Aktuellt om banskötsel

Den aktiva substansen glyfosat, som finns i många totalbekämpningspreparat, har varit omdiskuterad länge och dess fortsatta användande har varit osäkert.

Inom golfen har vi möjlighet att använda glyfosatprodukten Roundup Ultra, vilket är vår enda godkända totalbekämpningsprodukt.

Nu har EU-kommissionen godkänt glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel till och med 15 december 2022. En utredning pågår om eventuell ytterligare förnyelse efter 2022. Beslutet ska ha fattats senast i december 2022, då den nuvarande godkännandeperioden löper ut.

SGF följer utvecklingen i glyfosatfallet och om eventuella nya alternativ kommer ut på marknaden.

Läs mer om glyfosat och utredningen hos Kemikalieinspektionen.

Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

– Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

– Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

Skannade in från banguiden

Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

– Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

– Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

En pärm till varje anställd

Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

– Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

– Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

– Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

Text och bild: Lena Lindström

Det har inte blivit några ändringar i listan över växtskyddsmedel som är godkända att använda på golfbanor sedan senaste uppdateringen i maj 2021.

Passa ändå på att se till att det är korrekt version ni använder på klubben, och dubbelkolla att ni inte har några icke-godkända produkter i kemförrådet. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Vi har inte hela orsaken till att ogräs som groblad börjat breda ut sig på svenska golfbanor så mycket i år, men det går att misstänka att vädret spelar roll.

Torkan under 2018 och nu 2021 har försvagat vissa områden på banorna. Det har gett fröbanken med groblad möjlighet att gro och bilda nya plantor.

Torka ger svaga gräsytor

Större delen av Sverige hade en sen vår följt av en mycket torr period i början av sommaren.

Innan regnet kom i månadsskiftet juli–augusti påminde året mycket om 2018. Nederbörden har dock fortsatt varit mycket lokalt, så många banor har haft ett fortsatt mycket torrt år.

Bevattning och täckningsgraden på våra banor varierar mycket på foregreen, fairway och semiruff. På ytor som har utsätts för slitage och eventuell kompaktion och inte fått tillräckligt med vatten, har groblad utvecklats mycket – ibland extremt mycket.

Förhållanden med en svag gräsyta har svårt att konkurrera med ogräs, speciellt groblad. Detta är ett problem som ökat i stora delar av landet.

Fakta om groblad

Groblad (Plantago Major) är ett flerårigt, platsbundet ogräs med en rosett av blad och en bladlös stjälk med många frön. Den trivs på kortklippta gräsytor, särskilt på kompakterade, slitna ytor med svagt, glest gräs.

Den blommar från juni till september och fröna kan gro under hela växtsäsongen. De klibbiga fröna kan spridas med skor och maskiner. Det finns också teorier om att frön skulle kunna spridas genom bevattningen. Vi har sökt information om det, men inte hittat något som styrker det.

Bladnerverna är parallella och fortsätter ner i stjälken. Det är därför det är svårt att bekämpa den genom handplockning eller mekanisk bekämpning. Bladen ligger ofta tätt mot marken med en låg tillväxtpunkt, vilket också gör att de påverkas mycket lite av klippning.

Mekaniska åtgärder

Att på ett effektivt sätt åtgärda groblad är inte helt enkelt. Det viktigaste och enda hållbara på sikt är att få täta, jämna och välmående gräsytor – det vill säga bra förhållanden för gräset.

Svaga eller ojämna ytor bör, utöver grundförbättringar som vatten, dränering, näring och luft, också stödsås för tätare turf. Kraftig sanddressning är en annan åtgärd som gynnar gräset och missgynnar grobladen.

Handplockning fungerar bra på greener och är ofta enda lösningen. När det gäller greenområden, fairway och andra områden är det möjligt att handplocka om man tar tag i problemet när antalet plantorna är begränsat. I de mängder som det varit under året, är det dock svårt att klara med vanlig plockning.

En direkt, mekanisk metod att motverka problemen med groblad kan vara att använda borstar i anslutning till klippningen. Bladen och fröstänglar lyfts och man får ett effektivare klippresultat. Plantorna stressas och försvagas, så att de inte klarar att växa och spridas lika effektivt.

Kemiska åtgärder

Foto: Peter Edman

Vid behov går det att nyttja något av de två växtskyddsmedel mot ogräs som är godkända på svenska golfbanor (se listan över godkända växtskyddsmedel).

Båda preparaten är systemiska och har i huvudsak samma aktiva substans, så de kräver bra tillväxt i plantan för god effekt.

Läs noga på infoblad och etikett vilka förutsättningar som ger optimal effekt. Temperatur, droppstorlek och vattenmängd spelar stor roll för effekten. Normalt rekommenderas medium droppstorlek och cirka 200 liter vatten per hektar.

Använd alltid full rekommenderad dos och behandla de ytor där problemen är stora. Det är sällan hela spelfältet som har problem och behöver behandlas.

Behandla på våren

Yttre förhållanden vid sprutningen är minst lika viktiga som beredningen av sprutvätskan för att få bra effekt. Behandla på våren när plantan startat upp och är i bra tillväxt.

Att spruta för tidigt vid för låg marktemperatur ger ofta dramatiskt sämre effekt. Följ de temperaturanvisningar (marktemperatur) som anges på etiketten eller infoblad.

Att spruta senare, när plantan har minskat sin tillväxt och i stället producerar frön, ger betydligt sämre effekt än vid en vårbehandling i vegetativ tillväxt. Ofta får man viss påverkan, men plantan klarar behandlingen och återupptar föregående status.

Se till att bladen inte är våta av dagg eller regn vid sprutningen. Då kan sprutvätskan rinna av bladen eller så leder det till en kraftig utspädningseffekt. Vid kraftig dagg kan vattenmängden som ligger på bladen vara flera tusen liter vatten per hektar.

Även om sprutningen genomförs under perfekta förhållanden kommer vi troligen inte åt alla plantor. Tittar vi på alla växtskyddsmedel som är godkända inom golfen, men också de som får användas i jordbruket, anges effekten på groblad till 70–90 procent.

De siffrorna gäller normalt plantor i hjärt- och örtbladstadiet, det vill säga när de är nyetablerade från frö och mycket små. De är då mycket känsligare än de stora plantor vi har på våra foregreen och fairways.

Sammanfattning – ett utmanande problem

Groblad är inget lätt ogräs att bli av med och det finns ingen enkel, snabb lösning. Det viktigaste är att ha så täta, väletablerade ytor som möjligt, samt att vid både mekanisk och kemisk bekämpning optimera alla moment – från applicering till förhållanden som väder och plantans utvecklingsstadie.

För mer information om groblad och andra vanliga svenska ogräsarter, se Sterfs faktablad.

Det är återigen en hel del förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel, så se till att ladda ner den uppdaterade PDF:en att sätta upp i verkstad och kontor. 

Några av uppdateringarna

► Heritage – versionen med reg.nr. 5391 har utgått och får inte längre användas eller lagras. Det är nu endast 5574 som gäller.

► Ascernity – finns i två versioner med olika reg.nr. Observera att det endast är 5681 som gäller för golfen.

► Godkännandet för Primo Maxx med reg.nr. 5004 gick ut 1 maj. Det får fortfarande användas, men får inte längre säljas från och med i höst. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Coronaåret 2020 var väldigt ovisst ur ett ekonomiskt perspektiv och flera golfanläggningar begränsade resurserna tidigt på året. Men när vi summerade året var det ett rejält uppsving för golfen och flera golfanläggningar gjorde ett rekordår rent ekonomiskt.

Nyckeltalen i årets enkätsvar påverkades dock inte nämnvärt av pandemin, utan följer i stort hur det sett ut sedan driftskostnadsenkäten startade 2014. Gissningsvis blir det större förändringar 2021, då flera golfanläggningar förstärkt med mer resurser då vi är inne i en ny golfboom där många golfklubbar har fler medlemmar, mer spel och stärkt ekonomi.

Rikssnittet för 2020

Nedan är en tabell över rikssnittet från den senaste undersökningen, med antal tillsvidareanställda, sammanlagt antal timmar för säsongspersonal samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift, angivna exklusive moms.

Jämfört med snittet kan resultaten variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt. Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader lägger vissa långt mindre, andra långt mer än snittanläggningen.

Det är många faktorer som påverkar klubbarnas budget och behov, vilket vi återkommer till senare i artikeln.

Nyckeltal 2014–2020

När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år. Det kan bero på att det är olika klubbar som svarat, men också på att kostnadsbilden varit hyggligt konstant genom åren.

Nedan är nyckeltal från de sammanlagda resultaten av enkäterna 2014–2020, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.

Nyckeltalen är framtagna utifrån de spann där vi hittar majoriteten av respondenterna inom de sex områden som undersökts.

Faktorer som påverkar kostnaderna

Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som något exakt facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen med både långt högre och långt lägre kostnader.

Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är främst dessa:

Den största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.

Gör en nyckeltalsanalys

Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och de nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.

Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat. Ta kontakt med undertecknad eller din bankonsulent så hjälper vi dig.

Fältstudien är ett av totalt sex delprojekt i Sterfs pågående forskningsprojekt ICE-BREAKER, som har det övergripande målet att ta reda på hur is- och vattenskador kan reduceras på nordiska golfbanor.

Delprojekten löper parallellt under 2020–2023 och detta försök handlar om hur olika krypvenssorter kan etablera sig vid låga temperaturer samt om olika förbehandlingstekniker (primning) av utsädet kan ha en positiv inverkan på groningsförloppet.

Uppstart på Sollefteå GK maj 2021

Fältförsöket startar under 2021 och genomförs på Sollefteå GK:s gamla nionde green. Försöket är en vidareutveckling av tidigare års fältförsök om olika såtekniker.

Syftet är att värdera skillnaden i uppkomst av frö och nya gräsplantor på olika krypvenssorter vid återetablering på en naturligt död green vid låga temperaturer. Hur lång tid tar det? Vilken täthet blir det?

Olika sorters krypven – med och utan primning

Resultatet kan variera beroende på många omständigheter. I detta försök vill vi se om det är någon skillnad på olika sorter, där vi kommer att jämföra en sen sort, en medelsort och en snabb sort av krypven.

Dessutom ska vi undersöka om fröprimning kan bidra med snabbare etablering, där vi kommer att jämföra Independence behandlad med tillväxthormonet gibberellinsyra (GA 3) med en obehandlad version av samma sort.

Sorterna som ingår i försöket är Independence med primning (sen), Independence utan primning (sen), Luminary (medel) och Pure Select (snabb). Dessa är utvalda från tidigare labbförsök från USA.

Utsädesmängden är 0,6 kg/100m² och maskinen som används är en slitsmaskin (Vredo).

Avläsning av temperatur, fukt och etablering

Avläsning av försöket kommer ske minst tre gånger tills greenen är homogen. Mätdata och observationer som kommer ske är ytans marktemperatur, fuktighet samt visuell bedömning av uppkomst av nya plantor.

Väderförhållanden och underhåll kommer att övervakas och rapporteras. Skötsel av greenen kommer att ske efter Sollefteå GK vanliga strategier efter vinterskador.

Resultaten kommer publiceras och spridas på Svenska Golfförbundets och STERF:s hemsidor samt i de nordiska länderna.

Ladda ner hela artikeln här

Natur- och Miljöpriset delas ut årligen av Svenska Golfförbundet (SGF) och Swedish Greenkeepers Association (SGA). Motiveringen av Kungsbacka GK lyder i korta ordalag: ”För ett långvarigt och bra miljöarbete som sträcker sig 15–20 år tillbaka i tiden.”. 

Priset består av ett miljödiplom samt 25 000 kronor att använda till miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Diplomet räcktes över i slutet av mars 2021 av Peter Edman, bankonsulent på SGF, samt Göran Tyrsing, kanslichef på SGA, i samband med inspelningen av ett reportage om hållbarhet till avsnitt sju av golfförbundets webb-TV-satsning Pitch.

Peter Edman förklarar en del av Kungsbackas framgång i miljöarbetet:

– Klubben har en aktiv miljökommitté med en bra mix av förtroendevalda, anställda och ideella och miljöarbetet är väl förankrat i styrelsen. Beslutsgången mellan miljökommitté, banchef, kanslichef och styrelse är bra, liksom kommunikationen mellan klubben och lokala myndigheter. Andra klubbar kan lära av Kungsbacka.

En långsiktig miljöstrategi

Här kommer ett axplock på aktiviteter i klubbens miljöstrategi: Eldriven gräsklippare, vält och bollplockare på drivingrangen, laddstolpar på parkeringen, solceller på taket, 150 uppsatta fågelholkar på banan, hackspettar och gröngölingar som flyttats inom området för att få ökad livskvalitet, bikupor, sandbäddar för pollinerande bin och återhållsam gödsling.

Det sistnämnda är baserat på de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse STERF:s råd och rekommendationer. Tack vare dessa har klubben lyckats minimera användning av kemiska växtskyddsmedel och gödselmedel.

En miljöingenjör som klubbchef 

Håkan Emqvist är klubbchef sedan sommaren 2020, med en bakgrund som vatten- och miljöingenjör – en något annorlunda bakgrund jämfört med många andra chefer på golfklubbar i Sverige. Den rekryteringen säger också en del om hur styrelsen och miljökommittén på Kungsbacka golfklubb tänker ”utanför boxen”.

– Vi märker att den yngre generationen tycker att hållbarhetsfrågor är betydligt viktigare. Vi har en hel hållbarhetsrörelse som leds av Greta Thunberg där hållbarhetsfrågan är helt central. Man vill se en samhällsutveckling där hållbart tänk står i fokus – och där spelar golfbanor en väldigt viktig roll, säger Håkan Emqvist till Pitch och fortsätter:

– Vi tror att det är viktigt för framtida medlemsrekrytering, för att hålla oss relevanta och intressanta för de gäster som kommer och besöker oss, för partners och sponsorer som vill att de partners som de arbetar med tänker på miljön. Det är alltså inte bara yttre krav som gör att vi väljer att gå den här vägen.

Kommunalrådet lovordar klubben

Fredrik Hansson, kommunalråd (C) i Kungsbacka kommun som arrenderar ut en stor del av marken till golfklubben, lovordar klubbens natur- och miljöarbete.

– Kungsbacka golfklubb driver ett långsiktigt miljöarbete som går många år tillbaka. Det är något vi från kommunens sida sätter stort värde på att, att man är aktiv, självständig och tar ansvar för sitt miljöarbete på ett så bra sätt.

Enligt kommunalråd Hansson stärker det klubbens position som idrottsförening.

– Jag ser Kungsbacka golfklubb som en stor förebild för andra föreningar – att vara ett gott exempel, säger han till golfförbundets TV-satsning Pitch. 

Text: Thomas Björn, Idrottens Kraft

Se Pitch om Kungsbacka GK

Se reportaget om Kungsbacka Golfklubb från Pitchavsnittet om hållbarhet nedan. Klicka på playknappen för att komma direkt till reportaget, som startar 21 minuter och 20 sekunder in i programmet. 

Det är två nya produkter och en hel del övriga förändringar i listan över godkända växtskyddsmedel denna gång, så se till att ladda ner en ny PDF att sätta upp i verkstad och kontor. Gå också igenom kemförrådet och dubbelkolla att allt ni har lagrat där följer Kemikalieinspektionens regler.

Några av uppdateringarna

► Overtake – ny herbicid godkänd till och med 2025-12-31. Mer information kommer under våren

► Ascernity – ny fungicid godkänd till och med 2022-12-31. Mot svampsjukdomar, till exempel dollar spot, på green och tee.

► Roundup Ultra – förlängt godkännande till 2021-03-31 (tidigare godkännande upphörde 2019-12-31)

► Medallion – förlängt godkännande till 2022-10-31 (tidigare 2020-10-31)

► Mycostop – tillbaka på listan, nu godkänt till 2022-04-30

► Prestop – godkännande förlängt till 2021-09-30 (tidigare 2020-07-31)

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

OBS! Se till att er ansökan blir komplett

För er som håller på med ansökan om att använda växtskydd på golfbanan är det viktigt att ni får med alla produkter ni eventuellt önskar använda under året – inklusive de nya Ascernity och Overtake om ni ser behov av dem.

En komplettering av ansökan i efterhand är både krångligt och fördyrar ett eventuell tillstånd.

Analys & statistik är en helt ny funktion i Players 1st, som på ett överskådligt och effektivt sätt presenterar klubbens medlemsstruktur och medlemmarnas spelmönster, baserat på medlems- och bokningsdata i Golfens IT-system (GIT). Du som jobbar på golfbanan kan bland annat använda dig av statistiken för att planera arbetet på banan.

Nyfiken? Välkommen på utbildning!

Välkommen till ett kostnadsfritt webbinarium för att lära dig mer om verktyget. Det tar cirka 50 minuter och riktar sig till dig som är anställd eller ideellt engagerad i golfbaneskötseln på anläggningen.

Målet är att du ska få ökad kunskap kring verktygets möjligheter och en förståelse för analysresultaten. Utbildare är Per Lindroth och Sandra Tancred Fulke, klubbrådgivare på Svenska Golfförbundet.

Datum och anmälan 

Webbinariet arrangeras vid två olika tillfällen, 15 mars klockan 10.00 och 17 mars klockan 13.00. Anmäl dig till det pass som passar dig bäst, senast fredag 12 mars.

Anmäl dig här ➤

Utbildningen sker online via programmet Microsoft Teams. Du behöver inte ha någon särskild mjukvara installerad på din dator. På utbildningsdagen kommer du att få ett mejl med instruktioner samt länk till webbinariet. 

Nästan alla verksamheter producerar någon form av farligt avfall, till exempel elektronik, lysrör och olika färg- och kemikalierester – så även golfanläggningar. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.

Vad är nytt för golfklubben?

Verksamheter som lämnar ifrån sig, behandlar eller på annat sätt hanterar farligt avfall har sedan länge varit skyldiga att löpande anteckna och dokumentera hanteringen – så kallad anteckningsskyldighet. Från och med 1 november 2020 utökades denna skyldighet.

Den stora skillnaden är att företag och verksamheter nu ska rapportera in antecknade uppgifter om farligt avfall i ett nytt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Tidigare behövde uppgifterna bara finnas sparade hos varje verksamhet och kunna visas upp på begäran av tillsynsmyndigheter.

Vad behöver golfklubben göra?

Anteckna och dokumentera löpande uppgifter om mängder och typer av farligt avfall i kronologisk ordning. Senast två arbetsdagar efter påbörjad transport eller bortforsling av farligt avfall ska klubben rapportera i avfallsregistret, bland annat följande information:

► Typ av farligt avfall med avfallskod*

► Mängd i kilogram (får uppskattas om våg saknas)

► Din verksamhets CFAR-nummer från SCB:s företagsregister

► Uppgifter om din verksamhet, t.ex. kontaktuppgifter och organisationsnummer

► Vem som fraktat avfallet, inkl. dennes organisationsnummer

► Till vem avfallet transporterats, inkl. dennes organisationsnummer

Kom ihåg! Om du ska transportera ditt eget farliga avfall behöver du anmäla det eller få tillstånd från din länsstyrelse.

Vem ska rapportera i avfallsregistret?

Alla verksamheter i Sverige, oavsett storlek, som:

✔ producerar farligt avfall

✔ transporterar farligt avfall

✔ tar emot farligt avfall i insamlingsverksamhet

✔ mäklar eller handlar med farligt avfall

✔ behandlar farligt avfall

Relevanta länkar

Till avfallsregistret

Läs mer om de nya kraven hos Naturvårdsverket

Ladda ner Naturvårdsverkets informationsbroschyr

* Avfallskoden är sexsiffrig och markerad med asterisk (*) om det är farligt avfall. Vilken avfallskod du ska välja beror på avfallets ursprung och egenskaper. Du hittar dem antingen i bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614) eller under avsnitt 13 (EWC-kod) i olika produkters säkerhetsdatablad. Läs mer om klassificering och avfallskoder hos Naturvårdsverket.

De biologiska växtskyddsmedlen Binab TW WP (reg.nr 4420) och Mycostop (reg.nr. 4295) är borttagna från listan och får inte längre användas, lagras eller bortskaffas, så se till att dessa produkter inte finns kvar i ert förråd.

Dessutom har godkännandena för det biologiska växtskyddsmedlet Prestop och fungiciden Medallion TL upphört. Prestop får inte användas, lagras eller bortskaffas efter 31 januari 2022. Sista datum för användning av Medallion är 30 april 2022, men vi inväntar just nu besked från Kemikalieinspektionen om ett eventuellt förlängt godkännande. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel