Aktuellt om banskötsel

Det ökade trycket av dollar spot i Sverige leder till att vi behöver komplettera de få växtskyddsmedel som vi har mot svampsjukdomen idag.

Exteris Stressgard har tidigare varit registrerat för användning specifikt mot snömögel. Kemikalieinspektionen har nu beviljat SGF:s UPMA-ansökan (UPMA, tidigare off label) i syfte att utöka användningsområdet för svampmedlet Exteris StressGard, reg nr 5461.

Godkännandet gäller från och med 1 juli 2020 och innebär att Exteris Stressgard även får användas mot angrepp av dollar spot på tee, green och krage på golfbanor.

I övrigt gäller den information som Kemikalieinspektionen anger och som anges på etiketten.

Läs Kemikalieinspektionens beslut

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Mer om dollar spot

Symptom i förstoring

Typiskt skadad "midja", syns ofta i gräs med högre klipphöjd

Död vävnad gör att yttre del av bladet dör

Kraftigt angrepp kan även döda tillväxtpunkt

Dollar Spot (Sclerotinia homeocarpa), även kallad myntfläck på svenska, förorsakar sjukdom på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan när det är varmt och fuktigt.

Sjukdomen angriper de flesta gräs, men svingel och vitgröe är mest känsliga. Det är också stor skillnad mellan art och sort.

De svåraste angreppen kommer när sommaren är varm och torr så nu är det dags att hålla utkik efter angrepp i allt från ruffar till greener.

“Vänta bara tills ni får Dollar Spot!”

Det varnade den amerikanska banskötselexperten professor Frank Rossi för under en föreläsningsturné genom Sverige redan 2006.

I stora delar av USA har dollar spot nämligen sedan länge varit den ekonomiskt mest problematiska svampsjukdomen, med minskade intäkter och kraftigt ökade kemikaliekostnader som följd.  

Nu är den här.

I Sverige har vi begränsade möjligheter att komma tillrätta med Dollar Spot, både ekonomiskt, ur ett miljöperspektiv och vad gäller tillgång till effektiva bekämpningsmedel. 

Fokus måste därför vara att långsiktigt stärka gräset, välja rätt arter och sorter och skapa bästa förutsättningar för att motarbeta svampen.

De tre mest effektiva åtgärderna mot dollar spot

Dollar spot angriper främst svaga, mottagliga plantor. Risken för spridning är också högre vid fuktiga blad och varma temperaturer. En hel del av det som gynnar svampen går att påverka och förebygga.

Saker att se upp med

Minska spridningen

Svampen sprids genom mycel som finns på infekterat växtmaterial som kan följa med maskiner, skor, golfutrustning med mera. För att minska spridningen, samla även gräsklipp på foregreen.

Mer information

Läs mer om dollar spot och hur ni kan förebygga angrepp i faktabladet från Sterf.

Ladda ner här

Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

”Invasiva främmande arter” – vad är det?

Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

Vanliga problemarter i Sverige

20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros. 

De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Metoder för bekämpning

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Låt inte bekämpningen bli en spridning!

Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

Läs mer om växtavfall

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se

Bin är livsviktiga för oss och för hela ekosystemet, men en tredjedel av våra vilda trädgårdsmästare håller på att försvinna. Det är inget vi kan vifta bort.

På biologiska mångfaldens dag den 22 maj – och alla andra dagar på året – kan vi tillsammans rädda våra pollinerande insekter. Många golfklubbar bidrar redan, men fler hotellägare behövs! 

Detta är mycket enkelt, kostar inget mer än själva arbetet och kräver minimalt underhåll. Det mesta går också att göra som privatperson – så sprid gärna budskapet och engagera medlemmarna i kampanjen!

Visa ditt stöd – registrera klubbens bihotell

Om Golfsveriges cirka 455 anläggningar gör minst en av åtgärderna blir det en stor standardhöjning för bin och andra pollinerande insekter.

Glöm inte att registrera de aktiviteter du eller din klubb gör på raddabina.nu.

I linje med Agenda 2030

Rädda bina är i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 som golfens miljöarbete utgår ifrån. I det här fallet mer specifikt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald. 

Ladda ner PDF:en, skriv ut och sätt upp på anläggningen:

Godkända växtskyddsmedel

Den enda ändringen i den uppdaterade listan är att produktgodkännandet för det biologiska växtskyddsmedlet Mycostop utgick den 30 april. Mycostop får därmed inte längre säljas efter 30 oktober och får inte lagras, bortskaffas eller användas efter 2021-10-31.

Mer om bekämpningsmedel

✽ Mer information om respektive produkt hittar du som alltid i bekämpningsmedelsregistret hos Kemikalieinspektionen. Läs mer här

✽ Se till att alla som ska hantera och använda växtskyddsmedel har genomgått och blivit godkänd på Jordbruksverkets behörighetsutbildning. Läs mer här 

✽ Funktionstesta era sprutor och skicka in protokollen för godkännande till Jordbruksverket för att inte riskera miljösanktionsavgift. Läs mer här

Den 14 maj delades SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris 2019 ut till Ystad Golfklubb. Pristagarna hyllas normalt i samband med förbundsmötet, men med anledning av corona delades det i år ut på plats i Ystad.

Som överlämnare av diplom och prischeck på 25 000 kronor deltog Kristian Hägglund från Swedish Greenkeepers Association (SGA) och Peter Edman, Svenska Golfförbundet (SGF). Vid utdelningen deltog också representanter från Ystad kommun.

Motivering:

Ystad GK visar vägen på hur naturen runt våra golfbanor kan tas om hand på ett extraordinärt sätt. Genom ett hängivet arbete, där nygamla metoder används för att sköta naturområden, har klubben med sin banchef i spetsen lyckats förena golfbaneskötsel med naturskötsel på naturens villkor.

Med ständigt stöd från och kontakt med kommunens ekolog jobbar klubben kontinuerligt med att hitta nya lösningar att förbättra golfbanan för sina medlemmar och gäster, men med naturen i fokus. Den strävan gör att Ystad GK tilldelas Golfsveriges Miljöpris för 2019.   

Tätt samarbete med kommunekologen

Ystads framgångsrika miljö- och naturarbete grundas till stor del i engagemang från banchefen Mattias Bengtsson och det goda samarbetet med Ystads kommunekolog Andrea Nowag.

Vi hoppas att deras jobb kan inspirera flera klubbar och kommuner att ta efter det framgångsrika arbetssättet. Samarbete gör skillnad, på riktigt!

Stort grattis till priset och ett välutfört arbete till Mattias, Ystad GK och Ystad kommun!

Mer om Natur- och miljöpriset och tidigare vinnare

Våren 2020 är mycket speciell på många sätt ute på våra golfanläggningar. Covid-19 har påverkat klubbarna generellt, även om det är i olika omfattning så här tidigt på säsongen.

En situation vi har uppmärksammat på anläggningarna är bristen på arbetskraft på banan. Antingen är personalen hemma på grund av sjukdom eller så är det generella problem att få kvalificerad arbetskraft. Många löser detta genom att ”snabbutbilda” ideella krafter som får hoppa in i banarbetet.

Skriftlig överenskommelse

Vi vill därför uppmärksamma vikten av att ha en skriftlig överenskommelse mellan klubb och den tillfälliga arbetskraften, när det gäller säkerhet, försäkringsskydd och eventuell ersättning. Överenskommelsen bör innehålla:

► Partsavsikten mellan klubb och individ om att det är ideellt arbete som avses.

► Samtliga arbetsuppgifter som ingår i uppdraget. Tänk på tydliga avgränsningar mellan arbetsuppgifter som utförs av ideella och eventuell anställd banpersonal.

► Vilka arbetsredskap och fordon som ska användas och vara tillgängliga för arbetsuppgiften.

► Hur arbetet överensstämmer med anläggningens fastlagda skötselplan och klubbens övriga verksamhetsplanering och måldokument.

► Golfklubbens arbetsmiljöansvar och hanteringen av skyddsutrustning, säkerhets- och arbetsmiljörutiner på arbetsplatsen. Olycksrisker ska kommuniceras.

► Golfklubbens utbildningsansvar. Genomförd utbildning för användning av arbetsredskap och maskiner ska vara dokumenterad.

► Tydlig information om arbetsledning. Vem leder arbetet och till vem rapporteras; banchef, annan banarbetare, klubbledning, bankommitté, styrelse?

► Arbetstidsschema i överensstämmelse med personalplanering för eventuell anställd personal. När ska arbetsuppgifterna utföras; vilka timmar, vilka dagar, när på året?

► Hur ersättningar/förmåner ska hanteras (arbetsgivaravgift, kontrolluppgift och preliminärskatt). Utgår ingen ersättning/förmån ska det tydligt framgå.

► Hur försäkringsskydd hanteras och vad som omfattas.

Läs mer i promemorian ”Ideell arbetskraft på golfbanan" som togs fram 2015 av SGF och Gröna (dåvarande SLA).

Ladda ner vägledningen

Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag, en internationell temadag utsedd av FN. Syftet är att uppmärksamma bevarande av naturens mångfald. Det finns många golfklubbar som gör bra aktiviteter för att gynna ett rikt växt- och djurliv. Här kommer ett sandigt tips att ta inspiration av! 

Insekter är beroende av varm sand

Blottad sand och grus lagrar värmen från solen och blir varmare än områden täckta av växter. Många insekter som lever i marken är beroende av att det finns solig, varm och bar sand där de kan gräva sina bon. Deras ägg och larver behöver värme för att kunna utvecklas.

Ytan nyttjas också av många värmekrävande småkryp för att de ska få upp kroppstemperaturen. Varma och soliga dagar kan du se fjärilar, bin, trollsländor och andra insekter nyttja värmen från den bara sanden.

Skapa rätt förutsättningar för småkrypen

För att insekterna ska trivas bör sandytan vara minst 10 kvadratmeter, vara skuggfri under större delen av dagen och gärna i lä från vind. Helst ska ytan luta lite åt söder för att ännu bättre fånga upp ljuset och värmen.

Är banan byggd på sand är det allra enklaste att skrapa bort matjord och växter och frilägga sanden. Finns det inte sand i marken kan du hälla ut ett lass överbliven sand på lämpligt ställe. Waste areas eller gamla bunkrar är också en mycket bra miljö där insekter kan trivas.

All typ av sand fungerar

Alla typer av sand fungerar, men den bästa är den som håller ihop om man kramar den när den är fuktig. Men olika arter av småkryp använder olika sorters jord och sand, så länge den är fri från vegetation, så även sandig jord, grus och till och med blottad lera kan vara bra.

Tänk på att öppna sandytor täcks med växtlighet relativt snabbt, så de behöver hållas efter och rensas med visst intervall.

Några goda exempel

Exempel på klubbar som har fina sandytor är Ekerum, Kristianstad och Österlen. På Mjölby planeras att tillföra större mängd sand på platser utanför för att skapa attraktiva sandytor. Hur ser det ut på din klubb?

I linje med Agenda 2030

Arbetet med biologisk mångfald är i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 som golfens miljöarbete utgår ifrån. I det här fallet mer specifikt mål 15, Ekosystem och biologisk mångfald. 

För mer information, kontakta

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

Rekommendationerna är framtagna i samarbete med R&A i syfte att minska risken för smittspridning bland banpersonal på golfanläggning.

Ladda ner och skriv ut listan

Övergripande coronainformation för Golfsverige

SGF ger löpande vägledning och rekommendationer för att minska risken för smittspridning i samband med golfspel och övrig verksamhet.

Generella riktlinjer och information finns här.

Råd kring tävlingsverksamhet finns här.

Arbetsgivarorganisationen Gröna har också samlat råd och riktlinjer kopplat till coronapandemin. Läs råden här. 

Ladda ner PDF:en, skriv ut och sätt upp på anläggningen:

Godkända växtskyddsmedel

Ny version av Heritage

Godkännandet för Heritage med registreringsnumret 5361 har löpt ut (får användas till och med 2021-04-08). Nu har det dock tillkommit en likvärdig produkt med samma namn, men registreringsnummer 5574, som är godkänt till och med sista december 2025.

Håll koll på registreringsnumren på det ni har i ert kemförråd och om ni ska fylla på lagret.

Tre produkter bortplockade från listan

Följande tre växtskyddsmedel har blivit förbjudna att lagra, bortskaffa eller använda och har därmed tagits bort ur listan över godkända växtskyddsmedel:
– Amistar: 2020-04-01
– Banner Maxx: 2020-03-20
– Banner Maxx II: 2020-03-20

Om du har jordanalys gjord med Mehlich 3 kan du direkt jämföra provresultatet mot MLSN:s riktvärden. Om jordanalysen visar att K-, P-, C-a, Mg- och S-nivåerna är över riktvärdet behöver du inte gödsla med dessa ämnen – idag. Du kan vara trygg med att kunna presentera greengräs av hög kvalitet med de nivåer av näringsämnen som finns i jorden.

Det handlar om hur jorden ser ut idag. Lever greengräset så använder det näring. Näringsinnehållet i jorden kommer vara lägre imorgon än det är idag – om nu gräset lever – för gräset förbrukar näring. För att använda MLSN:s riktvärde behöver du därför lyfta blicken och titta in i framtiden. 

Mannen bakom MLSN, Dr. Micah Woods, har skrivit en kortfattad guide till vad du behöver förstå och beräkna för att använda MLSN. Den är nu översatt till svenska.

Ladda ner guiden här

I linje med Agenda 2030

Arbetet med MSL-gödsling är helt i linje med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 som golfens miljöarbete utgår ifrån, mer specifikt mål 12, Hållbar konsumtion och produktion.

Stefan Nilsson har tjugoåtta år i yrket och har samlat på sig en lång rad erfarenheter. Hans senaste uppdrag har varit som Course Manager på Vallda, där han har varit sedan 2007. Tidigare har han även varit anställd på Delsjön och Forsgården.

Under våren kommer Stefan Nilsson och Kim Sintorn jobba parallellt, så att det blir en så smidig överlämning som möjligt mot klubbarna. Fokus är att hjälpa klubbarna på västkusten att komma igång med årets säsong samt boka in besök med alla greenkeepers under året.

Lång erfarenhet och brett kontaktnät

Under hans tid som banchef handlade Stefans arbete mycket om kommunikation, ledarskap, atmosfär, nyfikenhet och att skapa mål och strategier för en hållbar utveckling.

– Under närmare tjugo år har min ambition varit att ta fram spelytor med liten miljöbelastning. Det har också alltid varit viktigt för mig att själv utvecklas, att lära nytt och att bibehålla min egen nyfikenhet både inom mitt eget och närliggande verksamhetsområden, säger han.

Stefans styrkor är en bred erfarenhet och drivkraft att utvecklas, i kombination med en social förmåga att umgås och prata med människor. Han har ett stort kontaktnät både i Sverige och ute i Europa som har vuxit och utvecklats med åren.

Hållbarhet i fokus

Sedan 2014 sitter Stefan med i styrelsen för Sterf och han tycker om att ta del av oberoende kunskap, forskning och utveckling. Styrelsearbetet har gjort honom ännu mer insatt i frågorna och vikten av dessa faktorer kopplade till framtidens utmaningar för grönyteskötsel och golfbanebranschen.

Han har också föreläst om sin syn på banskötsel och hur man arbetar med hållbar grönyteskötsel på Vallda både i Norden och ett flertal andra länder.