Aktuellt om banskötsel

Projektet har utförts på naturligt vinterskadade greener i mellersta eller norra Sverige under 2017 och 2018. Projektledare var Carl-Johan Lönnberg, bankonsulent på Svenska Golfförbundet. Studien har finansierats av den nordiska forskningsstiftelsen STERF.

Sammanfattning och rekommendationer

– Väder och vind är nyckelfaktorer som påverkar etableringen och uppkomst av nya plantor.
– Marktemperaturen styr i väldigt stor grad om du kommer lyckas.
– Markkontakt och skydd för fröet är viktigt.
– Vid vinterskador bör hjälpsåmaskin användas.
– Skärande maskin tenderar att vara bäst när det gäller att etablera nytt gräs samt för bästa uppkomst.

Läs hela rapporten här

Mer information om projektet finns på sterf.org.

Under 2018 års tillsynsprojekt gällande växtskyddsmedel på golfbanan (läs mer här) framkom att produkter som innehåller kaliumfosfit används på golfbanor, ofta som gödselmedel.

Vad är kaliumfosfit?

Kaliumfosfit, eller kaliumfosfonat som det egentligen heter, är ett verksamt ämne som är godkänt för användning i växtskyddsmedel i syfte att skydda växter mot svampangrepp.

Fosfit ska inte förväxlas med växtnäringsämnet fosfat (PO43-). Flera andra fosfitsalter antas ha liknande egenskaper som kaliumfosfit, men är inte registrerade som verksamma ämnen i växtskyddsmedel.

Regler för produkter som innehåller kaliumfosfit

Produkter som består av eller innehåller avsiktligt tillsatt kaliumfosfit och som är avsedda att användas i växtskyddande syfte ska vara godkända för att få släppas ut på marknaden eller användas inom EU.

Kaliumfosfit har påvisad verkan mot svampangrepp men bevisen är svaga för att ämnet verkar som växtnäringsämne. Produkter som består av eller innehåller kaliumfosfit endast släppas ut på marknaden samt användas för det användningsområde som ämnet är godkänt för, till exempel att skydda växter mot svampangrepp.

Undantag gäller dock om den som släpper ut produkten på marknaden kan bevisa att produkten är avsedd att enbart användas i andra syften än som ett växtskyddsmedel, enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning.

Kemikalieinspektionen har detaljkunskapen i ärendet. Mer information för golfsektorn kommer.

Generellt goda kunskaper hos golfklubbar men vissa brister i regelefterlevnaden är slutsatsen efter de 133 tillsynsbesök som genomfördes under september till november 2018.

Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har samverkat i ett gemensamt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel på golfbanor under 2018 (läs mer här).

Tillsynsprojektet vände sig till kommunernas miljöinspektörer som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken. Utvärderingen visar att projektet var mycket lyckat och har lett till enhetlig och ökad kunskap om hållbar användning av växtskyddsmedel på golfbanor.

Syftet med projektet var att:

– främja en hållbar användning av växtskyddsmedel på golfbanor
– utveckla vägledningsmaterial för en enhetlig och effektiv tillsyn
– bredda kunskapen om golfklubbars hantering av växtskyddsmedel och arbete med integrerat växtskydd (IPM)
– öka användares kunskaper om regler och hantering av växtskyddsmedel på golfbanor
– ge en enhetlig kunskapsbild över användningen av växtskyddsmedel på golfbanor

Inför projektet togs vägledningsmaterial i form av checklista och lathund fram till miljöinspektörerna. Dessa har även gjorts tillgängliga för golfklubbarna (läs mer här). Uppstartsdagar arrangerades för miljöinspektörerna med utbildning om integrerat växtskydd, gällande lagstiftning om växtskyddsmedel och studiebesök på golfbanor.

Över en fjärdedel av landets golfanläggningar fick tillsynsbesök

Tillsynsbesöken i kommunerna pågick mellan 11 september och 30 november 2018. I projektet har tillsyn skett i 53 kommuner och totalt genomfördes 133 tillsynsbesök. Det innebär att 28 procent av Sveriges cirka 480 golfbanor ingick i projektet.

I projektet kontrollerades efterlevnaden av en rad olika bestämmelser om användning av växtskyddsmedel, däribland krav på behörighet för att få använda växtskyddsmedel, dokumentation av information och användning, integrerat växtskydd (IPM), skyddsavstånd, förvaring av växtskyddsmedel, med mera.

Goda kunskaper men viss förbättring krävs

Resultaten från tillsynen visar att kunskaperna om användning av växtskyddsmedel generellt sett är goda hos de golfbanor som ingick i projektet, exempelvis:

· Samtliga av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel på golfbanor har giltig behörighet.

· De flesta ansvariga på golfbanorna känner helt eller delvis till begreppet integrerat växtskydd.

· Nästan alla golfbanor i projektet uppfyllde gällande krav på förvaring av växtskyddsmedel, dokumentation av växtskyddsmedelsanvändning, skyddsavstånd vid spridning av växtskyddsmedel och godkännande av spridningsutrustning.

Vi ligger generellt bra till. Ofta har över 90 procent av anläggningarna bra koll och uppfyller kraven. Dock visade det sig att vi har svårare att uppfylla vissa regler inom användning av växtskyddsmedel, exempelvis:

· Kravet att växtskyddsmedel ska vara godkända (troligen oklarhet om kaliumfosfit, se mer info här)

· Krav på ansökan om tillstånd för att få använda växtskyddsmedel på golfbanor

· Skyddsavstånd vid påfyllning, blandning och rengöring av spridningsutrustning

· Information till allmänheten

Följ kraven och slipp viten eller extra tillsynsavgifter

Det är viktigt att vi blir bättre på att uppfylla ovanstående krav. Förutom ökade miljörisker är det viktigt att uppfylla kraven för att slippa kostnader på många tusen kronor, i extra tillsynsavgifter, miljösanktionsavgifter och/eller eventuella viten.

Resultatet från tillsynsprojektet har gett oss värdefull information om hur långt golfbanorna kommit i sitt arbete med hållbar användning av växtskyddsmedel. En slutlig rapport kommer att publiceras när den är helt sammanställd.

Avslutningsvis tipsar jag om checklistan vi sammanställde inför tillsynsprojektet – läs mer här.

Peter Edman

Utställarna är många och det finns allt för golfbaneskötsel. Maskiner visas både utomhus och inne i mässhallen.

En nyhet för i år är att det kommer att finnas föreläsningar för både tränare (PGA), klubbchefer och administratörer (GAF) samt greenkeepers och banchefer (SGA). Några av ämnena är ”Hur bekämpar man snömögel” med Dr. John Dempsey, ”Österåker GK: En förändring utöver det vanliga” och ”Detaljdokumentera och lär dig allt om din bana” med Johan Nissvik, Mapping Industries.                              

För mer information, se elmia.se/park

I många fall räcker lite ändrade arbetsrutiner. Här ska vi ge några konkreta exempel på åtgärder.

Se hela listan på åtgärder ni som golfklubb kan bidra med

Ta del av presentationen från Länsstyrelsen

Träffen handlade om hur klubben kan gå tillväga och vilka kontakter som bör tas för att säkerställa vattenförsörjningen till golfbanan. Medverkade gjorde Peter Edman och Henrik Norén, bankonsulenter på SGF, samt experter från länsstyrelsen i Stockholm.

Mötet hölls på Sollentuna GK norr om Stockholm och riktade sig till ordförande, styrelseledamöter, klubbchefer/motsvarande, banchefer/motsvarande. Liknande träffar kan komma att anordnas i andra distrikt under våren – håll utkik efter inbjudan i mejlen samt i Facebookgruppen Golfbaneskötsel i Sverige.

Innehåll                                                                                           

– Hur klubben gör för att utöka vattenförsörjningen, exempelvis anlägga en damm
– Vattendom – vad det är och hur en sådan kan ordnas
– Juridik och regler vid anläggning av dammar
– Möjligheter till bidrag och stöd – och vilka krav som då ställs

Program

08.30–09.00    Uppstart med kaffe och smörgås
09.00–09.15     Välkommen och kort presentation, SGF
09.15–12.00     Information och diskussion med experter från länsstyrelsen 

Anmälan

Senast 8 mars via denna länk (begränsat antal platser, först till kvarn)

Godkända växtskyddsmedel

Hållbart användande av pesticider

Ett seminarium om hållbart användande av pesticider arrangeras av Sterf den 7 mars 2019 på Gardermoen flygplats, Oslo Norge.

Läs mer och anmäl dig här

Minska bekämpningsmedel och bibehålla kvaliteten

En seminarieturné med Clint Mattox Univ. Of Oregon kommer att äga rum på olika ställen i Sverige den 4, 6 och 7 mars 2019. Titeln på seminariet är "Är det möjligt att minska användningen av bekämpningsmedel men ändå bibehålla samma kvalitet på golfbanan?" Arrangör är Botaniska analysgruppen.

Läs mer och anmäl dig här

Banchefsutbildning med SGA

Hög tid att anmäla dig till banchefskonferensen i Göteborg den 13 och 14 mars 2019. Banchefskonferensen är den årliga mötesplatsen för banchefer och deras andreman eller klubbchef. I år kan vi lova ett extra intressant program med många spännande föreläsare.

Mer info och anmälningsformulär hittar du här

Attraktiv golfklubb genom god arbetsmiljö

En arbetsmiljöutbildning med titeln "Attraktiv golfklubb genom god arbetsmiljö" arrangeras den 2 april 2019 på Ombergs Golf Resort. Arrangör SGF och Gröna arbetsgivare.

Läs mer och anmäl dig här

Det är skadesvampen ”Dollar spot” och vildsvin som har börjat att besöka våra golfanläggningar. Anledningarna till den snabba utvecklingen av skadegörarna kan vara flera, men jag tror att den stora orsaken är den förändring av klimatet – med betydligt mildare vintrar under en lång period på 2000-talet.

När det gäller Dollar spot kanske även vårt resande till varmare länder – för att spela golf och begränsad ”rengöring av material” – är en del av orsaken. Utrustning och framförallt skor med olika typer av ”softspikes” kan hålla stora mängder gräsmaterial. Detta kan vara smittat och under för svampen gynnsamma förhållanden överleva och spridas till andra banor. I andra varmare länder har Dollar spot varit mycket stort problem under många år.

Under årets BTME 2019 mässa i Harrogate pratade man en del om nematoder som skadegörare på gräs. Detta har sedan länge varit ett problem i varmare länder men vi har de senaste åren även börjat se problem även i Sverige. Det är främst i landets sydligaste delar den påträffats, men den kan säkert vandra norrut.

Vad är en nematod?

De är mikroskopiska rundmaskar och tillhör jordens vanligaste, flercelliga djur. De lever i marken och vissa arter kan angripa växter. I Sverige har vi sedan många år haft problem med nematoder i exempelvis potatis.

De flesta nematoderna är godartade och finns i stora mängder. I en odlingsjord kan det finnas flera miljoner individer per kvadratmeter, det är ofta i vattenfilmen runt jordpartiklar de trivs bäst.

Man kan grovt dela upp nematoder i två huvudgrupper:

– Växtparasitära: kan angripa växter och då främst rötter.
– Icke växtparasitära: som lever av bakterier, svampmycel och alger.

Livscykeln hos olika nematoder som kan skada gräs kan variera:

– De som lever hela livet i jorden och som angriper växten från utsidan.
– De som har alla utvecklingsstadier i både rötter och jord och kan röra sig fritt mellan dessa.
– De som bara har äggstadiet i jorden och efter inträngning i växtens rot, lever helt inne i växten (sedentära endoparasitära).

Skadebild

Vid ett större angrepp angrips växten genom att växtcellen punkteras och cellinnehållet sugs ut. De skadliga nematoderna (vilket är ett fåtal) stressar växten kraftigt, eftersom de skadar celler och tar växtnäringsämnen ur plantan. Även om mängden biomassa som de konsumerar inte är så stor, kan det ge omfattande skador. Det krävs dock ofta ett massivt angrepp av ett stort antal nematoder för att få omfattande skador på växten eller turfen.

Nematoders betydelse som skadegörare på grästurf i Skandinavien är relativt okänt. Troligen är mörkertalet stort och att många angrepp diagnosticeras som andra problem. Några angrepp av ”kroknematoder” (Subanguina radicicola) har observerats på kortklippta ytor med vitgröe och ängsgröe. Även gräsytor med krypven har drabbats av ”rotsårnematoder” (Pratylenchus penetrans), erfarenheter från andra länder visar att även rödsvingel och rajgräs kan drabbas av nematodangrepp.

Symptom

Skadorna yttrar sig först som ojämn växt med fläckvis utgång av gräset, fläckarna kan öka och flyta samman till större ytor. Vid sällsynta stora angrepp kan det leda till total utgång av gräset.

Problemet med nematoder på våra gräsytor i Skandinavien ska inte överdrivas, men i varmare länder och i övriga Europa är det ett återkommande problem. De senaste åren har det dykt upp angrepp i Skåne så vi får nog vara mer uppmärksamma på denna typ av problem i framtiden.

Vi ska följa utvecklingen med nematoder på våra gräsytor och återkommer med mer information om hur det utvecklar sig.

Mer information får du här

Nu är vi klara med rekryteringen av en ny kollega som kommer efterträda Göran Hansson som avgår med pension 1 juli.

Fredrik Seeger har nästan 30 års erfarenhet av professionellt och ideellt arbete inom golfen. Han kommer närmast från Trelleborgs kommun där han varit idrottschef sedan 2012. Dessförinnan har Fredrik jobbat på golfklubbarna Bokskogen, Abbekås, Kvarnby och Royal Golf Club Köpenhamn.

Han har också varit engagerad i SGA:s styrelse mellan 2001 och 2010 med bland annat utbildningsfrågor.

Fredrik är 49 år, gift och har två barn på 13 och 18 år. På fritiden är han aktiv med cykling, jakt och golfspel.

– Jag tycker det ska bli spännande att få dela med mig av mina kunskaper och erfarenheter till golfklubbarna i Skåne och Blekinge. Åren i golfbranschen och som idrottschef i Trelleborgs kommun har gett mig en bred kompetens inom området, säger Fredrik Seeger.

Under våren kommer Fredrik och Göran jobba parallellt så att det blir en så smidig överlämning som möjligt mot klubbarna. Fokus är att hjälpa klubbarna igång med årets säsong samt att försöka få med alla greenkeepers för att boka besök under året.

Eventuella frågor besvaras av Håkan Stålbro, chef för ban-, spel och tävlingsutveckling: hakan.stalbro@golf.se. 

Skötsel av grönytegräs mot vinterskador

Under hösten och tidig vinter har Sterf:s stora handbok om vinteröverlevnad översatts till svenska. Här har forskarna på Nibio i Norge samlat all nuvarande kunskap och vinterskador och hur man bäst skyddar sig och överlever dessa. Ladda ner handboken och lär dig mer om det hur du bäst klarar av vinterns härjningar.

Vintersjukdomar på gräs – biotiska vinterskador

Ett nytt faktablad i serien vintersjukdomar på gräs är framtagen. Denna gång handlar det om biotiska skador, alltså skador som uppstår på grund av svamp. En genomgång av skador, bekämpningsmedel och förebyggande arbete redovisas i denna skrift.

Läs hela faktabladet här

Mikael Madenteg är ordförande i Björkhagens Golfklubbs ban- och miljökommitté. Han började spela golf för fem år sedan. Han drivs inte bara av att få bollen i hål, utan lika mycket att få naturvårdsarbetet i mål.

– Golfen har en viktig roll i att vara en aktiv naturvårdare, verka för biologisk mångfald och fungera som en multifunktionell anläggning där vi kan arbeta tillsammans med olika naturvårdande organisationer, säger Mikael Madenteg och berättar om sin stora dröm:
– Att få arbeta sida vid sida med Botaniska sällskapet i Stockholm och inventera samt utveckla flora och fauna på och kring banan.

Han har kallat till ett medlemsmöte mitt i juni för att sprida kunskap om golfanläggningens roll i det ekologiska systemet. 20 personer närvarar, lyssnar intresserat och ställer frågor.
Initiativet behövs för Björkhagens Golfklubb har historien emot sig. Klubbens planer på att bygga ut från 9 till 18 hål i slutet av 90-talet orsakade ett ramaskri i närområdet med protestlistor i den lokala mataffären som följd. Det var också en tid när politiker i Stockholms stadshus ville återta marken för att »panassen inte ska ha den« (banan ligger i Nacka kommun men arrendet hanteras av Stockholms stad).

Mycket har hänt sedan dess, inte minst i golfbanornas naturvårdsarbete. Dessutom har kunskapen höjts om nyttan med golfen – inte minst vad gäller som en plats för biologisk mångfald. Tonläget har också sänkts hos politiker och tjänstemän.
Mikael Madenteg vill sköta ruffen som bonden skötte sin slåtteräng: gå med lie och slå det täta och näringsrika gräset som sedan tas bort.
– Då tar vi samtidigt bort näringen ur jorden. Det gör att blommor som Evert Taube sjöng om får ökat livsutrymme. Det gillar både miljörörelsen och golfarna som får en öppnare och spelvänligare ruff.

Ett annat exempel är att ringbarka träden. Träden transporterar vatten och näring genom stammen upp till kronan där den med solens hjälp skapar näring som sedan transporteras till rotsystemet genom barken. Genom ringbarkning hindras roten från att få näring och så småningom dör trädet.
– Stående, döda träd behöver inte fällas och blir hemvist för fladdermöss, spillkråkor, skalbaggar och hackspettar. I en död asp kan upp till ett tusen femhundra arter leva, och i en död ek ännu fler. Behöver vi fälla träd kan dessa ligga och bli död ved, och ändå göra nytta. Brist på död ved är en av de främsta orsakerna till att antalet insekter minskar, vilket i sin tur påverkar antalet blommor på grund av minskad pollinering.

Förutom ett samarbete med naturvårdsorganisationerna i allmänhet och Botaniska sällskapet i Stockholm i synnerhet är Mikael Madentegs stora dröm och långsiktiga mål att göra Björkhagens Golfklubb till en anläggning där det är liv och rörelse året om – samt få in 200 nya, fullbetalande medlemmar. Då kan klubben anställa en banarbetare till och sköta banan ännu bättre till gagn för flora, fauna, medlemmar, gäster och besökare i Nackareservatet.

Text: Thomas Björn