Aktuellt om banskötsel

– Vi har kört vattentåg från 06 på morgonen till åtta på kvällen i princip varje dag, berättar Lennart, som är tävlingskommitténs ordförande.

Ett alternativ till fairwaybevattning

Vattentåg, eller regntåg som de också kallas, är en självgående bevattningsapparat som kopplas till en vattenledning och tack vare vattentrycket rör sig sakta framåt över fairway. Karlskoga GK har fyra stycken som köptes in i samband med att banan byggdes på 70- och 80-talet då klubben saknade pengar till fairwaybevattning. I stället grävde man ner vattenledningar med ett antal kopplingar per hål, som man kunde pumpa fram vatten till.

– Sist vi använde vattentågen var 2013, men då bara i 18 dagar, säger banchef Mikael Heiche som jobbat på klubben i 26 år.

Frukttlös väntan på regn

Banan öppnade 10 maj, två till tre veckor senare än vanligt och Mikael väntade på regn för att kunna gödsla fairways. Till slut fick han ta fram vattentågen för att få ut gödslet. Sedan fortsatte torkan.

– Jag tänkte att vi kämpar på, vi hänger i tills regnet kommer. Men det kom aldrig något, så till slut var jag tvungen att koppla in Lennart och Leif eftersom min tid behövdes till en massa annat, säger Mikael Heiche.

Mikael Heiche, Lennart Febring Landö och Leif Herlufsén tvingades fortsätta hela sommaren och har lagt ner totalt cirka 1 000 arbetstimmar.

– Vi har krokat i varandra, kört förmiddagspass och eftermiddagspass, säger Leif Herlufsén, som är styrelseordförande och före detta intendent på klubben.

Vattentåg från morgon till kväll

De har börjat med att rigga upp två tåg på exempelvis vardera hål 1 och 2 direkt efter morgonklippningen. Sedan har de gjort likadant på hål 10 och 11 på andra slingan.

– Det är för att fördela vattentrycket ut på banan jämt, förklarar de.

Därefter har de kört fram och tillbaka på banan för att hålla koll på alla fyra tågen.

– Kopplingarna lossnar, någon slang spricker, de måste flyttas – det är alltid något. Men det har lett till att vi fått en social funktion bland medlemmar och greenfeegäster ute på banan, berättar Lennart Febring Landö, som trots allt ideellt bevattningsarbete hunnit med att spela ungefär 70 rundor.

Torkan har också visat på betydelsen av vätmedel som banchef Mikael Heiche kör ut tre gånger per säsong.

– Det har synts en tydlig grön gräns. Utanför har gräset torkat betydligt mer trots att det bevattnats lika mycket, berättar Leif Herlufsén.

Vattendom för Valån

Men det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten. Klubbchef Marcus Grimstad visar upp beslutet från år 2011 från länsstyrelsen om vattenverksamhet på 100 000 kubik per år. Det gör att klubben med gott samvete kan pumpa upp vatten från Valån som rinner längs med banan.

– Den här extrabevattningen har gjort att vi knappt har haft några klagomål från medlemmar eller gäster på banans kvalitet i sommar. Vi har tappat greenfee på grund av den sena öppningen och sommarhettan, men det hade sett betydligt sämre ut utan vattentågen, säger Marcus Grimstad.

Text: Lena Lindström
Publicerad: september 2018

Grunden är en studie som görs på uppdrag av de nordiska golfförbunden inom ramen för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Linköpings Golfklubb är pilotklubb i Sverige och har sällskap av Larviks Golfklubb i Norge och Asserbo Golf Club i Danmark.

– Golfen är så häftig! Jag går hundra rundor per år på min hemmabana i Sigtuna, tio med syftet att spela golf och resten med andra syften som att springa, gå med hunden, åka skidor och skåda fågel. Golfanläggningarna har verkligen stor potential när det gäller att bidra till ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Anders Esselin, ägare av företaget Man & Nature AB, som leder studien och fortsätter:

– En genomsnittlig golfbana består ungefär av trettio procent intensivt skötta ytor som greener och fairways och sjuttio procent övrig mark som skog, snår, vatten och ruff. Där finns det ofta stora ekologiska värden i form av insekter, fåglar, växter och gamla träd som ekar. Vet du att det kan finnas uppemot 800 arter av insekter och svampar i riktigt gamla ekar? Det är ju nästan lika många som det finns i hela Västerbotten, utbrister Anders Esselin.

Han har bott större delen av sitt vuxna liv i Umeå och hans första kontakt med golfen var att åka skidor på olika golfbanor vintertid.

Golfklubbarnas bidrag till ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt perspektiv är en aspekt som Anders Esselin och hans medarbetare undersökt i studien. De sociala och ekonomiska värdena är de två andra. Analyserna av resultaten görs med hjälp av FN:s 17 globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som kommit till för att skapa förutsättningar för en hållbar värld. En värld där golfanläggningen med sina många funktioner kan spela en större roll.

– Vi tittar på golfanläggningen utifrån ett landskapsperspektiv, där golfanläggningarna är en del av ett större pussel. Dessa pusselbitar bidrar redan i dag med många samhällsnyttor och de har stor potential att bidra ännu mer. Störst potential har den sociala delen, att använda golfen som ett medel för att få folk att må bra i form av hälsa, välbefinnande och sociala kontakter. Den delen går att utveckla, exempelvis golf för personer med funktionsnedsättning och nyanlända. På Larviks Golfklubb bjuds nyanlända från det intilliggande asylboendet in både för att spela och för att arbeta på klubben, och på den rockfestival som arrangeras på drivingrangen varje sommar med internationella artister som Elton John.

Vi träffar Anders Esselin en solig torsdag i mars. Hittills har han hunnit med två workshops, en i Larvik och en i Linköping. Workshopen på Linköpings Golfklubb samlade drygt 20 personer, varav 18 från andra organisationer i samhället, bland annat kommunen, näringslivet, handikapporganisationer, Naturskyddsföreningen och andra idrottsföreningar. På agendan stod att diskutera var golfklubben står inom de tre områdena av hållbar utveckling och vilka möjligheter det finns till samarbeten för att utveckla klubben som en arena för närsamhället, och på så sätt öka bidraget till FN:s globala utvecklingsmål.

Deltagarna får först en presentation av studiens preliminära resultat, sedan promenerar de på golfbanan för att diskutera vilka värden som finns. Efter det delas de in i tre grupper, roterar och får därmed chansen att bidra med idéer på aktiviteter och samarbeten inom alla delar av hållbar utveckling. Listan med idéer blir lång. Nu gäller det för Linköpings Golfklubb att prioritera.

– Att vi kämpade för att få vara kvar, en kamp som vi vann, var en extra motivation till att bli pilotklubb, men jag är övertygad om att vi inom golfen behöver fortsätta öppna upp och hitta nya samarbeten för att nå vidare framgång. Näringslivet har stöttat oss oväntat mycket.

Det är ingen tvekan om att de ser oss som en viktig pusselbit i rekryteringen av nya medarbetare som vill ha nära till träning, grönområde och rekreation, vare sig det gäller golf, promenad eller skidåkning. Att också jobba med andra värden som jämställdhet, funktionshinder och GEO-certifiering kommer att bli hygienfaktorer för golfen framöver, säger Carl Falkenberg, ordförande i Linköpings Golfklubb.

Studien släpps både som en rapport och en handbok i juni. Ambitionen är att fler golfklubbar ska komma igång.

– Alla behöver inte och kan inte göra allt. Det handlar om att hitta sin profil och utveckla den. Förmodligen är motivationen störst i klubbar som Linköping, som lever under hotet att få lämna plats för bostäder, men jag hoppas att golfklubbarna ser det här som en stor chans att ytterligare öka sitt bidrag till de globala hållbarhetsmålen och bidra ännu mer till samhället än de redan gör idag, säger Anders Esselin.

TEXT: Thomas Björn

Den anpassade och översatta varianten av det nya OnCourse-programmethar inneburit mycket samarbete med GEO Scotland, vilket delvis kan förklara varför den nya lanseringen dröjt. Nu har vi dock fått löfte om att den nya svenska GEO On Course-versionen ska finnas tillgänglig i en första upplaga den 15 november.

Vi har under året informerat om att programmet är på gång, bland annat under SGF:s verksamhetsseminarier (över 1 500 deltagare), på distriktsmöten, ERFA-träffar och på enskilda klubbar.

Skillnaden mot tidigare OnCourse-program är främst:
- Fler frågor istället för att skriva fritext (enklare).
- Programmet är översatt till svenska.
- Anpassat efter exempelvis svenska lagar och regler
- Ett enda dokument/program för all miljödokumentation

Redan innan lanseringen kan anläggningen förbereda arbetet med miljöcertifiering genom att:
- Kontakta SGF för information. Se även nya OnCourse Sverige-foldern
- Bilda en arbetsgrupp med en kontaktperson för miljöarbetet på klubben (gärna en mix av anställda, styrelsemedlemmar och ideella)

När nya programmet finns på webben kan anläggningen gå vidare genom att:
- Registrera anläggningen (Getoncourse.golf)
- Arbeta igenom sektioner, svara på frågor, beskriva, ange data

Vi återkommer på hemsidan, i tidningar, nyhetsbrev och på andra sätt med en mer utförlig information och förslag på hur vi kommer att lansera och jobba med GEO OnCourse Sverige.

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

Deltagarantalet är mycket glädjande och viktigt då utbildning förmodligen är den enskilt viktigaste faktorn för att ytterligare utveckla våra redan nu mycket fina anläggningar runtom i landet. Utbildningar inom banskötseln förändras ständigt, dels genom synpunkter vid utvärderingar, dels genom ny kunskap från forskning. De två golforganisationerna samarbetar i utbildningsfrågor och startade från och med vintersäsongen en ny utbildningstrappa tillsammans.

Till samtliga utbildningar finns kursplaner med ämnen, innehåll och tidsåtgång som ska följas på alla utbildningsplatser för att få en enhetlig och likvärdig utbildning oavsett var man går den.

Första steget i trappan består av introduktionsutbildningar. Det är en endagsutbildning som framförallt riktar sig till säsongspersonal som jobbar kortare period under exempelvis sommaren, samt tvådagarsutbildning för säsongspersonal som arbetar mer än tre månader. Flera sådana utbildningar har genomförts runtom i landet med mycket gott deltagande och med goda omdömen.

Nästa steg är Grundutbildning för banpersonal (GUB), som förändrades från tre veckor till två veckor. Den utbildningen fokuserar tydligt på praktiska ämnen och genomförs i möjligaste mån regionalt. Svenska Golfförbundet (SGF) tillsammans med regionalt Swedish Greenkeepers Association (SGA) och i förekommande fall golfdistriktsförbund (GDF) bestämmer lämplig tidpunkt för utbildningen utifrån områdets förutsättningar.

Här genomförs för närvarande en nationell kurs på Barsebäck i Skåne med 25 entusiastiska deltagare. Under våren 2018 planeras ytterligare en kurs i Västsverige.

I och med att GUB blir kortare förlängs Vidareutbildning för banpersonal (VUB) med en vecka, till totalt fyra veckor. Utbildningen genomförs två veckor åt gången med ett uppehåll på ett antal veckor.

Under uppehållet genomförs ett eget arbete (exempelvis skötselplan) på liknande sätt som på utbildningen idag. Den första kursen startar i slutet av november 2017 med 17 deltagare och avslutas med två veckor i januari 2018.

Efter dessa tre trappsteg kommer Högre greenkeeperutbildningen (HGU), som även fortsättningsvis är på sju veckor fördelade under cirka 2 års tid. I nuläget görs inga förändringar gällande ämnena i de olika veckorna, däremot sker en ständig utveckling av själva innehållet i respektive vecka.

En ny HGU med ledarskap startade under första veckan i november med hela 22 deltagare väl spridda över landet. Här har vi ett gott tillskott av nya banchefer i vardande.

Vi kommer även att erbjuda de som gått HGU för mer än 8–10 år sedan att få gå enskilda delkurser i nuvarande HGU. Detta då vissa av veckorna har förändrats markant jämfört med vad som togs upp vid utbildningen runt åren 2004–2008 eller tidigare.

Banchefer som gått HGU har frågat och SGF har funderat på vilken typ av utbildning som ska komma efter HGU. Det är något som vi benämnt som spetsutbildningar i utbildningstrappan. Här kan kortare utbildningar (1–3 dagar) i ett specifikt ämne genomföras, som är på en högre nivå jämfört med det som tas upp på HGU.

Utbildningen Gräs för golfbanor genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för ett antal år sedan, men i nuläget är det svårt att administrera en sådan utbildning på ett liknande sätt. Av det skälet får den utbildningen förbli vilande ytterligare en tid.

Vi vill även rekommendera Great Lakes School of Turfgrass Science,som är en distansutbildning som genomförs av University of Minnesota. Utbildningen är webbaserad med veckovisa föreläsningar under januari till mars.

Läs mer om hur årets utbildning var upplagd

Som komplement till denna utbildning kan SGF erbjuda organiserade träffar där vi diskuterar vad som tagits upp under utbildningen.

Förutom utbildningstrappans steg kommer det även fortsättningsvis att erbjudas utbildningar och seminarier där exempelvis forskning från Sterf redovisas eller med utländska föreläsare som tar upp aktuella ämnen. Dessa utbildningar är öppna för alla oavsett vilka utbildningar man gått.

• Håkan Stålbro
• Chef Ban-, spel- och tävlingsutveckling
• Tel: 08-622 15 75
• E-post: hakan.stalbro@golf.se

Integrerat växtskydd, IPM, innebär att man i ökad utsträckning ska använda förebyggande skötselåtgärder där man försöker gynna gräset och minska förutsättningarna för skadegörare. Dessa åtgärder ska dokumenteras, exempelvis i sprutjournalen. Är inte de förebyggande åtgärderna tillräckliga finns fortfarande möjlighet att använda godkända kemiska bekämpningsmedel.

Förebyggande skötselåtgärder kan vara klippning med vassa knivar, daggning av greener och andra ytor på hösten, torra gräsytor, optimerad gödsling och vattning samt effektiv och optimerad användning av bekämpningsmedel.

En del av IPM-arbetet är att spruta så lite som möjligt men att de sprutningar som utförs ska vara så effektiva som möjligt. Den miljömässigt sämsta kemiska bekämpningen är den som har liten eller ingen effekt på skadegöraren.

Vi försöker därför ha kontinuerlig kontakt med myndigheter, forskare och andra intressenter för att försöka få tillgång till de effektivaste och miljömässigt minst dåliga preparaten mot de skadegörare vi har.

Vi hoppas och tror att tillgång till flera preparat inte nödvändigtvis behöver betyda ökad användning av mängden aktiv substans, utan att varje behandling blir mer specifik och effektiv.

Vi hoppas och tror att växling mellan preparat med olika verkansprinciper i skadegöraren, minskar risk för eventuell resistens.

Vi kommer fortlöpande att bevaka och rapportera vad som händer i Sverige och internationellt när det gäller dessa frågor.

• Peter Edman
• Rådgivare bana och anläggning Gotland och Västergötland
• Tel: 070-266 56 86
• E-post: peter.edman@golf.se

Jordbruksverket har tillsammans med SGF reviderat skriften Bekämpning på grönytor. Den reviderade skriften är omfattande och tar upp det mesta när det gäller allmän grässkötsel, med ett speciellt fokus på bekämpning (IPM) av olika skadegörare på gräsytor.

Läs mer, ladda ner en pdf eller beställ ett tryckt exemplar för 45 kronor hos Jordbruksverket.

Per Berg är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala på Institutionen för stad och land. Han upplever att forskarna »sitter på läktaren « i bostadsbyggandet i stadsmiljöer, trots stor kunskap i ämnet.

– Trycket på bostäder är stort och det byggs i snabb takt. Utmaningen är att behålla gröna kilar i staden kombinerat med förtätningen. Problemet är att ingen kommun har utvärderingsprogram för vad konsekvenserna blir om vi förtätar för mycket. Vi håller helt enkelt på att skapa ett nytt miljonprogram i många städer i Sverige.

Grönytor kan vara lösningen, antingen ren, orörd natur som får vara kvar mellan de nya husen eller en golfbana.

– När invånarna upplever att det är tätt mellan husen är det viktigt att ha närhet till natur och grönytor. Golfbanor ger ljus, rymd och öppenhet. En gångväg i kanten mellan den orörda naturen och den anlagda golfbanan ger även icke-golfare chans till motion och ökad trivsel i boendemiljön.

En annan lösning är att intressenterna i byggprocessen samverkar, enligt Per Berg.

– Vi behöver skapa en dialog mellan byggherrar, konsulter, kommuner och landskapsarkitekter, där landskapsarkitekterna bör komma in tidigare i byggprocessen för att skapa balans mellan förtätning och grönytor. Då krävs det att politikerna slutar köra över tjänstemännen som oftast har stor kunskap och förstår hur boendemiljön ska vara utformad för att skapa trivsel.

Jörgen Wissman forskar vid SLU i frågor relaterade till biologisk mångfald i infrastruktur, urbana miljöer och jordbrukslandskapet.

– Trenden just nu är förtätning utan slut. Vi riskerar att få samma typ av städer som i USA, städer som aldrig tar slut och med få grönytor. Problemet är att vi tar bort värden som träd i landskapet för att bygga bostäder och planterar därefter nya träd för att åstadkomma grönytor i eller i närheten av bostadsområdena. Vi behöver den orörda naturen för att trivas och må bra.

Wissman håller med Berg om att golfbanor kan bidra.

– När vi överger öppna landskap kan golfbanan bidra som ett komplement. Den bidrar också till stadens mosaik med biologisk mångfald och nischer i naturen där bland annat fåglar och insekter trivs. Att göra ruffen magrare skapar också biologisk mångfald där många arter trivs, samtidigt som det blir lättare för den som spelar att slå därifrån.

Sara Borgström är biträdande universitetslektor på KTH i Stockholm och forskar om hållbar stadsutveckling med speciellt intresse för städernas grönytor. Hon ser en trend inom stadsplanering i den allt mer förtätade stadsbebyggelsen.

– De som ansvarar i kommunen försöker spara åkermarken utanför staden och skogsområden och grönytor i stadsmiljön från bostäder genom att istället bebygga hamnområden, järnvägsområden och till och med tak. Det räcker dock inte alltid, och då blir det lätt så att grönytor och skogsområden som redan ligger i bebyggelsen får ge plats för bland annat bostäder. Det går ut över främst barn och äldre som är mer beroende av den omedelbara närmiljön.

Den där skogsdungen som försvinner kanske var pensionärens bästa promenadstråk till mataffären eller barnets favoritplats för att bygga sin koja. Enligt Sara Borgström finns det en oro bland de ansvariga i kommunen att ett område som inte är tydligt i vad det ska användas till riskerar att bli ett tillhåll för aktiviteter samhället inte vill ha och därmed skapar otrygghet.

– Det finns också en oro för att ansvaret blir otydligt om man låter medborgarna medskapa grönområden. Ett sätt att pröva är att skapa tillfälliga frirum. Det har man gjort i Råby i Västerås där konstnären Ruben Wätte under 2016 i samarbete med kommunen och regionala och lokala aktörer ledde projektet Dungen – en tillfällig, kreativ vildmark mitt i bebyggelsen.

Golfbanor får allt svårare att hävda sin rätt i den förtätade staden. En golfbana kan bidra med flera viktiga funktioner, enligt Sara Borgström.

– Golfbanor kan vara bra för den biologiska mångfalden i stadslandskapet då de kan vara stora och variationsrika. Fungerande ekosystem med en stor biologisk mångfald har potential att ta hand om vatten vid skyfall, ta upp luftföroreningar och mildra buller. Våtmarker, ängar och sandmiljöer, som ofta finns på golfbanor, är det brist på i städerna. Golfbanor kan därmed stödja hotade arter.

Dessutom kan det vara fler som underhåller banan än kommunens grönytor, vilket kan bidra till en känsla av trygghet, enligt Borgström.

– Björkhagens Golfklubb i Nackareservatet i södra Stockholm är ett sådant exempel. Det är dessutom ett område där både golfare och ickegolfare kan samsas, vilket är bra för människors trivsel. De har arbetat aktivt med ängsmiljöer och gamla träd i samarbete med lokala föreningar.

Borgström anser att utmaningen är att komprimera golfbanan till en mindre yta för att få plats i den allt mer förtätade staden – och öppna för fler funktioner.

– Ett sätt skulle kunna vara små golfbanor med naturliga grönytor, som kompletteras med lekplatser och andra aktiviteter. Då kan var och en i familjen utöva det som den vill – exempelvis fotboll, basket och golf – eller bara koppla av.

Finns det plats för stadsnära golfbanor i framtiden?

– Under förutsättning att de inte får ta för stor plats och sköts på ett sätt som liknar omgivande ekosystem, och med så få miljöförstörande ämnen som möjligt.

Alla lovord från forskarna till trots, slutligen är det upp till golfen att arbeta aktivt med frågan om golfbanan som berättigad grönyta i den förtätade staden, enligt Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

– Förutsättningarna för att golfbanan ska bli och fungera som en viktig del av de gröna kilarna är att klubben och ägaren tar initiativ och jobbar proaktivt för att skapa lokal samverkan, öppnar golfbanan för allmänheten och utvecklar natur- och kulturvärden. Det är ju bara vi själva som kan påverka så att tätortsnära golfbanor blir kvar och inte bebyggs.

Göteborg laddar inför 400-årsjubileet genom att förverkliga många av de idéer som göteborgarna har önskat. Samtidigt pågår en ständig stadsplanering som leds av stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer.

– Vi förtätar både i innerstaden och i alla stadsdelar och Göteborgs bebyggelse kommer närmare Göta Älv. Klimatförändringarna gör att vattennivåerna stiger och vi måste säkra vår stad med bland annat älvkantsskydd. Vi ligger i framkant när det gäller att förstå hur det påverkar stadsmiljön. 150 000 nya invånare beräknas bo i Göteborg år 2035. Det leder till en förtätning som ställer krav på vår vision om Göteborg som en »grön och nära« storstad som du kan uppleva i ögonhöjd.

Vad är viktigast att ta hänsyn till i nuläget?

– Miljöfrågor som luftkvalitet, buller och riksintressen för kulturmiljön, men också god tillgång till grönytor och vistelseytor. Där är barnperspektivet viktigt. Vi arbetar också för att integrera stadens olika delar, vilket rätt stadsplanering ska hjälpa till med. Det handlar om att vi ska bli en jämlik stad när det gäller tillgång till vård, skola och service. Det nya Älvstaden, utbyggnaden närmast Göta Älv, ska ha 25 000 bostäder år 2035. Den är ett exempel på hur vi för samman invånarna, där linbanan planeras gå från Masthuggskajen till Lindholmen på andra sidan älven

Vad är den största utmaningen?

– Att utveckla vår snabbt växande stad med hänsyn tagen till bostadsbristen, klimatet, de sociala förutsättningarna samt mobilitet och ökande digitalisering. Hur kommer exempelvis våra rörelsemönster inom staden att förändras med självkörande bilar och eldrivna bussar?

Var får grönytorna plats i förtätningen?

– Vår strategi är att behålla, utveckla och skapa nya grönområden. Jubileumsparken i Frihamnen, en del av Älvstaden, är ett exempel. Vi har nyckeltal för våra grönytor när det gäller antal och storlek, så att vi kan leva upp till vår vision »grön och nära«.

Vad är du mest stolt över i stadsplaneringen?

– Bland annat hur vi arbetar med att bygga samman staden och stärka stadsdelarna genom att förenkla vardagslivet för de boende tack vare att vi planerar för närhet till kollektivtrafik, grönområden och samhällsservice. Selma Lagerlöfs Torg på Hisingen är ett sådant exempel, där vi förtätar med bostäder, nytt torg, kulturhus, handel och idrott – och bygger om trafikleden till en tryggare stadsgata. Ett annat exempel är ombyggnaden av Gamlestaden till en förtätad stad med ett nytt resecentrum. Lägg därtill allt som händer kring älven, Karlaplatsen med Sveriges högsta hus, Frihamnen med en ny innerstad som tillför unika värden, och Masthuggskajen där vi förtätar nära vattnet och öppnar för promenadstråk längs älven förbi nya Skeppsbron intill centrum.

Maria Strandberg är till vardags ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet. Hon är också chef för Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf) inom grönytor och golf. Sterfs forskning ligger långt framme internationellt och finansieras av bland andra Svenska Golfförbundet. Maria Strandberg är sedan i juli också ordförande i International Turfgrass Society, en sammanslutning av forskare och representanter för golf- och grönytesektorn.

– Det känns spännande och inspirerande, inte minst för att det är ett stort erkännande av den forskning som nordisk golf investerar i och som Sterf driver. Många vill ta del av vår kunskap av hållbara anläggningar samt skötsel av golfbanor och grönytor med minimerade insatser av gödsel, växtskyddsmedel, vatten och energi. Konceptet multifunktionella golfanläggningar och bidraget till betydelsefulla grönytor i våra urbana landskap väcker stort internationellt intresse, säger hon.

International Turfgrass Society (ITS) bildades 1969 med syfte att stimulera internationellt och gränsöverskridande samarbete för att få ny viktig kunskap inom grönyteområdet som också golfen kan dra nytta av.

– Jag ser internationellt samarbete som enda möjliga väg för att möta de utmaningar som vi står inför, både globala och specifika för golf- och grönytesektorn. En av ITS viktigaste uppgifter är att vart fjärde år arrangera en världskonferens inom forskning och utveckling av olika typer av grönytor. År 2021 arrangeras den av Sterf i Köpenhamn.

Hon är övertygad om att hennes roll som ordförande i ITS kommer att stärka arbetet med grönytor på och omkring svenska golfbanor.

– Tack vare de nordiska golfförbundens framsynta investering i forskning och utveckling är vi idag världsledande när det gäller hållbar utveckling av golfanläggningar och det ska vi vara stolta över. Nu får vi tillgång till ett ännu större nätverk, möjligheter till mer resurser och ny expertis genom bland annat samarbete med det amerikanska golfförbundet USGA. Vi kan därmed bli en ännu starkare röst internationellt, säger Maria Strandberg.

Golfen flyttar successivt fram sina positioner inom miljöområdet. Svenska Golfförbundet bjuds numera in i samverkansgrupper inom natur och miljö tillsammans med myndigheter som Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Dessutom etablerar allt fler golfklubbar kontakt med sina respektive kommuner för att utveckla miljöfrågorna tillsammans. Medlemsklubbarna underhåller och utvecklar totalt cirka 30 000 hektar mark.

– Kraven från myndighetshåll har ökat de senaste åren och därmed har behovet av kompetens inom området hos golfklubbarna också ökat. Det försöker vi inom Svenska Golfförbundet centralt tillgodose genom bankonsulenterna, säger Peter Edman.

Han är en av sju bankonsulenter på Svenska Golfförbundet, med ett speciellt ansvar för miljöfrågorna, och har arbetat tio år som bankonsulent. Innan han anställdes arbetade han bland annat som miljöinspektör och kommunekolog i två kommuner, och på lantbruksenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Att kunna se miljöarbetet från båda sidor är en stor fördel. Det ger mig en insikt i och förståelse för vilka frågor som prioriteras i kommunen samt en respekt för miljöenhetens arbete, speciellt i mindre kommuner där det kanske bara finns en miljöinspektör som ska hantera alla ärenden inom lantbruk, industri, livsmedel, vatten och avlopp. När det kommer in en ansökan från en golfklubb om att få spruta bekämpningsmedel på greenerna, varav några ligger inom inre vattentäktsområde, är det lätt att den spontana magkänslan blir »Nej«, speciellt om kunskapen om vad som verkligen sker i underhållet av en golfbana är låg, förklarar Peter Edman.

Ett sådant fall är Nybro kommun och Nybro Golfklubb. Golfbanan ligger inom vattenskyddsområdet för Gårdsryds vattentäkt, sydöstra Sveriges största, som förser drygt 80 000 människor i Kalmar, Torsås och södra Öland med vatten.

Klubben får utföra kemisk bekämpning mot främst snömögel på den del av anläggningen som ligger i det yttre vattenskyddsområdet, men inte på de fyra greener som ligger i det inre. Det är ett beslut som togs i kommunen 2005. Nybro GK har sedan dess använt alternativa metoder för att bekämpa skadesvampar. Konsekvensen har blivit sämre greener, minskat antal gästspelare och därmed ett ekonomiskt bortfall för såväl klubben som näringsidkarna i kommunen.

Nu planerar länsstyrelsen att utöka det inre vattenskyddsområdet. För Nybro GK skulle det innebära att ytterligare fyra, totalt åtta, greener inte får besprutas.

– Vi är en liten golfklubb med två heltidsanställda på banan, plus fyra till under högsäsong. Det innebär en hel del manuellt kostsamt merarbete att inte kunna bespruta greenerna. En del i klubben frågar sig till och med om det är värt att driva klubben vidare om inte kommunen ändrar sitt beslut. Det är små mängder vi pratar om som inte påverkar grundvattnet, säger Eva Bengtson, ordförande.

Golfklubben har normalt ett bra samarbete med både kommunen och länsstyrelsen, bland annat vad gäller ovanliga öländska gökbin samt ekoxar.

År 2016 dömde Miljööverdomstolen till Halmstad Golfklubbs fördel i ett mål mot Halmstad kommun, och gav golfklubben rätt att använda bekämpningsmedel. Efter domen ansökte Nybro Golfklubb om dispens till myndighetsnämnden i Nybro kommun om att få bespruta även sina fyra greener i det inre vattenskyddsområdet med hänvisning till domen, men fick avslag. På Nybro kommun står flera intressen mot varandra. Göran Borgö, samhällsbyggnadschef, förklarar.

– Det är en knepig situation. Vi är markägare, golfklubben arrenderar marken av oss, och vi vill ha kvar klubben som arrendator. Vi vill även utveckla destinationen Nybro tillsammans med golfklubben. Samtidigt har vi ett vattenbolag som vill verkställa länsstyrelsens olika beslut och absolut inte vill ha bekämpningsmedel i inre vattenskyddsområdet. Vi undersöker möjligheten att anvisa ny mark för några av hålen. Att länsstyrelsen skulle ändra sin inställning vad gäller besprutning i det inre vattenskyddsområdet ser jag som osannolikt.

Peter Edman har förståelse för klubbens agerande och i viss mån för länsstyrelsens.

– Jag ser inte domen i Halmstadfallet som prejudicerande. Varje fall är unikt och vi inom golfen behöver bli bättre på att plocka fram relevanta argument och fakta för att få en bra och »korrekt« bedömning om vilka risker som användning av pesticider kan innebära.

Han sträcker ut en hand till Nybro GK och andra golfklubbar som behöver stöd och råd inom miljöområdet.

– Svenska Golfförbundet centralt kan erbjuda klubben att gå igenom hela miljöarbetet. Vi kan också göra en inventering av klubbens lokala förutsättningar och hjälpa till att göra urlakningssimuleringar baserade på anläggningens lokala förhållanden, säger Edman.

Det har bedrivits ett seriöst miljöarbete och hänt mycket inom området i Golfsverige den senaste tioårsperioden.

– Medvetenheten har ökat, liksom kunskapen om lagar och förordningar. Vi har också blivit bättre på att dokumentera hur vi arbetar med att underhålla banan, att arbeta med andra metoder i första hand, som att ligga rätt i gödsling beroende på säsong, ha vassa knivar, lufta och dressa, samt dagga av alla greener varje morgon när hösten kommer. Allt detta stärker gräset, minskar risken för skadesvampar och därmed behovet av att använda kemiska bekämpningsmedel.

Metoden kallas Integrated Pest Management (IPM) och har fått bra genomslag. Det kan trots detta vara svårt att få kommunen att diskutera miljöfrågorna.

– En del kommuner kanske inte är intresserade av att arbeta proaktivt genom att ha en dialog om miljöarbetet på golfklubben, och ta reda på vad som egentligen händer där. Det är synd. I de fall kommunerna är proaktiva ser vi goda resultat. Att det bara är på greenerna, som utgör kanske en av totalt 60 hektar mark, som vi eventuellt använder bekämpning mot skadesvampar, kan vara bra att veta som kommunal tjänsteman när det kommer in ansökan om tillstånd att få använda kemiska bekämpningsmedel.

SGF och dess klubbar har ett stort ansvar i utvecklingen.

– Vi gör redan mycket, men kan bli betydligt bättre. Det är viktigt att våga bjuda in kommunens beslutsfattare inom främst miljöområdet och visa upp anläggningen. Dels ökar kunskapen, dels skapas en relation som underlättar samarbetet framöver. Risken är i de allra flesta fall ytterst liten att golfbanans skötsel påverkar grundvattnet med de försiktighetsåtgärder och skyddsavstånd som gäller, säger Peter Edman.

I Jönköping bjuds på ett fullspäckat seminarieprogram med många spännande föreläsare. Senaste nytt visas upp både inom- och utomhus. Boka in 26–28 september i din kalender för några lärande utbildningsdagar. 

Se hemsidan för mer information

Klubben har också investerat i en ny eldriven maskinpark. ”Nästa steg för klubben är att kategorisera både flora och fauna tillsammans med frivilliga och experter från Sölvesborgs kommun." 

Läs klubbens pressmeddelande