Aktuellt om banskötsel

Ett framgångsrikt miljöarbete förutsätter ett brett engagemang och en delaktighet från alla parter på olika nivåer inom Golfsverige.

Den största miljöutmärkelsen inom golfen idag är Swedish Greenkeepers Associations och Svenska Golfförbundets Natur- och Miljöpriset som delas ut årligen.

Syftet med priset är att motivera Sveriges golfanläggningar att omsätta golfens miljövision i praktiken och erbjuda medlemmar, gäster och anställda en anläggning som blir en förebild för andra.

Den vinnande golfanläggningen prisas vid förbundsmötet 2020, erhåller ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen. Dessutom uppmärksammas anläggningen i Golfsverige då man framstår som ett ”gott miljöexempel” genom publicering i olika tidskrifter.

Kriterier

Nominerade förslag bedöms bland annat av SGA:s och SGF:s miljöansvariga efter miljöengagemang och kriterier som:

– God bebyggd miljö och god hälsa
– Rika naturmiljöer och levande kulturlandskap
–  Ingen övergödning och en giftfri miljö
–  Grundvatten av god kvalitet
–  Begränsad klimatpåverkan och frisk luft
–  Energi, avfallshantering, återvinning
–  Design och konstruktion
–  Utbildning och kommunikation

Nominera senast 31 december

Om du känner till en golfanläggning som är en bra miljöförebild, nominera den till SGA:s kansli via e-post: kansli@sgariks.se, senast 31 december 2019.

Tidigare vinnare: 

2018 Mjölby GK
2017 Ekerum Golf resort
2016 Ljunghusens GK
2014 Blekinge Golfdistriktsförbund
2013 Öregrunds GK
2012 Nacka GK
2011 Värpinge golfbana
2010 Forsgårdens GK
2009 Hässelby GK
2008 Kvarnby GK
2007 Hofgårds GK
2006 Saltsjöbadens GK

För mer information, kontakta:

Robert Martin, SGA 
Tel: 070-369 11 74, e-post: robert.martin@telia.se

Peter Edman, bankonsulent SGF
Tel: 070-266 56 86, e-post: peter.edman@golf.se

Godkända växtskyddsmedel

Notera att det är en hel del viktiga uppdateringar. Bland annat är insekticidmedlet Merit Turf inte längre godkänt för användning eller lagring, och har därmed plockats bort från listan. För flera produkter har också godkännandet upphört. Sista datum för försäljning och användning av dessa har uppdaterats i dokumentet.

Ladda ner och skriv ut listan och sätt upp på er anslagstavla, så att ni alltid har det nära tillhands på anläggningen.

Vid försök på fyra platser i Norden har fröblandningarna rödsvingel + rödven samt rödsvingel + krypven, testats och jämförts under både rödsvingel- och krypvensskötsel.

Rapporten visar att det i ett två- till treårsperspektiv är möjligt att uppnå lika god greenkvalitet, mindre vitgröe och mindre sjukdomar under säsongen med artkombinationen rödsvingel + krypven än med den mer traditionella kombinationen rödsvingel + rödven.

På sikt är troligen faran för vendominans större med krypven än med rödven, men med moderat gödsling och bevattning och begränsad vertikalskärning bör de två gräsarterna vara kompatibla och fylla ut varandra på samma sätt som rödsvingel + rödven.

Läs hela rapporten här

Rapporten "Kan vi kombinera rödsvingel och krypven på nordiska greener?" är skriven av forskarna Trygve S. Aamlid och Pia Heltoft från Norsk Institutt for bioøkonomi (NIBIO), Anne Mette Dahl Jensen från Fredriksbergs kommune, tidigare Köpenhamns Universitet och Gudni Thorvaldsson från Islands lantbruksuniversitet.

Efter vår tidigare artikel om nematoder som skadar gräsytor har vi fått rapporter från en del banor som misstänker att deras tidigare skador kan vara nematoder. Det finns även en del fall där man skickat prover för analys och där konstaterat påverkan av för gräs skadliga nematoder.

Problemet behöver djupanalyseras

Vi tror att det finns ett mörkertal, där skador som bedömts som svampskador, t ex Anthracnose, istället kan bero på nematoder. Vi försöker nu få en samlad bild av läget i Sverige.

Vi skulle därför vara tacksamma om alla som misstänker eller har konstaterade angrepp av nematoder rapporterar detta till sin bankonsulent.

Det skulle ge en bättre bild av läget samt att vi kan analysera eventuella mönster kring de som drabbats, för att kunna dra slutsatser kring orsaker och kunna förebygga angrepp.

Orsak och behandlingar

Tyvärr saknas en ”quick fix”-lösning och vi har ingen direkt orsak till angrepp, men som vanligt är risken för angrepp mindre på en frisk, ostressad planta.

I jordbruket finns problem med nematoder på flera grödor. En av lösningarna är ”växtföljd”, det vill säga varierad gröda mellan åren för att minska uppförökning. Detta är inte möjligt inom golfen. Den andra åtgärden är att använda sig av resistenta eller motståndskraftiga arter och/eller sorter, vilket på sikt även kan tillämpas inom golfen.

Vi återkommer med mer information när vi analyserat problemet vidare.

Läs mer om nematoder i vår artikel från februari

Se även information från jordbruksverket här

Peter Edman, bankonsulent

Dr Micah Woods är en av de mest anlitade föreläsarna i banskötselvärlden just nu. Han är vida känd för sina nya idéer om växtnäring baserad på mätning av gräsklipp kopplad till plantans behov och näringsstatus i marken – kallat MLSN (Minimum Levels for Sustainable Nutrition).

MLSN är ett mer exakt sätt att bestämma mängden näringsämnen som tillförs plantan som i förlängningen sparar tid, pengar och miljö. Läs mer här.

Under föreläsningarna kommer också Christofer Andersson, banchef på Hills Golf & Sports Club, att medverka och berätta hur han använder Dr Woods rekommendationer i sitt dagliga arbete på banan.

Preliminärt turnéschema

Turnén kommer att besöka fyra orter enligt följande preliminära schema:

26/11 – Malmö
27/11 – Göteborg
28/11 – Stockholm
29/11 – Sundsvall

Bekräftelse på datum och orter, en närmare presentation av innehållet samt inbjudan med anmälan kommer lite senare i höst – men spara gärna datumen i kalendern redan nu.

I vårt förra nyhetsbrev skrev vi om användning av kaliumfosfit inom golfen. Vi fortsätter att undersöka detta i dialog med branschen och här kommer den senaste uppdateringen:

Utdrag från KemI / SNV

”Produkter som består av eller innehåller avsiktligt tillsatt kaliumfosfit och som är avsedda att användas i växtskyddande syfte ska vara godkända för att få släppas ut på marknaden eller användas inom EU.

Kaliumfosfit har påvisad verkan mot svampangrepp och bevisen är svaga för att ämnet verkar som växtnäringsämne. Därför får produkter som består av eller innehåller kaliumfosfit endast släppas ut på marknaden samt användas för den användning som ämnet är godkänt för, t.ex. att skydda växter mot svampangrepp.

Undantag gäller dock om den som släpper ut produkten på marknaden kan bevisa att produkten är avsedd att enbart användas i andra syften än de som listas i artikel 2(1) i EU:s växtskyddsmedelsförordning.”

Ovanstående text ger upphov till många frågor. Dessutom, när vi trycker på vikten av att jobba med IPM och att hitta mer miljövänliga alternativ till traditionella pesticider, tycker vi att det är motsägelsefullt att försvåra för mindre miljöpåverkande substanser som till exempel fosfit. 

Nästa steg: faktainsamling och fortsatt dialog

För att få in så många synpunkter som möjligt från golfbranschen har vi bett alla större leverantörer av produkter med fosfit att inkomma med relevanta frågor, synpunkter och fakta.

Informationen kommer att användas och framföras i diskussioner under hösten. Deltagare på det mötet är representanter från Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt några representanter för golfen.

Kemikalieinspektionen är de som ansvarar för frågan om och hur fosfit senare kommer att hanteras. Vi återkommer med mer info så fort vi vet mer.

Peter Edman, bankonsulent

Utställarna inom golfsektorn är många och de visar upp produkter för klubbhuset, övningsområdet, närområdet och självklart golfbanan. Det finns allt för golfbaneskötsel och mer där till, och maskiner visas både utomhus och inne i mässhallen.

En nyhet för i år är att det arrangeras åtta intressanta golfseminarier den 24 och 25 september med spännande gästföreläsare. Föreläsningarna arrangeras i samarbete med SGA och riktar sig till PGA pron, GAF-medlemmar och SGA:s medlemmar – greenkeepers och banchefer. För mer info och anmälan till seminarierna, klicka här.

Under hösten/vintern 2019–2020 startar vi upp utbildningar på tre nivåer på olika ställen i landet: 

Grundutbildning bana (GUB) 2019 och 2020

Två grundutbildningar arrangeras under hösten/vintern, på totalt två veckor vardera:

– November 2019, Lanna Lodge Örebro Län. Mer information och anmälan

– Mars 2020, Barsebäck Skåne. Mer information och anmälan

Vidareutbildning bana (VUB) 2019–2020

En utbildning på totalt fyra veckor fördelat på två tillfällen á två veckor:

– November 2019 och januari 2020, Uppsala. Mer information och anmälan

Högre greenkeeperutbildning (HGU) – sju veckor 2019–2021

En utbildning på totalt sju veckor fördelat på sex olika tillfällen, med start hösten 2019:

– November 2019, ledarskap (en vecka) – Barsebäck, Skåne Mer information och anmälan

Du hittar alltid all den senaste informationen om SGF:s utbildningar och seminarier inom banskötsel på golf.se.

I ett skogsdominerat område kommer en golfbana öppna upp landskapet. Golfaren behöver långa öppna – det vill säga utan träd beklädda – ytor för att spela fram till ett hål, men det får inte vara för lätt. Trädbeklädda ytor bör inte ha raka kanter utan bör vara ojämna ut mot de öppna ytorna. Där skapas bryn som ofta har flera busk- och trädskikt vilket gynnar många arter. Det finns arter som bara förekommer i bryn.

Golfbanorna skapar alltså en skog där flera arter kan överleva än om golfen inte hade påverkat naturen. Det är dock inte bara i en natur med skog som man vill spela golf. På våra slätter brukar jag säga att här finns bara »himmel och blandsäd«. Vad kan en golfbana göra i den typen av landskap? Jo, ingen golfare vill spela i ett helt öppet landskap. Hårda vindar och ingenting att sikta på.

I det helt öppna landskapet planterar ofta golfklubben träd, vanligtvis i dungar. Det måste också finnas hinder, och vad är då bättre än en damm? En damm i det sterila lerlandskapet, som Skånes slätter utgör, skapar en enorm mångfald.

I Lund har vi en mycket speciell golfbana, Kungsmarken, som både är naturreservat och golfbana. Den ligger på promenadavstånd från höghusen i Lund och är därmed ett populärt utflyktsmål. Kungsmarken tillhör Lunds universitet och marken har utnyttjats för slåtter och bete åtminstone sedan 1200-talet. Det var Lunds Akademiska Golfklubb som började utnyttja marken som golfbana, 1936 anlades ett antal hål vilket senare byggdes ut med ytterligare hål.

Växter älskar vatten vilket inte golfare och golfbollar gör. En konsekvens blir då dränering. Från början fanns här 13 orkidéarter, fem är nu helt borta och de övriga minskar i antal. Men nedgången behöver inte bero på viss torka. Vi har ett mycket stort kvävenedfall, vilket gynnar storvuxna arter som konkurrerar med orkidéerna.

Eva Waldemarson
Ordförande i Svenska Botaniska Föreningen

Lunds Akademiska Golfklubb anlades på 30-talet och arrenderar Kungsmarken, som blev naturreservat 1974, av Naturvårdsverket fram till 2021. Avtalet har förlängts i femårsperioder och har gett 1 266 medlemmar, varav 128 juniorer under 21 år, möjlighet att spela golf.

Tillsammans med gästspelare producerar de 26 000 ronder per år. Det är drygt 100 000 friskvårdstimmar och cirka 150 000 timmar i social samvaro. Lägg därtill alla skidåkare på vintern som förutom skidspår har tillgång till klubbhuset som är öppet 48 veckor om året. Golfklubben bidrar dessutom genom sin skötsel med stark natur- och miljöprofil till Sveriges miljömål, enligt både golfklubben och Maria Strandberg, professor och vd för Sterf, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

Nu ifrågasätts Lunds Akademiska Golfklubbs närvaro. Vänsterpartiet i Lund motionerar om att banan vid Kungsmarkens naturreservat ska göras om till rekreationsområde, och att klubbens avtal med Naturvårdsverket därför inte ska förlängas. Helena Falk, ledamot för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen i Lund och en av personerna bakom motionen, motiverar den enligt följande:

– Vi har två huvudargument. För det första tillgängligheten, att öka tillgången till naturreservatet för »vanligt folk« såsom barnfamiljer, pensionärer – och förstås även golfare. Golfbanan upptar en dryg fjärdedel av naturreservatet och det utgör en begränsning för att alla som vill ska kunna använda området.

– Det andra argumentet handlar om den biologiska mångfalden. Jag vet att golfklubben gör många bra saker för den biologiska mångfalden, men faktum är att antalet arter minskat sedan golfbanan anlades på 30-talet. I remissvaren från Länsstyrelsens uppdaterade bevarandeplan som presenterades i december, har exempelvis Botaniska Föreningen i Lund också en del invändningar när det gäller arterna och den biologiska mångfalden.

Helena Falk hänvisar också till andra naturområden i Lund där det inte ligger en golfbana, och vad det innebär för friluftslivet för »vanligt folk«. Området Skrylle i orten Dalby är ett sådant.

– Där kryllar det av människor på helgerna, inte minst barnfamiljer.

Exakt vart golfbanan ska flytta kan Helena Falk inte ge svar på i dagsläget.

– Det har anlagts nya golfbanor förut – Värpinge i Lund är en sådan – och det har gått bra, så det ska nog gå bra att flytta Lunds Akademiska också.

Vänsterpartiets motion lämnades in i början av året. Helena Falk hoppas att den ska beredas i kommunstyrelsen till hösten och därefter komma upp till beslut i kommunfullmäktige.

– Om motionen tas upp i kommunfullmäktige kommer den förmodligen inte att gå igenom. Vi har borgerligt styre i Lund och chanserna är därför små, men vi vet att många kommuninvånare tycker som vi. Därför tar vi upp frågan.

Lennart Nilsson, ordförande i Lunds Akademiska Golfklubb, säger till Lokaltidningen Lund Staffanstorp:

– Vi har en löpande dialog med Naturvårdsverket, även Länsstyrelsen deltar. Dialogen är bra och avtalet har förlängts vart femte år. Om Naturvårdsverket vill att vi ska flytta måste de presentera en ersättningsanläggning, säger Lennart Nilsson.

Förutom regelbunden motion för medlemmar, gästspelare och skidåkare är klubben ett föredöme inom området miljö- och naturvård, genom att:

• arbeta för att bidra till Sveriges miljömål, exempelvis »Ett rikt växt- och djurliv« och »Ett rikt odlingslandskap«.
• följa den skötselplan som Länsstyrelsen lade fast 1989. Klubben driver på för att få en översyn av planen, och väntar på respons från Länsstyrelsen.
• varken gödsla eller sprida växtskyddsmedel på fairwayytor sedan 1986. De enda ytor som i begränsad form behandlas är utslagsplatser och greener eftersom de slits ganska hårt.
• bygga insektshotell för ökad pollinering genom att borra hål i ved från fällda träd som får ligga kvar staplad i skogen.
• sedan 1992 driva en Naturvårdskommitté som nu slagits samman med Bankommittén till Ban- och naturvårdskommittén.
• sedan 1994 bjudit in till olika vandringar, bland annat botanisk, ornitologisk och kulturhistorisk. De två första erbjuds på något klubben kallar Naturdagen, vilken hålls i månadsskiftet maj–juni varje år. Inbjudan har skett genom annonser på klubben, klubbens hemsida, e-post till medlemmarna, i lokalpressen och Länsstyrelsens kanaler.
• skapa en strövstig kring området med informationsskyltar och ta fram en broschyr som informerar om strövstigen och naturreservatet Kungsmarken. Skyltningen längs stigen har stärkts under våren.

Tusentals meter ledningar och ett nittiotal spridare för fairwaybevattning, en ny pump och uppgraderad mjukvara i bevattningssystemet blev en investering som landade på ca 1,5 miljon kronor. Kostnaden hölls nere tack vare att klubben till stor del förlitade sig på ideella krafter, kompletterat med professionell projektledarkompetens.

Själva arbetet skulle kommit igång i april 2018 och vara klart till midsommar samma år. På grund av en snörik vinter kom det i gång tre veckor senare och var klart i början av juli. Då var det torrt. Riktigt torrt.

– Vi märkte att det gav resultat direkt när vi började vattna. Bevattningssystemet täcker inte riktigt hela fairway. Där vi inte kunde vattna var det brunt, medan det var alldeles grönt där vi kunde vattna, berättar Ingemar Strandberg, banchef på klubben och ansvarig för projektet.

Tillgången till vatten är begränsad för många golfklubbar i Sverige. Så är det inte på Örnsköldsviks Golfklubb Puttom.

– Nej, vi har egna sjöar på banan som vi kan ta av, så det finns inga begränsningar. Vi kunde vattna ordentligt från början, konstaterar Ingemar Strandberg.

Ryktet om den ångermanländska klubbens gröna fairways spred sig snabbt i somras, men det är först i år, 2019, som det verkliga resultatet kommer att synas, tror Ingemar Strandberg.

– Vi kom igång mitt i sommaren med bevattningen. Den här sommaren är vi med från början, så det är nog först i år vi kommer att se effekter genom förhoppningsvis fler greenfeespelare men även nöjdare medlemmar.

1,5 miljon kronor är mycket pengar för en landsortsklubb. Men helt klart en bra investering, enligt banchef Strandberg.

– Du kan inte bromsa dig till framgång och pengarna gör ingen nytta genom att bara ligga. Det har varit en bra investering!

Ingemars tips för att investera i fairwaybevattning:

1. Om ni har god tillgång till vatten, tveka inte!

2. Ideella krafter är bra, men komplettera med professionella resurser för att slippa avbrott i arbetet om de ideella av olika orsaker inte kan ställa upp så mycket som de hoppats.

3. Skaffa bra och uppdaterade kartor över befintliga stammar. Då slipper ni leta efter var ni ska gräva och koppla på fairwaybevattningen på befintliga bevattningssystemet för tee och greener – och i värsta fall gräva sönder befintliga ledningar.

Under ett decennium kröp han omkring viskandes i kylan på behörigt avstånd från myskoxar, eller liggandes i blåbärsris på spaning efter björnar i SVT:s Mitt i naturen med en filmfotograf vid sin sida. Det gav honom Norrlands stora journalistpris.

Studentradion och kurser i medie– och kommunikationskunskap ledde till sommarjobb på Radio P4 Västernorrland. Då fick SVT Umeå upp ögonen för den nyfikne sörmlänningen – född och uppvuxen i Oxelösund – och anställde honom för att leda Mitt i naturen.

År 2016 sade han plötsligt upp sig från sin tjänst på SVT utan att ha någon annan anställning att gå till. I dag frilansar Martin Emtenäs och håller bland annat föreläsningar.

Vi diskuterar golfklubbarnas behov av att kliva fram inom området natur– och miljövård. Martin Emtenäs vill se att golfklubbarna vågar ta mer plats i debatten.

– Jag tror att det har att göra med att det lever kvar en uppfattning om att en golfbana är enbart dålig för naturen. Men det beror helt på hur man sköter sin golfbana och vilken natur som fanns där innan. Det finns golfbanor som tillför stora värden för biologisk mångfald med rikt växt– och djurliv. Golfen har en möjlighet här, att gå i bräschen och lyfta fram och berätta om de goda exemplen.

Omgivningens bild av golfen kan även vara färgad av bilden av naturen, enligt Martin Emtenäs.

– Visst finns det fortfarande en känsla av att golfen kan vara exkluderande med sina regler och speciella klädsel, men folk har dessutom en extremt naiv bild av vad natur är. Hur många sommaridylliska vykort på rapsfält finns det inte i dag? Den biologiska mångfalden på en åker är betydligt mindre än på en rätt skött golfbana. Men jag tror att många ser golfbanor som ett större ingrepp på naturen än en åker. Vi är så vana att se fält av raps, havre eller vete. Eller planterade skogar med bara tall eller gran.

– Det finns för mycket av en Bullerbyn-syn på jordbruket i Sverige i dag.

Landets golfklubbar får ibland oförtjänt negativa omdömen inom området naturvård, enligt den 41–årige naturälskaren.

– En rätt skött golfbana kan bidra med biologisk mångfald genom bland annat ruffar, öppna ytor mellan skogsbryn, ängsmark och naturbete samt dammar och vattendrag där grodor och salamandrar kan leva och utvecklas. Dammar
och vattendrag är extremt viktiga i dag när jordbruket gjort att vi dikat ur på många ställen.

Intervjun görs tidig vår på Nyköpings Golfklubb, på väg mot Emtenäs födelseort
Oxelösund. Samtalet i det tomma klubbhuset leds in på vad energiske Emtenäs skulle göra om han blev erbjuden jobbet som klubbchef på exempelvis Nyköpings Golfklubb – och antog utmaningen.

– Först och främst skulle jag inventera vad som gjorts hittills för den biologiska mångfalden och vilket stöd eller motstånd som finns bland medlemmarna. Sedan skulle jag se över vilken typ av gödsel som används. Nästa steg skulle bli att ta fram en skötselplan för det intilliggande naturreservatet och samråda med Länsstyrelsen hur vi kan låta området förvildas och exempelvis plocka in tamboskap – och går det i så fall att kombinera med golfspel? Därefter skulle jag se över dammarna och göra det bra för grodor och salamandrar samt se hur de som inte spelar golf ska kunna promenera och ta del av naturen på och runt golfbanan. Slutligen skulle jag bjuda in allmänheten till en Grön dag på golfklubben, anordna en rundvandring och prata om de tio vanligaste fåglarna samt grodorna på banan.

Agenda 2030 är ett begrepp som dyker upp allt oftare – även inom golfen. Martin Emtenäs är både lyrisk och skeptisk över FN:s dokument för en hållbar, global utveckling.

– Det är asbra och sinnessjukt coolt det världens ledare har skrivit under, men då går det inte att placera ett raffinaderi i Stenungsund, för då har vi inte en chans att uppnå målen, säger han och frågar sig retoriskt:

– Är det upp till skolstrejkande elever att ta oss ur klimatkrisen eller är det upp till våra pålästa beslutsfattare?

Golfen verkar inom Agenda 2030, bland annat mål 3: Hållbara städer och samhällen samt mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.

– Det är bra att ta tag i det du kan och där du gör störst nytta. Jag menar, hur många har sextio hektar grönyta att vårda och utveckla? Vissa har ju inte ens blomkrukor på sina arbetsplatser.

TEXT: Thomas Björn