Aktuellt om banskötsel

Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.

Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).

Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.

Datum: Måndag 11 mars 2024
Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
Språk: Skandinaviska språk
Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤

Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.

Till anmälan ➤

Program (cirkatider)

Inledning

Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten

09.45. Paus 15 minuter

Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset

11.30. Lunch 60 minuter

Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador

Avslutning

Föreläsare och presentatörer:

Trygve S. Aamlid, NIBIO

Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO

Wendy Waalen, NIBIO

Karin J. Hesselsøe, NIBIO

Marit Almvik, NIBIO

Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet

Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet

Varmt välkommen med din anmälan!

En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

Fysikaliska och kemiska analyser

I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

– De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

– Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

Detta ingår i den fysikaliska analysen

Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

✓ Partikelstorlek
✓ Partikelklassificering
✓ Organiskt material
✓ Densitet
✓ Porositet
✓ Vattenhållande förmåga
✓ Perkolation

Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

Detta ingår i den kemiska analysen

Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

✓ pH-värde
✓ Näringsämnesvärden
✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
✓ Kväve-release
✓ Salthalt
✓ Basmättnadsgrad

Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

Så här går det till rent praktiskt

I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

Följ upp resultatet med ny analys

Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

Du hittar våra kontaktuppgifter här.

Kemikalieinspektionen har förlängt produktgodkännandet för ett totalbekämpningsmedel, två fungicider och ett biologiskt växtskyddsmedel:

✓ Roundup Ultra (5773) är godkänt till 2024-12-15

✓ Medallion TL (5075) är godkänt till 2026-06-15

✓ Instrata Elite (5466) är godkänt till 2024-12-31

✓ Mycostop (4295) är godkänt till 2024-09-30

Tänk också på att:

– Nuvarande godkännande för tillväxtregleraren Attraxor (5549) går ut den 31 december 2023. Vi återkommer i början av 2024 med besked om det förlängs eller ej.

– 31 januari 2024 är deadline för att använda, lagra och bortskaffa den gamla versionen av Exteris StressGard (5461).

Uppdaterad lista

Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och gör en inventering av ert kemförråd inför 2024.

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

ICE-BREAKER är ett av STERF:s största forskningsprojekt någonsin.

Forskare, agronomer och praktiker från flera olika länder har under de tre senaste åren tittat på vad som händer med gräs både under vintern och vid vårstarten.

Sex delprojekt ska förebygga vinterskador

Målet med ICE-BREAKER är att hitta metoder för att minska mängden vinterskador på golfbanor i Norden.

Forskningen har genomförts i sex olika delprojekt under 2020–2023:

Delprojekt 1: Gräsarters och -sorters förmåga att stå emot syrebrist och uppbyggnad av koldioxid och andra skadliga gaser under långvarigt istäcke.

Delprojekt 2: Golfgreeners syrenivå och temperatur vid täckning med plastduk, is eller snö.

Delprojekt 3: Resultat av vintertäckning av golfgreener med tät plast.

Delprojekt 4: Gräsets påverkan av olika förhållanden vid den svåra övergången från vinter till vår.

Delprojekt 5: Identifiera gronings- och växthämmande gaser i rotzonen efter istäcke, och metoder för att eliminera dem före återetablering.

Delprojekt 6: Hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, samt om förbehandling (primning) kan förbättra resultatet.

Välbesökt slutseminarium i Norge

Den 3 november 2023 genomfördes ett heldagsseminarium om ICE-BREAKER-projektet i Oslo. Hela Golfnorge var samlat, då seminariet gick parallellt med norska golfförbundets Golfting. Cirka 80 deltagare från Norge och Island deltog.

Dagen började med en överflygning av klimatets påverkan i Norden och vilka utmaningar som kommer framöver. Konklusionen är att det troligtvis kommer bli varmare och mindre snö men mer is på många platser i Skandinavien. Det kan göra det ännu mer utmanande att få en bra start på säsongerna.

Därefter presenterades slutresultaten från vart och ett av de sex delprojekten.

Som avslutning var det en intressant paneldebatt med forskare och praktiker om vinterns utmaningar, där egna erfarenheter delades och frågor från publiken besvarades efter bästa förmåga.

Ta del av kunskapen du med!

Se de viktigaste resultaten från ICE-BREAKER i denna video.

Alla presentationer från seminariet hittar du här.

Mer om ICE-BREAKER i STERF:s projektbeskrivning. 

Forskningsprojektet går nu in i sluttampen och slutrapporter från delprojekten kommer inom kort publiceras på STERF:s hemsida.

Text: Carl-Johan Lönnberg och Håkan Blusi, bankonsulenter SGF

I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

Foto: Svenska Golfförbundet

I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

Tre projekt snart avslutade

Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

Videos från NIBIO:s fältdagar

Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här. 

Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

Två delprojekt

Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

Läs mer om projektet och resultaten så här långt

Sigtunas miljöarbete i fokus

Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

Foto: Thomas Björn

Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

Videos från IPM-symposiet

Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

Växtskyddsprodukten Harmonix Turf Defence har godkänts av Kemikalieinspektionen. Bayer har sökt godkännandet för produkten, men företaget ENVU är innehavare av den i dagsläget.

Kort fakta: 

Produktnamn: Harmonix Turf Defence
Aktiv substans: Bacillus amyloliquefaciens
Reg nr: 5857
Klass: 2L
Godkännandet gäller tom: 2024-04-30
Användande: Max 10 tillfällen per år, minst 7 dagar mellan varje behandling. Maxdos per enskilt behandlingstillfälle, 25 liter per hektar. 

Uppdaterad lista

Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och sätt gärna upp den på anläggningen.

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Ansök om godkännande hos kommunen

Observera att Harmonix är klass 2L och att klubben måste ansöka till kommunen om att använda växtskydd på banan, på samma sätt som gäller för andra biologiska och kemiska växtskyddsmedel. Ta gärna hjälp av exempelmallen nedan.

Ladda ner exempelmallen

Nu finns mer fakta om Signum, fungiciden som i april fick ett utökat produktgodkännande för användning på golfbanor. Följande gäller: Mot dollar spot och snömögel på tee, green och krage. Får användas juni–november, max 2 appliceringar per säsong med bomspruta eller avskärmad handhållen spruta. Maxdos per applicering: 1,5 kg/ha, minst 21 dygn mellan appliceringar.

När det gäller InstrataElite har vi uppdaterat riktlinjerna kring applicering på olika delar av golfbanan: Max 2 appliceringar/år på tee och green med bomspruta. Max 2 appliceringar/år på fairway med handhållen spruta. 

Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

Artikeltips: Framtiden för kemiska växtskyddsmedel

Du har väl inte missat att EU har lagt fram ett förslag om kraftig minskning av användandet av kemiska växtskyddsmedel?

Läs artikeln där SGF:s bankonsulent Peter Edman siar om framtiden. Han tror att ett totalförbud på golfbanor kan komma – frågan är bara när. 

Få koll på läget och var förberedd ➤

STERF har avslutat projektet SCANGREEN 2019–2022. Försöken gick ut på att testa gräsarters och grässorters känslighet mot snömögel och dollar spot på golfgreener i Norden. Nu har det kommit en slutrapport. Ladda ner den för att lära dig mer om försöken och se på resultaten.

SCANGREEN 2019–2022: Rapport sorter mot snömögel och dollar spot

I projektet gjordes också jämförelser av fröblandningar av rödsvingel, krypven, rödven och flerårigt rajgräs för greener. Ladda ner rapporten nedan och ta reda på hur det gick.

SCANGREEN 2019–2022: Rapport fröblandningar

Det är många saker som ska falla på plats för att få fram en riktigt bra spelyta. En av de absolut viktigaste faktorerna är vatten, något gräset inte kan vara utan.

En torr vår som påminner om 2018

Hela Sverige har denna säsongstart drabbats av en torr vår och försommar. På flera platser är det till och med värre än 2018. Detta sätter självklart spår på landets golfbanor.

För en del banor kom torkan innan alla vinter- och svampskador läkt ihop, och för dem har vårens återetablering varit en utmaning. Flera klubbar har upplevt en väldigt ”seg” vår och på några håll är situationen fortfarande kritisk vad det gäller vatten, återetablering, spelbarhet med mera.

På SMHI:s hemsida finns mycket data och information som kan vara bra att hålla koll på under säsongen. Du hittar den här.

Många åtgärder gjorda sedan senaste torkan

Säsongen 2018 lärde oss mycket om hur vi kan och bör hantera torka. Flera golfanläggningar har sedan dess agerat med olika åtgärder, till exempel:

✓ Grävt dammar och våtmarker för att kunna bevattna mer
✓ Uppgraderat sina bevattningsanläggningar så att de är mer tillförlitliga
✓ Bytt pumphus
✓ Fixat spridare
✓ Förstärkt stamledningar
✓ Bytt signalkabel till bevattningsanläggningen för att säkerhetsställa funktion
✓ Bytt hela bevattningsanläggningen

Säkra din banas framtida vattentillgång

Under våren har det pratats mycket om torkan, brist på vatten och även bevattningsförbud i vissa län i Sverige. På de flesta ställen är reservoarerna för små och möjligheten att få tillgång till annat vatten starkt begränsad.

Den bästa investering en golfbana kan göra är att verkligen försäkra sig om tillräcklig vattentillgång för att överleva torkperioder.

Det kan röra sig om att förstora sina bevattningsdammar och koppla ihop de man har till ett system, eller att ansöka om vattendomar för vattenuttag från vattendrag eller sjöar.

Några golfklubbar som har utökat sina vattenmagasin sedan 2018, ofta med hjälp av LONA-bidrag, är Ölands GK, Nässjö GK och Lundsbrunn GK.

Läs mer om hur du anlägger en bevattningsdamm och vilka regler som gäller här.

Viktigt att underhålla bevattningssystemet

Än viktigare – och något alla bör göra – är att se över skicket på bevattningsanläggningen, som under dessa förhållanden verkligen får bekänna färg.

På vissa håll är det inte bara torkan som orsakat problem på banan, utan att vatten används i onödan på grund av att bevattningsanläggningen är i dåligt skick.

För att en bevattningsanläggning ska fungera bra bör alla spridare vara justerade, det ska vara rätt tryck ut till spridaren, datorn ska vara rätt programmerad och så vidare.

Flera klubbar har rustat sina anläggningar, vilket är glädjande. Ett gott exempel är Mjölby GK, som för några år sedan tog beslutet att renovera hela sin anläggning i fem etapper.

De har bytt pumphus, stamledningar, alla spridare och signalkabel. Från och med 2021 har de ett nytt, mycket bättre system installerat. Scrolla ner för fler bilder.

Viktigt underhåll prioriteras ned

Tyvärr ser vi många brister ute på de klubbar vi besöker. Vi får ofta höra att man inte hinner med allt underhåll. Anläggningen får gå tills den slutar att fungera och först då lagar man den.

De flesta bevattningsanläggningarna ute på klubbarna är mer än 20 år gamla, och på den tiden resonerade man precis likadant.

Här finns det mycket pengar att spara. En vältrimmad anläggning bevattnar effektivare och förbrukar därmed mindre ström.

Rätt mängd vatten resulterar i friskare greener utan både torrfläckar och blöta partier – det vill säga bättre spelbarhet och mindre sjukdomar.

Dåligt underhåll leder till merkostnader

En undermålig bevattning orsakar inte bara dåliga spelytor. Det medför också en hel del kostnader för att återställa dessa ytor i form av gräsfrö, näring, diesel samt ett stort antal arbetstimmar. Timmar som egentligen skulle läggas på underhåll och invintring av banan i stort.

Får vi en torr höst är vi dessutom beroende av bevattningsanläggningen för att etablera det nya gräset. En dålig täckningsgrad resulterar då i en dålig etablering samt ett svagare gräs.

Det kan också uppstå torrfläckar på gräset efter en lång tids torka. Om marken dessutom blir hydrofobisk (vattenavstötande tendens), så är det väldigt tufft att få tillbaka gräset. Flera klubbar rapporterar om detta problem. USGA har skrivit en bra artikel om ämnet.  

Håll tummarna för mer nederbörd

Hur stora torkskadorna egentligen är vet vi inte med säkerhet förrän till hösten. Vi vet inte hur sommaren utvecklar sig eller hur mycket nederbörd som kommer, men flera golfbanor rapporterar att det kommer att bli extrajobb i höst.

Vi hoppas såklart att det kommer nederbörd i hela landet (i lagom mängd) så att det inte blir så stora konsekvenser på våra golfbanor.

Läs på och agera i förebyggande syfte, det kommer vara en god investering! Hör gärna av dig till din bankonsulent om du har frågor eller funderingar.

Bankonsulenterna SGF

Några snabba tips:

Länkar till mer läsning:

Bilder från Mjölby GK:s renovering av bevattningsanläggningen:

Bild 1: November 2018, etapp 1 inleds. Bild 2: Back-to-back-installation av spridare där en kastar inåt och en utåt. Bild 3: Bild från 2020 innan installation av fler spridare på femmans fairway. Bild 4: Bild på femmans fairway från 2023 när det nya systemet installerats.