Aktuellt om banskötsel

Målet med den utökade miljösatsningen är att golfbanor ska bli livsviktiga gröna platser och vara väl integrerade i Sveriges växande städer, när urbaniseringen ökar. Det flyttar exempelvis in lika många människor om dagen till Stockholm som det får plats i en lång SL-buss, över 150 personer. Det blir ett Östersund på ett år. Det skapar stort tryck på miljö och grönytor och kan skapa konflikter när bostäder och kontor ska byggas. Hur mycket grönyta ska vara kvar? Det är här golfen kommer in.

– Den stora utmaningen är hur vi kan behålla grönytor samtidigt som städerna växer snabbt. Tätortsnära golfbanor är en arena för biologisk mångfald, möten mellan människor, utomhusundervisning för skolor, vardagsmotion för medlemmar och gästspelare, rekreation för alla under vinterhalvåret och integration, säger Maria Strandberg, ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet.

Men kampen om marken är hård.

– Vi i golfen måste förtjäna vår plats i tätorten och därför måste vi lyfta vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Det innebär att Svenska Golfförbundet nu går ifrån miljödiplomet, som använts som bevis och uppmuntran för klubbarnas miljöarbete, till ett mer forskningsbaserat och modernt arbetssätt i samarbete med Golf Environment Organization (GEO). Det är en oberoende, internationell organisation som arbetar för hållbar utveckling av golfbanor med säte i North Berwick, Skottland.

GEO:s miljöverktyg för webben heter OnCourse och underlättar för golfklubbarna att dokumentera, utvärdera, förbättra och samla data om skötsel och hållbarhetsarbete – och anpassa det till varje lands lagar och restriktioner. Ett exempel kan vara gödsling med fosfor. Med det nya arbetssättet på golfklubben görs först en analys av den befintliga fosforhalten i marken. Därefter tas en gödslingsplan fram som utgår ifrån analysen. Är fosforhalten i marken hög, gödslas det lite eller inte alls. 

Den här systematiska dokumentationen är viktig i dialogen med kommuner och myndigheter. Arbetssättet skapar i sin tur en rad frågeställningar som i det här fallet lett fram till ett internationellt forskningsprojekt med fokus på fosfor inom ramen för stiftelsen Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf), som är de nordiska golfförbundens samarbetsorganisation för forskning kring ökad hållbarhet och kvalitet. Svenska Golfförbundet har tagit den rosa ledartröjan i det arbetet.

– Miljödiplomen fyllde sin funktion för att väcka intresse för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågorna på golfklubben. OnCourse är ett stort steg framåt i hur vi arbetar, framför allt mer forskningsbaserat och med ny kunskap, säger Maria Strandberg.

Tio svenska golfklubbar har redan certifierat sig enligt GEO med hjälp av verktyget OnCourse. Svenska Golfförbundet siktar på 100 klubbar 2020.

– Det finns en entusiasm och ett tryck från klubbarna som jag inte sett tidigare, som gör mig trygg i att vi ska lyckas. Det märks främst på de verksamhetsseminarier som Svenska Golfförbundet gjorde på 20 platser i början av året. Den nya versionen av OnCourse, som lanseras i slutet av året, är enkel och inspirerande att använda. Vi har forskningsbaserad kunskap att sprida i form av faktablad och handböcker. Myndigheterna kräver detta. Det finns inget alternativ, vi måste lyckas, säger Maria
Strandberg.

Maria Strandberg
Yrke: Ansvarig för forskning och utveckling på Svenska Golfförbundet och direktör för forskningsstiftelsen Sterf.
En bra arbetsdag: »När en av de ansvariga på Naturvårdsverket mejlade och frågade om jag via Sterf och golfförbundet kunde hjälpa till med att sätta ihop en tvådagarskurs för kommunernas miljöinspektörer. Kursen ska handla om verksamheten på golfbanor ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv med fokus på användning av växtskyddsmedel och gödsel. Kurserna genomförs 2018. Då kände jag att vi ligger steget före. Vi kan vara med och påverka och agera, istället för att reagera i efterhand.«
Fritidsintressen: Yoga, hundsport och vandring i skog och mark.

Text: Thomas Björn

Återetablering av golfgreener är något som påverkar golfklubbar runt om i landet på många vis. Det kostar pengar att återetablera samt att det hämmar en golfklubbs ryckte och ekonomi. 2015 inrättades det ett praktiskt tvåårigt demonstrationsförsök som Svenska Golfförbundet genomförde på olika platser i landet. Båda åren visade det sig att när gräsfröet får tydlig markkontakt genom skärande/piggvals såmaskiner är etableringen avsevärt bättre jämfört med nollruta och droppsådd.

Läs hela resumén av försöket

Den 30 juni 2017 är sista dagen för användning, lagring och bortskaffande av:
Sportak (reg nr 4188)
Starane 180 (reg nr 3838)
Tomahawk 180 (reg nr 4460)

Från och med 1 juli 2017 ska dessa produkter inte längre finnas i kemikalieförrådet. 

De två sistnämnda produkterna, Starane 180 och Tomahawk 180, ersätts av Tomahawk 200 EC (reg nr 5236).

Insekticiden Sumi-alpha (reg nr 3753) är ingen produkt som använts i någon större omfattning inom golfen, men den har varit godkänd till och med årsskiftet.
Från och med 1 januari 2017 får den inte lagras, bortskaffas eller användas. Om produkten finns i kemikalieförrådet, se till att omgående lämna den för destruktion som farligt avfall. 

Mer om godkända växtskyddsmedel hittar du här

Agnar Kvalbein, Wendy Waalen och Trygve S. Aamlid, NIBIO samt Carl-Johan Lönnberg, SGF

Artikeln är en översättning från Gressforum nr 1/2017

Vitgröe eller andra gräsarter

Vinterskador kan förekomma på alla gräsytor på golfbanor och fotbollsplaner, men generellt är gräs som klipps lågt mest utsatt. Denna text handlar om vinterskador på greener, men samma principer gäller för andra gräsytor.

Det är stora lokala skillnader. Strategin för hjälpsådd blir därför ganska olika från en plats till en annan eller mellan olika år. En död vitgröegreen (Poa annua) kan återetableras utan tillförsel av frö i de fall det finns rikligt med frö i greenbädden («fröbanken») och att dessa är jämnt fördelad över spelytan. Situationen är helt annorlunda om rödsvingel (Festuca rubra) dominerade i ytan där skadan uppstod, eftersom frö av denna art inte blir liggande många år i marken utan att gro. Frö av kärrgröe (Poa trivialis), krypven, brunven och rödven (Agrostis sp.) kan normalt ligga många år i marken, men eftersom dessa arter inte blommar och sätter frö vid normal klipphöjd på greener, är fröbanken vanligtvis liten. Med undantag av vitgröe måste vi därför alltid så nytt frö för att få resultat. 

Läs hela rapporten i pdf-format

1. STERF - IPM och faktablad - Peter Edman

2. Anpassning till vinterstress - Agnar Kvalbein

3. Vinterpreparering av golfgreener - Agnar Kvalbein

4. Vinterarbete och återhämtning på våren - Agnar Kvalbein

5. STERF-försök: hjälpsådd på våren - Carl Johan Lönnberg

6. Invintring av greener Lunds Ak GK - Fredrik Olofsson

7. Vintertäckning Sala GK - Torbjörn Pettersson

Klimatet påverkar oss alla på jorden, och vi börjar nu se en ny typ av flyktingar, klimatflyktingar, som måste lämna sina hem till följd av förändringarna. Länder som Kiribati förbereder att evakuera hela sin befolkning när landet nu sakta försvinner i havet.

Kan golfen hjälpa till på vägen mot bättre hållbarhet? Absolut! Tre av golfens hållbarhetsexperter ger sin syn på vad vi kan göra tillsammans.

Läs hela artikeln

Utbildningen sker på Kunskapens Hus i Dingle v 49, 4 och 6.

Vi har nu två platser kvar för dig som har glömt att anmäla dig.

Info och anmälan finns här

Missa inte chansen till vidareutbildning och ökad kvalitet på banans maskiner.

Undersökning om orsaker och ekonomiska konsekenser

Av Agnar Kvalbein¹, Wendy Marie Waalen¹, Lise Bjørnstad², Trygve Sveen Aamlid¹ och Tatsiana Espevig^1
1 NIBIO - Norsk institutt for bioøkonomi
² NGF - Norges Golfforbund

Översättning: Boel Sandström, Svenska Golfförbundet

Läs hela rapporten från enkätundersökningen

Under en period för cirka 10 år sedan byggdes många greener om på de äldsta banorna då dessa var uppbyggda av felaktigt material och oftast hade en begränsad dränering så att de inte längre kunde stå emot slitage och heller inte kunde hålla den kvalité som spelarna önskade.

Under en period av dålig ekonomi hos många klubbar minskade renoveringen drastiskt för att återigen komma igång under de senaste åren men nu med en något annorlunda inriktning. Visst byggs det fortfarande om en del inte så lyckade greener men nu rör det sig oftast istället om renovering av tees, bunkrar, greenytor och greenområden.

Läs hela artikeln

Av: Trygve S. Aamlid och Agnar Kvalbein, NIBIO Turfgrass Research Group

Denna text är skriven för norska greenkeepers, men det mesta är relevant för oss i Sverige. Översättning utan bearbetning: Boel Sandström. 

Läs hela rapporten

Golfanläggningar täcker stora landområden och utgör en viktig del i landskapet. Eftersom dessa anläggningar har golfen i fokus exkluderas ofta andra intressen i landskapet. Det innebär att det finns markanvändningskonflikter mellan golf och naturvård, jordbruksproduktion, andra typer av rörligt friluftsliv, bostadsbyggande och exploateringsprojekt.

Samtidigt kan golfanläggningar bidra till en mångfunktionell landskapsanvändning och därmed till en rad viktiga samhällstjänster vid sidan av golfen, som till exempel landsbygdsutveckling, natur- och kulturvård, biologisk mångfald samt ytor för det rörliga friluftslivet – inte minst i anslutning till tätorter.

Vilken roll golfanläggningar spelar i ett landskapsperspektiv beror på var de placeras, hur de planeras och hur de sköts. För att golfanläggningar ska bidra till landskapets multifunktionalitet krävs ett väl utvecklat samarbete mellan de som driver golfanläggningarna och andra aktörer som kommuner, statliga myndigheter, föreningsliv, markägare, boende, och näringsliv.

Syftet med seminariet är att visa på de möjligheter som multifunktionella golfbanor erbjuder; att diskutera de utmaningar, problem och konflikter som finns; och att identifiera verktyg för att öka golfanläggningars samhällsnytta. Seminariet vänder sig såväl till personer inom golfsektorn som till representanter för myndigheter, kommuner, universitet, markägare och intresseorganisationer.

Läs mer och anmäl dig här

Det fanns ett ambitiöst miljöarbete på Nacka Golfklubb redan före certifieringen enligt Golf Environment Organization (GEO) 2011, men det hade gått lite i stå.

– Vi kände att det blev svårare och svårare att hålla tempot och energin uppe så certifieringen blev en nystart. Syftet har varit att skapa en struktur som ska förankra miljöarbetet hos de anställda. På så sätt försäkrar vi oss om en kontinuitet samt ständiga förbättringar, säger Jonas Liljeblad, banchef och greenkeeper.

Certifieringen enligt den oberoende och ideella organisationen GEO var inte så komplicerad som han först trodde.

– Den var lärande då vi tvingades reflektera lite annorlunda över den verksamhet vi bedriver genom att ständigt ställa oss frågan »varför?« När den frågan blir drivande leder det i sin tur till förändring. Samtidigt vill jag tillägga att vi har haft en eldsjäl på golfklubben, Roine Fredriksson, som varit drivande i miljöarbetet.

Utan honom hade varken ett bra miljöarbete eller en certifiering blivit genomförd. Golfbaneskötsel handlar mycket om rutiner och det är lätt att fastna i ett mönster. Då gäller det att försöka bryta det, enligt Jonas Liljeblad.

– Något vi dagligen försöker optimera är bevattningen, dels för att gynna gräset, dels för att minska energianvändningen. Ett exempel är pumparna som driver bevattningsanläggningen och som drar mycket el, något vi insåg då vi gjorde en energianalys. Bland annat därför installerade vi solceller som dagtid ger el till klubbhus och restaurang.

Nyttorna med miljöcertifieringen enligt GEO har varit många. Det är en internationell certifieringsmetod som i höst är under förändring och där Maria Strandberg från nordiska forskningsstiftelsen Sterf är med i förändringsarbetet på plats i Skottland.

– För klubben leder den generella högre graden av medvetenhet till ett proffsigare företagsklimat, vilket genomsyrar hela organisationen. Certifieringen är också identitets- och varumärkesbyggande för klubben och ökar mandatet mot myndigheter, säger Liljeblad.

Även medlemmar och sponsorer har reagerat positivt.

– Jag tror att de är stolta över att vara medlemmar i en klubb som arbetar aktivt för en bättre miljö.

Text: Thomas Björn