Senaste nytt om hållbarhet

Fulltecknad almanacka till trots, Peter Eriksson tar sig tid att skriva en krönika exklusivt för Golfnyttan och ställa upp för en intervju om golf. Bostadsministern har spelat på allvar sedan slutet av 90-talet, är medlem i Kalix Golfklubb på orten där han var kommunalråd en gång i tiden och har handicap 11,6.

Det är en minister som skiner ikapp med sensommarsolen när vi får en pratstund i tjänsterummet på bostadsdepartementet. Inte undra på, bostadsbyggandet är det högsta på 40 år enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Nu är det viktigt att hög takt också blir detsamma som hög kvalitet, menar han.

– Vi ska inte ha något nytt miljonprogram med stora bostadsområden som växer upp snabbt. Nej, vi ska bygga hela små samhällen, estetiskt tilltalande, där alla kan leva och trivas. 

Ytor för spontanidrott har en viktig plats i det nya »folkhemsbygget«.

– Vi behöver planera för fler ytor där människor kan röra sig, må bra och bli en del av en ökad folkhälsa. En golfbana kan vara en sådan yta. En golfbana är en plats för fler än bara golfare, speciellt när det inte är golfsäsong. Skidåkning och orientering är bara två exempel på sporter som lämpar sig väl på en golfbana. 

Att vara miljöpartist och spela golf har inte alltid varit lätt. I dag är golfen dock betydligt mer accepterad inom Miljöpartiet, bland annat tack vare att allt fler inser att golfbanan faktiskt bidrar till biologisk mångfald.

– Det finns bland annat grodor, salamandrar och änder i dammar och vattendrag, men den biologiska mångfalden märks också i utkanten av banan där det är mer orörd mark för djur och olika växtarter, säger Peter Eriksson, som främst uppskattar tre saker med att spela golf:

– Den ger mig chans till motion och att vara ute i friska luften, den kräver koncentration som gör att jag kan rensa huvudet från arbete en stund och det är en social sport med en bra attityd mellan utövarna.

Hans mest minnesvärda slag på golfbanan är en 40-metersputt som letade sig i hål.

– Jag kände att jag faktiskt kunde få i den innan jag slog. Känslan när den gick i var fantastisk!

Text: Thomas Björn

Skatterättsnämndens beslut på försommaren gäller ett specifikt skattemål men kan komma att beröra landets cirka en halv
miljon golfspelare, och ytterligare cirka en halv miljon svenskar som enligt en tidigare genomförd TNS-Sifo-undersökning är
intresserade av att börja spela. Ökad tillgänglighet på banor där det går att hyra utrustning och spel utan medlemskap gör att golf bör ingå i den skattefria personalvårdsförmånen, enligt Skatterättsnämnden. Beslutet har dock överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen av Skatteverket och en dom väntas under hösten.

– Det här är en gammal fråga där man när man införde regeln om att motion kunde vara en skattefri förmån, klart uttryckte att golf inte var att klassa som enklare slag av motion, kommenterade Carina Malmkvist, rättslig specialist vid Skatteverket, till TT.

Grunden till kursändringen är bland annat att Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult (helägt av Lantbrukarnas Riksförbund), gick in med en fråga till Skatterättsnämnden: »Kan man använda friskvårdsbidraget för att spela golf på pay-and-play-banor och hyra golfbollar på drivingrangen?« Svaret från Skatterättsnämnden blev: »Ja«.

– Jag har alltid retat mig på att det sedan länge finns fyra idrotter (golf, ridning, segling och alpin skidåkning) som har ansetts vara alldeles för lyxiga och därför inte avdragsgilla som friskvård. Därför ville jag prova just golfen, sa han i en intervju i svenskgolf.se.

Beslutet gäller alltså inte allt golfspel, utan delar av den i form av pay-and-play och aktivitet på en drivingrange. Gunnar Håkansson, generalsekreterare i Svenska Golfförbundet kommenterar Skatterättsnämndens beslut:

– Eftersom det gäller pay-and-play anser vi att det även bör gälla greenfeespel, där du som medlem i en golfklubb också betalar en avgift för att spela på en annan golfklubb. Detsamma gäller drivingrange. Gäller det köp av bollar för träning bör det också gälla köp av träning med en utbildad tränare. Det bör också gälla Grönt Kortutbildningar, alltså utbildning av nya golfare, eftersom detta enligt vårt sätt att se det uppfyller kriterierna för friskvårdsbidraget, bland annat som »enklare form av motion«. Gunnar Håkansson vill dock inte gå händelserna i förväg utan inväntar domen från Högsta förvaltningsdomstolen som väntas bli vägledande.

– När domen har fallit, förhoppningsvis med ett positivt utslag, ska vi sätta oss ned med Skatteverket och gå igenom vad det egentligen innebär, så att vi agerar rätt och riktigt ute på landets golfklubbar. Jag vädjar därför till klubbarna att avvakta domen och hur den ska tolkas innan man påbörjar arbetet enligt friskvårdsbidraget.

Golf som friskvård står högt på dagordningen hos Svenska Golfförbundet som driver konceptet Golfnyttan i samhället, med fokus på turism, friskvård och miljö, bland annat via tidningen du håller i handen eller läser på nätet. Att golf är friskvård finns det siffror på. Svenska golfare gick tillsammans 6,8 miljoner mil under 2015 och producerade sammanlagt 110 miljoner friskvårdstimmar. Det
ömsesidiga liv- och pensionsbolaget Skandia har dessutom räknat på effekterna om tre procent fler (16 500 personer), skulle spela golf än i dag. Då skulle samhället spara drygt 400 miljoner kronor årligen i minskade vårdkostnader för hjärt- och kärlsjukdomar. Gunnar Håkansson märker ett ökat intresse för hälsofrågorna, inte minst från politiskt håll.

– Under vårt seminarium under Almedalsveckan i somras medgav idrottsminister Gabriel Wikström att systemet för friskvårdsbidraget inte är helt uppdaterat, och att han har ambitionen att göra en översyn av friskvårdsbidraget under mandatperioden. Det är glädjande att vi numera har en idrottsminister som tar idrottens roll för ökad folkhälsa på allvar, och även agerar utifrån det.

I slutet av augusti deltog Gunnar Håkansson i den andra upplagan av konferensen Livsplats Sverige där Gabriel Wikström, tillika folkhälsominister, invigningstalade. Under konferensen i Varberg presenterade det internationella revisions- och konsultföretaget Ernst & Young sin utredning om hur pengarna fördelas till olika sektorer inom hälsa, friskvård och sjukvård i Sverige. Utredningen
visar bland annat att 27 procent av samhällets resurser läggs på sjukvård (klinisk vård) och endast 1 procent (!) på friskvård (hälsobeteendet), alltså förebyggande åtgärder.

– Alla i panelen var överens om att det behöver göras omprioriteringar till förmån för satsningar på friskvård. Vi i golfen är beredda att slåss för den breda bilden av hälsa, både genom att driva golfens frågor och andras, säger Gunnar Håkansson.

Friskvårdsbidraget – hur fungerar det?

• En arbetsgivare kan erbjuda sina medarbetare skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och av mindre värde.
• Det är Skatteverket som bestämmer vilka aktiviteter som innefattar friskvård.
• Förmånen måste rikta sig till alla anställda. Vilket är det högsta beloppet?
• För att åtgärden eller aktiviteten ska anses vara av enklare slag och av mindre värde bör kostnaden normalt inte överstiga 1 000 kronor per tillfälle. Den totala kostnaden per år för enstaka behandlingar eller aktiviteter bör inte överstiga ett belopp som betraktas som mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Vilka aktiviteter omfattas?

• Akupunktur, bangolf, boxning, gym, gymnastik, massage, yoga, kampsporter, körsång...
• För att se hela listan gå in på friskvård.se. Även vissa mobilappar, till exempel med enklare registreringsprogram för motion, är skatte- och avgiftsfria trots att de också kan användas på fritiden.

Källa: Skatteverket

Text: Thomas Björn

50 miljarder kronor i ökade ohälsokostnader de kommande fem åren, enligt Försäkringskassans beräkningar, är
förstås en utveckling alla vill förhindra.

– Det spräcker statsbudgetens alla kalkyler. Problemet i dag är att det är för mycket sjukvård och för lite förebyggande hälsovård. Det sätts in åtgärder, men alldeles för sent, förklarar Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, som haft många debatter och möten med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) – senast i Almedalen i somras.

Skandia har gott om erfarenheter inom området. 2005 införde Sveriges ledande ömsesidiga pensions- och livförsäkringsbolag premiedifferentiering för företag. Det innebär att de företag som arbetar aktivt med att sänka sjukvårdskostnaderna får sänkt premie med så mycket som upp till 40 procent. De företag som inte arbetar aktivt för att förebygga hälsa kan få höjda premiekostnader med dubbla beloppet.

– Det är samma företag som får guldstjärnor i dag, som när vi introducerade systemet, men många kunder har börjat arbeta mer förebyggande och minskat sin sjukfrånvaro i företaget. Dock finns det några få företag som fortfarande inte arbetar med att förebygga ohälsa. De senare är ofta de som ägs av fonder som bara ser kortsiktigt för att få så hög avkastning på sin investering som möjligt. Det är frustrerande att höras deras argumentation, säger Kristina Hagström.

2009 beslutade Skandia att ge bort en förebyggande hälsoförsäkring till sina sjukförsäkrade företagskunder, så att de skulle kunna sänka sina sjuktal – en investering på 87 miljoner kronor.

– Det var inte självklart på något sätt. Det fanns en del som var tveksamma till att ta den kostnaden, eller investeringen som det visade sig vara. 

I dag har Skandia facit i hand. Ett minus på 2,6 miljarder kronor för sjukförsäkringarna har förbytts till ett plus på flera miljarder.

– Vi har infört en överskottsmodell som ger tillbaka genom sänkta försäkringspremier med upp till åttio procent,
vilket tilldelas försäkringstagarna. Skandia är ett ömsesidigt bolag som ägs av sina kunder, så när överskott uppnås ska kunderna få tillbaka det i sänkta premier eller nyutvecklade tjänster och produkter, förklarar Kristina Hagström och fortsätter:
– Mycket handlar om att se helheten, att inte tro att ett enskilt piller ordnar allt när personen väl är sjuk och i behov av vård. Att må bra handlar om allt från att trivas på sin arbetsplats, känna sin del i ett sammanhang, arbeta utifrån beslut som ligger fast till att må bra socialt, äta rätt och röra på sig. I vår hälsokedja ingår bland annat en hälsosluss dit den enskilda kan ringa för stöd, råd och boka möte med hälsovägledare, uppföljning med experter inom en rad områden och utbildning av ledningen för att förstå hur frågeställningen ska hanteras, säger Kristina Hagström som talar av egen erfarenhet och inte bara via företag som hon och Skandia hjälpt genom åren.

I dag är Kristina Hagström brunbränd, avslappnad och leende. Annat var det för två år sedan. Hennes pappa dog, relationen med mamman slog i botten och hennes bror Thomas tog livet av sig. Brodern var förmodligen bipolär. Lägg därtill en mormor som hade haft samma diagnos »så förstod jag plötsligt att jag var uppvuxen i en dysfunktionell familj, vilket till slut fick sitt pris«. Det blev för mycket på en gång. Kristina Hagström gick i däck. En »hitta-sig-själv«-resa till Indien, återkommande besök hos Auyrveda-läkare (indisk läkekonst) i Stockholm, yogakurs, ändrade kostvanor, daglig motion med springer spanieln Maverick – 15 000 steg i genomsnitt och ett rekord på 26 587 under en dag – fick henne på fötter igen. Därmed sagt att Kristina Hagströms uppdrag som hälsostrateg på Skandia är mer än ett jobb. Det är ett kall. Hon brinner för ökad hälsa och inser betydelsen av motion i allmänhet – och golf i synnerhet.

– Det är bättre med daglig, lugn motion istället för att träna hårt en eller två gånger i veckan. Här kan golfen bidra på många sätt. Om du spelar en niohålsrunda ett par gånger i veckan rör du på dig, träffar andra människor och får dessutom en naturupplevelse. Då mår du bra. Golfen kan dock bidra mera för att skapa nytta i samhället, menar Kristina Hagström.

– Ett exempel är att bearbeta företag och få till utmaningar mellan olika avdelningar. Det skulle bidra till att fler rör på sig och därmed skapas både en egen, bättre hälsa och en bättre hälsa för hela företaget. Du måste inte spela golf på en bana, det kan vara enklare former av tävlingsmoment. Det gläder mig att en del av golfen snart ser ut att omfattas av friskvårdsbidraget. Det är ett bra steg på vägen till friskare företag och människor. 

Hälsofantasten Hagström har till och med räknat på effekterna av att fler spelar golf. Om tre procent fler skulle spela golf än i dag, vilket är detsamma som 16 500 personer, skulle sjukvården få 1 889 färre patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Det skulle i sin tur spara drygt 400 miljoner kronor till samhället årligen. Men alla är inte en del av en gemenskap. Samhällets kostnader för utanförskap är stora. För att synliggöra det skapade Skandia Friskvårdskalkylatorn inom ramen för den egna stiftelsen Idéer för livet. Det är ett samarbete med Uppsala universitet samt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), och bygger på beprövad forskning inom området som leds av bland andra fil. dr Inna Feldman vid Uppsala universitet. Syftet är att visa värdet av förebyggande insatser för att förhindra ohälsa och utanförskap. Friskvårdskalkylatorn gör det möjligt att beräkna kostnader för företag, organisationer och samhället i stort.

Exempelvis började 10 701 sexåringar grundskolan i Stockholm i år. Enligt statistiken hamnar 1 520 av dem utanför samhället senare i livet. Kostnaden för Stockholm när de 1 520 barnen fyllt 65 år är drygt 15 miljarder kronor. Kommun och landsting får bära de stora kostnaderna, men även rättsväsendet belastas avsevärt ekonomiskt. Ledarskapet är viktigt i arbetet med att skapa friskare företag, säger Kristina Hagström:

– I företag eller organisationer med tydligt ledarskap, sunda värderingar och ett synsätt att medarbetarna är en resurs som går att utveckla, mår människor bra och ohälsans kostnader är låga. I företag eller organisationer där det är tvärtom är kostnaderna höga. Kännetecknande för dessa arbetsplatser är att ledningen anser att det är medarbetarnas eget fel att de är sjuka. Effekterna blir många korta sjukskrivningar som snabbt leder till många längre, samt hög personalomsättning. Offentliga sektorn, vården och serviceyrken där du möter människor dominerar den här gruppen av arbetsplatser. 

Att Skandia är på rätt väg i sitt arbete med hälsa visar en nyligen presenterad, internationell rapport. Skandia rankas enligt den högst av alla bolag i världen vad gäller samhällsnytta, kundnytta och affärsnytta.

Läs senaste nytt i friskvårdsfrågan

Så kan golfen bidra till ett friskare Sverige, enligt Kristina Hagström:

• Få nära en halv miljon redan befintliga medlemmar att fortsätta spela minst lika mycket som hittills. Ett års golfronder genererar 6,8 miljoner mil gåendes – 1 700 varv runt jorden – och 110 miljoner friskvårdstimmar.
• Få fler att börja spela golf. Om antalet golfare kunde öka med 3 procent, totalt 16 500 golfare, skulle antalet personer med hjärt- och kärlsjukdomar minska med 1 889, vilket skulle spara samhället drygt 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader årligen.
• Utmana företag att få medarbetarna att börja spela golf. Det måste inte vara på en bana, utan kan vara under enklare former och gärna som en utmaning mellan olika avdelningar på företaget. Det viktiga är att medarbetarna rör på sig regelbundet. Bättre med regelbunden, lågintensiv motion än hård motion en till två gånger i veckan.
• Betona den sociala biten och naturupplevelsen. Hälsa handlar om att se hela människan, både motion, social samvaro och närhet till naturen. Golfens värden och platser för spel stämmer väl överens med det som Skandia kommit fram till skapar ökad hälsa och fler människor som mår bra.
• Fortsätta driva frågan om friskvårdsbidraget, att golfen blir avdragsgill fullt ut för arbetsgivaren precis som bland annat gym, simning och cykling är.

Text: Thomas Björn

Oxie GK och Hylliekrokens Golfcenter erbjuder tillsammans med Strokeföreningen i Malmö och länsföreningen Parkinson i Skåne möjlighet till anpassad golfträning, inom projektet Re:Action (se filmen ovan). 

Syftet är att utveckla, tillgängliggöra och sprida ett självinstruerande metodmaterial om golf för kvinnor och män i olika åldrar som har drabbats av stroke eller har Parkinson, så att fler i målgrupperna kan ta del av och använda metoderna. 

Målet är att stärka deltagarna motoriskt och deras balans- och koordineringsförmåga. Det ska även främja social gemenskap och god hälsa. 

Man driver också ett ungdomsprojekt tillsammans med Sorgenfri gymnasiesärskola och Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH) ett metodutvecklingsprojekt för unga med fysisk och intellektuell funktionsnedsättning. För samma målgrupper anordnar man även sommarläger och ett integrationsarbete.

Allt arbete sker med stöd från olika fonder och stiftelser.

Publicerad: Augusti 2016