Hur mycket personalresurser lägger golfanläggningar på banskötsel och hur stora är utgiftsposterna för golfbanedrift? Svaret hittar vi i SGF:s årliga undersökning om driftskostnader. Här är siffrorna från 2020.

Vad kostar det att driva en golfbana?

Resultaten från årets enkät om driftskostnader på golfanläggningar har nu bearbetats, analyserats och jämförts med resultaten från 2014–2019. Ännu ser vi inga effekter av pandemin, men till 2021 väntas vi se förstärkta resurser för banskötseln.

Coronaåret 2020 var väldigt ovisst ur ett ekonomiskt perspektiv och flera golfanläggningar begränsade resurserna tidigt på året. Men när vi summerade året var det ett rejält uppsving för golfen och flera golfanläggningar gjorde ett rekordår rent ekonomiskt.

Nyckeltalen i årets enkätsvar påverkades dock inte nämnvärt av pandemin, utan följer i stort hur det sett ut sedan driftskostnadsenkäten startade 2014. Gissningsvis blir det större förändringar 2021, då flera golfanläggningar förstärkt med mer resurser då vi är inne i en ny golfboom där många golfklubbar har fler medlemmar, mer spel och stärkt ekonomi.

Rikssnittet för 2020

Nedan är en tabell över rikssnittet från den senaste undersökningen, med antal tillsvidareanställda, sammanlagt antal timmar för säsongspersonal samt de fyra största kostnadsposterna för bandrift, angivna exklusive moms.

9 hål 18 hål 27 hål 36 hål
Anställda (antal) 0,9 st 2,7 st 3,95 st 5,7 st
Säsongspersonal (timmar) 1 675 h 3 792 h 6 313 h 6 044 h
Drivmedel 45 000 kr 145 000 kr 250 000 kr 328 000 kr
Gödningsmedel 30 000 kr 128 000 kr 246 000 kr 359 000 kr
Maskinleasing 45 000 kr 306 000 kr 573 000 kr 754 000 kr
Maskinservice och reservdelar 40 000 kr 116 000 kr 189 000 kr 248 000 kr

Jämfört med snittet kan resultaten variera kraftigt från klubb till klubb, med stora individuella skillnader både uppåt och nedåt. Vissa banor har inga tillsvidareanställda alls, medan andra ligger långt över rikssnittet. När det gäller kostnader lägger vissa långt mindre, andra långt mer än snittanläggningen.

Det är många faktorer som påverkar klubbarnas budget och behov, vilket vi återkommer till senare i artikeln.

Nyckeltal 2014–2020

När vi summerar de årliga resultaten är det generellt ganska små skillnader från år till år. Det kan bero på att det är olika klubbar som svarat, men också på att kostnadsbilden varit hyggligt konstant genom åren.

Nedan är nyckeltal från de sammanlagda resultaten av enkäterna 2014–2020, från de cirka 100–140 golfanläggningar över hela landet som svarat, varav cirka tio 9-hålsanläggningar, sjuttio 18-hålsanläggningar, tjugo 27-hålsanläggningar och elva 36-hålsanläggningar.

Nyckeltalen är framtagna utifrån de spann där vi hittar majoriteten av respondenterna inom de sex områden som undersökts.

  • 9-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 1 tillsvidareanställd, totalt mellan 850 och 1 350 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 30 000–50 000 kr, maskinleasing 50 000–75 000 kr, gödningsmedel 20 000–40 000 kr och service och reservdelar för maskiner 30 000–50 000 kr.

  • 18-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 2–3 tillsvidareanställda, totalt mellan 3 500 och 5 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 120 000–150 000 kr, maskinleasing 200 000–300 000 kr, gödningsmedel 115 000–135 000 kr och service och reservdelar för maskiner 100 000–120 000 kr.

  • 27-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 3–4 tillsvidareanställda, totalt mellan 4 500 och 6 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 180 000–200 000 kr, maskinleasing 250 000–400 000 kr, gödningsmedel 160 000–200 000 kr och service och reservdelar för maskiner 150 000–170 000 kr.

  • 36-hålsanläggningar

    Personalresurser per år: 5–6 tillsvidareanställda, totalt mellan 6 000 och 8 000 arbetstimmar för säsongspersonal.

    Kostnader per år: drivmedel 260 000–300 000 kr, maskinleasing 600 000–900 000 kr, gödningsmedel 200 000–300 000 kr och service och reservdelar för maskiner 200 000–270 000 kr.

Faktorer som påverkar kostnaderna

Nyckeltalen ger en indikation på hur det ser ut i Golfsverige för majoriteten av respondenterna. Det ska dock inte ses som något exakt facit, då det finns anläggningar med stora avvikelser från nyckeltalen med både långt högre och långt lägre kostnader.

Driftskostnaderna i Sverige varierar alltså, och det finns många aspekter för varje enskild golfklubb att ta hänsyn till. De avgörande faktorerna som påverkar kostnadsbilden är främst dessa:

  • Geografiskt läge – var i Sverige ligger banan?

  • Spelsäsong – hur många skötselveckor har man?

  • Ambitionsnivå – vilken målsättning har anläggningen?

  • Arealer – hur många hektar är golfbanan?

  • Jordart – vad är det för mekanisk sammansättning?

  • Gräsart – vilken är den dominerande gräsarten?

  • Bunkrar – hur många finns på banan?

  • Gödningsmedel – vilken gödningsstrategi använder man sig av?

Den största påverkansfaktorn är troligtvis längden på spel- och skötselsäsong i kombination med ambitionsnivå.

Gör en nyckeltalsanalys

Vill man som golfklubb själv göra en generell jämförelse kan man titta både på rikssnittet och de nyckeltalen. Varje golfklubb behöver dock göra en analys av sin driftsbudgetnivå baserat på de individuella behoven och faktorerna.

Svenska Golfförbundet erbjuder också golfanläggningar att göra en så kallad nyckeltalsanalys där man jämför sin klubb med riket eller sin region, vilket har varit uppskattat och efterfrågat. Ta kontakt med undertecknad eller din bankonsulent så hjälper vi dig.

Om undersökningen

Svenska Golfförbundet har sedan 2014 årligen genomfört en enkätundersökning kring driftskostnader på golfanläggningar i Sverige. Syftet är att kartlägga kostnadsbilden och få fram nyckeltal på hur mycket resurser det går åt för att sköta en golfbana i Sverige, samt se hur trenden ser ut över tid. Sker det någon förändring från år till år inom personalresurser eller de olika kostnadsposterna?

Enkäten skickas till banchefer och klubbchefer i Golfsverige, som svarat anonymt med siffrorna för sin anläggning. Svarsfrekvensen ligger mellan 20 och 30 procent av totala antalet golfanläggningar i Sverige (cirka 450) och respondenterna är fördelade över hela landet.

Enkätsvaren sammanställs, bearbetas och analyseras sedan av Svenska Golfförbundets bankonsulenter. Resultaten presenteras på olika seminarier, utbildningar, mässor samt publiceras på SGF:s hemsida.

Skribent

Porträttbild på Calle.

Fler nyheter

  1. Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag
  2. Banskötsel

    Abbekås GK: Riskanalyser tryggar banarbetarnas vardag

    År 2009 räddade banchef Peter Pettersson och hans personal livet på en greenfeegäst som ramlat ihop medvetslös på första tee. Nu är även riskanalyser av banan på plats för att trygga banarbetarnas vardag. – Varje anställd har en egen pärm, säger Pettersson.

    Med många medlemmar och greenfeegäster i omlopp på en golfklubb måste man vara beredd på att allt kan hända. Det var precis vad som hände den där dagen sommaren 2009.

    – Vi hade precis ätit lunch i klubbhuset när vi fick höra att en spelare hade ramlat ihop medvetslös på första tee. Tack och lov fanns vi på plats och hade precis månaden innan köpt en hjärtstartare och gått en kurs i hjärt-lungräddning, berättar Peter Pettersson, banchef på Abbekås Golfklubb.

    – Vi hämtade hjärtstartaren, kopplade på noderna och hon återfick medvetandet efter första stöten. Sedan höll apparaten koll på hennes hjärta tills ambulansen var på plats. Läkaren som tog hand om henne sa att hon inte hade klarat sig utan vår insats. Det kändes väldigt bra.

    Skannade in från banguiden

    Peter Pettersson är uppväxt på När golfklubb på Gotland, där hans pappa Anders var banchef. Kärleken förde honom till Skåne och han har sedan 2008 arbetat som banchef på kustnära Abbekås GK strax väster om Ystad.

    Personalen har kontinuerligt utbildat sig i första hjälpen, men det var inte förrän nuvarande ordförande Per-Olof Gustavsson började ställa frågor kring arbetsmiljö som Peter Pettersson och klubbchef Lasse Stark i januari 2019 gick Svenska Golfförbundets och Gröna arbetsgivares heldagsutbildning i arbetsmiljö på Barsebäck Golf & Country Club.

    – Vi fick med oss bra mallar från utbildningen och jag samlade också på mig så mycket material som möjligt, bland annat har Gröna också väldigt bra material på sin hemsida. Den våren gjorde jag en riskanalys av banan, hål för hål.

    – Jag skannade in dem från banguiden och plockade upp dem i powerpoint, så att jag enkelt och pedagogiskt kunde markera riskområdena på varje hål. Vi har flera hål där vi har branta sluttningar, som exempelvis ner mot greenbunkern på hål 18, säger Pettersson.

    En pärm till varje anställd

    Han graderade riskerna i sex olika steg, där röd markering är den mest riskfyllda. Han gjorde i ordning pärmar till alla anställda, även säsongare. Den innehåller alla bilder på hålen, klubbens arbetsmiljöpolicy och krishandbok samt uppgifter till närmast anhörig.

    – Här har varje anställd också sina tid- och lönerapporter. Det gör att pärmen används varje dag och inte blir stående längst bak i någon hylla, säger Peter Pettersson och fortsätter.

    – Och vi går igenom pärmen med alla anställda en gång per år, när alla säsongare är på plats.

    Nästa steg är att fokusera mer på säker golf genom att kommunicera med medlemmar och gäster om att banan är personalens arbetsplats och att alla behöver medvetna om riskerna med spelet.

    – Det sker incidenter lite då och då, och egentligen är det otroligt att det inte hänt någon allvarlig olycka, så mycket spel som vi har på vår bana. Där har vi en del att jobba på, säger Pettersson.

    Text och bild: Lena Lindström

  3. Godkända växtskyddsmedel augusti
  4. Banskötsel

    Godkända växtskyddsmedel augusti

    Inga förändringar jämfört med senaste uppdateringen i maj.

    Det har inte blivit några ändringar i listan över växtskyddsmedel som är godkända att använda på golfbanor sedan senaste uppdateringen i maj 2021.

    Passa ändå på att se till att det är korrekt version ni använder på klubben, och dubbelkolla att ni inte har några icke-godkända produkter i kemförrådet. 

    Ladda ner listan över godkända växtskyddsmedel

    Skribent

    Porträttbild på Peter
  5. Få bukt med grobladen
  6. Banskötsel

    Få bukt med grobladen

    Grobladen verkar ha trivts speciellt bra under 2021 och varit ett stort problem på många golfbanor. Här får du tips på åtgärder för att förebygga och bekämpa ogräset.

    Groblad utbredda på en fairway
    Svag fairway med stort uppslag av groblad.

    Vi har inte hela orsaken till att ogräs som groblad börjat breda ut sig på svenska golfbanor så mycket i år, men det går att misstänka att vädret spelar roll.

    Torkan under 2018 och nu 2021 har försvagat vissa områden på banorna. Det har gett fröbanken med groblad möjlighet att gro och bilda nya plantor.

    Torka ger svaga gräsytor

    Större delen av Sverige hade en sen vår följt av en mycket torr period i början av sommaren.

    Innan regnet kom i månadsskiftet juli–augusti påminde året mycket om 2018. Nederbörden har dock fortsatt varit mycket lokalt, så många banor har haft ett fortsatt mycket torrt år.

    Bevattning och täckningsgraden på våra banor varierar mycket på foregreen, fairway och semiruff. På ytor som har utsätts för slitage och eventuell kompaktion och inte fått tillräckligt med vatten, har groblad utvecklats mycket – ibland extremt mycket.

    Förhållanden med en svag gräsyta har svårt att konkurrera med ogräs, speciellt groblad. Detta är ett problem som ökat i stora delar av landet.

    Fakta om groblad

    Fröstänglar på groblad i närbild.
    Groblad blommar från juni till september. De klibbiga fröna sprids lätt via skor och maskiner.

    Groblad (Plantago Major) är ett flerårigt, platsbundet ogräs med en rosett av blad och en bladlös stjälk med många frön. Den trivs på kortklippta gräsytor, särskilt på kompakterade, slitna ytor med svagt, glest gräs.

    Den blommar från juni till september och fröna kan gro under hela växtsäsongen. De klibbiga fröna kan spridas med skor och maskiner. Det finns också teorier om att frön skulle kunna spridas genom bevattningen. Vi har sökt information om det, men inte hittat något som styrker det.

    Bladnerverna är parallella och fortsätter ner i stjälken. Det är därför det är svårt att bekämpa den genom handplockning eller mekanisk bekämpning. Bladen ligger ofta tätt mot marken med en låg tillväxtpunkt, vilket också gör att de påverkas mycket lite av klippning.

    Mekaniska åtgärder

    Att på ett effektivt sätt åtgärda groblad är inte helt enkelt. Det viktigaste och enda hållbara på sikt är att få täta, jämna och välmående gräsytor – det vill säga bra förhållanden för gräset.

    Svaga eller ojämna ytor bör, utöver grundförbättringar som vatten, dränering, näring och luft, också stödsås för tätare turf. Kraftig sanddressning är en annan åtgärd som gynnar gräset och missgynnar grobladen.

    Handplockning fungerar bra på greener och är ofta enda lösningen. När det gäller greenområden, fairway och andra områden är det möjligt att handplocka om man tar tag i problemet när antalet plantorna är begränsat. I de mängder som det varit under året, är det dock svårt att klara med vanlig plockning.

    En direkt, mekanisk metod att motverka problemen med groblad kan vara att använda borstar i anslutning till klippningen. Bladen och fröstänglar lyfts och man får ett effektivare klippresultat. Plantorna stressas och försvagas, så att de inte klarar att växa och spridas lika effektivt.

    Kemiska åtgärder

    Groblad som behandlats men återtagit sin tillväxt

    Vid behov går det att nyttja något av de två växtskyddsmedel mot ogräs som är godkända på svenska golfbanor (se listan över godkända växtskyddsmedel).

    Båda preparaten är systemiska och har i huvudsak samma aktiva substans, så de kräver bra tillväxt i plantan för god effekt.

    Läs noga på infoblad och etikett vilka förutsättningar som ger optimal effekt. Temperatur, droppstorlek och vattenmängd spelar stor roll för effekten. Normalt rekommenderas medium droppstorlek och cirka 200 liter vatten per hektar.

    Använd alltid full rekommenderad dos och behandla de ytor där problemen är stora. Det är sällan hela spelfältet som har problem och behöver behandlas.

    Behandla på våren

    Yttre förhållanden vid sprutningen är minst lika viktiga som beredningen av sprutvätskan för att få bra effekt. Behandla på våren när plantan startat upp och är i bra tillväxt.

    Att spruta för tidigt vid för låg marktemperatur ger ofta dramatiskt sämre effekt. Följ de temperaturanvisningar (marktemperatur) som anges på etiketten eller infoblad.

    Att spruta senare, när plantan har minskat sin tillväxt och i stället producerar frön, ger betydligt sämre effekt än vid en vårbehandling i vegetativ tillväxt. Ofta får man viss påverkan, men plantan klarar behandlingen och återupptar föregående status.

    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.
    Nyetablerat groblad är känsligare mot bekämpning.

    Se till att bladen inte är våta av dagg eller regn vid sprutningen. Då kan sprutvätskan rinna av bladen eller så leder det till en kraftig utspädningseffekt. Vid kraftig dagg kan vattenmängden som ligger på bladen vara flera tusen liter vatten per hektar.

    Även om sprutningen genomförs under perfekta förhållanden kommer vi troligen inte åt alla plantor. Tittar vi på alla växtskyddsmedel som är godkända inom golfen, men också de som får användas i jordbruket, anges effekten på groblad till 70–90 procent.

    De siffrorna gäller normalt plantor i hjärt- och örtbladstadiet, det vill säga när de är nyetablerade från frö och mycket små. De är då mycket känsligare än de stora plantor vi har på våra foregreen och fairways.

    Sammanfattning – ett utmanande problem

    Groblad är inget lätt ogräs att bli av med och det finns ingen enkel, snabb lösning. Det viktigaste är att ha så täta, väletablerade ytor som möjligt, samt att vid både mekanisk och kemisk bekämpning optimera alla moment – från applicering till förhållanden som väder och plantans utvecklingsstadie.

    För mer information om groblad och andra vanliga svenska ogräsarter, se Sterfs faktablad.

    Skribent

    Porträttbild på Peter