att ta hänsyn till på en golfbana, men vad krävs egentligen för att en golfbana ska bli hållbar? Se intervjun med Katrine Svensson och få tips om vad du kan göra på din golfklubb.

    Katrine Svensson är projektledare för Hållbara golfbanor, ett projekt som drivs av föreningen Blekinge Arkipelag i samarbete med Lunds universitet.

    Syftet är att tillsammans med klubbarna i länet arbeta med hållbarhet för att främja miljön, naturen och arterna som lever i den. Det händer mycket just nu inom detta område, där golfklubbarna nu arbetar med flera projekt parallellt.

    Projektet handlar om kunskapsuppbyggnad och ska leda till att golfklubbar genomför konkreta åtgärder för att minska sin miljöbelastning, öka biologisk mångfald och öka möjligheter att öppna upp för flera att använda ytor inom golfbanan.

    Intervjun med Katrin gjordes på Karlshamns Golfklubb 2023, i samband med Golfkusten Blekinge by Enkla Elbolaget, en av deltävlingarna på den svenska herrproffstouren Cutter & Buck Tour.

    Mer om projektet på Blekinge Arkipelags hemsida

    (Fungerar inte videon kan du se den direkt på Svenska Golfförbundets YouTube-kanal)

    Läs intervjun i textformat: 

    Katrine, du jobbar med hållbara golfbanor. Kan du berätta – vad är det?

    – I Blekinge Arkipelag försöker vi jobba med att bli ett hållbart modellområde. I det här fallet så jobbar vi med de åtta golfklubbarna i länet, för att de ska kunna bli hållbara i sina verksamheter.

    – Man kan säga att vi egentligen har tre huvudinriktningar. Det är dels att jobba med miljöaspekterna kring hur man använder vatten, energi, kemikalier, återanvändning av olika resurser.

    – Det andra området är biologisk mångfald. För golfbanor har mycket sidoytor med olika naturtyper, så här kan man jobba med att gynna olika arter.

    – Det tredje området är multifunktionella golfbanor, där vi försöker hitta sätt att använda golfbanan till mer än bara golf. Eller att man ger samhällsnytta till exempel genom vattenrening eller att gynna pollinatörer.

    – Tanken är att klubbarna ska testa en del åtgärder under projektet. Sen jobbar vi tillsammans med Lunds universitet. De gör en internationell studie över goda exempel, så om ett år ska vi stå här med en bok för hållbara golfbanor som man kan använda för att utbilda golfklubbar runt om i landet.

    Nu är vi på Karlshamns Golfklubb. Vad kan du berätta om insatserna som gör just på den här golfklubben?

    – Ja här har ju golfklubben redan innan projektet jobbat med att gynna pollinatörer. Så vi står här vid ett insektshotell där vi har bin. Man har också anlagt en del ängsytor och planterat träd och buskar.

    – Det vi har diskuterat i projektet är vattenanvändningen. Idag tar man vatten från Mörrumsån, men det finns möjligheter att ta vara på dräneringsvatten som går under golfbanan som kommer från odlingsmark.

    – Kan man få upp det till bevattningsdammen och nyttja näringen som finns i det vattnet så bidrar golfklubben till vattenrening, men också att man inte behöver använda lika mycket gödsel. Så det är ett exempel på vad man skulle kunna göra.

    Vad skulle du säga är de största utmaningarna för golfklubbarna i länet?

    – Dels är det ju vattenfrågan. Vad kan man använda för vatten och hur kan man säkra vattentillgången på ett hållbart sätt?

    – Sen är det ju det som alla golfklubbar i Sverige är oroliga för. Vad händer om vi inte får använda bekämpningsmedel och vad finns det för alternativ till det? Jag pratade innan med Niklas, som är klubbchef här, om att välta mer för att förebygga och se till att det blir mindre snömögel och dollarspot, men kanske också tillsätta näring på ett annat sätt på hösten.

    Alla klubbar ligger på olika platser och har olika förutsättningar. Finns det något exempel på någon klubb här i Blekinge som är speciellt, som du vill lyfta?

    – Ja, just när det gäller vatten så skiljer det mycket. Sölvesborg Golfklubb är ett gott exempel, där de har ett vattendrag som går ut intill klubben, som avvattnar en stor del av Listerlandet. Där har man tagit vara på vattnet i en bevattningsdamm, och kan på det sättet använda mycket av kväve och fosfor från det vattnet.

    – Trummenäs Golfklubb som ligger i andra änden av länet har inte de förutsättningarna, utan där får man istället titta på att ta dagvatten från nybyggda bostadsområden.

    – I Ronneby tittar vi på möjligheten att återanvända avloppsvatten, för de är granne med avloppsreningsverket i kommunen. Så att man har olika möjligheter beroende på vad man finns och var man har intill sig egentligen.

    På Karlskrona Golfklubb har ni ju startat ett sidoprojekt i linje med det här. Kan du berätta om det?

    – Ja, det känns jättekul. För några veckor sedan fick vi reda på att klubben får LONA-bidrag för att jobba med att gynna groddjur.

    – I höstas kom deras greenkeeper till mig och sa att de gärna skulle vilja anlägga mer vatten. Det kan vara banhinder, våtmarker på sidoytor eller utökning av bevattningsdammar. Han undrade om de kunde göra det på något sätt som bidrar till biologisk mångfald.

    – Då visste jag att det finns långbensgroda, en hotad grodart, på banan. Kan vi då göra någonting för att utforma de här som grodvatten som gynnar grodarter så hade det varit kul. Och nu har vi fått stöd, en dryg miljon från Länsstyrelsen i Blekinge, för att jobba vidare med det här.

    – Och med tanke på det du sa om uppföljning så var vi ute och inventerade för att se hur läget är nu, innan vi gör någonting. Och det visade sig att det var länets bästa lokal i år i alla fall, när det gäller de här arterna.

    Häftigt! Det känns som att det händer mycket i golfvärlden just nu. Många klubbar går över till energismarta maskiner, det blir mer energisnålt och effektivt och man tänker mer på hållbarhet och miljö. Finns det några generella tips som klubbar i andra delar av landet skulle kunna anamma?

    – Ja, när man pratar om energifrågor så är det ju såklart det här med att byta till eldrift på gräsklippare. Det är många som vill satsa på robotgräsklippare nu, och det är en väldigt stor koldioxidbesparing. Kan man dessutom då ha egna solcellsanläggningar och producera elen själv så är det ju väldigt bra. Så det är ju ett sådant tips.

    – Sen kring det vi pratade om gällande bekämpningsmedel så är det fler klubbar här i länet nu som testar att välta mer för att minska behovet av bekämpningsmedel. Så det är en sådan åtgärd.

    – När det gäller biologisk mångfald skulle jag vilja trycka på det här med att låta en del sidoytor, eller kanske högruff, bli ängsmarker och få in mer blomning som gynnar vildbina. För de har det tufft. Det är både bostäder och mat som saknas för dem nu, och de minskar i antal. Så där kan man ju bidra till samhällsnytta för många som bor runt omkring också.

    Och just där vi står nu går ju Mörrumsån bredvid. Och det är väl klart att insekterna är också viktiga för fisken? Allting hänger ju ihop?

    – Ja, och det är kul, för vi har ju flera golfbanor i länet som ligger intill naturreservat, som gör att det finns väldigt fina miljöer. Man kan jobba både med att – som här – stärka miljön vid Mörrumsån och gå vidare in i reservatet och koppla ihop det på olika sätt. Och det känns ju väldigt positivt med det fina vattendraget som vi har här, och lax och öring som finns.

    Alla golfbanor ligger ju i naturen på ett eller annat sätt. Men det behöver väl inte innebära ett problem, utan att man kan göra insatser också, i det området där man finns?

    – Ja, det kan man göra. Man kan titta på något som kallas för en grön infrastruktur. Vad finns runtomkring och se hur man kan skapa ”transportvägar” för arter genom golfbanan och knyta ihop naturen runt omkring.

    – Sen kan man bara titta på vilka arter som finns. och se vad kan man göra för att gynna dem. Så ja, jag tror att golfbanorna kan samspela mycket mer med naturen runt omkring än vad man har gjort hittills.

    Vad tycker du själv om golfbanor, tycker du att det är vacker miljö?

    – Ja, många ligger ju väldigt vackert. Och här finns det ju till exempel två jätteekar som är naturminnesmärkta, plus att du har närheten till Mörrumsån och varierad miljö. Så jag upplever det. Och just variationen gör ju också att man kan gynna många arter

    För jag tror att många av golfarna i Sverige upplever att när de spelar golf så får de en naturupplevelse. Att det är viktigt.

    – Ja, det tror jag också. Det är många som säger att man lyssnar på fåglarna som är i området och liknande, och att man får vara ute en hel dag.

    – Ofta är det ju ganska mycket djur också, som rör sig på golfbanan. Det är vanligt med harar och rådjur och så, när jag är ute i alla fall, och mycket fåglar.

  5. Ekologisk hållbarhetGör en happening på Biologiska mångfaldens dag
  6. Ekologisk hållbarhet

    Gör en happening på Biologiska mångfaldens dag

    Onsdag 22 maj 2024 är det Biologiska mångfaldens dag. Passa på att uppmärksamma den värdefulla insats din golfklubb gör för att bevara och utveckla biologisk mångfald på och runt golfbanan.

    En del i samarbetet mellan golfen och Världsnaturfonden WWF är att tilllsammans sprida information om allt bra som golfen gör för naturen och den biologiska mångfalden.

    Som ett led i detta, varför inte göra en happening på din golfklubb på Biologiska mångfaldens dag! Om onsdagen inte passar kan ni lägga aktiviteterna helgen innan eller efter.

    Bjud in, visa upp och gör saker tillsammans

    Bjud in medlemmar, sponsorer, kommunen, myndigheter, media och inte minst allmänheten. Berätta redan i inbjudan om alla värdefulla insatser golfklubben gör för naturen och våra pollinerande superhjältar.

    Under evenemanget kan ni göra ytterligare enkla och roliga aktiviteter tillsammans. Låt alla kreativa idéer prövas som gör dagen minnesvärd och bidrar till stolthet bland era medlemmar och partners samt ger golfklubben legitimitet i lokalsamhället.

    Här är några tips:

    • Låt en grupp medlemmar ta ansvar för att bygga insektshotell och fågelholkar. Bjud gärna in närliggande skolor och förskolor och låt barnen hjälpa till

    • Planteringsdag – köp in fröer och plantor som ni hjälps åt att så och plantera på anläggningen

    • Genomför en Gökottegolf med pris till den som sett och hört flest fågelarter (birdies)

    • Arrangera artbingo på och runt banan, kanske i samband med en golftävling

    • Plantbytardag i samband med golfloppis

    • Naturinventering i samarbete med lokal naturförening eller studieförbund

    • Fågelinventering i samarbete med lokal ornitologförening

    Varför inte fråga någon sponsor eller partner om de kan bjuda på fika eller lunch? Många företag vill förknippas med de positiva värden ett aktivt hållbarhetsarbete innebär.

    Ladda ner tipsen som PDF

    Mer stöd, tips & info för att komma i gång med insatser för biologisk mångfald finns här.

    Glöm inte att registrera er golfklubbs vilda kvadratmeter på wwf.se/vildare-golf

    Sök projektstöd för era ideella hjälteinsatser 

    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.
    Tips: gör ett par sandytor för insekterna att bygga bo i. Välj en solig plats och tippa ut sand eller ta bort vegetation på en redan sandig mark.

    Missa inte att golfklubben kan ansöka om projektstöd för insatser som främjar biologisk mångfald och målgruppen 65+.

    Starta upp sociala grupper för era ideella seniorer, som regelbundet träffas och gör enkla och praktiska aktiviteter för att öka den biologiska mångfalden på golfbanan.

    Arrangerar ni minst tio träffar kan ni söka upp till 20 000 kronor i bidrag (max 50 % av totalkostnaden).

    Allt om Projektstöd Klubb 65+

  7. Ekologisk hållbarhetSigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris
  8. Ekologisk hållbarhet

    Sigtuna GK fick årets Natur- och miljöpris

    Fick utmärkelsen för sitt fantastiska och mångåriga arbete för biologisk mångfald. Priset delades ut i samband med Svenska Golfförbundets förbundsmöte.

    Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. 

    2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

    Fyra personer står på scen - två delar ut ett pris till de övriga två. I bakgrunden syns en bild med texten Stort grattis till Sigtuna Golfklubb.
    Priset delades ut av Göran Tyrsing från SGA och Malin Pellborn från SGF:s förbundsstyrelse.

    Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.

    På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.

    Motiveringen lyder:

    Man står bredvid två skyltar som visar hur Sigtuna GK jobbar med naturvård och biologisk mångfald.
    Klubbens naturvårdsarbete syns tydligt, både på anläggningen och i annan kommunikation.

    Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör. 

    Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.

    Sandblottor, bihotell, rabatter med pollinatörsvänliga blommor, fågelholkar, död ved... det finns många exempel på de insatser klubbens eldsjälar gjort för att gynna naturen och den biologiska mångfalden på anläggningen.
    Sandblottor, bihotell, rabatter med pollinatörsvänliga blommor, fågelholkar, död ved... det finns många exempel på de insatser klubbens eldsjälar gjort för att gynna naturen och den biologiska mångfalden på anläggningen.

    Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.

    För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.

    Stort grattis till en värdig pristagare!

    Mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris

  9. Ekologisk hållbarhetNytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare
  10. Ekologisk hållbarhet

    Nytt samarbete mellan SGF och WWF: gör golfen vildare

    Nu välkomnas alla Sveriges golfklubbar att göra insatser för biologisk mångfald och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

    Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg.
    Generalsekreterarna Gustaf Lind, WWF (t.h) och Gunnar Håkansson, SGF (t.v.) presenterade syftet med samarbetet på Rådslaget i samband med SGF:s förbundsmöteshelg.

    Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

    Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

    – Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

    – Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

    Två kvinnor på scen inför publik. På presentationen bakom syns texten Vildare golf och en samarbetslogga för WWF och Svenska Golfförbundet.
    Kampanjen presenterades under förbundshelgen av projektledarna Lina Karanikas, WWF och Sussi Persson, SGF.

    Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

    Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

    Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

    Skylt på en blomsteräng med texten Vi gör golfen vildare.
    Det finns kampanjmaterial i form av färdiga skyltar, banners och bilder att ladda ner och använda för att kommunicera klubbens arbete med att göra golfen vildare.

    – Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

    Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

    I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

    Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

    – Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

    – Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

    Kan bli artrika miljöer

    På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023.
    På Sigtuna Golfklubb har man länge arbetat med insatser för att öka den biologiska mångfalden på de delar av banan som inte används till själva spelet. Något som gav dem SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2023.

    Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

    Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

    Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

    Stort engagemang för naturen

    Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

    I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

    Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

    Mer om kampanjen och WWFs arbete:

    wwf.se/vildare-golf
    wwf.se/vildare-sverige

    Mer om golfens hållbarhetsarbete:

    golf.se/hallbarhet
    golf.se/biologiskmangfald

  11. Social hållbarhetBättre klubbliv på Bedinge GK
  12. Social hållbarhet

    Bättre klubbliv på Bedinge GK

    Vision 50/50-arbetet har gett Skåneklubben högre ambassadörspoäng och bättre betyg på klubblivet. Samarbete mellan kommittéer har också lett till bättre språkbruk och konkreta aktiviteter som bidragit till inkludering.

    Bedinge Golfklubb, Sveriges sydligaste golfklubb i Beddingestrand med närmare 1 100 medlemmar, gick in i Vision 50/50-arbetet av flera anledningar.

    – Det handlade inte bara om att få fler kvinnor engagerade, utan även om att få en större känsla av inkludering bland klubbens medlemmar, oavsett kön, hcp eller ålder, berättar Stina Karlgrund, klubbens ordförande sedan sex år tillbaka.

    Hon får medhåll av klubbchef Per Kestola.

    – Vi gick med i programmet för att det kändes bra, men inte bara för att fokusera på män och kvinnor, utan ett inkluderande för alla kategorier medlemmar och spelare, säger han.

    Gemensamt kommittémöte gav resultat 

    Under arbetets gång valde styrelsen att koppla sina nya mål till resultaten i medlemsundersökningen Players 1st, den input som medlemmarna har gett.

    – Då insåg vi hur viktigt det är att kommittéerna jobbar i samma anda som oss i styrelsen och valberedningen. Vi insåg också att många i kommittéerna inte hade någon kunskap om andra kommittéers arbete eller ledamöter. Därför kallade vi under våren samman alla kommittéledamöter till ett stort möte, berättar Karlgrund.

    På det mötet fick alla presentera sig för varandra, berätta vilken kommitté de jobbade i och hur länge de varit engagerade.

    – Därefter presenterade vi i styrelsen hur vi tänkte och tyckte. Vi blandade sedan i grupperna friskt mellan kommittéerna för att alla skulle lära av varandra och det blev ett väldigt uppskattat möte, säger ordförande Karlgrund.

    Konkreta aktiviteter och bättre språkbruk

    Ett konkret resultat av det vårmötet en planerad tävling mellan Old boys och damkommittén. Ett annat resultat blev att alla klubbens kommittéledamöter har gjort en gemensam golfresa till en av grannklubbarna.

    – Det var ett väldigt positivt möte med många bra förslag man kan gå vidare med. Jag upplever också att vi fått ett lite förändrat språkbruk, att herrar nu går fram till tee 47 och att det blivit en större gemenskap, säger klubbchef Per Kestola.

    Klubbens medlemskommitté har nu fokuserat på att nya medlemmar ska känna sig välkomna, oavsett kön eller ålder, med exempelvis faddergolf, onsdagsgolf, KM-golf på korthålsbanan och att få in dem i olika grupper.

    – Nu har vi begärt att kommittéerna ska lämna in tankar eller förslag på vår kommande handlingsplan och vilka aktiviteter som ska vara med, berättar Karlgrund, som säger att hon upplever att stämningen och bemötandet på kubben har blivit mycket bättre.

    Högre ambassadörspoäng och bättre klubbliv

    Hon får uppbackning av resultatet i senaste Players 1st medlemsundersökning, som visar att Bedinge GK ökat sin ambassadörspoäng från 37 till 52 på två år, och att serviceområdet Klubbliv fått en högre ranking.

    – Och det är vi väldigt glada och stolta över, säger ordförande Stina Karlgrund.

    En viktig spelare i processen var förändringsledare Anne-Marie Lindman, som i hela sitt professionella yrkesliv arbetat med förändringsprocesser.

    – Det var viktigt för mig att få styrelsen och medlemmarna att inse att det inte är jag som förändrar, utan att det är hela klubben med styrelsen i spetsen och med stöd av en referensgrupp, säger hon och fortsätter:

    – Därför gick de första två, tre månaderna till att skapa en förståelse och ett engagemang för vad Vision 50/50 innebar, att det är vi själva som äger frågan och behöver ta tag i arbetet. Därefter kunde jag supporta och stötta med lite olika verktyg.

    Råd till nya förändringsledare:

    • Skapa insikt hos både styrelse och medlemmar om vad programmet är för något och fokusera på budskapet och målet

    • Var noga med att även få med juniorerna i arbetet och lyssna på dem, för de har många kloka tankar på både hur vi vuxna beter oss och även på hur vi beter oss mot dem

    • Det måste finnas en förståelse hos styrelse och klubbledning att avvikande beteenden hos vissa medlemmar, som inte är förenlig med klubbens värdegrund, måste adresseras

    • Ge inte upp – var synlig, prata med folk, använd olika verktyg, informera kort och koncist vid alla olika typer av medlemsmöten

    • Skriv i medlemsbreven om vad som händer

    Hon ger också exempel på kommittéaktiviteter som gett ett mer positivt klubbliv.

    – Vi har bland annat ordnat en golftävling för medlemmar med hcp +36, vi har haft after work med golf över 9 hål, vi har ordnat event med boule och golf i kombination. Det behöver inte vara så dramatiskt, men det har gjort att fler och fler kommer och känner att de har en gemenskap.

    Text: Lena Lindström
    Publicerad: Mars 2024

  13. Ekologisk hållbarhetSvenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum
  14. Ekologisk hållbarhet

    Svenskt Friluftsliv stöttar Golfbanan som utomhusklassrum

    Närmare tusen elever har redan fått chansen till undervisning utomhus på golfbanan. Under 2024 får ytterligare 400 skolbarn och deras lärare chansen att bekanta sig med sitt nya utomhusklassrum på golfbanan. Konceptet sprider sig över Sverige – och stöttas från och med 2024 av Svenskt Friluftsliv.

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Elever har utomhuslektion på golfbanan. I det här fallet korthålsbanan på Viksjö Golfklubb strax utanför Stockholm.

    Svenskt Friluftsliv vill se en ökad satsning på undervisning med fler inslag av utomhuspedagogik, där allemansrätten får en särskilt stark ställning.

    De stöttar därför konceptet Golfbanan som utomhusklassrum med pengar för att möjliggöra arbetet under 2024.

    I projektet ingår den befintliga satsningen i Stockholm med fyra golfklubbar och fyra skolor, samt en utökning med en skola och en golfklubb i Göteborg och två skolor och en golfklubb Sölvesborg i höst. 

    Så går det till

    – Baseras på befintlig kunskap om utomhuspedagogik
    – Ämnen och teman utgår ifrån läroplanen Lgr22
    – Dialog mellan skola och personal på golfklubben
    – Lämpliga områden på golfbanan identifieras
    – Fortbildning för lärare på golfbanan
    – Guide med lämpliga undervisningsmetoder
    – Barnen får bekanta sig med sitt nya klassrum

    Idén om att använda golfbanan som utomhusklassrum för skolelever kläcktes av Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och en pilotstudie med gott resultat genomfördes 2018 i Motala tillsammans med Spetsa vid Linköpings Universitet.

    Ökad hälsa, ökad skolprestation, ökad kunskap om natur och friluftsliv i allmänhet och allemansrätten i synnerhet samt chansen att få prova på golf är de starkaste ingredienserna i konceptet.

    Konceptet är igång i många delar av Sverige

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    En skogsdunge på golfbanan kan vara perfekt plats för utomhusundervisning, bland annat i biologi.

    Tack vare Svenska Golfförbundets satsning på att använda golfbanan som utomhusklassrum har elever i framför allt årskurs fem i Stockholm och Örbyhus i Uppland fått chansen att komma ut i skogsbryn och på ängar vid golfbanan. 

    De undervisas i ämnen som NO, engelska och geografi utifrån läroplanen Lgr22. Från och med 2024 introduceras konceptet alltså även i Göteborg och Sölvesborg, med stöd av Svenskt Friluftsliv.

    I Jönköping är det elever i högstadiet och gymnasiet som åker till A6 friluftsområde och besök på A6 Golfklubb. Den satsningen är treårig (2023–2025) och stöttas av LONA-medel från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen.

    Golfbanan som utomhusklassrum innehåller också fortbildning av lärare som alltså får en personlig utveckling i sitt yrkesutövande genom att lära sig om hur de kan ”lära ut ute”.

    "En stor vinst för både golfen och samhället"

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Att prova på golf ingår i konceptet Golfbanan som utomhusklassrum. För många av eleverna är det första gången de håller i en golfklubba.

    – Det finns många vinster i vårt samarbete när det gäller att få ut barn och unga i naturen, och i kunskapsutbytet mellan Svenskt Friluftsliv, Sterf och Svenska Golfförbundet för att stimulera till mångfunktionell användning av tätortsnära natur, säger Maria Strandberg, direktör vid Sterf.

    – Dessutom är satsningen en bra chans för att rekrytera nya golfare som normalt inte hittar till golfbanan, säger Maria Strandberg.

    Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling på Svenska Golfförbundet, säger:

    – Att vår fantastiska idrottsplats kan nyttjas till mer än bara golf är en stor vinst för både golfen och samhället. Konceptet Golfbanan som utomhusklassrum ger skolbarnen en möjlighet att lära sig mer om naturen och miljön genom att studera olika växt- och djurarter som finns på och runt golfbanan samtidigt som barnen får möjlighet att prova på golf.

    – Genom att uppmuntra barnen till regelbunden fysisk aktivitet utomhus främjar vi i förlängningen en hälsosam livsstil och golfklubben kan rekrytera nya golfspelare. Win win för alla!, säger Annica Lundström.

    Bra för både elever och lärare  

    Bild på barn som får skolundervisning utomhus, som del av projektet Golfbanan som utomhusklassrum.
    Fortbildning av lärare sker innan det är dags för undervisning med eleverna. Här tränar lärare på ED-gymnasiet i Jönköping på att göra en bår, vilket ingår i Vård- och omsorgsprogrammet.

    Här är några av de positiva resultaten av utomhusundervisning: 

    ✓ Förbättrar elevernas inlärning, koncentration, engagemang och vilja att samarbeta
    ✓ Minskar stressnivån hos eleverna
    ✓ Kopplar skolans mål och ämnen till verkligheten och ger kontakt med naturen
    ✓ Gynnar särskilt barn med särskilda behov 
    ✓ Undervisning utomhus förbättrar undervisningen i klassrummet
    ✓ Ökar samarbetet mellan lärare

    Vill du också komma igång?

    Är din golfklubb eller skola nyfikna på konceptet Golfbanan som utomhusklassrum, och intresserad av att starta upp ett lokalt projekt? Hör av dig till thomas@idrottenskraft.se så får du hjälp vidare, i första hand via ditt RF-SISU-distrikt. Du kan också läsa mer via länkarna nedan.

    Information för golfklubbar ➤
    Information för skola och kommun ➤

    Skribent

    Thomas Björn
  15. Ekologisk hållbarhetKrönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv
  16. Ekologisk hållbarhet

    Krönika: Golfen – en del av svenskt friluftsliv

    Tävling, social gemenskap, umgänge över generationsgränserna, en chans att komma in i ett sammanhang – och en fin naturupplevelse. Golfen är olika saker för olika människor. För mig är golfen till stor del det sistnämnda – en del av ett aktivt svenskt friluftsliv.

    En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

    Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

    ”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

    Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

    Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

    Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

    Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

    Skribent

    Porträttbild på Maria Strandberg.
  17. Ekologisk hållbarhetInternational Turfgrass Field Days
  18. Ekologisk hållbarhet

    International Turfgrass Field Days

    I slutet av juni hölls fältdagar på forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik i Norge. Över 90 deltagare från Skandinavien, Nederländerna, Tyskland och USA fick visningar av försök och presentationer av pågående projekt.

    I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

    International Turfgrass Fielddays

    I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

    I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

    Tre projekt snart avslutade

    Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

    ✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

    ✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

    ✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

    De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

    Videos från NIBIO:s fältdagar

    Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  19. Ekologisk hållbarhetNytt STERF-projekt om torktålighet hos gräs
  20. Ekologisk hållbarhet

    Nytt STERF-projekt om torktålighet hos gräs

    Det nya projektet FAIR-WATER har startats upp för att minska riskerna med långvarig och extrem torka. Fokus ligger på att göra fairways mer torktåliga. Här kan du läsa om projektets första år.

    Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

    Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

    I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

    Två delprojekt

    Gräsförsök Fair water.
    Försöksfältet med 42 sorter av 10 olika gräsarter/underarter.

    Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

    Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

    Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

    Läs mer om projektet och resultaten så här långt

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  21. Ekologisk hållbarhetIPM-symposium i Sigtuna
  22. Ekologisk hållbarhet

    IPM-symposium i Sigtuna

    R&A:s och STERF:s symposium “Sustainable Golf Courses: Integrated Turf Management” arrangerades 18–19 september 2023 i Sigtuna, med många internationella deltagare.

    Sigtunas miljöarbete i fokus

    Sigtuna GK
    Foto: Per Eriksson

    Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

    Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

    Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

    Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

    Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

    Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

    Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

    Videos från IPM-symposiet

    Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

    Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  23. Ekologisk hållbarhetInternationell hållbarhetsträff på Västkusten
  24. Internationell hållbarhetsträff på Västkusten
    Ekologisk hållbarhet

    Internationell hållbarhetsträff på Västkusten

    Utbyte av erfarenheter är ett billigt och effektivt sätt att få nya kunskaper. Varför uppfinna hjulet själv när det finns så många som har intresse och erfarenhet inom samma verksamhetsområde?

    I månadsskiftet maj/juni träffades 30 banchefer och rådgivare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Sverige under tre dagar för att lära av varandra.

    Hills G&SC, Botaniska Analysgruppen, Dagsholm GK, Hofgårds GK och Vallda G&CC fick besök av gruppen.

    Hållbar banskötsel är målet

    Patrik Niklasson, banchef på Skövde Golfklubb, berättar om mätmetoder och skötselstrategier.
    Patrik Niklasson, banchef på Skövde Golfklubb, berättar om mätmetoder och skötselstrategier.

    Gemensamt för deltagarna är att fokus ligger på att arbeta utan växtskyddsmedel samt att använda minsta möjliga mängd av växtnäring och andra insatsmedel som sand och vatten.

    Hållbar banskötsel handlar om att arbeta utefter naturens villkor och hantera orsaken till problem i stället för att behandla symtom. Hållbar greenkeeping handlar om timing: rätt sak i rätt mängd och vid rätt tid.

    Under träffen diskuterades och utbyttes erfarenheter om biologisk mångfald, mätmetoder, mätvärden, skötselstrategier, sjukdomar, ny teknik och artificiell intelligens.

    Läs mer om träffen, se bilder och länk till presentationer.

    Skribent

    En medelålders man med glasögon, kort skägg samt kortklippt ljusbrunt hår.
  25. Ekologisk hållbarhetEmmaboda GK miljöprisas
  26. Emmaboda GK
    Ekologisk hållbarhet

    Emmaboda GK miljöprisas

    Natur- och miljöpriset stannar i Småland. 2022 års pristagare är Emmaboda Golfklubb, en bana mitt i småländska Glasriket, 20 mil söder om fjolårets vinnare Loftahammars GK.

    Priset är på 25 000 kronor, plus all den uppmärksamhet, prestige och goodwill som följer med. Juryn består av Peter Edman, Svenska Golfförbundet (SGF), och Robert Martin, Swedish Greenkeepers Association (SGA).

    Fakta/Emmaboda GK

    Course Manager: Tobias Wigertsson
    Banarkitekter: Åke Persson och Arne Sjögren
    Antal anställda på banan: En på heltid (Tobias) och ytterligare fyra under säsong
    Antal hål: 18 plus nio korthål som blir klara 2023
    Greenfee: 520 kronor under säsong
    Antal medlemmar: 550
    Antal ronder per år: 25–30 000

    (Fakta och siffror gäller 2023)

    Insatser på många plan

    Genom små och stora insatser, som gjorts tack vare ett bra samarbete med kommunen och olika myndigheter, är klubben ett ledande exempel för andra golfanläggningar, säger motiveringen bland annat.

    – Kul att vårt arbete uppmärksammas. Vi har jobbat mycket med olika åtgärder på banan för att göra saker som gynnar naturlivet, säger Tobias Wigertsson, course manager.

    Här är några av åtgärderna klubben arbetat med och som motiverar priset:

    Vattenrening

    Ett av de stora projekten är att man samarbetar med Emmaboda kommun, vars reningsverk ligger granne med banan. Renat avloppsvatten leds in på klubben där det processas innan det släpps ut i bevattningsdammarna. Detta är till nytta för kommunen, miljön och för klubben som kan öka kapaciteten när det gäller lagring av bevattningsvatten.

    Insektshotell Emmaboda GK

    Pollinering

    Ett annat stort projekt handlar om pollinering. Med hjälp av LONA-bidrag (Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning) har man skapat ängs- och sandmarker där man byggt två större insektshotell.

    – Sandmarkerna lockar till sig alla sorters djur som gillar sand och som en bonus har vi fått en ”waste area” som gynnar golfspelet. Bin och andra insekter lockar vi hit genom att plantera ängsblommor, säger Tobias. För att hålla standarden på miljön har klubben upprättat en skötsel- och naturvårdsplan.

    Energianalys

    Emmaboda har också gjort en grundlig energianalys för att minska elförbrukningen. Elmätare har installerats på ett flertal platser vilket har lett till att elförbrukningen har minskats med cirka 20 procent.

    Läs mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris.

    En längre artikel om Emmaboda av Lennart Tidman publiceras i tidningen Greenbladet nr 2-2023.

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  27. Social hållbarhetFilm: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning
  28. Social hållbarhet

    Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning

    Efter att ha genomgått Vision 50/50 känner Kind att det börjar skapas ett nytt klimat på klubben. Men utvecklingsarbetet är långt ifrån klart. ”Bara för att diplomet hänger på väggen är det inte färdigt. Det är snarare startskottet”, säger klubbchef Linus Kulneff.

    Vision 50/50 är ett långsiktigt förändringsarbete för ett jämställt Golfsverige. Målet är jämnare könsfördelning bland spelare och i ledande positioner.

    En av golfklubbarna som gått programmet är Kinds Golfklubb. Se filmen och/eller läs reportaget nedan för att se hur klubben arbetar med jämställdhet, jämlikhet och inkludering.

    ”Golfen är ganska traditionsstyrd”

    Kinds GK

    Antal medlemmar: 825 (median Sverige 916)

    Andel kvinnor: 25,6 % (median Sverige 26,0 %)

    Andel juniorer: 9,9 % (median Sverige 11,7 %)

    Linus Kulneff var bara 22 år när han blev klubbchef på Kinds Golfklubb. 15 år senare är han fortfarande kvar, och mitt i centrum av ett arbete som förändrar klubben. Han är tydlig med skälet till att golfklubben behövde ta tag i jämställdhetsfrågan.

    – Vi kände att vi behöver följa med samhällets utveckling. Det har ju varit ganska homogent genom åren, säger Linus Kulneff.

    – Golfen är tyvärr fortfarande ganska traditionsstyrd. Man ser det som att det framför allt är medelålders män som spelar, och gör vi ingenting kommer vi inte ha några medlemmar kvar. För fyller vi inte på underifrån är det en utdöende generation som spelar golf.

    – Ska vi då fylla på underifrån räcker det inte att bara ha den vanliga juniorträningen och så vidare, utan vi måste bredda vårt synsätt, fortsätter Linus.

    Styrgruppen för Vision 50/50-programmet består av klubbchefen Linus, ordförande Markus och förändringsledarna Pernilla och Karin. Tillsammans jobbar de för att utveckla klubben i en ny riktning. En bättre riktning för framtiden.

    Behöver bli en attraktivare klubb för kvinnor

    Belägen några mil söder om Borås är Kinds GK på pappret ganska nära den genomsnittliga svenska golfklubben. Och ändå inte.

    – En dryg fjärdedel av alla medlemmar är tjejer. Knappt tre fjärdedelar är killar. Så vi gör ju någonting fel att vi inte lyckas ha en bättre könsfördelning, säger Markus Bylander, ordförande i Kinds GK.

    Kinds Golfklubb behöver öka antalet medlemmar och Markus förklarar att det då är det ganska naturligt att gå efter den grupp där största urvalet finns. Och att de då behöver bli en attraktivare klubb för dem.

    – I grund och botten är det ett jämställdhetsprojekt och det behöver vi verkligen jobba med. Men vad vi framför allt behöver jobba med är helheten. Hur alla i klubben talar till varandra, vad vårt syfte är och vad vi vill uppnå. Och då tyckte vi att Vision 50/50 var en väldigt bra grund att stå på, säger Markus Bylander.

    – Målet är att vi ska bli en jämställd klubb med lika representation, men det handlar ju om hur vi killar beter oss, likväl som vad som attraherar tjejer.

    Fokus har breddats till jämlikhet och inkludering

    Karin Eliasson är förändringsledare för Vision 50/50-arbetet på Kinds GK. Hon menar att den största missuppfattningen kring programmet är att det måste nå fram till ett mål där det är 50/50 procent av båda könen.

    – Jag tänker mer att det är en vision längre fram. Man kanske kan röra sig mot det, men man kan ju aldrig tänka sig att målet ska vara 50 % män och 50 % kvinnor.

    – I början var det fokus på jämställdhet, men nu har det gått vidare till att mer handla om jämlikhet och inkludering av fler grupper och just att göra golfen tillgänglig för fler, säger Karin Eliasson.

    Klubbchef Linus håller med.

    – Det är oerhört viktigt för oss att få in personer med olika etniciteter och bakgrunder. Att försöka visa på att här är alla välkomna. Det är inte det lilla arbetet att ta sig dit, men det var det vi kände initialt, att vi måste få i gång ett arbete för att fler samhällsgrupper ska känna sig inkluderade.

    – Det viktigaste för oss var att hänga med i samhället i stort. Du ser vad som händer med världen idag och för oss var det viktigt att visa på att här ska man vara snäll. Vår slogan som vi kör med, ”Be Kind” (lite fyndigt så där), är det som genomsyrar hela den här idén, berättar Linus.

    Hela styrelsen var med på tåget

    – När vi tog upp det här i styrelsen som en av de tidiga klubbarna att vara med så var alla på samma linje direkt. Det här är ingenting vi ska göra som någon typ av sidoprojekt, utan det här är något som är oerhört viktigt för klubbens utveckling och fortsatta överlevnad helt enkelt, säger Linus Kulneff.

    Organisationslära säger rätt tydligt att bestående förändringar kommer inifrån och ut. På en liten golfklubb innebär det att förändringen börjar med styrelsen, klubbchefen och de anställda. Och att det nya förhållningssättet sedan sprider sig till medlemmarna.

    Det i sin tur är någonting som gäster och nya medlemmar märker och känner när de besöker klubben.

    – Jag tycker att man märker det ganska direkt för vi var tydliga, i vår kommunikation med medlemmarna, att vi hade påbörjat den här resan. Redan vid vårt höstårsmöte 2020 började vi informera, säger Linus Kulneff.

    Medlemmarna med på resan

    Linus berättar att styrgruppen och klubbledningen varit tydliga med att det här inte är något klubbledningen gör internt och presenterar resultatet när de är färdiga. Här lät klubben i stället medlemmarna följa med på resan, som fortsätter trots att Vision 50/50-programmet är genomfört.

    – Bara för att vi är ”färdiga”, alltså att diplomet hänger på väggen, så är jobbet inte färdigt. Det är snarare startskottet. Nu handlar det om att förvalta allt det här arbetet som vi har gjort.

    – Förr i tiden när man har suttit på kurser och utbildningar och sedan när man är färdig så ”jaha, då var det gjort”, men det är det som är utmaningen här.

    ”Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt”

    Kinds Golfklubb har vävt ihop Vision 50/50 med ett större klubbutvecklingsarbete och håller på att göra om organisationen från grunden och modernisera den samtidigt.

    – Det är viktigt att vi följer med, att vi följer upp och ser att det faktiskt händer någonting. Jag upplever efter alla mina år åtminstone lite embryon till ett helt nytt klimat. Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt, man behandlar folk med respekt på ett annat sätt, säger Linus.

    – Alla de här sakerna som har suttit djupt rotat i folk förr med att röd tee är damtee – ja det finns många konkreta exempel – börjar tunnas ur och försvinna. Kan vi fortsätta på den inslagna vägen kommer det här resultera i någonting jättebra, säger Linus.

    Ordförande Markus Bylander håller med och har också upplevt en personlig utveckling efter att ha gått igenom Vision 50/50.

    – Jag tycker det här har varit jättespännande. Jag uppfattar väl mig själv som någorlunda modern och jämställd, men man har fått oerhört mycket tankeställare, säger Markus.

    – Det är mycket som man gör som man inte tänker på. Det har varit jättenyttigt och jag har oerhört mycket nytta av det både i mitt professionella arbete och i andra sammanhang på fritiden, fortsätter han.

    Brinner för att utveckla klubben tillsammans

    Många klubbar funderar kanske på om det är värt den tid och det arbete som krävs för att gå Vision 50/50. Linus reflekterar:

    – Någonstans är vi enade i personal och styrelse att om vi ska fortsätta vara bra så måste vi arbeta med de här delarna. Och det har varit ett förlegat arbetssätt länge. Gamla kommittéer som gjort samma sak i 30 år. Olika strukturer för alla delar. Alla har sina egna verksamheter.

    Klubben arbetar nu med att få ihop en organisationsplan där det finns tydliga delar och där alla pratar med varandra. Det finns verksamhetsgrupper som är aktiva och tydliga och kan rapportera till personal och styrelse för att få det här att gå framåt.

    – Både de som jobbar ideellt och vi som arbetar som personal här har en yrkesstolthet. Alla vi älskar den här anläggningen och brinner för att utveckla detta tillsammans.

    – Vi har inte gjort det här för att någon har tvingat oss eller för att vi måste, utan för att vi vill göra detta. Och det tror jag är oerhört viktigt.

    Förändringsledare anställd på heltid

    Avslutningsvis, sommaren 2022 fick förändringsledaren Karin Eliasson fast anställning i klubben. För att täcka behovet i receptionen hade det räckt med en säsongare på halvtid. Övrig tid jobbar nu Karin med utveckling och förändring.

    På Kinds GK är man redo att möta framtiden.

    Reportage: Brama
    Publicerad: Januari 2023

  29. Ekonomisk hållbarhetVem ska göra jobbet?
  30. Ekonomisk hållbarhet

    Vem ska göra jobbet?

    ”Det är svårt för någon som inte suttit på stolen att greppa komplexiteten i klubbchefens uppdrag, ett fantastiskt roligt och varierande jobb i underbar miljö, samtidigt som det är många olika typer av frågor att hantera.”

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, i collage med tre porträttbilder med olika gester med händerna.
    Håkan Emqvist är utbildad vatten- och miljöingenjör och har jobbat som projektledare i många år. Den kompetensen har han tagit med sig in i klubbchefsrollen.

    Det säger Håkan Emqvist, sedan juni 2020 klubbchef och vd på Kungsbacka GK. Han har identifierat över 800 aktiviteter som behöver genomföras, men som saknar resurser.

    – Den där ”någon” finns oftast inte, och då hamnar det på mitt bord. Att illustrera vilka behov som finns ger oss en möjlighet att prioritera i vilken ordning vi väljer att genomföra aktiviteterna och att tillsätta de resurser som krävs, fortsätter Emqvist.

    Håkan Emqvist är utbildad vatten- och miljöingenjör och inbiten golfare. Han hade arbetat som projektledare ett antal år på danska Ramboll, en konsultfirma inom samhällsbyggnad innan han började som klubbchef på Kungsbacka Golfklubb söder om Göteborg våren 2020.

    Kungsbacka Golfklubb

    Antal aktiva medlemmar: 2 230
    Andel kvinnor: 34,8 %
    Andel juniorer: 15,8 %
    Antal helårsanställda: 11
    Tillhör GDF: Göteborg
    Anläggning: 18-hålsbana, 9-hålsbana, 9-håls korthålsbana

    * Samtliga siffror från oktober 2020

    I sitt konsultuppdrag gick han från projekt till projekt.

    – På klubben kan jag mer kontinuerligt jobba med utveckling och drift på en och samma plats med en längre tidshorisont.

    – Även om det var okänd terräng hade jag ändå en förståelse för att golfklubben är en komplex organisation med många viljor. Här behöver man som chef ha en väldigt stor verktygslåda.

    Vem ska göra jobbet?

    Med vana att driva projekt har Emqvist skapat ett så kallat Gantt-schema – ett flödes- och aktivitetsschema som redovisar vad som behöver göras återkommande veckovis, månadsvis, kvartalsvis, halvårsvis och årsvis på klubben.

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, sitter framför två datorskärmar som står bredvid varandra.
    Klubbchef och vd Håkan Emqvist på Kungsbacka GK visar sitt Gantt-schema och det årshjul han skapat för att få en bättre överblick över alla aktiviteter.

    Det kan vara allt från styrelse- och personalmöten, medarbetarsamtal, genomgångar av brandskydd till att kommunicera med medlemmar och uppdatera hemsidan.

    I Gantt-schemat har Emqvist identifierat cirka 830 önskvärda aktiviteter som delvis saknar en tilldelad resurs. Exempelvis kontakter med sponsorer, samordning med kommittéer och styrelser, att sondera kring tillstånd för kameraövervakning eller samordna service av ventilationssystem.

    Alltså – vem ska göra jobbet?

    – Ungefär 250 av dessa aktiviteter kan läggas ut på andra i klubben, men övriga närmare 600 landar på mig och övrig personal. Då gäller det att prioritera, vad är viktigast?

    Elva värdeskapande områden

    Håkan Emqvist har även tillsammans med styrelsen introducerat något klubben kallar värdeskapare. Dessa elva är banor, träningsområden, fastigheter, ekonomi, organisation, golfakademin, tävlingar, kommunikation, shop, restaurang och miljö.

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, står utomhus på en golfanläggning. Han tittar in i kameran och pratar samtidigt i telefon. I bakgrunden syns tre golfspelare komma gående.
    En stor del av en klubbchefs vardag handlar om att finnas tillgänglig.

    – Varje styrelseledamot har fått sitt område att driva tillsammans med en ägare av värdeskaparen, och det finns en plan för varje område.

    – Vi har definierat styrkor och svagheter, tagit fram ett nuläge och lagt kort- och långsiktiga mål, planerat aktiviteter som ska tidsättas och budgeterats, berättar Emqvist.

    Han säger att det innebär en viss avlastning att styrelsen medverkar i uppföljningen och en trygghet i att hela klubben arbetar mot gemensamma mål.

    Dessutom har han skapat ett årshjul, där han lagt in kansliet, banan och alla återkommande möten i tre olika cirklar.

    En fälla

    – Den här planen tar jag stöd i när vi behöver prioritera olika aktiviteter, och under vilken tid på året vi ska utföra dem. Men det är enkelt att säga, svårare att genomföra, säger Emqvist och illustrerar det med ett exempel.

    – Vi skulle bygga en ny studio och hade avdelat de resurser som krävdes. Vad vi inte tagit höjd för var att bygget innebar att en putting green behövde flyttas. Plötsligt behövde vi också lägga resurser på detta, vilket innebar att andra projekt fick läggas åt sidan, säger han och fortsätter:

    – Den fällan ska vi aldrig gå i igen, man måste våga säga nej, både till sig själv och andra. Vi har begränsade resurser och behöver alltid ställa oss frågan ”Vem är resursen här?” innan vi drar i gång en aktivitet. Det är personalen som kommer i kläm annars.

    Arbetsmiljön måste prioriteras högt

    Som klubbchef i föreningen och vd i bolaget vilar arbetsmiljöansvaret tungt på Håkan Emqvist, ett ansvar han är medveten om och tar på fullt allvar. Men han har också sett att fokus på personalens arbetsmiljö inte tidigare varit en naturlig del av golfklubbens kultur.

    Detta är dock något man håller på att förändra på Kungsbacka GK och alla, inklusive styrelse och kommittéer, är överens om att personalens arbetsmiljö ska vara ett högt prioriterat område i verksamhetsplaneringen, menar Emqvist.

    ”Det är jag som är avdelningarna”

    Man i 45-50-årsåldern med vit skjorta, brunt hår och glasögon, bär en stor ihoprullad inplastad dyna inne på ett kontor.
    Att vara klubbchef innebär att arbetsdagen innehåller allt från ekonomiska rapporter till praktiska sysslor som att packa upp dynor till utemöblerna.

    – Det kan handla om att man saknar vana från att behöva hantera dessa frågor från sitt eget yrkesliv, att man haft en HR-avdelning, en IT-avdelning, en ekonomiavdelning och så vidare som skött allt detta.

    – Här på klubben är det jag och övrig personal som är alla dessa avdelningar, plus lite till, säger han och pekar på paketet med ouppackade dynor till utemöblerna, som ligger på hans kontor.

    – De har jag också beställt och det är även jag som packar upp och lägger ut dem.

    Klubbens befattningsbeskrivningar överensstämmer därför inte alltid med verkligheten och i samarbete med klubbens nya ordförande Måns Palmgren håller de på att uppdateras.

    – Min nuvarande befattningsbeskrivning skulle egentligen kunna splittas på tre personer för att alla uppgifter skulle genomföras på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som vi vill ge medlemmar och gäster bästa möjliga service. Ett av våra övergripande mål är att vi ska ge den bästa upplevelsen för varje medlem och gäst, varje gång, förklarar Emqvist.

    "Ekvationen går inte alltid ihop"

    I en medlemsstyrd organisation som Kungsbacka GK efterfrågas ofta en hög finish på banan, men till låga kostnader för att hålla medlemsavgifternas avgifter nere, samt en begränsning av antalet medlemmar för att öka tillgängligheten till banan.

    – Jag förstår det resonemanget, självklart vill man spela en bra bana till så låg kostnad som möjligt. Men sänkta kostnader riskerar att innebära lägre löner, sämre miljö, fler arbetstimmar per anställd och i förlängningen en lägre finish på både banor och fastigheter.

    – Den ekvationen går inte alltid ihop och det är mitt jobb att kommunicera ut till medlemmarna klubbens vision och värdegrund, säger Håkan Emqvist.

    Tips! Se ett reportage med Håkan Elmqvist i Pitchavsnittet om klubbchefens utsatta roll: 

    Skribent

    Porträttbild på Lena.