Golfen arbetar för friskvård för alla

Friskvårdsbidraget är välkommet för att det uppmärksammar både anställda och arbetsgivaren på att golf är friskvård. Men det gäller inte bara anställda utan alla i samhället. Därför tänker golfen brett i sitt folkhälsoarbete.

All form av golfspel är avdragsgill friskvårdsförmån och
omfattas av friskvårdsbidraget. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom den 12 januari 2018. Golfen som en del av friskvårdsbidraget började gälla från den 1 januari i år. För att kunna omfattas av förmånen krävs att du är anställd.

– Friskvårdsbidraget är bra på många sätt, bland annat för att det jämställer golfen med andra idrotter, men golf är friskvård för alla. Därför arbetar vi för att alla ska få chansen att upptäcka vår idrott och komma i rörelse hela livet, förklarar Annica Lundström, chef för Svenska Golfförbundets breddområde

Svenska Golfförbundet är en av Riksidrottsförbundets, RF:s, 71 specialförbund och är en del av RF:s strategi att gå från »triangel till rektangel«. Det innebär att få fler att röra sig längre och i bästa fall ägna sig åt ett livslångt idrottande. Det är en bärande del i RF:s framtidsdokument Strategi 2025 – resan till framtidens idrott.
– Forskning vid Karolinska Institutet visar att golfare lever upp till fem år längre än de som inte spelar golf. Vi försöker vara proaktiva och få viktiga grupper som läkare att tänka på golf som aktiv friskvård och därmed minska behovet av sjukvård. Lågintensiv idrott i allmänhet, och golf i synnerhet, borde skrivas ut på recept av läkare, säger Annica Lundström och fortsätter:
– Vi vet också att rehabiliteringen blir kortare tack vare golf, bland annat för strokepatienter, efter pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping. Det handlar inte bara om den fysiska delen, utan minst lika mycket om den psykiska – att bryta isoleringen och komma ut och träffa andra i liknande situation. Det sparar stora kostnader för landsting och regioner.

En utmaning med friskvårdsbidraget är normen på arbetsplatsen. En trendspaning är att främst medelålders personer på chefsnivå satsar på att bli elitmotionärer, vilket kräver både mängd och kvalitet i träningen.
– Risken är att lågintensiv aktivitet som promenad, golf, dans och bowling inte omfattas av normen om vad idrott och därmed friskvård är. Mer elitinriktad träning blir det som gäller.

Margareta Johansson är folkhälsochef på Örebro läns idrottsförbund som har en överenskommelse med Region Örebro län.
– I vårt uppdrag ingår att verka för en god, jämn och jämställd folkhälsa. Vi arbetar med att stötta idrottsföreningarna i att bedriva ett inkluderande arbete vad gäller fysisk aktivitet, den sociala dimensionen – att ingå i ett sammanhang och därmed uppnå psykisk hälsa – samt ett perspektiv av livscykel, att idrotta hela livet.
– I det sistnämnda ligger fokus i många idrotter på barn och ungdomar. Här är golfen ett föredöme med möjligheten att spela golf hela livet.

Så når golfen alla i samhället:

Annica Lundströms tre argument varför golf är friskvård

1. Fysisk hälsa:
Golfare lever i genomsnitt upp till fem år längre, enligt en undersökning gjord på Karolinska Institutet. 15 000 steg under en golfrunda är inget ovanligt.
2. Psykisk hälsa:
Alla behöver vara i ett sammanhang och känna delaktighet, inte minst barn, ungdomar och äldre som riskerar isolering och ensamhet. Golfen erbjuder en gemenskap där du deltar på dina villkor – och där du väljer om du vill tävla eller »bara« spela för att det
är kul och en del av ditt sociala liv.
3. Förebyggande och rehabiliterande:
Golf motverkar en stillasittande livsstil och skapar därmed förutsättningar
för att minska/hålla vikten, samt sänka blodtryck och kolesterolnivåer – det vill säga förebygga ohälsa. Golfen är också bra i rehabiliterande syfte, att få människor att snabbare komma tillbaka till ett värdigt liv, bland annat strokepatienter, enligt pilotprojekt i Malmö, Skövde och Linköping.

Barn- och ungdomar:

Golfäventyret är ett koncept som uppskattas av barn och ungdomar, men även äldre i takt med att det fått fäste på golfklubbarna. Du lär dig spela golf på 30-, 50-, 100- och 150-metersbanan, innan det är dags att gå ut och spela på stora banan.

Pensionärer:

En aktiv grupp inom golfen. Det finns runt 120 000 pensionärer som är medlemmar i en svensk golfklubb. Lomma kommun och Skåneidrotten är ett exempel på att locka fler. De driver tillsammans konceptet Senior Sports School där pensionärer är välkomna att lyssna på föreläsningar om olika idrotter samt prova på.

Funktionsnedsatta:

Golf för funktinsnedsatta ingår som en naturlig del i Svenska Golfförbundets verksamhet i form av bredd, tävlingstour och läger. Det senare tillsammans med världsstjärnan Herik Stenson som är ambassadör för handigolfen.

Text: Thomas Björn

Fler nyheter

  1. Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning
  2. Social hållbarhet

    Film: Kinds GK möter framtiden med en ny inställning

    Efter att ha genomgått Vision 50/50 känner Kind att det börjar skapas ett nytt klimat på klubben. Men utvecklingsarbetet är långt ifrån klart. ”Bara för att diplomet hänger på väggen är det inte färdigt. Det är snarare startskottet”, säger klubbchef Linus Kulneff.

    Vision 50/50 är ett långsiktigt förändringsarbete för ett jämställt Golfsverige. Målet är jämnare könsfördelning bland spelare och i ledande positioner.

    En av golfklubbarna som gått programmet är Kinds Golfklubb. Se filmen och/eller läs reportaget nedan för att se hur klubben arbetar med jämställdhet, jämlikhet och inkludering.

    ”Golfen är ganska traditionsstyrd”

    Kinds GK

    Antal medlemmar: 825 (median Sverige 916)

    Andel kvinnor: 25,6 % (median Sverige 26,0 %)

    Andel juniorer: 9,9 % (median Sverige 11,7 %)

    Linus Kulneff var bara 22 år när han blev klubbchef på Kinds Golfklubb. 15 år senare är han fortfarande kvar, och mitt i centrum av ett arbete som förändrar klubben. Han är tydlig med skälet till att golfklubben behövde ta tag i jämställdhetsfrågan.

    – Vi kände att vi behöver följa med samhällets utveckling. Det har ju varit ganska homogent genom åren, säger Linus Kulneff.

    – Golfen är tyvärr fortfarande ganska traditionsstyrd. Man ser det som att det framför allt är medelålders män som spelar, och gör vi ingenting kommer vi inte ha några medlemmar kvar. För fyller vi inte på underifrån är det en utdöende generation som spelar golf.

    – Ska vi då fylla på underifrån räcker det inte att bara ha den vanliga juniorträningen och så vidare, utan vi måste bredda vårt synsätt, fortsätter Linus.

    Styrgruppen för Vision 50/50-programmet består av klubbchefen Linus, ordförande Markus och förändringsledarna Pernilla och Karin. Tillsammans jobbar de för att utveckla klubben i en ny riktning. En bättre riktning för framtiden.

    Behöver bli en attraktivare klubb för kvinnor

    Belägen några mil söder om Borås är Kinds GK på pappret ganska nära den genomsnittliga svenska golfklubben. Och ändå inte.

    – En dryg fjärdedel av alla medlemmar är tjejer. Knappt tre fjärdedelar är killar. Så vi gör ju någonting fel att vi inte lyckas ha en bättre könsfördelning, säger Markus Bylander, ordförande i Kinds GK.

    Kinds Golfklubb behöver öka antalet medlemmar och Markus förklarar att det då är det ganska naturligt att gå efter den grupp där största urvalet finns. Och att de då behöver bli en attraktivare klubb för dem.

    – I grund och botten är det ett jämställdhetsprojekt och det behöver vi verkligen jobba med. Men vad vi framför allt behöver jobba med är helheten. Hur alla i klubben talar till varandra, vad vårt syfte är och vad vi vill uppnå. Och då tyckte vi att Vision 50/50 var en väldigt bra grund att stå på, säger Markus Bylander.

    – Målet är att vi ska bli en jämställd klubb med lika representation, men det handlar ju om hur vi killar beter oss, likväl som vad som attraherar tjejer.

    Fokus har breddats till jämlikhet och inkludering

    Karin Eliasson är förändringsledare för Vision 50/50-arbetet på Kinds GK. Hon menar att den största missuppfattningen kring programmet är att det måste nå fram till ett mål där det är 50/50 procent av båda könen.

    – Jag tänker mer att det är en vision längre fram. Man kanske kan röra sig mot det, men man kan ju aldrig tänka sig att målet ska vara 50 % män och 50 % kvinnor.

    – I början var det fokus på jämställdhet, men nu har det gått vidare till att mer handla om jämlikhet och inkludering av fler grupper och just att göra golfen tillgänglig för fler, säger Karin Eliasson.

    Klubbchef Linus håller med.

    – Det är oerhört viktigt för oss att få in personer med olika etniciteter och bakgrunder. Att försöka visa på att här är alla välkomna. Det är inte det lilla arbetet att ta sig dit, men det var det vi kände initialt, att vi måste få i gång ett arbete för att fler samhällsgrupper ska känna sig inkluderade.

    – Det viktigaste för oss var att hänga med i samhället i stort. Du ser vad som händer med världen idag och för oss var det viktigt att visa på att här ska man vara snäll. Vår slogan som vi kör med, ”Be Kind” (lite fyndigt så där), är det som genomsyrar hela den här idén, berättar Linus.

    Hela styrelsen var med på tåget

    – När vi tog upp det här i styrelsen som en av de tidiga klubbarna att vara med så var alla på samma linje direkt. Det här är ingenting vi ska göra som någon typ av sidoprojekt, utan det här är något som är oerhört viktigt för klubbens utveckling och fortsatta överlevnad helt enkelt, säger Linus Kulneff.

    Organisationslära säger rätt tydligt att bestående förändringar kommer inifrån och ut. På en liten golfklubb innebär det att förändringen börjar med styrelsen, klubbchefen och de anställda. Och att det nya förhållningssättet sedan sprider sig till medlemmarna.

    Det i sin tur är någonting som gäster och nya medlemmar märker och känner när de besöker klubben.

    – Jag tycker att man märker det ganska direkt för vi var tydliga, i vår kommunikation med medlemmarna, att vi hade påbörjat den här resan. Redan vid vårt höstårsmöte 2020 började vi informera, säger Linus Kulneff.

    Medlemmarna med på resan

    Linus berättar att styrgruppen och klubbledningen varit tydliga med att det här inte är något klubbledningen gör internt och presenterar resultatet när de är färdiga. Här lät klubben i stället medlemmarna följa med på resan, som fortsätter trots att Vision 50/50-programmet är genomfört.

    – Bara för att vi är ”färdiga”, alltså att diplomet hänger på väggen, så är jobbet inte färdigt. Det är snarare startskottet. Nu handlar det om att förvalta allt det här arbetet som vi har gjort.

    – Förr i tiden när man har suttit på kurser och utbildningar och sedan när man är färdig så ”jaha, då var det gjort”, men det är det som är utmaningen här.

    ”Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt”

    Kinds Golfklubb har vävt ihop Vision 50/50 med ett större klubbutvecklingsarbete och håller på att göra om organisationen från grunden och modernisera den samtidigt.

    – Det är viktigt att vi följer med, att vi följer upp och ser att det faktiskt händer någonting. Jag upplever efter alla mina år åtminstone lite embryon till ett helt nytt klimat. Vi pratar med varandra på ett annorlunda sätt, man behandlar folk med respekt på ett annat sätt, säger Linus.

    – Alla de här sakerna som har suttit djupt rotat i folk förr med att röd tee är damtee – ja det finns många konkreta exempel – börjar tunnas ur och försvinna. Kan vi fortsätta på den inslagna vägen kommer det här resultera i någonting jättebra, säger Linus.

    Ordförande Markus Bylander håller med och har också upplevt en personlig utveckling efter att ha gått igenom Vision 50/50.

    – Jag tycker det här har varit jättespännande. Jag uppfattar väl mig själv som någorlunda modern och jämställd, men man har fått oerhört mycket tankeställare, säger Markus.

    – Det är mycket som man gör som man inte tänker på. Det har varit jättenyttigt och jag har oerhört mycket nytta av det både i mitt professionella arbete och i andra sammanhang på fritiden, fortsätter han.

    Brinner för att utveckla klubben tillsammans

    Många klubbar funderar kanske på om det är värt den tid och det arbete som krävs för att gå Vision 50/50. Linus reflekterar:

    – Någonstans är vi enade i personal och styrelse att om vi ska fortsätta vara bra så måste vi arbeta med de här delarna. Och det har varit ett förlegat arbetssätt länge. Gamla kommittéer som gjort samma sak i 30 år. Olika strukturer för alla delar. Alla har sina egna verksamheter.

    Klubben arbetar nu med att få ihop en organisationsplan där det finns tydliga delar och där alla pratar med varandra. Det finns verksamhetsgrupper som är aktiva och tydliga och kan rapportera till personal och styrelse för att få det här att gå framåt.

    – Både de som jobbar ideellt och vi som arbetar som personal här har en yrkesstolthet. Alla vi älskar den här anläggningen och brinner för att utveckla detta tillsammans.

    – Vi har inte gjort det här för att någon har tvingat oss eller för att vi måste, utan för att vi vill göra detta. Och det tror jag är oerhört viktigt.

    Förändringsledare anställd på heltid

    Avslutningsvis, sommaren 2022 fick förändringsledaren Karin Eliasson fast anställning i klubben. För att täcka behovet i receptionen hade det räckt med en säsongare på halvtid. Övrig tid jobbar nu Karin med utveckling och förändring.

    På Kinds GK är man redo att möta framtiden.

    Reportage: Brama
    Publicerad: Januari 2023

  3. Film: Utomhusundervisning på Björkhagens GK
  4. Social hållbarhet

    Film: Utomhusundervisning på Björkhagens GK

    En dag i oktober 2021 öppnade Björkhagens GK upp golfbanan för en mellanstadieklass från närliggande Bäckahagens skola. Barnen fick inte bara undervisning, utan också naturupplevelser och möjlighet att prova på golf.

    Temat för dagens undervisning var hållbarhet och lärarna höll såväl matte- och svenska-, som samhälls- och naturlektioner, i golfbanans olika miljöer.

    – Att ha utomhusundervisning så här vid en golfbana, där det också finns en skog, innebär jättestora vinster eftersom eleverna får testa på både golf och ta del av den natur som finns häromkring, säger Linn Carrol, en av lärarna på Bäckahagens skola.

    Del av projektet "Golfbanan som utomhusklassrum"

    Skolbesöket var en del av pilotprojektet Golfbanan som utomhusklassrum – en satsning som drivs av golfförbundet, STERF, Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad och organisationen Skogen i skolan, och är en del av stadens rörelsesatsning för barn; Spring i benen.

    Eva Krantz är projektledare på Utbildningsförvaltningen och ser en stor fördel med utomhusundervisning:

    Golfbanan som utomhusklassrum. Skolelever från Bäckahagens skola besöker Björkhagens GK där de får utomhusundervisning kan prova på golf.
    Att använda golfbanan som klassrum kan skapa en win-win-situation för både skola och golfklubb. Som en del av undervisningen fick eleverna från Bäckahagen även prova på att spela golf. Kanske kan ett nytt intresse väckas?

    – Om lektioner hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet.

    Samtidigt minskar förutsättningarna till utomhuslärande i takt med att städerna förtätas och de stadsnära grönytorna försvinner. Och det är här golfklubbarna har något unikt att erbjuda.

    Win-win för golfklubben och skolan

    Micke Madenteg, projektledare på Björkhagens GK, var med under Bäckahagens skolbesök och är positiv till att låta golfbanan utnyttjas till undervisning. Precis som Linn Carrol lyfter han fram vinsterna med den kombinerade möjligheten till både naturupplevelser och fysisk aktivitet som en golfbana har att erbjuda.

    – Vi får en chans att visa upp för lärare och elever att vi har en miljö där man kan lära sig både om rörelse, naturen och biologisk mångfald. Vi kan visa upp våra dammar och de ormar som finns här runtomkring – vi kan kort sagt lära unga allt på en golfbana, säger han.

    Läs också:

    Handbok från STERF om Golfbanan som utomhusklassrum

    Infosida om projektet – till golfklubbar

    Infosida om projektet – till kommuner och skolor

    Text: Thomas Björn
    Publicerad: November 2021

  5. Golfbanan blir utomhusklassrum i pandemins spår
  6. Social hållbarhet

    Golfbanan blir utomhusklassrum i pandemins spår

    I spåren av pandemin satsar golfen på att skapa utomhusklassrum för elever på grundskolor och grundsärskolor i Stockholms stad. Ökad inlärning och rörelse, bättre skolprestationer och smittsäker undervisning är några av ledstjärnorna.

    Tre grundskolor kopplas till tre golfklubbar med start i höst: Hjulsta Grundskola (Viksjö golfklubb), Bäckahagens skola (Björkhagens golfklubb) och Mälarhöjdens skola (Haninge golfklubb). Redan tisdagen den 25 maj samlas lärare och skolledare för en digital kick-off som start på projektet.

    Eva Krantz är projektledare för Golfbanan som utomhusklassrum och Spring i benen på Utbildningsförvaltningen Stockholms stad – satsningar som syftar till att få huvudstadens grundskolor och grundsärskolor att uppfylla läroplanens mål om minst 60 minuters rörelse per dag. Hon säger:

    Skolbarn går på en grusväg i lummig miljö.

    – Om lektionerna hålls utomhus får vi in rörelse under skoldagen på ett naturligt och enkelt sätt. Att vara ute i skog och mark ger så mycket mer för våra sinnen och vi bryter stillasittandet. Skolan ska bidra till att alla elever ges förutsättningar att grundlägga en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet. En nivå på sextio minuters lättare och mer ansträngande fysisk aktivitet per dag beskrivs av forskningen som ett mål. Att vara ute är inne!

    Golfbanan som utomhusklassrum är ett beprövat koncept. En pilotstudie genomfördes på Motala golfklubb 2018, där mellanstadieelever på Smedsbyskolan i Motala fick komma till golfklubben för undervisning utomhus. Det blev en skoldag på hösten och en på våren som avslutades med prova-på golf under ledning av klubbens tränare. Pilotstudien inom utomhuspedagogik genomfördes av STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, och Spetsa vid Linköpings universitet. Målet var att undersöka vilka delar av en golfbana som kan användas som utomhusklassrum och utomhuspedagogik användes som ett komplement till traditionell undervisning i klassrummet. 

    – Elever och lärare kunde därmed tillgodogöra sig alla positiva möjligheter som forskningen visar när det gäller variation och växelverkan mellan olika lärmiljöer, till exempel förbättrade skolprestationer, ökat samarbete, mindre stress, färre konflikter och ökad rörlighet, säger Maria Strandberg, direktör på STERF tillika forsknings- och utvecklingschef på Svenska Golfförbundet.

    STERF har under 15 år forskat på hållbar anläggning och skötsel av grönytor. Nu flyttas fokus delvis från den finklippta delen av golfbanan till skogsbryn för skolundervisning, tillsammans med Svenska Golfförbundet, Stockholms stad och organisationen Skogen i skolan.

    En lärare och några barn sitter samlade runt en håv på golfbanan

    – Förutsättningarna för att lära ute minskar i takt med att staden förtätas, stadsnära grönytor försvinner och tätortsnära natur blir en bristvara. I det här sammanhanget är golfanläggningen en outnyttjad resurs för utvidgad pedagogisk markanvändning. Det finns många exempel på tätortsnära golfbanor som kan erbjuda värdefulla gröna, variationsrika ytor för undervisning utomhus och friluftsliv med inslag av natur- och kulturmiljöer under alla årstider. 

    Att bidra med bättre förutsättningar för barns lärande och skolprestation kan vara en av golfens största samhällsnyttor, enligt Maria Strandberg.

    – I potten ligger också ökad rörelse och fler unga som upptäcker golfen, en idrott som ger oss möjlighet att på ett unikt sätt kombinera idrott, friluftsliv och naturupplevelse – vilket många nya utövare upptäckt under pandemin som en mycket värdefull, hälsobefrämjande miljö.

    Vill du veta mer om projektet?

    Maria Strandberg, direktör STERF samt forsknings- och utvecklingschef Svenska Golfförbundet:

    Mobil: 070-620 17 87
    E-post: maria.strandberg@golf.se

    Thomas Björn, Idrottens Kraft

    Mobil: 070-230 24 84
    E-post: thomas@idrottenskraft.se