Hur mycket personalresurser lägger golfanläggningar på banskötsel och hur stora är utgiftsposterna för golfbanedrift? Svaret hittar vi i SGF:s årliga undersökning om driftskostnader. Här är siffrorna från 2020.

Vad kostar det att driva en golfbana?

Resultaten från årets enkät om driftskostnader på golfanläggningar har nu bearbetats, analyserats och jämförts med resultaten från 2014–2019. Ännu ser vi inga effekter av pandemin, men till 2021 väntas vi se förstärkta resurser för banskötseln.

Coronaåret 2020 var väldigt ovisst ur ett ekonomiskt perspektiv och flera golfanläggningar begränsade resurserna tidigt på året. Men när vi summerade året var det ett rejält uppsving för golfen och flera golfanläggningar gjorde ett rekordår rent ekonomiskt.

Nyckeltalen i årets enkätsvar påverkades dock inte nämnvärt av pandemin, utan följer i stort hur det sett ut sedan driftskostnadsenkäten startade 2014. Gissningsvis blir det större förändringar 2021, då flera golfanläggningar förstärkt med mer resurser då vi är inne i en ny golfboom där många golfklubbar har fler medlemmar, mer spel och stärkt ekonomi.

Rikssnittet för 2020

Nedan är en tabell över rikssnittet från den senaste undersökningen, med antal tillsvidareanställda, sammanlagt antal timmar för säsongspersonal samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift, angivna exklusive moms.

9 hål 18 hål 27 hål 36 hål
Anställda (antal) 0,9 st 2,7 st 3,95 st 5,7 st
Säsongspersonal (timmar) 1 675 h 3 792 h 6 313 h 6 044 h
Drivmedel 45 000 kr 145 000 kr 250 000 kr 328 000 kr
Gödningsmedel 30 000 kr 128 000 kr 246 000 kr 359 000 kr
Maskinleasing 45 000 kr 306 000 kr 573 000 kr 754 000 kr
Maskinservice och reservdelar 40 000 kr 116 000 kr 189 000 kr 248 000 kr

Jämfört med snittet kan resultaten variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt. Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader lägger vissa långt mindre, andra långt mer än snittanläggningen.

Det är många faktorer som påverkar klubbarnas budget och behov, vilket vi återkommer till senare i artikeln.

Nyckeltal 2014–2020

När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år. Det kan bero på att det är olika klubbar som svarat, men också på att kostnadsbilden varit hyggligt konstant genom åren.

Nedan är nyckeltal från de sammanlagda resultaten av enkäterna 2014–2020, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.

Nyckeltalen är framtagna utifrån de spann där vi hittar majoriteten av respondenterna inom de sex områden som undersökts.

  • 9-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 1 tillsvidareanställd, totalt mellan 850 och 1 350 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 30 000–50 000 kr, maskinleasing 50 000–75 000 kr, gödningsmedel 20 000–40 000 kr och service och reservdelar för maskiner 30 000–50 000 kr.

  • 18-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 2–3 tillsvidareanställda, totalt mellan 3 500 och 5 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 120 000–150 000 kr, maskinleasing 200 000–300 000 kr, gödningsmedel 115 000–135 000 kr och service och reservdelar för maskiner 100 000–120 000 kr.

  • 27-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 3–4 tillsvidareanställda, totalt mellan 4 500 och 6 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 180 000–200 000 kr, maskinleasing 250 000–400 000 kr, gödningsmedel 160 000–200 000 kr och service och reservdelar för maskiner 150 000–170 000 kr.

  • 36-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 5–6 tillsvidareanställda, totalt mellan 6 000 och 8 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 260 000–300 000 kr, maskinleasing 600 000–900 000 kr, gödningsmedel 200 000–300 000 kr och service och reservdelar för maskiner 200 000–270 000 kr.

Faktorer som påverkar kostnaderna

Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som något exakt facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen med både långt högre och långt lägre kostnader.

Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är främst dessa:

  • Geografiskt läge – var i Sverige ligger banan?

  • Spelsäsong – hur många skötselveckor har man?

  • Ambitionsnivå – vilken målsättning har anläggningen?

  • Arealer – hur många hektar är golfbanan?

  • Jordart – vad är det för mekanisk sammansättning?

  • Gräsart – vilken är den dominerande gräsarten?

  • Bunkrar – hur många finns på banan?

  • Gödningsmedel – vilken gödningsstrategi använder man sig av?

Den största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.

Gör en nyckeltalsanalys

Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och de nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.

Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat. Ta kontakt med undertecknad eller din bankonsulent så hjälper vi dig.

Om undersökningen

Svenska Golfförbundet har sedan 2014 årligen genomfört en enkätundersökning kring driftskostnader på golfanläggningar i Sverige. Syftet är att kartlägga kostnadsbilden och få fram nyckeltal på hur mycket resurser det går åt för att sköta en golfbana i Sverige, samt se hur trenden ser ut över tid. Sker det någon förändring från år till år inom personalresurser eller de olika kostnadsposterna?

Enkäten skickas till banchefer och klubbchefer i Golfsverige, som svarat anonymt med siffrorna för sin anläggning. Svarsfrekvensen ligger mellan 20 och 30 procent av totala antalet golfanläggningar i Sverige (cirka 450) och respondenterna är fördelade över hela landet.

Enkätsvaren sammanställs, bearbetas och analyseras sedan av Svenska Golfförbundets bankonsulenter. Resultaten presenteras på olika seminarier, utbildningar, mässor samt publiceras på SGF:s hemsida.

Skribent

Porträttbild på Calle.

Fler nyheter

  1. Webbinarium om ICE-BREAKER
  2. Blåtonad bild på en istäckt green med en linjal nedstoppad i isen. Texten ICE-BREAKER, webbinarium om vinteröverlevnad 11 mars.
    Banskötsel

    Webbinarium om ICE-BREAKER

    Ta del av resultaten från STERF:s treåriga forskningsprojekt om bättre vinteröverlevnad. Anmäl dig till webbinariet den 11 mars och få tips och råd för en bättre vårstart, presenterade av Nordens främsta forskare och experter.

    Vinteröverlevnad är en stor utmaning för våra golfbanor i Skandinavien. Vad har kommit fram efter tre års forskning på skandinaviska golfgreener? Det får du ta del av under detta kostnadsfria webbinarium om STERF:s stora forskningsprojekt ICE-BREAKER.

    Hjälper det att vintertäcka? Kan gräset få för mycket sol på våren? Kan krypven etablera sig på skadade greener vid låga vårtemperaturer? Är det bra att skotta bort snö? Det är några av frågorna som kommer att diskuteras (se hela programmet nedan).

    Är du banchef, greenkeeper, klubbchef eller styrelsemedlem på en golfklubb som har utmaningar kring vinteröverlevnad? Missa då inte chansen att ta del av forskarnas tips och råd kring hur ni kan agera för att ge gräset en bättre vårstart.

    Datum: Måndag 11 mars 2024
    Tid: 08.30–14.15 (inkl. lunchpaus)
    Plats: Microsoft Teams (länk skickas ut via e-post till anmälda deltagare)
    Språk: Skandinaviska språk
    Anmälan: Senast torsdag 7 mars via denna länk ➤

    Presentatörerna är de forskare som ansvarat för de olika delprojekten inom ICE-BREAKER (se lista nedan). Du får alltså möjlighet att lyssna och ställa frågor till några av Skandinaviens främsta experter på god vinteröverlevnad.

    Till anmälan ➤

    Program (cirkatider)

    Inledning

    • 08.30. Introduktion av ICE-BREAKER-projektet och presentation av projektgruppen och föreläsarna.

    Huvudtema 1: Gräsets reaktion på istäcke och smältvatten

    • 09.00. Översikt av de två huvudtyperna av is- och vattenskador: 1) syrebrist och ansamling av skadliga ämnen och 2) nedbrytning av tillväxtpunkten genom absorption av smältvatten och upprepad frysning/upptining.

    • 09.20. Den kritiska vårfasen: blekning och minskad fotosyntes när isen smälter.

    09.45. Paus 15 minuter

    Huvudtema 2: Vintertäckning, skydda gräset

    • 10.00. Anpassning av vintertäckning till skandinaviska förhållanden: Behovet av vårduk och/eller ventilation under den täta duken.

    • 10.35. Två års jämförelse av vintertäckning och snö- och isröjning vid olika tidpunkter under vintern på NIBIO Apelsvoll, Gjøvik.

    • 11.00. Screening av gräsarter och sorter för istäckningstolerans.

    11.30. Lunch 60 minuter

    Huvudtema 3: Snabbare återhämtning efter isskador

    • 12.30. Identifiering av tillväxthämmande faktorer vid återetablering efter isskador.

    • 12.55. Såteknik, användning av fröprimning och olika krypvenssorter för snabbare återetablering av golfgreener i mellersta och norra Sverige.

    • 13.20. Olika typer av tillväxtduk och biostimulanter för snabbare etablering av krypven.

    Avslutning

    • 13.45. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna från ICE-BREAKER-projektet, samt frågestund.

    • 14.15. Tack för idag!

    Föreläsare och presentatörer:

    Trygve S. Aamlid, NIBIO

    Sigridur Dalmannsdottir, NIBIO

    Wendy Waalen, NIBIO

    Karin J. Hesselsøe, NIBIO

    Marit Almvik, NIBIO

    Carl-Johan Lönnberg, Svenska Golfförbundet

    Håkan Blusi, Svenska Golfförbundet


    Varmt välkommen med din anmälan!

    Skribent

    Porträttbild Håkan Blusi
  3. Erbjudande om jordprofilsanalys
  4. Banskötsel

    Erbjudande om jordprofilsanalys

    Hur vet du hur mycket sand, luft och näringsämnen gräset behöver för att må så bra som möjligt? Det kan en jordprofilsbedömning ge svar på. Ta hjälp av din bankonsulent för att ta prover av er profil och skicka dem på analys till ett oberoende labb i USA.

    En jordprofilsbedömning med fysikalisk och kemisk analys passar alla klubbar som är intresserade av att lära sig mer om sin profil.

    Genom ökad kunskap kan du som banchef fatta välgrundade beslut som främjar hälsosam grästillväxt och optimerar spelbarheten på era greener, både kortsiktigt och långsiktigt.

    Till vänster ett jordprov med thatch i olika nivåer markerat med en linjal. Till höger en man som sitter med ett jordprov samt ett antal olika verktyg.
    Din bankonsulent kan hjälpa till ta prover av er jordprofil och skicka dem på analys till ett oberoende laboratorium i USA.

    Nu ger SGF dig som banchef möjlighet att beställa en jordprofilsanalys via ett oberoende laboratorium i USA, med efterföljande rådgivning från din bankonsulent.

    Kostnaden för analysen är inte mer än det labbet fakturerar, plus transport och utlägg. Bankonsulenten hjälper till med provtagning och kontakter med labbet.

    Fysikaliska och kemiska analyser

    I en jordprofilsbedömning görs ett antal analyser på olika nivåer i profilen: 0–2,5 cm, 2,5–5 cm, 5–10 cm samt vid behov 10–15 cm.

    Rapportsida med massor av text och kurvor, samt bild på en jordprofil i olika nivåer.
    Exempel: rapport fysikalisk analys.

    De fysikaliska analyserna ger kunskap som hjälper dig att optimera golfgreenens markstruktur för att skapa idealiska förhållanden för spel och välmående plantor.

    Regelbundna kemiska analyser ger möjlighet att skräddarsy gödselprogram och markförbättringsåtgärder för att optimera tillväxtförhållandena på golfgreenen.

    Resultaten och rekommendationerna baseras på oberoende forskning. Det gör att du kan känna dig trygg i vad du ska tillföra marken och gräset, och i vilka mängder.

    Då kan du säkerställa att det blir precis det som behövs – varken mer eller mindre. Det leder till hållbara spelytor, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.

    Detta ingår i den fysikaliska analysen

    Den fysikaliska analysen av golfgreenen omfattar flera viktiga aspekter som påverkar markens struktur och därmed spelkvaliteten:

    ✓ Partikelstorlek
    ✓ Partikelklassificering
    ✓ Organiskt material
    ✓ Densitet
    ✓ Porositet
    ✓ Vattenhållande förmåga
    ✓ Perkolation

    Laboratoriet utvärderar jordens struktur, textur och densitet genom att bedöma andelen sand, organiskt material, silt och lerpartiklar i marken.

    En homogen textur och struktur är viktigt för vattenrörelsen genom växtbädden och avgörande för dränering och vattenhållande förmåga. Det är viktigt att balansera detta för att undvika höga fukthalter och säkerställa att rötterna får tillräckligt med vatten och syre.

    Jordkompaktion och optimal porositet är också viktigt för rottillväxten, då luftcirkulation och vattenrörelse påverkas mycket av dessa parametrar.

    Den organiska mängden har stor påverkan på spelbarheten och plantans välbefinnande. Genom att mäta den går det att säkerställa rätt nivåer som ger starkare plantor och en bättre spelupplevelse.

    I analysen ingår rekommendationer på åtgärder, som luftning och dressning.

    Detta ingår i den kemiska analysen

    Den kemiska analysen fokuserar på jordens pH-nivåer och näringsinnehåll:

    ✓ pH-värde
    ✓ Näringsämnesvärden
    ✓ Katjonbyteskapacitet (CEC)
    ✓ Kväve-release
    ✓ Salthalt
    ✓ Basmättnadsgrad

    Att förstå den kemiska sammansättningen möjliggör justeringar av pH för att optimera näringsupptaget och främja hälsosam grästillväxt.

    Baserat på resultaten av den kemiska analysen kan du fatta beslut om näringshantering och den kemiska miljön som finns i profilen.

    Detta inkluderar noggrant avvägda gödselmedelsapplikationer för att upprätthålla en balanserad och näringsrik miljö för gräset.

    En balanserad tillförsel av näringsämnen är nödvändig för att undvika näringsbrister eller överskott. I analysen kan du få rekommendationer av vilka näringsämnen växtprofilen behöver.

    Så här går det till rent praktiskt

    I jordprofilsbedömningen ingår analys av upp till tre av klubbens greener. Det är din bankonsulent som hanterar det praktiska. Så här går det till:

    1. Bankonsulenten tar fem hålkoppar på varje green och delar upp dem i de olika nivåerna.

    2. Bankonsulenten tar även andra prover gällande växtplats, förutsättningar och spelbarhet.

    3. Proverna skickas till Brookside Labs i USA (läs mer på blinc.com).

    4. Efter cirka två månader kommer resultatet tillbaka, med analyssvar och rekommendationer baserade på obereonde forskning.

    5. Bankonsulenten går igenom det samlade resultatet med klubbens banchef.

    6. Tillsammans konstaterar vi ett nuläge och bestämmer ett önskat läge utifrån rådande förutsättningar. Vi diskuterar också strategier och planer för att nå det önskade läget. 

    7. Vidare uppföljning sker efter överenskommelse med dig som banchef.

    Följ upp resultatet med ny analys

    Genom att systematiskt genomföra fysikaliska och kemiska analyser kan du följa upp resultatet av underhållsinsatserna och få kunskap om hur de påverkar profilen och spelbarheten.

    Det möjliggör en komplett underhållsstrategi och därmed långsiktig hållbarhet och en kvalitativ spelupplevelse.

    Nyfiken? Kontakta din bankonsulent!

    Kontakta din bankonsultent för att ta reda på mer och anmäla intresse för att göra en jordprofilsbedömning av din golfbana.

    Du hittar våra kontaktuppgifter här.

    Skribent

    Kontaktkort Erik Dahl
  5. Godkända växtskyddsmedel december
  6. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel december

    Fyra växtskyddsmedel har fått förlängt produktgodkännande. Läs om vilka det gäller och ladda ner nya listan över godkända växtskyddsmedel.

    Kemikalieinspektionen har förlängt produktgodkännandet för ett totalbekämpningsmedel, två fungicider och ett biologiskt växtskyddsmedel:

    ✓ Roundup Ultra (5773) är godkänt till 2024-12-15

    ✓ Medallion TL (5075) är godkänt till 2026-06-15

    ✓ Instrata Elite (5466) är godkänt till 2024-12-31

    ✓ Mycostop (4295) är godkänt till 2024-09-30

    Tänk också på att:

    – Nuvarande godkännande för tillväxtregleraren Attraxor (5549) går ut den 31 december 2023. Vi återkommer i början av 2024 med besked om det förlängs eller ej.

    – 31 januari 2024 är deadline för att använda, lagra och bortskaffa den gamla versionen av Exteris StressGard (5461).

    Uppdaterad lista

    Ladda ner den uppdaterade listan över godkända växtskyddsmedel och gör en inventering av ert kemförråd inför 2024.

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel