Aktuellt om banskötsel

Natur- och miljöpriset delas årligen ut av Swedish Greenkeepers Association och Svenska Golfförbundet, till en golfklubb som ligger i framkant när det gäller ekologisk hållbarhet. 

2023 gick priset till Sigtuna Golfklubb, som nu får ett stipendium på 25 000 kronor att lägga på ytterligare miljöförbättrande åtgärder på anläggningen.

Priset delades ut av SGA:s kanslichef Göran Tyrsing och SGF:s styrelseledamot Malin Pellborn under den årliga middagen under förbundsmöteshelgen.

På plats för att motta priset var Lars Kjellberg, ordförande i Sigtuna GK samt Sven Seeman, en av klubbens eldsjälar som lagt många ideella arbetstimmar på att göra anläggningen mer pollinatörsvänlig.

Motiveringen lyder:

Sigtuna Golfklubbs arbete med miljön kan man inte missa. Den kuperade golfbanan i Mälardalen som omges av stora ekar, åkerholmar och av Mälarens vatten. De är inte bara stolta över sitt miljöarbete utan vill också se till att medlemmar och gäster känner till vad de gör. 

Den röda tråden syns i allt klubben gör. Från bilder på blomsterängar, som skickas ut i samband med årsmöteskallelse till hur nedblåsta grenar från träd används för att skapa nya insektshotell, visar golfklubbens intresse i miljö- och hållbarhetsfrågor.

Klubben har under senare året varit värd för ett LONA-projekt där flera aktörer som WWF och STERF varit inblandade. Under projekttiden har frivilliga lagt ner över 1 800 arbetstimmar på tre år för att öka mångfalden på anläggningen.

För sitt stora engagemang i dessa frågor, det sätt som golfklubben involverar sina medlemmar i miljöfrågorna, och klubbens exemplariska sätt att kommunicera sitt miljöarbete utåt tilldelas Sigtuna Golfklubb SGA:s och SGF:s Natur & Miljöpris för 2023.

Stort grattis till en värdig pristagare!

Mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris

Sveriges golfbanor bidrar redan idag till biologisk mångfald. Men nu är det dags att växla upp. Det menar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) som har lanserat sitt nya samarbete ”Gör golfen vildare”. En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.

Kampanjen Gör golfen vildare hakar i WWFs sommarsatsning Gör Sverige vildare som riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

– Vi är stolta över att sjösätta arbetet för mer vild natur på golfbanorna. Svenska Golfförbundet och WWF ska nu satsa på att öka kunskapen och uppmuntra konkreta projekt runt om i landet, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind.

– Det finns ett stort engagemang för natur och miljö bland svenska golfklubbar. Det känns fantastiskt att vi nu kan växla upp det ytterligare genom samarbetet med WWF, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.

Ta chansen att vara med i Sveriges vildaste experiment

Det är enkelt för klubbar att ansluta sig till kampanjen Gör Sverige vildare, göra åtgärder för att gynna artrikedomen och registrera sina vilda kvadratmeter på kampanjsidan.

Det finns också kampanjmaterial som gör det enkelt att kommunicera och sprida budskapet till medlemmar och gäster.  

– Vi uppmanar alla golfklubbar att vara med och göra golfen vildare. Både små och stora insatser gör skillnad för den biologiska mångfalden. Dessutom ger det många positiva mervärden, som ökat ideellt engagemang bland medlemmarna och stärkt anseende i lokalsamhället, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på SGF.

Stöttar naturvårdsprojekt i Östergötland

I samarbetet mellan SGF och WWF ingår också stöd till ett pågående initiativ kring biologisk mångfald i Östergötlands golfdistrikt, där WWF bidrar med både expertis och finansiering.

Det ger några av distriktets golfklubbar möjlighet att jobba vidare med skötselplaner för vilda ytor och konkreta naturvårdsåtgärder. Organisationerna kommer också gemensamt se över hur man kan skala upp projektet och söka lämplig finansiering.

– Vi är otroligt stolta över det naturvårdsprojekt vi startat upp här i Östergötlands golfdistrikt. Distriktets golfklubbar disponerar cirka 1 500 hektar mark och tar ett stort ansvar för den biologiska mångfalden. Samtliga klubbar har inventerat sina naturvärden. Under året upprättar vi natur- och skötselplaner på de mest värdefulla naturområdena, säger Björn Gustafsson, ordförande och projektansvarig på Östergötlands Golfdistriktsförbund.

– Med hjälp av stödet från WWF får vi möjlighet att under året genomföra flera konkreta insatser för att stärka den biologiska mångfalden på flera golfklubbar i distriktet. Exempelvis utveckla eklandskapen, förvalta dammar och våtmarker avseende nyttoorganismer och leverans av ekosystemtjänster. Bättre vattenhushållning och social hållbarhet. Allt för en mer fungerande grön infrastruktur för växter och djur, säger Björn Gustafsson.

Kan bli artrika miljöer

Golfbanorna är mycket mer än perfekt kortklippta och sterila gräsmattor. Stora arealer är skog, snår, områden med högt gräs och öppna vattenytor som har möjlighet att bli artrika miljöer. Bryn, dammar och ängsmarker är viktiga hotspots för biologisk mångfald.

Totalt omfattar golfbanornas ”oskötta” områden cirka 15 000–20 000 hektar, vilket är lika mycket som alla nationalparker i Götaland förutom Kosterhavet.

Många golfbanor ligger i anslutning till städer och tätorter där mer artrikedom behövs. Om de sköts på rätt sätt kan de spela en viktig roll genom att exempelvis gynna vilda växter, insekter och fåglar. Golfbanor kan också fungera som gröna korridorer och spridningsvägar för en mängd arter.

Stort engagemang för naturen

Golf är en av Sveriges största sporter när det gäller antalet utövare – nästan en halv miljon människor spelar på landets nästan 500 golfbanor. Dessutom används golfanläggningarna av många icke-golfare för friluftsliv, som till exempel hundpromenader, fågelskådning, löpning, skidåkning och ridning.

I en enkät till landets alla golfklubbar vintern 2022–2023 (307 klubbar svarade) uppgav bara tre procent att de inte gör något för den biologiska mångfalden. Mycket sker ideellt men också med stöd av styrelser och fast anställd personal.

Till exempel lämnar 80 procent stubbar och döda träd, två av tre har fågelholkar och insektshotell och över hälften anlägger och sköter dammar och ängsmark.

Mer om kampanjen och WWFs arbete:

wwf.se/vildare-golf
wwf.se/vildare-sverige

Mer om golfens hållbarhetsarbete:

golf.se/hallbarhet
golf.se/biologiskmangfald

En 18-hålsbana består av cirka 60 hektar mark. Cirka hälften, 30 hektar, är spelyta. Resten är skog, skogsbryn, vattendrag och ängar. En utmärkt plats för annat än ”bara” golf: Utomhusklassrum för elever i grundskola och gymnasium för ökad inlärning, ökad rörelse, kontakt med naturen samt chans att prova på golf, ridvägar för hästintresserade, en plats för att studera biologisk mångfald, vår bästa svampställen, orientering, cykling, promenad… Och allt omfattas av allemansrätten.

Svenska Golfförbundet och organisationen Svenskt Friluftsliv närmar sig varandra. Det är fullt naturligt i min värld med tanke på ovanstående – och med tanke på organisationens beskrivning av vad friluftsliv är för någonting:

”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Lite mer konkret innebär detta någon form av naturkontakt och de upplevelser som vi får när vi vistas i naturen, oavsett vad vi gör. Med natur menar vi såväl den otillgängliga naturen som i det stadsnära gröna, exempelvis parker. Och så klart allt däremellan."

Golfen är redan i dag involverad i utvecklingen av friluftslivet via både Svenska Golfförbundet och STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse. Bland annat var vi aktiva i Friluftslivets år 2021, och nu medverkar vi för fjärde året i rad i forskningsprogrammet Mistra Sport & Outdoors med syfte att skapa mer hållbar idrott och friluftsliv i samhället. I min lärandegrupp fokuserar vi på hållbar användning av mark och vatten i det tätortsnära landskapet, där golfbanan spelar en viktig roll.

Naturvårdsverket genomför årligen en tankesmedja, en tvådagarskonferens, för ökat genomslag av friluftsfrågorna – nu senast i början av november där jag hade nöjet att medverka i en av presentationerna och lyfta golfen betydelse ur ett friluftsperspektiv.

Samarbetet mellan golfen och friluftslivets organisationer är gynnsamt för alla parter. Drygt en halv miljon golfare kan hjälpa till att öka intresset för friluftsliv bland vänner och bekanta genom sitt eget golfspelande och naturintresse – och golfen gynnas tack vare bland annat ökade och bättre relationer med myndigheter, kommuner, politiker och allmänhet.

Det finns allt att vinna på att göra golfen ännu mer relevant och intressant för fler i lokalsamhället genom tydligare koppling till naturupplevelse, rekreation och friluftsliv samt ökat fokus på allemansrätten.

En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

Fysikaliska och kemiska analyser

I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

– De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

– Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

Detta ingår i den fysikaliska analysen

Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

✓ Partikelstorlek
✓ Partikelklassificering
✓ Organiskt material
✓ Densitet
✓ Porositet
✓ Vattenhållande förmåga
✓ Perkolation

Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

Detta ingår i den kemiska analysen

Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

✓ pH-värde
✓ Näringsämnesvärden
✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
✓ Kväve-release
✓ Salthalt
✓ Basmättnadsgrad

Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

Så här går det till rent praktiskt

I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

Följ upp resultatet med ny analys

Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

Du hittar våra kontaktuppgifter här.

ICE-BREAKER är ett av STERF:s största forskningsprojekt någonsin.

Forskare, agronomer och praktiker från flera olika länder har under de tre senaste åren tittat på vad som händer med gräs både under vintern och vid vårstarten.

Sex delprojekt ska förebygga vinterskador

Målet med ICE-BREAKER är att hitta metoder för att minska mängden vinterskador på golfbanor i Norden.

Forskningen har genomförts i sex olika delprojekt under 2020–2023:

Delprojekt 1: Gräsarters och -sorters förmåga att stå emot syrebrist och uppbyggnad av koldioxid och andra skadliga gaser under långvarigt istäcke.

Delprojekt 2: Golfgreeners syrenivå och temperatur vid täckning med plastduk, is eller snö.

Delprojekt 3: Resultat av vintertäckning av golfgreener med tät plast.

Delprojekt 4: Gräsets påverkan av olika förhållanden vid den svåra övergången från vinter till vår.

Delprojekt 5: Identifiera gronings- och växthämmande gaser i rotzonen efter istäcke, och metoder för att eliminera dem före återetablering.

Delprojekt 6: Hur olika krypvenssorter etablerar sig vid låga temperaturer, samt om förbehandling (primning) kan förbättra resultatet.

Välbesökt slutseminarium i Norge

Den 3 november 2023 genomfördes ett heldagsseminarium om ICE-BREAKER-projektet i Oslo. Hela Golfnorge var samlat, då seminariet gick parallellt med norska golfförbundets Golfting. Cirka 80 deltagare från Norge och Island deltog.

Dagen började med en överflygning av klimatets påverkan i Norden och vilka utmaningar som kommer framöver. Konklusionen är att det troligtvis kommer bli varmare och mindre snö men mer is på många platser i Skandinavien. Det kan göra det ännu mer utmanande att få en bra start på säsongerna.

Därefter presenterades slutresultaten från vart och ett av de sex delprojekten.

Som avslutning var det en intressant paneldebatt med forskare och praktiker om vinterns utmaningar, där egna erfarenheter delades och frågor från publiken besvarades efter bästa förmåga.

Ta del av kunskapen du med!

Se de viktigaste resultaten från ICE-BREAKER i denna video.

Alla presentationer från seminariet hittar du här.

Mer om ICE-BREAKER i STERF:s projektbeskrivning. 

Forskningsprojektet går nu in i sluttampen och slutrapporter från delprojekten kommer inom kort publiceras på STERF:s hemsida.

Text: Carl-Johan Lönnberg och Håkan Blusi, bankonsulenter SGF

I fältvandringarna på Landvik fick deltagarna bland annat en genomgång av nya försök i två pågående projekt.

Foto: Svenska Golfförbundet

I FAIR-WATER-projektet testas effekten av olika vätmedel, samt de olika gräsarternas- och sorternas förmåga att klara uttorkning.

I projektet WINTER-TURF används Landviks lysimetersystem för att mäta urlakning av näringsämnen (särskilt kväve) med olika gödningsmetoder i samband med stödsådd efter vinterskador.

Tre projekt snart avslutade

Just nu är tre STERF-projekt på väg att avslutas:

✓ IPM-GOLF: Alternativ för att förebygga och bekämpa de viktigaste svampsjukdomarna på gräs.

✓ ROBO-GOLF: Jämförelse av gräskvalitet mellan robotgräsklippare och vanliga gräsklippare.

✓ ICE-BREAKER: Minska tillväxten och ekonomiska konsekvenser av isskador på golfbanor och andra gräsytor.

De viktigaste resultaten från dessa projekt är samlade och presenterades för deltagarna. Ta del av dem genom att ladda ner artikeln här.

Videos från NIBIO:s fältdagar

Hade du inte möjlighet att delta på International Turfgrass Field Days i år? Då kan du titta på de intervjuer med föreläsarna som spelades in. Se intervjuerna här. 

Projektets fokus är ökat torkmotstånd på fairways, eftersom dessa representerar en betydligt större yta och därmed ger större möjligheter att minska förbrukningen av bevattningsvatten än greener och tees.

Försöken har så här långt gjorts på det norska forskningsinstitutet NIBIO:s försöksstation Landvik utanför Kristiansand. 

I projektgruppen deltar, förutom NIBIO-forskare, även forskare från University of Applied Sciences i Osnabrück, Tyskland, Thomas Fischer från German Greenkeeper Association, Peter Edman från Svenska Golfförbundet och den tysk-amerikanske professorn Bernd Leinauer, New Mexico State University.

Två delprojekt

Delprojekt 1 går ut på att undersöka vilka gräsarter och sorter som tål torka bäst och vilka som återhämtar sig bäst efter torka. 

Gräsförädlare och fröföretag fick välja ut sina bästa gräs för ändamålet, det blev totalt 42 sorter. Dessa ska testas och utvärderas under de kommande fyra åren.

Delprojekt 2 syftar till att ta reda på om kommersiellt tillgängliga vätmedel kan fördröja uttorkning och minska behovet av vattning av fairway.

Läs mer om projektet och resultaten så här långt

Sigtunas miljöarbete i fokus

Symposiet började med en introduktion och information om Sigtuna GK och deras miljöarbete. Dagen avslutades med en banvandring med fokus på miljö och biologisk mångfald. 

Dagen efter hölls ett heldagssymposium med ett antal korta presentationer, som tog upp resultat från det gemensamma forskningsprojektet inom IPM (Integrated pest management).

Viktiga ämnen som praktisk hantering av vanliga grässjukdomar och skadeinsekter togs upp. Även vikten av en bra växtmiljö, timing och ”less is more” för bra och hållbara spelytor fick mycket utrymme.

Internationell uppslutning gav tyngd till frågorna

Foto: Thomas Björn

Drygt 80 personer från 14 nationer deltog i seminariet, som presenterade en bra mix mellan praktik och forskning. Extra positivt var att så många banchefer valt att närvara. 

Den övergripande känslan var att alla medverkande tror och tycker att frågor som berör IPM med mera är mycket viktiga, och kommer att få ett allt större fokus i framtiden.

Evenemanget är en del av Golf Course 2030 Scandinavia-programmet och är ett gemensamt initiativ mellan Svenska Golfförbundet, R&A och STERF.

Videos från IPM-symposiet

Hade du inte möjlighet att delta på symposiet i Sigtuna? Då kan du titta på presentationerna och intervjuer med några av föreläsarna som spelades in. Se presentationer och intervjuer här. 

Du kan också läsa mer om symposiet och presentationerna på sterf.org.

STERF har avslutat projektet SCANGREEN 2019–2022. Försöken gick ut på att testa gräsarters och grässorters känslighet mot snömögel och dollar spot på golfgreener i Norden. Nu har det kommit en slutrapport. Ladda ner den för att lära dig mer om försöken och se på resultaten.

SCANGREEN 2019–2022: Rapport sorter mot snömögel och dollar spot

I projektet gjordes också jämförelser av fröblandningar av rödsvingel, krypven, rödven och flerårigt rajgräs för greener. Ladda ner rapporten nedan och ta reda på hur det gick.

SCANGREEN 2019–2022: Rapport fröblandningar

I månadsskiftet maj/juni träffades 30 banchefer och rådgivare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Sverige under tre dagar för att lära av varandra.

Hills G&SC, Botaniska Analysgruppen, Dagsholm GK, Hofgårds GK och Vallda G&CC fick besök av gruppen.

Hållbar banskötsel är målet

Gemensamt för deltagarna är att fokus ligger på att arbeta utan växtskyddsmedel samt att använda minsta möjliga mängd av växtnäring och andra insatsmedel som sand och vatten.

Hållbar banskötsel handlar om att arbeta utefter naturens villkor och hantera orsaken till problem i stället för att behandla symtom. Hållbar greenkeeping handlar om timing: rätt sak i rätt mängd och vid rätt tid.

Under träffen diskuterades och utbyttes erfarenheter om biologisk mångfald, mätmetoder, mätvärden, skötselstrategier, sjukdomar, ny teknik och artificiell intelligens.

Läs mer om träffen, se bilder och länk till presentationer.

En ny omgång av utvecklingsprogrammet Bättre spelupplevs är i startgroparna.

Under 2023 kommer 25 golfklubbar, från Skellefteå i norr till Ystad i söder (se bild), genomgå utbildningen.

Programmet ger deltagarna kunskap och verktyg kring att utveckla golfbanan och verksamheten för att göra golfen roligare för fler.

Det är kostnadsfritt för klubben, och pågår under en säsong genom en mix av individuellt digitalt lärande och fysiska workshops och uppgifter på klubben. 

Vässat program tack vare pilotklubbarna

Ett stort tack till alla pilotklubbar som var med förra året och har delgett sina erfarenheter till oss!

Upplevelsen från pilotåret 2022 var väldigt positiv. Feedbacken från deltagande klubbar var att de fått mer insikt om vad bättre spelupplevelse innebär för fler typer av golfare samt mer kunskap om sin bana.

Till årets omgång har programmet utvecklats och i år erbjuds fler fysiska möten samt mer plats för ämnen som golfbaneskötsel och spelstrategi.

Läs mer om Bättre spelupplevelse ➤

Nu spekuleras det extra mycket och det går rykten om totalt förbud för golfen. Det ligger dock bara som ett förslag än så länge, och ingen vet hur förhandlingarna inom EU kommer att gå eller hur tidslinjen kommer att se ut.

Jag ska försöka att mycket kort reda ut vad vi vet och hur vi i Sverige och Norden jobbar med frågan.

EU vill minska användningen av bekämpningsmedel

Det finns ett förslag framlagt från EU, att kraftigt minska användningen av bekämpningsmedel. Det gäller främst inom jordbruket, men golfen och andra branscher är berörda av samma lagstiftning.

Den viktigaste punkten för golfen i dessa omfattande förslag, är en skrivning att förbjuda användning av kemiska växtskyddsmedel på så kallade ”sensitive areas”. Där anses golf och andra sportytor ingå.

Det är något oklart hur man klassificerar olika typer av produkter (växtskyddsmedel). Det pratas om olika kategorier, till exempel ”low toxic”, och det är viktigt att klargöra vad som egentligen menas med det.

En fråga om när

Oavsett hur förhandlingarna går i detta förslag är det rimligt att tro att vi går mot en utfasning av kemiska växtskyddsmedel inom golfen. Frågan är nog om det kommer att ske inom tre, sex, tio eller 15 år?

Vissa tror på den kortare tiden. Men det verkar samtidigt som att detta förslag är kontroversiellt. Det kommer nog en del justeringar och det kan ta tid innan alla EU-länder enas i frågan.

Oavsett när det blir behöver vi förbereda oss så bra som möjligt i vår banskötsel, för att vara så redo som möjligt inför framtiden.

Ett tips är att titta på Pitch om framtidens banskötsel, och då särskilt reportaget från Nederländerna som kommit långt i arbetet med att fasa ut kemiskt växskydd till förmån för integrerat växskydd (IPM). Se avsnittet här. 

Diskussioner pågår på nordisk och europeisk nivå

Svenska Golfförbundet, Swedish Greenkeepers Association och STERF har kontakt med främst de övriga nordiska golfförbunden och greenkeeperorganisationerna för att ha en enad linje i vidare kontakter med EU.

Aktiva diskussioner pågår också mellan de nordiska golfförbunden och styrelsen i European Golf Association, om hur man ska få fram golfens önskemål till berörda parter inom EU-organisationen.

Vi följer utvecklingen och informerar löpande om vad som sker i denna fråga.