Aktuellt om banskötsel

Priset är på 25 000 kronor, plus all den uppmärksamhet, prestige och goodwill som följer med. Juryn består av Peter Edman, Svenska Golfförbundet (SGF), och Robert Martin, Swedish Greenkeepers Association (SGA).

Insatser på många plan

Genom små och stora insatser, som gjorts tack vare ett bra samarbete med kommunen och olika myndigheter, är klubben ett ledande exempel för andra golfanläggningar, säger motiveringen bland annat.

– Kul att vårt arbete uppmärksammas. Vi har jobbat mycket med olika åtgärder på banan för att göra saker som gynnar naturlivet, säger Tobias Wigertsson, course manager.

Här är några av åtgärderna klubben arbetat med och som motiverar priset:

Vattenrening

Ett av de stora projekten är att man samarbetar med Emmaboda kommun, vars reningsverk ligger granne med banan. Renat avloppsvatten leds in på klubben där det processas innan det släpps ut i bevattningsdammarna. Detta är till nytta för kommunen, miljön och för klubben som kan öka kapaciteten när det gäller lagring av bevattningsvatten.

Pollinering

Ett annat stort projekt handlar om pollinering. Med hjälp av LONA-bidrag (Naturvårdsverkets lokala naturvårdssatsning) har man skapat ängs- och sandmarker där man byggt två större insektshotell.

– Sandmarkerna lockar till sig alla sorters djur som gillar sand och som en bonus har vi fått en ”waste area” som gynnar golfspelet. Bin och andra insekter lockar vi hit genom att plantera ängsblommor, säger Tobias. För att hålla standarden på miljön har klubben upprättat en skötsel- och naturvårdsplan.

Energianalys

Emmaboda har också gjort en grundlig energianalys för att minska elförbrukningen. Elmätare har installerats på ett flertal platser vilket har lett till att elförbrukningen har minskats med cirka 20 procent.

Läs mer om SGA:s och SGF:s Natur- och miljöpris.

En längre artikel om Emmaboda av Lennart Tidman publiceras i tidningen Greenbladet nr 2-2023.

Projektet handlar om att öka biologisk mångfald på banorna genom att utveckla ytorna utanför de finklippta spelytorna. Det behöver inte vara dyra eller resurskrävande åtgärder. Ofta är det mindre, enkla justeringar och ökad kunskap som gör stor skillnad.

Naturligtvis är golfspelet huvudfokus på golfbanan. Men ett bra komplement till god banstatus är att även höja statusen på banans biologiska mångfald, det vill säga göra en mer gynnsam miljö för insekter, blommor och andra djur. Dessa åtgärder ökar även spelarnas helhetsintryck på anläggningen.

Kul och viktigt med information

En viktig del i projektet är att ta fram ett bra informationsmaterial. Varje deltagande klubb kommer att informera om biologisk mångfald på golfbanan generellt.

Skylten ovan är en översikt över de värdefulla miljöer som finns på golfbanan, och som vi med enkla medel kan öka värdet på. Naturvårdsbiologen och konstnären Frida Nettelbladt har illustrerat bilderna till informationstexterna.

Den kompletteras med mindre skyltar som markerar intressanta miljöer ute på banan, till exempel fina vattenmiljöer, blommande högruffar, öppna sandytor och död ved.

Hela LONA-projektet avslutas efter 2023 och kommer att redovisas i en utförlig rapport. Generella checklistor och faktablad kommer också att tas fram för att ge enkla, praktiska tips på hur insekts-, växt- och djurliv på golfbanan kan ökas.

Vill du också informera dina medlemmar och gäster om vilka miljöer på golfbanan som är extra värdefulla för biologisk mångfald? Lär dig mer och ladda ner länsstyrelsernas folder här.

I en tidigare artikel har du kunnat läsa om vad invasiva arter är och hur de påverkar golfbanan genom sin kraftiga förökning som gör att de blixtsnabbt kan sprida sig och konkurrera ut annan växtlighet. Här går vi igenom första steget i hur klubben kan komma tillrätta med problemet.

Inventera nu – bekämpa till våren

De invasiva växtarterna jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin har börjat breda ut sig över landets golfbanor.

Sommar och höst är en perfekt tidpunkt för att inventera golfanläggningen och dokumentera omfattning och placering av bestånden. Då kan ni planera för att bekämpa dessa vid optimal tidpunkt nästa vår.

Upp till fem meter höga – lätta att identifiera

Bestånden är garanterat fler än ni tror och är lätta att känna igen när de blommar. Dessa storvuxna arter är också mycket enkla att urskilja när de når maximal storlek.

Jätteloka kan bli upp till fem meter hög, parkslide och jättebalsamin upp till tre meter och blomsterlupin upp till en meter. 

Kostsamt att tappa kontrollen

Om bekämpningen påbörjas tidigt, innan omfattande etablering, finns en chans att hålla dem tillbaka. Har man däremot en gång tappat greppet om deras utbredning är det extremt svårt, om alls möjligt, att få bort dem.

På flera golfbanor växer dessa arter okontrollerat på stora arealer i kanter mot vatten, ruffar och i skogen. Ofta slutar det i kraftig uppförökning. Det skapar ett problem som är riktigt besvärligt och mycket kostsamt att rätta till.

Viktigt med rätt bekämpningsmetod

De olika arterna kräver speciell behandling för effektiv bekämpning och det kan till och med vara så att fel bekämpningsmetod kan göra problemen än större.

Ökade restriktioner på växtskyddssidan kan också begränsa möjligheterna till bekämpning, särskilt om det omdebatterade växtskyddsmedlet glyfosat inte får användas som verksamt ämne i bekämpningsmedelsprodukter i framtiden.

I Naturvårdsverkets metodkatalog finns alltid uppdaterad information om bekämpning av invasiva arter. Där kan du hitta fakta om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Läs mer om invasiva främmande arter 

Efter en vinter med extrem isbildning och tvära kast mellan mildväder och kyla har många golfbanor i framför allt mellersta och norra Sverige dessvärre fått omfattande vinterskador.

Skadeläget är värst på banor på linjen Karlstad–Örebro–Västerås–Enköping–Stockholm och norrut. Ett flertal golfklubbar där har fått sina greener i princip helt utslagna. Vissa har även drabbats av stora skador på andra klippta ytor som tee, fairway och ruff.

Gräsets återhämtning viktigare än greenhastigheten

Nu behöver du som är medlem eller greenfeegäst på någon av de drabbade banorna ha tålamod och förståelse för att gräset måste få tid att läka. Detta trots att det både kan innebära en senare säsongsstart och inledningsvis sämre kvalitet än du är van vid.

Under tiden skadorna läker kommer gräsetableringen vara det viktigaste. Det går sällan att kombinera med kortklippta, snabba greener. Du som spelar kanske därför får vänta lite längre på den där riktigt fina spelupplevelsen och känslan i puttningen.

Först när det nya greengräset har återhämtat sig och är fullt etablerat kan banpersonalen börja fokusera på att få till en jämn och fin bollrull igen.

Banpersonalen kämpar – men sol och regn behövs

Nuläget är mycket besvärligt på banorna i det aktuella området. Gräset på alla skadade klippta ytor måste återetableras.

Banpersonalen är naturligtvis både besvikna och frustrerade över situationen och gör allt för att få till bra och spelbara gräsytor så fort som möjligt. Så nya frön, dressa, vattna och i vissa fall täcka med täckningsdukar.

Men det behövs också värme och nederbörd för att gräsfröet ska gro. Eftersom våren hittills varit så torr och framför allt kall säger erfarenheten att det kan ta ytterligare flera veckor att läka alla skador.

Hjälp gärna till genom att stötta banpersonalen i denna utsatta situation, trots att det tar lite längre tid än vanligt att få till den spelupplevelse och kvalitet vi är vana vid.

Orsak: ogynnsamt väder och extrem isbildning

Det är många olyckliga väder- och klimatrelaterade förhållanden som bidragit till skadeläget och som tyvärr inte går att skydda sig emot.

Det började med att hösten 2021 var blötare än vanligt och bjöd på få soltimmar. Det gav gräset dåliga förutsättningar för att klara vintern.

Under vintern snöade och töade det i omgångar. Det ledde till omfattande isbildning som varade länge – på vissa håll mer än tio veckor. Is lägger sig som ett tätt skikt över gräset och förhindrar luftväxling. Det gör att gräset inte får tillräckligt med syre, vilket i längden leder till skador hos många grässorter.

Vinterhalvåret avslutades med en extremt kall och torr vår med frost i princip under alla nätter i april och ända in i början av maj. Allt detta sammantaget har lett till förödande konsekvenser för gräset.

Tack för ditt tålamod!

Avslutningsvis återigen en önskan att du som golfare visar hänsyn och uppskattning för våra duktiga greenkeepers. Vi kan lova att de trots dessa tuffa utmaningar gör allt de kan för att vi ska få spela golf på friskt, grönt gräs på landets alla golfbanor i år. Stort tack för ditt tålamod!

Annica Lundström, chef för klubb- och anläggningsutveckling Svenska Golfförbundet

Göran Tyrsing, kanslichef Swedish Greenkeepers Association

Tips: Om din golfklubb drabbats av svåra vinterskador, använd gärna hela eller delar av denna text i kommunikationen med era medlemmar för att öka förståelsen och respekten, samt skapa arbetsro för er banpersonal. Ange gärna SGF och SGA som källa.

Golfen är en del av samhället. Det som påverkar samhället i stort påverkar också golfen. I sista led är det spelarens plånbok och vilja att betala som avgör, och på vägen dit är det klubbens budget som måsta parera det nya läget i samhället.

En stor del av golfklubbens kostnader ligger i driften av anläggningen (bana, maskiner och fastigheter). Nu ser vi stora kostnadsökningar på förbrukningsmaterial som är avgörande för att golfklubben ska kunna presentera en attraktiv bana för golfspelaren.

Fyra saker att ta höjd för

1. Kostnader för drivmedel. Vid månadsskiftet febr/mars låg dieselpriset på ofattbara 28-kronor per liter. Räknar vi på en genomsnittsklubb, 18 hål med en årsförbrukning på ca
9 000-10 000 liter diesel, kan ni få ökade kostnader med 80 000 kronor redan 2022 om dieselpriset går från 16kr till 24kr/liter.

2. Elpriser som ökar. Den mest energikrävande delen på en golfbana är bevattningspumparna som går nattetid, då spotpriset ofta är lite lägre. Men 2022 kan innebära att det i södra Sverige (region 3) blir upp till 400% dyrare än för ett år sedan. En normal golfklubb hade förra året en kostnad på ca 150 000 kr i el. Håller de höga priserna i sig kan det röra sig om en ökning på ca 600 000 kr i södra Sverige.

3. Transportpriser som rusat i höjden till följd av bland annat containerbrist. Det här har vi fått vänja oss vid de senaste två pandemiåren och det påverkar golfbanedriften. Containerfrakterna har på många håll gått upp med 300%. Frakten slår igenom på i stort sett alla produkter.

4. Brist på reservdelar. Flera ban- och verkstadschefer vittnar nu om att det är svårt att få tag på delar till maskiner som är nödvändiga för viktiga skötselinsatser. Det skapar oro och bristen kan leda till ökade priser på delar som är avgörande för att leverera den spelupplevelse golfaren är van vid.

Är årets budget redan inaktuell?

Hög kvalité på golfbanan till ett tämligen lågt pris. Det var en svår ekvationen redan innan kriget. Nu är det en nästan omöjlig ekvation. Det finns ett behov av att se över budgeten för året eller acceptera att den inte håller. Men också att redan nu vara tydlig i kommunikationen till medlemmarna. Världsläget påverkar golfklubben.

Golfklubben finansieras av medlemmarna. Dagens och morgondagens golfupplevelse avgörs av vad vi tillsammans är beredda att betala.

Annica Lundström, Svenska Golfförbundet
Göran Tyrsing, Swedish Greenkeepers Association

Grönyteskötsel handlar om att göra och tillföra det som är nödvändigt, inte mer. Det här gäller i allra högsta grad när det gäller gödning. Detta bekräftades i handboken ”Behovsanpassad gödsling” som kom ut 2011 och som bygger på oberoende forskning.

Nu har det kommit en uppdaterad version som är kompletterad med den allra senaste forskningen och kunskapen. Här finns allt du behöver veta om gödsling och lite till.

Ladda ner handboken som PDF här ➤

Lägre kostnader – bättre för miljön

Att gödsla behovsanpassat behöver inte kosta speciellt mycket pengar och näringsinnehållet i marken behöver inte analyseras. Båda dessa faktum gör arbetet och planeringen lättare för en greenkeeper.

Lägre kostnader uppskattas av medlemmar och styrelse. Kunskapsbaserade beslut gör det lättare för greenkeepern att känna sig trygg i sina beslut och dess konsekvenser.

För mycket eller för lite av olika näringsämnen ökar risken för obalans i växtprofilen, vilket kan medföra komplikationer, onödig miljöbelastning och negativ påverkan både på kvalitet och på ekonomi.

Vi behöver finna balansen så att vi hjälper naturen, inte styr den. För det går ändå inte att styra naturen.

Många nackdelar med övergödsling

Det är lätt att hamna i obalans om man vattnar och gödslar för mycket. För mycket tillgång på näring och vatten ger ett klent rotsystem med ett svagt gräs som klarar sjukdomar och slitage sämre. För mycket näring på hösten gynnar skadesvampar.

Övergödsling och kraftig tillväxt leder också till onödigt mycket klippning och skötsel, vilket kostar extra resurser från golfklubben.

Dessutom påverkar överdriven tillväxt spelupplevelsen negativt, eftersom det ger långsam rull på greenerna och sämre spelytor generellt, genom att gräset blir mindre tåligt.

Det finns inga genvägar till en bra spelyta, men det går att odla fram bra spelytor på lite olika sätt. Frågorna alla behöver ställa sig regelbundet är:

Utgå från oberoende forskning vad gäller tillsatsmedel

Det finns idag ett otroligt stort utbud i branschen när det gäller växtnäring i alla möjliga mixade blandningar och prisnivåer.

Det saluförs även en lång rad tillsatsprodukter som vitaminer, mikroorganismer, hormonbaserade biostimulanter, aminosyror, enzymer och proteiner. Tillsatser som oftast inte behövs. När det gäller tillsatsmedel, fråga alltid efter oberoende forskningsförsök.

De vanligaste gödselprodukterna innehåller en blandning av nitrat-, ammonium- och ureakväve. Ett råd är att räkna ut vad ett kilo rent kväve kostar i de produkter ni använder. Gräset är enbart intresserad av kväve i sin enklaste form och det tas till största del upp som nitratkväve och i viss mån som ammoniumkväve.

Fosfor är viktigt för frösättning och för rotutveckling hos unga plantor. Behovet av fosfor är cirka 12 procent av kvävemängden. Ny forskning visar att det i etablerade gräsytor ofta redan finns rikliga mängder, så applicering med fosfor kan i många fall utelämnas för en lång tid framöver.

Enklare än du tror att göra en gödselstrategi

Jag förstår att det kan uppfattas som en svår och stor utmaning att veta hur en golfbana ska gödslas när marknaden erbjuder ett mycket stort utbud av produkter. Men det är inte vettigt att låta en säljare från ett vinstdrivande företag lägga upp en gödsel- och skötselstrategi för golfklubben.

Enligt oberoende forskning finns ingen anledning att variera förhållandena mellan olika näringsämnen och gödselprodukter under växtsäsongen. Det gör egentligen planeringen av en gödselstrategi mycket enkel. Det kan också bli tämligen billigt.

Svaren finns i handboken ”Behovsanpassad gödsling”. Är du ändå osäker, kontakta din bankonsulent.

En hållbar önskelista

Avslutningsvis vill jag dela med mig av tre önskemål som golfen behöver tänka på för en hållbar framtid på våra banor:

1. Att ansvarig banpersonal har god kunskap i hur naturen fungerar, för att kunna motivera och fatta beslut om vad som ska tillföras eller inte ska ut på golfbanans spelytor.

2. Att vi assisterar naturen i stället för att försöka kontrollera den.

3. Att vi arbetar preventivt, i stället för att behandla symptomen.

Många golfanläggningar har gjort två ekonomiskt bra år 2020 och 2021. Det gör att det finns pengar att investera i att göra spelytorna ännu bättre.

Många har hjälpsått sina gräsytor, dressat och djupluftat sina fairways, byggt om tee och bunkrar, renoverat greener, sett över dräneringen och investerat i ny bevattning.

Men när det nu finns utrymme ekonomiskt, glöm inte att även investera i personalen! Ett bra exempel visas i Pitch avsnitt 13. 

Hösten 2021 besökte Pitch reporter Västerås GK, som väljer att prioritera personalen för att andra investeringar ska slå väl ut. Se filmen ovan eller på Pitch-sidan här.

Om Pitch

Pitch är ett webbaserat studioprogram om klubbutveckling, med reportage och goda exempel från Golfsverige varvat med samtal och diskussioner i studion. Serien har hittills sänts i två säsonger – våren 2021 och vintern 2021–2022.

Alla avsnitt finns tillgängliga att titta på i efterhand, för den som har missat ett program eller vill kika igen. Du hittar dem på golf.se/pitch. 

Den aktiva substansen glyfosat, som finns i många totalbekämpningspreparat, har varit omdiskuterad länge och dess fortsatta användande har varit osäkert.

Inom golfen har vi möjlighet att använda glyfosatprodukten Roundup Ultra, vilket är vår enda godkända totalbekämpningsprodukt.

Nu har EU-kommissionen godkänt glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel till och med 15 december 2022. En utredning pågår om eventuell ytterligare förnyelse efter 2022. Beslutet ska ha fattats senast i december 2022, då den nuvarande godkännandeperioden löper ut.

SGF följer utvecklingen i glyfosatfallet och om eventuella nya alternativ kommer ut på marknaden.

Läs mer om glyfosat och utredningen hos Kemikalieinspektionen.

Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

– Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

– Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

Skannade in från banguiden

Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

– Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

– Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

En pärm till varje anställd

Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

– Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

– Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

– Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

Text och bild: Lena Lindström

Coronaåret 2020 var väldigt ovisst ur ett ekonomiskt perspektiv och flera golfanläggningar begränsade resurserna tidigt på året. Men när vi summerade året var det ett rejält uppsving för golfen och flera golfanläggningar gjorde ett rekordår rent ekonomiskt.

Nyckeltalen i årets enkätsvar påverkades dock inte nämnvärt av pandemin, utan följer i stort hur det sett ut sedan driftskostnadsenkäten startade 2014. Gissningsvis blir det större förändringar 2021, då flera golfanläggningar förstärkt med mer resurser då vi är inne i en ny golfboom där många golfklubbar har fler medlemmar, mer spel och stärkt ekonomi.

Rikssnittet för 2020

Nedan är en tabell över rikssnittet från den senaste undersökningen, med antal tillsvidareanställda, sammanlagt antal timmar för säsongspersonal samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift, angivna exklusive moms.

Jämfört med snittet kan resultaten variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt. Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader lägger vissa långt mindre, andra långt mer än snittanläggningen.

Det är många faktorer som påverkar klubbarnas budget och behov, vilket vi återkommer till senare i artikeln.

Nyckeltal 2014–2020

När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år. Det kan bero på att det är olika klubbar som svarat, men också på att kostnadsbilden varit hyggligt konstant genom åren.

Nedan är nyckeltal från de sammanlagda resultaten av enkäterna 2014–2020, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.

Nyckeltalen är framtagna utifrån de spann där vi hittar majoriteten av respondenterna inom de sex områden som undersökts.

Faktorer som påverkar kostnaderna

Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som något exakt facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen med både långt högre och långt lägre kostnader.

Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är främst dessa:

Den största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.

Gör en nyckeltalsanalys

Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och de nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.

Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat. Ta kontakt med undertecknad eller din bankonsulent så hjälper vi dig.

Fyra forskare från det norska forskningsinstitutet NIBIO har skrivit en artikel om vinterförberedelser för STERF:s räkning.

Råden är i allra högsta grad användbara även på svenska förhållanden och därför har vi gjort en svensk översättning. Här följer en kort sammanfattning av artikeln. Längst ner kan du ladda ner den som PDF. 

Stäng banan i tid!

Fler golfrundor betyder ökat slitage och kompaktering av rotzonen på greener, tee och fairways. Från flera klubbar har det rapporterats om slitna spelytor efter rekordåret 2020. De kommer troligtvis inte hinna läka ihop före vintern.

Rådet är därför att stänga banorna efter höstlovet, trots milt väder med sommarförhållanden i vissa delar av landet.

Härdning av gräset

Ju längre vi belastar spelytorna med en massa trafik, desto mindre chans får greenerna att självläka skador innan växtligheten avtar och gräset går in i härdningsfasen. Särskilt nu när mängden dagsljus minskar och dygnsmedeltemperaturen sjunker. 

När dygnsmedeltemperaturen går under 7–8 °C går gräset nämligen in i härdningsfasen. Fotosyntesen fortsätter, men kolhydraterna (sockret) som produceras används inte längre till reparation och tillväxt. I stället lagras det i tillväxtpunkten och i de underjordiska utlöparna som ett slags matreserv under vintern.

Stäng av och förbered greenerna inför vintern

Det största temat i artikeln är tips och råd kring vad som bör göras och undvikas på greenområdet under hösten fram tills vintern sätter in. 

Läs hela artikeln på svenska

Originalartikeln på norska

Växter som jätteloka, jättebalsamin, parkslide och blomsterlupin ökar i omfattning på golfbanorna i Sverige. De smyger sig ofta in i små bestånd och ses då ofta som dekorativa och fina inslag i ruffgräset.

Problemet är att de är mycket effektiva i sin spridning och konkurrerar starkt med andra växter. Ofta slutar det i kraftig förökning, vilket är riktigt besvärligt och kostsamt att få bukt med, och är ett hot mot den biologiska mångfalden. 

Det är också viktigt att göra rätt när man bekämpar dessa arter och hanterar borttaget material, så att det inte leder till ytterligare spridning.

”Invasiva främmande arter” – vad är det?

Idag finns många arter av djur, växter, svampar och mikroorganismer som historiskt inte har förekommit naturligt i Sverige, men som – avsiktligt eller oavsiktligt – har importerats från dess naturliga utbredningsområde.

Det kan handla om trädgårdsväxter, jordbruksgrödor och arter som av misstag följt med i transporter från andra länder. Många av dessa främmande arter har varit till stor nytta för människor och ekonomiskt viktiga för individer och samhälle.

Men när de sprider sig i miljön och tränger bort inhemska växter och djur, stör de ekosystemet och blir kostsamma för samhället. Dessa kallas för ”invasiva främmande arter”.

Läs mer hos Naturvårdsverket

Hot mot biologisk mångfald och ekonomi

Invasiva främmande arter bidrar inte till större mångfald, utan utgör tvärtom ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Ofta både förökar de sig effektivt och växer snabbt. Det kan leda till att inhemska arter dör ut och att ekosystem rubbas.

Det kan också innebära stora ekonomiska konsekvenser om vi inte lyckas stoppa de invasiva främmande arterna. Förutom rena bekämpningskostnader kan arterna allvarligt skada förutsättningar för fiske, jordbruk, vattenbruk och skogsindustri.

Inom EU beräknas kostnaden för invasiva främmande arter uppgå till över 100 miljarder kronor per år.

Vanliga problemarter i Sverige

20 av totalt 66 arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter finns eller har förekommit i Sverige. Exempel på arter som är etablerade i Sverige just nu är jättebalsamin och jätteloka.

Några av de mest problematiska invasiva främmande arterna i Sverige är annars blomsterlupin, parkslide och vresros. 

De är inte EU-listade och det finns ännu inga lagstadgade skyldigheter runt dessa arter, men eftersom de kan orsaka allvarlig skada på våra ekosystem rekommenderar Naturvårdsverket att man hjälper till att begränsa spridningen.

Metoder för bekämpning

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog för utrotning och spridningsbegränsning av olika invasiva främmande växter, med och utan bekämpningsmedel. Vilken metod som fungerar bäst får avgöras i varje enskilt fall, beroende på art och förutsättningar.

Hos Naturvårdsverket uppdateras information om bekämpning av invasiva arter löpande. Dessutom finns vägledning om skyldigheter kopplade till vissa arter och metoder. Läs mer i faktabladen ovan och i metodkatalogen om just den art ni har på er golfanläggning.

Läs mer och ladda ner metodkatalogen

Låt inte bekämpningen bli en spridning!

Vid bekämpning av invasiva främmande arter bör man vara mycket försiktiga vid hantering och transport av växtavfallet, så att det i sig inte orsakar en spridning av arten.

Det är viktigt att hantera avfall från utförda åtgärder på ett korrekt sätt, för att förhindra vidare spridning av arten. Transport av frön, rotdelar eller andra växtdelar som bidrar till spridning bör utföras på ett spridningssäkert sätt.

Olika kommuner har olika lokala regler för hur växtavfall ska hanteras. Ta reda på vilka regler just din kommun har när det gäller avfall från invasiva främmande arter. Kontakta återvinningscentral eller avfallsanläggning innan ni startar en bekämpning, för att ta reda på var och hur ni ska göra er av med avfallet.

Läs mer om växtavfall

En del av Agenda 2030

Den här artikeln är skriven med anledning av golfens arbete med Agenda 2030, specifikt Mål 15 – ekosystem och biologisk mångfald.

Genom att arbeta metodiskt med att främja djur- och naturliv och bekämpa invasiva arter på våra golfanläggningar kan golfen bidra till ett hälsosamt och rikt ekosystem i Sverige. 

Läs mer om Agenda 2030 mål 15 på regeringen.se